2.1  Godkännande av avfallstransportörer och avfallsmäklare för anteckning i avfallshanteringsregistret

Enligt avfallslagen ska en verksamhetsutövare som bedriver yrkesmässig avfallstransport eller verksamhet som avfallsmäklare ansöka om godkännande för verksamheten. Godkännande söks hos den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars verksamhetsområde största delen av verksamheten bedrivs. Närings-, trafik- och miljöcentralen godkänner en verksamhetsutövare för anteckning i avfallshanteringsregistret, om förutsättningarna för godkännande uppfylls. Skyldigheten att registrera avfallstransportörer grundar sig på artikel 26 i avfallsdirektivet och skyldigheten gäller utöver transportörer också verksamhet som avfallsmäklare. Med avfallstransportör avses enligt 6 § 1 mom. 13 punkten i avfallslagen var och en som ansvarar för transport av avfall. Om avfall transporteras för någon annans räkning, övergår ansvaret för att ordna avfallshanteringen enligt 30 § i avfallslagen inte till transportören. Med avfallsmäklare avses enligt 6 § 1 mom. 14 punkten i avfallslagen aktörer som yrkesmässigt köper eller säljer avfall eller förmedlar avfall eller avfallshanteringstjänster för någon annans räkning.  

Även om skyldigheten att registrera sig i avfallshanteringsregistret grundar sig på den allmänna registreringsskyldigheten enligt avfallsdirektivet, överlåter direktivet i praktiken genomförandet av de åtgärder som behövs för att fullgöra registreringsskyldigheten helt till medlemsstaternas nationella prövning. Till följd av detta varierar kraven avsevärt mellan medlemsstaterna. De ändringar som gäller förutsättningarna och förfarandena för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret beror på de behov av att förtydliga lagstiftningen som konstaterats i praktiken, i synnerhet när det gäller godkännandet av utländska avfallstransportörer. 

I 95 § i avfallslagen föreskrivs det om förutsättningarna för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. En verksamhet godkänns för anteckning i avfallshanteringsregistret, om verksamheten bedrivs i enlighet med avfallslagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den och den bedrivs med yrkesskicklighet, verksamheten bedrivs utan att hälsan eller miljön orsakas fara eller skada, den utrustning och materiel som används i verksamheten är tekniskt ändamålsenlig, och sökanden till förmån för närings-, trafik- och miljöcentralen ställer en tillräcklig säkerhet för att garantera behörig hantering av det avfall som ska transporteras eller förmedlas. Myndigheten kan besluta att inte kräva säkerhet, om den anser att det med beaktande av verksamhetens omfattning och art är onödigt att säkerhet ställs. Som säkerhet godkänns borgen, försäkring eller en pantsatt insättning. Den som ställer säkerheten ska vara ett kreditinstitut, en försäkringsanstalt eller något annat yrkesmässigt finansiellt institut med hemort i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.  

Det generella kravet på ställande av säkerhet enligt 95 § 1 mom. 4 punkten i avfallslagen har orsakat tolkningsproblem. Oftast har säkerheter inte krävts, eftersom det har visat sig vara svårt att identifiera den händelse som täcks med säkerheten och att fastställa säkerhetens storlek. År 2021 hade ca 3 000 verksamhetsutövare godkänts för anteckning i avfallshanteringsregistret, av vilka det krävts säkerhet av ca 200. De säkerheter som krävs har varierat mellan några tusen euro och ca 15 000 euro. På grund av tolkningsproblemen bör man överväga att ersätta bestämmelserna om säkerhet med något annat, lättare förfarande. 

Med stöd av 124 § i avfallslagen ska den behöriga tillsynsmyndigheten med regelbundna intervaller och på lämpligt sätt inspektera bl.a. sådana anläggningar och företag som bedriver verksamhet där avfall transporteras yrkesmässigt eller som avfallsmäklare. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska utarbeta en plan för tillsynen över yrkesmässig transport och förmedling av avfall. Planen ska vara baserad på en bedömning av de risker och miljökonsekvenser som avfallet och avfallshanteringen medför, och den kan i allmänhet på ett ändamålsenligt sätt förenas med det tillsynsprogram som avses i 168 § 4 mom. i miljöskyddslagen (527/2014). 

För behandlingen av en ansökan om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret tas det ut en prestationsavgift till staten. Avgift tas ut även för ett separat begärt utdrag (utdraget är avgiftsfritt om det ges i samband med beslutet eller en översyn av det). Också för tillsyn tas det ut en avgift. Bestämmelser om avgifterna finns för närvarande i statsrådets förordning 1259/2021, som gäller 2022. 

I den gällande avfallslagen finns det inga bestämmelser om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret av en avfallstransportör eller avfallsmäklare som är etablerad i en annan medlemsstat i Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller utanför EES-området. För att transport- eller förmedlingsverksamhet ska kunna godkännas för anteckning i avfallshanteringsregistret ska verksamhetsutövaren enligt statsrådets förordning om avfall (978/2021, nedan avfallsförordningen) ha ett FO-nummer eller vara antecknad i handelsregistret. Enligt en tolkning i enlighet med ordalydelsen i författningarna har det ansetts att en utländsk avfallstransportör eller avfallsmäklare som inte har något verksamhetsställe i Finland inte kan godkännas för anteckning i avfallshanteringsregistret.  

I Finland har man dock med stöd av principen om ömsesidigt erkännande erkänt avfallstransportörer som är etablerade i ett annat EU- eller EES-land och som är införda i motsvarande register i landet i fråga, och en sådan aktör har inte behövt ansöka särskilt om att bli införd i avfallshanteringsregistret. Avfallstransportörer som är etablerade utanför Finland har dock också godkänts för anteckning i avfallshanteringsregistret. Utländska transportföretag har antecknats i avfallshanteringsregistret som underleverantörer till ett finländskt företag (t.ex. en speditionsrörelse), om ett företag som är etablerat i Finland i sin ansökan har uppgett som underleverantör ett avfallstransportföretag som är etablerat i ett land utanför EU/EES eller i EU/EES-länder och samtidigt tagit på sig ansvaret för transportörens skyldigheter enligt 95 § i avfallslagen. Tillämpningspraxisen har dock varierat och det har rått ovisshet om förutsättningarna för godkännande. Av denna anledning har det blivit nödvändigt att se över förutsättningarna för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret av utländska avfallstransportörer och avfallsmäklare. I praktiken har frågor om tolkningen gällt godkännande av avfallstransportörer i samband med internationella avfallstransporter.  

Hösten 2021 fanns det 274 utländska avfallstransportörer antecknade i avfallshanteringsregistret. Största delen av dessa har antecknats som underleverantörer till finländska företag. Från EU- eller EES-länderna har i registret antecknats 61 lettiska, 55 estniska, 30 polska, 3 litauiska, 2 svenska, 2 tyska och 2 danska verksamhetsutövare. Från länder utanför EES-området har i registret antecknats 116 ryska avfallstransportörer samt en belarusisk och en brittisk avfallstransportör.  

Om även andra än i Finland etablerade avfallstransportörer och avfallsmäklare åläggs att ansöka om att bli införda i avfallshanteringsregistret, bör man samtidigt se över förfarandet enligt den gällande lagen och förutsättningarna för godkännande i registret. Våren 2019 gjorde miljöministeriet en informell enkät till närings-, trafik- och miljöcentralernas registerförare för avfallshanteringsregistret för att kartlägga vilka synpunkter de myndigheter som i praktiken sköter ärendet har på hur de gällande bestämmelserna om avfallshanteringsregistrering fungerar. I enkäten frågades bl.a. om det finns behov av att ändra de nuvarande förutsättningarna för godkännande, förfarandena för godkännande, behovet att registrera utländska avfallstransportörer i registret samt att koncentrera registreringen av utlänningar till en enda närings-, trafik- och miljöcentral. Frågan behandlades också i den arbetsgrupp som behandlade genomförandet av avfallslagstiftningspaketet, som föreslog ändringar i förutsättningarna för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret för att förfarandet ska kunna förenklas så att det närmar sig kraven i de övriga EU-länderna. Arbetsgruppen föreslog att förutsättningarna för godkännande av utländska avfallstransportörer och avfallsmäklare ska förtydligas och att uppgifterna ska koncentreras till en enda närings-, trafik- och miljöcentral. Som en förutsättning för godkännande föreslogs det att transportörerna ska ha ett sådant trafiktillstånd som gemenskapslagstiftningen förutsätter eller ett CEMT-tillstånd beviljat av Internationella transportforumet, om det är fråga om avfallstransportörer från s.k. tredjeländer, alltså utanför EU och EES. I fråga om transportörer som kommer från EU- och EES-området föreslogs ömsesidigt erkännande.  

2.2  Trafiktillstånd för godstransport

Oavsett att den som bedriver yrkesmässig avfallstransport har godkänts för anteckning i avfallshanteringsregistret ska den också ha behövliga tillstånd för godstransport och i verksamheten ska de allmänna skyldigheter som gäller godstransport iakttas. Skyldigheten att ha trafiktillstånd för verksamheten bedöms utifrån den lagstiftning som gäller trafiktillstånd. För närvarande krävs det inget trafiktillstånd för godkännande av avfallstransportverksamhet för anteckning i avfallshanteringsregistret. Skyldigheten att lämna uppgifter om trafiktillstånd ingår dock i 45 § i avfallsförordningen. Verksamhetsutövaren ansvarar för att alla de tillstånd och registreringar som lagstiftningen förutsätter har skötts. Godstrafiken i Finland regleras av EU-förordningar och av lagen om transportservice (320/2017). 

I II avd. 2 kap. i lagen om transportservice föreskrivs det om verksamhet som kräver trafiktillstånd och om förutsättningarna för beviljande av tillstånd. Enligt 3 § i det kapitlet krävs det tillstånd för transport av personer eller gods på väg i förtjänstsyfte mot ersättning. Godstrafiktillstånd behövs för yrkesmässig transport av gods på väg med ett fordon eller en fordonskombination med största tillåtna totalmassa på mer än en föreskriven gräns i ton. I praktiken innebär detta att t.ex. största delen av de verksamhetsutövare som transporterar avfall omfattas av kravet på godstrafiktillstånd, men att avfall i viss mån transporteras också med fordon som inte kräver godstrafiktillstånd. I lagen om transportservice finns särskilda bestämmelser om när tillstånd inte behövs. Utan godstrafiktillstånd får t.ex. transporteras gods inom Finland med traktor vars högsta tillåtna hastighet är högst 60 kilometer i timmen. Dessutom har i statsrådets förordning om kommersiell godstrafik som utan trafiktillstånd ska tillåtas på väg (274/2018) från tillståndsplikten befriats sådan annan inrikes godstransport i Finland som på grund av godsets karaktär eller den korta transportsträckan har en endast obetydlig inverkan på transportmarknaden.  

De villkor för beviljande av trafiktillstånd som anges i lagen om transportservice grundar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, nedan EU:s förordning om trafikidkare. Förordningen har ändrats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1055 om ändring av förordningarna (EG) nr 1071/2009, (EG) nr 1072/2009 och (EU) nr 1024/2012 i syfte att anpassa dem till utvecklingen inom vägtransportsektorn. I artikel 3 i förordningen finns bestämmelser om krav för att bedriva yrkesmässig trafik. Kraven gäller bl.a. driftställe, gott anseende, tillräcklig solvens och yrkeskunnande.  

I 5 § i lagen om transportservice föreskrivs det om villkoren för beviljande av trafiktillstånd. En förutsättning är bl.a. att sökanden inte har försummat skyldigheter som hänför sig till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringspremier eller till avgifter som Tullen tar ut och inte heller har andra skulder till offentligrättsliga samfund som beror på utövande av näringsverksamhet och som med avseende på sökandens betalningsförmåga är mer än ringa och sökanden inte har försatts i konkurs. Företagens tillförlitlighet bedöms utifrån de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetar.  

I Finland beviljas transporttillstånd av Transport- och kommunikationsverket, som också gör bedömningar av tillförlitligheten och regelbundet övervakar att bestämmelserna iakttas. Utöver att företagens eventuella försummelser av avgifter kontrolleras, krävs det också att sökanden har gott anseende för att trafiktillstånd ska beviljas. En sökande kan inte anses ha gott anseende, om hans eller hennes anseende har äventyrats och detta visar att han eller hon är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik. Sökandens rykte kan äventyras av att han eller hon har dömts för vissa förseelser eller under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff för vissa gärningar. Vid bedömningen beaktas enligt 8 § i lagen om transportservice även miljöskyddsförseelser. I fråga om juridiska personer gäller kravet på gott anseende företagets verkställande direktör, styrelseordförande, enda ordinarie styrelsemedlem och ansvariga bolagsman.  

En förutsättning för beviljande av godstrafiktillstånd är också att solvensen visas i förhållande till den verksamhet som bedrivs. Ett företag ska, för att visa sin solvens, fortlöpande kunna uppfylla sina finansiella skyldigheter under räkenskapsåret. För detta ändamål ska företaget bevisa att det varje år förfogar över eget kapital och reserver till ett värde av sammanlagt minst 9 000 euro om endast ett motorfordon används, till ett värde av minst 5 000 euro för varje ytterligare motorfordon som används och till ett värde av minst 900 euro för varje enskilt motorfordon med en tillåten totalvikt på mer än 2,5 men högst 3,5 ton.  

Enligt bestämmelserna om bedrivande av yrkesmässig godstrafik får den som bedriver godstrafik transportera varor från en stat till en annan (från och till EU- och EES-området) i enlighet med särskilda transporttillstånd för vägtrafik. Bestämmelser om behövliga transporttillstånd finns i 3 kap. i lagen om transportservice. Bakgrunden till regleringen utgörs av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (nedan EU:sförordning om tillstånd för godstrafik), som också har ändrats genom förordning (EU) 2020/1055. Med gemenskapstillstånd enligt EU:s förordning om tillstånd för godstrafik kan transporter utföras inom EU- och EES-området (och Schweiz) med iakttagande av cabotagebestämmelserna. Enligt EU:s förordning om tillstånd för godstrafik ska ett företag ha ett gemenskapstillstånd om det bedriver internationell trafik. Trafiktillstånd behövs dock inte t.ex. för transport av skadade eller trasiga fordon, för godstransport med motorfordon vars totalmassa underskrider den gräns som anges i förordningen eller om det transporterade godset är företagets egendom eller har sålts, köpts, hyrts ut eller hyrts, tillverkats, utvunnits, bearbetats eller reparerats av företaget, om godset flyttas inom företaget och transporten endast utgör sidoverksamhet inom företagets verksamhet. 

Tillstånd som beviljas för internationell vägtrafik är transporttillstånd som beviljats på basis av ett avtal mellan två stater och Internationella transportforumets (International Transport Forum, ITF) transporttillstånd, s.k. CEMT-tillstånd (CEMT = Conférence européenne des ministres des transports/tillstånd enligt avtalet för den europeiska transportministerkonferensen). Utöver OECD-länderna hör också många stater i östra och sydöstra Europa, inklusive Ryssland och Belarus, till CEMT-medlemsstaterna. Uppgifterna om ITF:s medlemsstater finns tillgängliga på adressen . https://www.itf-oecd.org/member-countries CEMT-tillstånd godkänns som transporttillstånd för både bilateral trafik och tredjelandstrafik i alla CEMT-medlemsstater. Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av CEMT-tillstånd finns i den av ITF godkända stadgan ITF(2015)3/FINAL, finns tillgänglig på adressen .https://www.itf-oecd.org/sites/default/files/docs/itf201503fe_1.pdf. En förutsättning är bl.a. att transportföretaget har gott anseende, är solvent, har yrkeskunnande och är etablerat i någon av ITF:s medlemsstater. I samband med behandlingen av CEMT-tillstånd säkerställs också att materielen är ändamålsenlig. Tillståndet gäller ett specifikt företag och kan användas för olika fordon, men tillståndet får inte användas av olika fordon samtidigt. Tillståndet ska medföras vid körning.  

CEMT-tillstånd beviljas av den lokala behöriga myndigheten. I Finland beviljar Transport- och kommunikationsverket (Traficom) tillstånd för finländska transportföretag som utför transporter utanför EES-området. CEMT-tillstånd ger ett bolag rätt att bedriva landsvägstransporter i ett annat land under högst tre färder med last, varefter fordonet ska återvända till registreringsstaten. CEMT-tillstånd beviljas årligen inom en viss tillståndskvot. Om tillståndskvoten för ett år är fylld, kan ett transportföretag under året byta tillstånd och utföra transporter med ett bilateralt transporttillstånd. Ett transportföretag kan för godstransporter ha olika tillstånd för olika lastbilar.  

Med transporttillstånd som beviljats med stöd av en överenskommelse mellan två stater avses ett tillstånd som grundar sig på en bilateral överenskommelse mellan staten och en annan stat om internationell landsvägstrafik. Finland har ingått en överenskommelse om internationell vägtrafik bl.a. med Ryssland (Överenskommelse mellan Republiken Finlands regering och Ryska federationens regering om internationell landsvägstrafik, FördrS 55/2001). Enligt överenskommelsen krävs det för varje godstransport ett särskilt tillstånd som berättigar till en tur- och-retur-resa, om inte annat anges i tillståndet. De fördragsslutande parternas behöriga myndigheter sänder varandra årligen det antal tillståndsformulär för godstransporter som de har kommit överens om. Tillstånd som grundar sig på ett bilateralt avtal ger inte rätt att bedriva trafik inom landet.  

Av yrkesmässiga lastbilsförare inom godstransport krävs dessutom yrkeskompetens (27 § i lagen om transportservice). Vid transport av farliga ämnen (mängder som överstiger de begränsade kvantiteterna) ska föraren också ha ett ADR-körtillstånd (SRF om körtillstånd för förare av fordon som transporterar farliga ämnen, 401/2011). Körtillståndet gäller både inrikes och internationell befordran (ADR-avtalsstater). 

2.3  Dokument som gäller avfallstransport

Enligt 121 § i avfallslagen ska avfallsinnehavaren innan avfallstransporten inleds upprätta ett transportdokument för farligt avfall, POP-avfall, slam från slamavskiljare och slutna tankar, slam från sand- och fettavskiljningsbrunnar, förorenad mark och bygg- och rivningsavfall, frånsett icke-förorenad mark, som transporteras och överlämnas till en mottagare som avses i 29 §. Transportdokumentet ska innehålla för övervakningen och uppföljningen behövliga uppgifter om avfallets typ, beskaffenhet, mängd och ursprung samt leveransplatsen, leveransdatumet, behandlingssättet på leveransplatsen och transportören. Skyldigheten att upprätta ett transportdokument gäller avfallstransporter i Finland. På internationella avfallstransporter tillämpas avfallstransportförordningen. Enligt avfallslagens 121 a §, som trädde i kraft den 1 januari 2022, ska ett transportdokument upprättas elektroniskt och med avvikelse från detta kan transportdokumentet upprättas på papper, om det inte finns förutsättningar för att upprätta ett elektroniskt dokument. Det har redan tidigare varit möjligt att upprätta transportdokumenten elektroniskt och enligt en grov uppskattning används elektroniska transportdokument redan för en betydande del av transporterna. Det finns flera tjänster som tillhandahåller elektroniska transportdokument. 

Tillsynsmyndigheterna enligt avfallslagen har med stöd av 122 § i den lagen rätt att på begäran för tillsynen över verksamheten få uppgifter om transportdokument. I samband med transporter eller inspektioner av anläggningar begärs det sporadiskt att transportdokument ska läggas fram, men uppgifterna lagras normalt inte i myndigheternas datasystem. Miljötillståndspliktiga aktörer ska på det sätt som förutsätts enligt de uppföljnings- och kontrollvillkor som ingår i miljötillståndet lämna tillsynsmyndigheten uppgifter om avfallet för att uppgifterna ska kunna föras in i det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 222 § i miljöskyddslagen, men uppgifterna i fråga är inte per transportdokument utan årliga sammanställningar.  

Enligt gällande lagstiftning rapporterar miljötillståndspliktiga aktörer uppgifter om farligt avfall och POP-avfall till myndigheterna. Uppgifterna ska dessutom på begäran lämnas till myndigheten. De gällande skyldigheterna motsvarar inte till alla delar kraven i artiklarna 17 och 35 i avfallsdirektivet eller artikel 7 i POP-förordningen, och de datasystem som används möjliggör inte lagring av alla de uppgifter om farligt avfall och POP-avfall som förutsätts i dessa rättsakter. Övervakningen av farligt avfall, POP-avfall och annat avfall som omfattas av skyldigheten att upprätta ett transportdokument kan effektiviseras genom att ålägga verksamhetsutövarna att anmäla uppgifterna i transportdokumentet till ett register som inrättas för ändamålet och genom att utnyttja elektroniska transportdokument för insamling av registeruppgifter. 

2.4  Producentregistret och uppgifter om skötseln av producentansvaret

Enligt 142 § i avfallslagen för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland ett producentregister med uppgifter om ansökningar enligt 101 § och de beslut som fattats med anledning av dem och om anmälningar enligt 105 §. Dessutom för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland en i datanätet allmänt tillgänglig uppdaterad förteckning över de producenter och producentsammanslutningar som godkänts för anteckning i producentregistret. I förteckningen antecknas producentens eller producentsammanslutningens namn och FO-nummer samt de produkter som producentens eller producentsammanslutningens ansvar gäller.  

I 101 § i avfallslagen avsedda ansökningar om godkännande för anteckning i producentregistret från producenter, producentsammanslutningar och de ansvariga för retursystem för dryckesförpackningar görs med hjälp av en elektronisk blankett eller pappersblankett. Anmälningar enligt 105 § till producentregistret är anmälningar från en i producentregistret godkänd producentsammanslutning eller en ansvarig för ett retursystem för dryckesförpackningar om producenter eller medlemmar, vilkas skyldigheter enligt avfallslagen producentsammanslutningen eller den som svarar för retursystemet sörjer för. Om uppgifterna förändras ska också detta anmälas till registret. För närvarande lämnas uppgifterna i valfri form, t.ex. med hjälp av excel eller e-post. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland lagrar och uppdaterar uppgifterna om ansökningar och anmälningar i sitt ärendehanteringssystem. Det föreslås att producentregistret ska utvecklas så att ansökningarna och anmälningarna av medlemsuppgifter samt uppdateringen av dessa uppgifter i fortsättningen sker elektroniskt via en e-tjänst och så att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland kan förvalta uppgifterna i registret.  

I enlighet med 63 § 2 mom. i avfallslagen ska en producentsammanslutning dessutom i ett allmänt datanät föra en uppdaterad förteckning över sina ägare och över producenter som har överfört sitt producentansvar på sammanslutningen. I förteckningen ska antecknas medlemmens namn och företags- och organisationsnummer samt uppgifter om de produkter som medlemmen släpper ut på marknaden. Dessutom ska producentsammanslutningen publicera uppgifter om anslutnings- och årsavgifterna samt om återvinningsavgifterna per enhet eller ton.  

I nuläget är uppgifterna om de producenter som fullgör uppgifter gällande producentansvaret, producentsammanslutningarna och de ansvariga för retursystem för dryckesförpackningar utspridda och svåra att hitta i datanätet. I och med utvecklingen av producentregistret är avsikten att de uppgifter som förts in i registret i fortsättningen ska publiceras med hjälp av en lättanvänd och centraliserad informationstjänst. I informationstjänsten uppdateras uppgifterna elektroniskt direkt ur registret, så inga separata pdf-förteckningar behöver publiceras och förvaltas manuellt i datanätet. 

2.5  Övriga ändringsbehov i fråga om registren och rätten att få uppgifter

I avfallslagen finns det bestämmelser om flera avfallshanteringsregister som innehåller personuppgifter. Till avfallshanteringsregistren hör enligt 142 § i avfallslagen det register över internationella avfallstransporter som förs av Finlands miljöcentral och det avfallshanteringsregister som förs av närings-, trafik- och miljöcentralerna och i vilket uppgifter om godkända avfallstransportörer och avfallsmäklare registreras. Avfallshanteringsregistret innehåller också de uppgifter som ingår i de 100 § i avfallslagen avsedda anmälningarna om yrkesmässig avfallsinsamling och som förs in i registret av den kommunala miljövårdsmyndigheten. Avfallslagens 142 § omfattar även det producentregister som förs av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland. Nämnda register utgör en del av det datasystem för miljövårdsinformation som avses i 222 § i miljöskyddslagen, och de som för registren är enligt 222 § i den lagen också personuppgiftsansvariga för de register som de för. 

Utöver registren enligt 142 § i avfallslagen finns bestämmelser om datasystem som innehåller personuppgifter i 143, 143 a och 143 b § i avfallslagen. Avfallslagens 143 § innehåller bestämmelser om ett register över avfallstransporter. Registret förs av den kommunala avfallshanteringsmyndigheten. I och med ändringen av avfallslagen fick den kommunala avfallshanteringsmyndigheten i uppgift att föra ett register också över småskalig behandling av bioavfall på fastigheten. I 143 § i avfallslagen föreskrivs det också om bevaringstider för och utlämnande av uppgifter som lagrats i registret. Personuppgifter som den kommunala avfallshanteringsmyndigheten antecknat i registret i fråga om avfallstransporter och behandling av bioavfall ska bevaras i fem år från det att anteckningen gjordes.  

I 143 a § i avfallslagen föreskrivs det om dataplattformen för avfall och biflöden (det s.k. Materialtorget) och i lagens 143 b § om rätten att få uppgifter ur dataplattformen. Dataplattformen för avfall och biflöden används för konstaterande av det bristande utbud av andra tjänster som förutsätts för kommunal avfallshantering i andra hand, för hantering och behandling av uppgifter om avfallshanteringstjänsten samt för uppföljning av och tillsyn över tjänsten. Plattformen kan även användas för annan handel med avfall och biflöden. Motiva Oy förvaltar dataplattformen och är också den personuppgiftsansvarige som avses i den allmänna dataskyddsförordningen. Dataplattformen utvecklas i samarbete med miljöministeriet. 

Utöver de ovannämnda registren har närings-, trafik- och miljöcentralerna sedan 2012 använt ärendehanteringssystemet USPA. Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, nedan utvecklings- och förvaltningscentret, svarar för utvecklingen och det tekniska underhållet av systemet. I USPA registreras uppgifter om ärenden som inletts hos myndigheter och om avgöranden som gjorts i dem eller om andra åtgärder. Dessutom används ärendehanteringssystemet bl.a. för förmedling av, arkivering av och rapportering om handlingar. 

Europaparlamentet och rådet har antagit förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen. Förordningen har tillämpats sedan den 25 maj 2018. Den allmänna dataskyddsförordningen kompletteras av dataskyddslagen (1050/2018) som allmän lag. I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen, föreskrivs det om rätten att ta del av myndigheternas offentliga handlingar samt om tystnadsplikt för den som är verksam vid en myndighet, om handlingssekretess samt andra för skyddande av allmänna och enskilda intressen nödvändiga begränsningar av rätten att ta del av en handling och föreskrivs det om myndigheternas skyldigheter för att lagens syfte ska nås. I lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), nedan informationshanteringslagen, föreskrivs det om utnyttjandet av informationsmaterial, informationsmaterialets interoperabilitet samt om överföring av information via ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse.  

Bestämmelserna i 142 § i avfallslagen motsvarar inte till alla delar kraven i den allmänna dataskyddsförordningen eller grundlagsutskottets nyaste utlåtandepraxis om skyddet av personuppgifter. Av avfallslagen bör det tydligare framgå vem som är personuppgiftsansvarig för registren, för vilka ändamål uppgifterna i registren används och till vem uppgifter får lämnas ut. 

Även rätten till information enligt 143 § i lagen behöver ses över. Utlämnandet av uppgifter ur registret över avfallstransporter och behandling av bioavfall har begränsats till uppföljning och rapportering av avfallshanteringen. Genom ändringen av avfallslagen ändrades bestämmelserna om ordnande av fastighetsvis avfallstransport så att kommunen i regel ordnar fastighetsvis transport av det avfall som den ansvarar för, med vissa undantag. Kommunen kan dock överföra avfallshanteringen till ett bolag som kommunen äger. För att den avfallstransport som överförs på kommunens ansvar ska kunna ordnas smidigt i och med att omorganiseringen av den fastighetsvisa avfallstransporten, behöver rätten att få uppgifter ur registret förtydligas. I praktiken har det förekommit några situationer där den kommunala avfallshanteringsmyndigheten inte har lämnat ut behövliga uppgifter ur transportregistret till den kommunala avfallsanläggningen.  

I samband med ändringen av avfallslagen ändrades bestämmelserna om separat insamling och transport av förpackningsavfall från boende och infördes en s.k. samarbetsmodell. Producentsammanslutningen för förpackningsproducenter och kommunerna avtalar om ordnande av separat insamling av förpackningsavfall och om de ersättningar som producentsammanslutningen betalar kommunerna för separat insamling och transport som ordnas av dem. Förpackningsproducenterna svarar för kostnaderna för kommunernas separata insamling av förpackningar från sådana fastigheter som enligt avfallsförordningen omfattas av skyldigheten till separat insamling. Enligt 49 a § i avfallslagen ska kommunerna och producenterna genom ett riksomfattande avtal komma överens om den fastighetsvisa insamlingen. Om ett avtal inte uppstår, medlas ärendet under ledning av miljöministeriet. Om medlingen inte leder till att ett riksomfattande avtal uppstår inom sex månader, ska förpackningsproducenterna inom tre år från det att medlingen avslutades ordna den separata insamlingen av förpackningsavfall från bostadsfastigheter i enlighet med avfallslagens 49 c §. För att en producentsammanslutning för förpackningsproducenter i en sådan situation ska kunna ordna separat insamling av förpackningar, behöver den av kommunen få uppgifter om de fastigheter från vilka förpackningsavfall har avhämtats. Detta förutsätter också att rätten att få uppgifter ur avfallstransportregistret utvidgas. 

4.1  De viktigaste förslagen

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

6.1  Inledning

Utkastet till regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av avfallslagen och av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi var ute på remiss 18.10–29.11.2021. Begäran om utlåtande och de utlåtanden som har getts finns tillgängliga i webbtjänsten Utlåtande.fi Projektnummer VN/20464/2021 https://www.lausuntopalvelu.fi/SV/Proposal/Participation?proposalId=8ca03af3-002f-4600-9d50-68002b67c02c. 45 utlåtanden inkom och därtill meddelade 3 aktörer att de inte uttalar sig i ärendet. Utlåtanden inkom från justitieministeriet, finansministeriet, kommunikationsministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsministeriet, Finlands miljöcentral, Skatteförvaltningens Enhet för utredning av grå ekonomi, högsta förvaltningsdomstolen, Åbo, Helsingfors och Norra Finlands förvaltningsdomstol, Transport- och kommunikationsverket, Livsmedelsverket, Konsument- och konkurrensverket, Säkerhets- och kemikalieverket Tukes, Tullen, sex närings-, trafik- och miljöcentraler, Finlands Kommunförbund rf, två avfallsnämnder, kommunala avfallshanteringsbolag, industrins, handelsbranschens, avfallsbranschens och transportbranschens intresseorganisationer, producentsammanslutningar och producentsammanslutningarnas representanter samt privata företag. 

En sammanfattning har sammanställts av utlåtandena som har publicerats i statsrådets Projektfönsterhttps://ym.fi/hankesivu?tunnus=YM030:00/2021. Nedan beskrivs de centrala remissyttrandena ämnesvis. 

6.2  Ändringar i förutsättningarna och förfarandena för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret

I remissyttrandena kommenterades mest de föreslagna ändringarna i förutsättningarna för godkännande av avfallstransportörer och avfallsmäklare (95 §). Remissinstanserna understödde i hög grad transporttillståndet som enligt förslaget är en ny förutsättning för att godkännas för anteckning i avfallshanteringsregistret. Även det nya tillförlitlighetskravet, dvs. kontrollen av huruvida en aktör har fullgjort de lagstadgade skyldigheterna såsom skatter, försäkringspremier och anmälningsskyldigheter, ansågs vara viktigt med avseende på en jämlik konkurrens inom avfallsbranschen och bekämpning av grå ekonomi.  

I några utlåtanden ansåg man att förutsättningen för godkännande borde vara mer omfattande och kräva utredning av hela den brottsliga bakgrunden, åtminstone huruvida miljöbrott har begåtts. Kontroll av brottslig bakgrund betonades av den anledningen att småskalig verksamhet inte förutsätter trafiktillstånd med krav på att aktören ska ha ett gott anseende. Även motsatta ståndpunkter framfördes. En myndighet som utför avfallshanteringsregistreringar föreslog att det bör övervägas om en bedömning av tillförlitligheten är nödvändig angående alla inhemska aktörer med beaktande av att avfallstransporter som bedrivs utan trafiktillstånd i regel är mycket småskaliga och av sådana aktörer har inte nu heller förutsatts någon säkerhet. Flera NTM-centraler underströk att en bedömning av tillförlitligheten kräver en viss mängd tilläggsarbete och inlärning av nytt och man ansåg att anvisningar behövs för tolkning av fullgöranderapporter. 

Skatteförvaltningens Enhet för utredning av grå ekonomi ansåg att bedömningen av tillförlitlighet även ska omfatta verksamheten hos de fysiska personer som ansvarar för och beslutar om företagets verksamhet och deras kopplingar till annan ekonomisk verksamhet. Då sökanden eller innehavaren av ett näringstillstånd eller en registrering är en juridisk person kan den ekonomiska tillförlitligheten, dvs. fullgörandet av offentliga skyldigheter eller risken för försummelse att sköta dessa, inte bedömas heltäckande enbart utifrån den juridiska personens egna uppgifter, enligt Enheten för utredning av grå ekonomi. Enheten för utredning av grå ekonomi föreslog att man i tillförlitlighetsregleringen ska följa det slutresultat som valdes i riksdagens behandling av transportservicelagen (RP 194/2021 rd). 

I utlåtandena ansågs det även att den nya förutsättningen, enligt vilken en verksamhetsutövare inte får ha uppvisat uppenbar likgiltighet angående bestämmelserna i avfallslagen, även ska omfatta andra lagar än avfallslagen. Några NTM-centraler framförde att den som behandlar avfallstransportörers och avfallsmäklares ansökningar inte har några möjligheter att tillförlitligt reda ut en verksamhetsutövares likgiltighet angående avfallslagen, eftersom begärandena om undersökning inte är offentliga och den som behandlar ansökan känner inte nödvändigtvis till dem. 

Understöd gavs för att slopa de säkerheter som i nuläget enligt prövning krävs av avfallstransportörer och avfallsmäklare. I några utlåtanden framfördes att det saknas övervägande i förslaget huruvida säkerhet fortsättningsvis ska krävas av de aktörer som saknar trafiktillstånd eller som fungerar som avfallsmäklare. Detta ansågs vara viktigt med avseende på en jämlik konkurrens. 

Den kontroll av registerutdrag som ska göras vart tredje år (98 §) kommenterades i flera utlåtanden. Remissinstanserna var i hög grad av den åsikten att förutsättningarna för godkännande ska övervakas regelbundet, men att vart tredje år är för sällan, eftersom det ska finnas möjlighet att reagera på ändringar i fullgörandet av skyldigheterna alltid när det behövs. Aktörerna inom branschen ansåg det vara viktigt att det är myndighetens ansvar att regelbundet kontrollera verksamhetsutövarnas verksamhetförutsättningar. Samtidigt föreslogs det för övervägande huruvida man skulle kunna helt avstå från kontrollen av utdrag ur avfallshanteringsregistret som skickas till verksamhetsutövarna vart tredje år. 

Beträffande de ansökningar som ska göras om godkännande i avfallshanteringsregistret föreslogs ett års förlängning till övergångsbestämmelserna, utöver de övergångstider på två år som föreslagits, för att förhindra anhopning i behandlingen av ansökningar.  

Förslaget i regeringens propositionsutkast att ålägga utländska avfallstransportörer och avfallsmäklare, vars verksamhet omfattar Finland (95 och 95 a §), att registrera sig i avfallshanteringsregistret kommenterades förhållandevis lite. Några remissinstanser ansåg att samma förutsättningar för godkännande, såsom ett gällande trafiktillstånd, ska krävas av utländska verksamhetsutövare som av inhemska verksamhetsutövare. Angående språkkraven för utländska verksamhetsutövares handlingar föreslogs det att endast utländska verksamhetsutövare ska ha rätt att sköta sina ärenden på engelska. Justitieministeriet föreslog att det övervägs om språkkraven borde föreskrivas i lag i stället för i förordning, samt att det preciseras i vilka situationer utländska verksamhetsutövare antecknas för en viss tid i registret. 

Avgifterna som ska uppbäras för beslut om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret kommenterades i några utlåtanden. Man ansåg att avgiften för ett nytt beslut är högt i förhållande till den avgift som uppbärs för kontroll av registerutdrag. Avgiften för ett beslut om godkännande ansågs vara högt i synnerhet för dem som har trafiktillstånd, eftersom bedömningen av förutsättningarna för godkännande för dessa inte kräver lika mycket myndighetsarbete som ifall det är fråga om en verksamhetsutövare vars tillförlitlighet ska bedömas. I utlåtandena föreslogs det att man ska utvärdera om det är nödvändigt att kräva en ny ansökan av alla med anledning av de föreslagna ändringarna i förutsättningarna för godkännande eller om godkännandena kan behandlas som en kontroll av utdrag.  

Centraliseringen av godkännandet av utländska avfallstransportörer och avfallsmäklare till en NTM-central (22 §) fick ett stort understöd. I några utlåtanden föreslogs det att man i lag även ska föreskriva om att samma NTM-central som behandlar ansökningarna för utländska avfallstransportörer och avfallsmäklare även ska svara för övervakningen av dessa. 

Uppmärksamhet fästes även vid elektroniska tjänster och i utlåtandena betonades det att en smidig tjänsteanvändning ska säkerställas såväl ur verksamhetsutövarnas som ärendehandläggarnas synvinkel.  

Justitieministeriet kommenterade att den begränsning som tillförlitlighetskravet medför ska granskas noggrannare i motiveringarna till lagstiftningsordningen i förhållande till de allmänna förutsättningarna för begränsning av grundläggande rättigheter. Dessutom ansåg justitieministeriet att den nya bestämmelsen, enligt vilken ett godkännande som har gjorts i avfallshanteringsregistret kan återkallas om verksamhetsutövaren inte längre är tillförlitlig och grunden är av väsentlig och allvarlig art, lämnar rum för tolkning och föreslog att kriterierna ska preciseras på paragrafnivå eller att utförandet av bedömningen ska beskrivas närmare i motiveringarna. 

Förutsättningarna för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret ändrades inte med anledning av remissyttrandena. I avsnitt 5 granskas olika alternativ för kontroll av verksamhetsutövarnas bakgrund och där motiveras varför man beslutade sig för den föreslagna regleringen. Till granskningen av alternativen fogades på grundval av utlåtandena en komplettering om varför kravet på trafiktillstånd inte avses omfatta alla verksamhetsutövare. Kravet på uppenbar likgiltighet utvidgades inte till att omfatta likgiltighet om andra lagar, eftersom syftet med bestämmelsen är att precisera den nuvarande bestämmelsen. Utvidgningen av bestämmelsen innebär en kontroll av verksamhetsutövarnas bötes- och straffregisteruppgifter, vilket inte ansågs vara nödvändigt enligt det som framställdes i avsnitt 5. Det att tillförlitlighetsutredningen enligt prövning avses omfatta företagets ansvarspersoner och betydande ägare tas på nytt upp till granskning om motsvarande tillägg görs i transportservicelagen enligt det som föreslås i riksdagens kommunikationsutskotts betänkande (KoUB 28/2021 rd).  

Med anledning av den respons som inkommit fogas till 22 § att NTM-centralen i Sydöstra Finland även svarar för tillsynen av utländska verksamhetsutövare. På förslag av justitieministeriet fogades till 94, 95 a, 96 och 98 § bestämmelser om språkkrav för handlingar som gäller utländska verksamhetsutövare samt om språket i beslut och utdrag som ges till dessa.  

Till motiveringarna rörande 95 a § om ömsesidigt erkännande fogades som förtydligande att EU:s trafiklagstiftning förutsätter trafiktillstånd av dem som utför internationella transporter. I paragrafen preciserades när en anteckning i avfallshanteringsregistret görs för en viss tid. Till 137 § i lagen fogades även en bestämmelse om till vilken förvaltningsdomstol en utländsk verksamhetsutövare kan anföra besvär om ett beslut rörande avfallshanteringsregistret eller återkallande av godkännande som NTM-centralen i Sydöstra Finland har fattat. Ur 98 § i lagen ströks bestämmelsen om att trafiktillståndet och uppfyllandet av tillförlitligheten som utgör förutsättningar för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret ska kontrolleras vart tredje år i samband med att utdraget kontrolleras, för att inte tillsynen av förutsättningarna ska begränsas till cykler på tre år. Till motiveringarna rörande 95 § fogades att tillsynen ska utföras som en del av de regelbundna inspektioner som föreskrivs i 124 §. Motiveringarna rörande bedömningen av förlorad tillförlitlighet kompletterades i den föreslagna 99 §. 

På grund av remissyttrandena förlängdes övergångstiden, inom vilken de avfallstransportörer och avfallsmäklare som redan är godkända för anteckning eller antecknade i avfallshanteringsregistret ska ansöka om nytt godkännande, med ett år. På grundval av justitieministeriets utlåtande kompletterades förslagets förhållande till de allmänna förutsättningarna för begränsningar i de grundläggande rättigheterna. 

6.3  Informationstjänsterna rörande avfallshanteringsregistret och producentregistret

Informationstjänsterna rörande avfallshanteringsregistret och producentregistret fick ett brett understöd. Informationstjänsten för avfallshanteringsregistret ansågs tillgodose behoven hos såväl kommunala avfallshanteringsaktörer som yrkesmässiga avfallsinnehavare och invånare samt underlätta informationsbehoven hos dem som behöver avfallshanteringstjänster och till exempel riktandet av anbudsbegäranden till de korrekta organen.  

Beträffande informationstjänsten för producentregistret ansågs den offentliga informationstjänsten underlätta tillsynen av producentansvaret genom att ge möjlighet att under hela produktens anskaffnings- och distributionskedja få tillgång till information om registrerade producenter. Representanterna för producentsammanslutningarna ansåg det vara viktigt att det tydligt framgår av informationstjänsten vilka producentansvarsområden producenten har skötts om och att producentens registreringsuppgifter kan sökas per producentansvarsområde i registret och vid behov även per produktkategori. Angående den information som ska publiceras i informationstjänsten för producentregistret begärdes ett förtydligande om huruvida man ur informationstjänsten får uppgifter om aktörer som motsvarar producenter, som för producentens räkning sköter producentansvaret, och om upprätthållare av webbutikplattformer som en distansförsäljare har befullmäktigat att sköta producentansvaret i Finland.  

Med anledning av remissyttrandena föreslogs ett tillägg till 101 § i avfallslagen om en skyldighet för behöriga ombud att till producentregistret meddela fullmaktsgivaren och producenten som i annat fall skulle svara för producentansvarsskyldigheterna. Även till 105 § fogades en skyldighet för producentsammanslutningar eller de som svarar för ett retursystem för dryckesförpackningar att anmäla vissa uppgifter om behöriga ombud för att uppgifter om behöriga ombud ska kunna publiceras i informationstjänsten. Även ordalydelsen i motiveringarna till 142 b § korrigerades.  

Inga ändringsbehov orsakades av de kommentarer som erhölls om informationstjänsten för avfallshanteringsregistret. 

6.4  Lämnande av uppgifter i transportdokument till registret och tillsynen av detta

I utlåtandena understöddes det nya registret som grundas på uppgifter i transportdokument. Det ansågs förbättra uppföljningen och transparensen av avfallstransporter. I utlåtandena ansågs det att informationsöverföringen ska vara så enkel som möjlig för aktörerna och att informationen och vägledningen av aktörerna i ärenden som anknyter till registret över uppgifter i transportdokument ska ordnas centraliserat.  

Tillsynsmyndigheterna kommenterade att det förblir oklart i förslaget till vems uppgifter det hör att övervaka inlämnandet av uppgifter i transportdokument till registret och att besluta om behövliga åtgärder ifall dokumenten inte lämnas in. I synnerhet ansågs det vara svårt att övervaka avfallstransportöreranas skyldighet att lämna uppgifter i transportdokument till registret. Remissinstanserna ansåg att om tillsynen inte utförs kan man inte med hjälp av registret förbättra uppföljningen och spårbarheten av avfallsinformation. Tillsynen och möjligheten att lämna dokumenten per e-post eller i pappersformat ansågs kräva resurser. I utlåtandena föreslogs det också att alla verksamhetsutövare ska övergå till att använda de elektroniska ärendehanteringstjänsterna efter övergångstiden. 

Aktörerna inom branschen föreslog längre tidsperioder för att lämna uppgifter i transportdokumenten till registret. I utlåtandena föreslogs det att överföring av uppgifterna i elektroniska transportdokument utan obefogat dröjsmål ska avse några veckor i stället för några dagar i enlighet med förslaget så att det är möjligt att koncentrera informationsöverföringen till en gång per vecka. Behovet av mer tid motiverades med att avfallsmottagarna kan ha behov av att komplettera uppgifterna i transportdokumentet då avfallet har vägts, i synnerhet då avfall från elektrisk och elektronisk utrustning samt batterier och ackumulatorer transporteras. En remissinstans ansåg att uppgifterna i transportdokument i pappersformat borde överföras snabbare än inom tre månader enligt förslaget, eftersom förslaget ska styra till införande av elektroniska system. 

Enligt kommentarerna i några utlåtanden ska möjligheten att flera gånger lämna uppgifter om samma avfallstransport, till exempel av en avfallsavsändare och -mottagare, uteslutas i registret. Dessutom kommenterades det att man ska eftersträva att komma ifrån överlappningarna med 39 § i avfallslagen rörande anmälan om slamuppgifter. 

På grund av remissyttrandena preciserades motiveringarna till 121 b § med hur tillsynen av inlämnandet av uppgifter i transportdokument fördelas mellan tillsynsmyndigheterna och att tillsynen är viktig i synnerhet i det inledande skedet av genomförandet av lagen. Till avsnitt 4.2.2 om konsekvenserna av propositionen fogades ett omnämnande om att tillsynsmyndighetens arbetsmängd kommer att öka i viss mån.  

Responsen om hur myndigheterna belastas av att uppgifterna i transportdokumenten lämnas till myndigheten på papper eller per e-post stämmer, men man ville ändå bevara möjligheten att lämna uppgifter på något annat sätt än i e-tjänsten. Paragrafen preciserades med att man ska komma överens med den personuppgiftsansvarige om att lämna uppgifter på något annat sätt än i e-tjänsten. Finlands miljöcentral som fungerar som personuppgiftsansvarig utarbetar anvisningar om god praxis för införande av uppgifter i det elektroniska systemet. För att hindra att uppgifter om samma avfallstransport förs in i registret flera gånger skulle det krävas att myndigheten ger varje avfallstransport en identifikationskod som används i transportdokumentet. Detta skulle i synnerhet öka företagens administrativa arbete, eftersom de skulle bli tvungna att begära en kod av myndigheten före varje överföring. Dessutom skulle det kräva ändringar i informationssystemen. Av dessa orsaker föreslås ingen ändring i förslaget. I första hand ska avfallsinnehavaren säkerställa att uppgifterna i transportdokumentet endast lämnas en gång till registret. Om praxisen visar sig vara utmanande utan en identifikationskod kan man senare överväga att införa en kod.  

Med anledning av remissyttrandena ansågs det inte finnas behov av att ändra tidsfristerna rörande lämnande av handlingar till registret. Det mottagna avfallet ska vägas i samband med mottagandet av avfallet och uppgifterna ska samtidigt även uppdateras i transportdokumentet och överföringen av dessa uppgifter till registret ska skötas automatiskt.  

Med anledning av remissyttrandena föreslås det att till 39 § i lagen fogas att avfallstransportören kan lämna uppgifter om slam till den kommunala avfallshanteringsmyndigheten genom registret över uppgifter i transportdokument. I och med ändringen behöver transportörerna inte separat lämna uppgifter om slam till transportdokumentregistret och till den kommunala avfallshanteringsmyndigheten. 

6.5  Ändringar i andra registerbestämmelser

I utlåtandena kommenterades även ändringar som föreslagits i övriga registerbestämmelser i avfallslagen, vilkas syfte är att förtydliga registerförarens ansvar och rätt att få uppgifter ur avfallshanteringsregistren.  

Finansministeriet ansåg att förslaget borde innehålla en bedömning av ändringsförslagens konsekvenser på informationshanteringens ansvarsförbindelser. Till propositionens konsekvenser fogades med anledning av utlåtandet ett nytt avsnitt 4.2.5. 

I utlåtandena föreslogs förtydliganden i den personuppgiftsansvariges skyldigheter som föreskrivs i 142 §. Den kommunala miljövårdsmyndighetens roll att svara för riktigheten i de uppgifter som införs i registret utan att vara personuppgiftsansvarig ansågs oklar. Ordalydelsen i bestämmelsen preciserades och motiveringarna kompletterades beträffande den personuppgiftsansvariges skyldigheter. Möjligheten att föreskriva om en aktsamhetsplikt beträffande de uppgifter som införs i registret för någon annan än den personuppgiftsansvarige diskuterades med justitieministeriet under beredningen och bestämmelsen står inte i strid med den allmänna dataskyddsförordningen. Det är inte ändamålsenligt att fördela personuppgiftsansvaret för avfallshanteringsregistret till andra myndigheter än NTM-centralerna utan att skyldigheterna blir komplicerade.  

I utlåtandena understöddes de ändringar som gjorts i 143 §, där det föreslås en skyldighet för den kommunala avfallshanteringsmyndigheten att ge uppgifter ur registret över avfallstransporter och behandling av bioavfall till kommunala avfallsbolag och under vissa förutsättningar även till producentsammanslutningen för förpackningsproducenter. Intresseorganisationen för avfallsbranschen ansåg dock att förslaget är problematiskt och ansåg att förslaget suddar ut gränsen mellan myndigheten och en kommunal avfallsanläggning av bolagsform samt försvagar tilliten till självständigheten i verksamheten för en tjänsteinnehavare hos en kommunal avfallshanteringsmyndighet. I några utlåtanden konstaterades det att uppgifter redan nu lämnas ut ur registret till kommunala avfallsanläggningar och det föreslogs att ett förtydligande angående detta fogas till motiveringarna. Vissa preciseringar föreslogs även för bestämmelsens ordalydelse, och dessa genomfördes i den fortsatta beredningen.  

De föreslagna rättigheterna att få uppgifter enligt 143 b § kommenterades även i flera utlåtanden. Intresseorganisationen för avfallsbranschen ansåg att ur synvinkeln för de företag som verkar inom avfallshanteringen har avfallsuppgifterna till många delar karaktären av affärshemligheter och de har inverkan på den inbördes konkurrensställningen mellan företag, men myndigheterna jämställer avfall med annan offentlig utsläppsinformation. Enligt organisationen ska denna tolkning bedömas ur olika synvinklar. Den ansåg även att det inte är nödvändigt att lämna uppgifter ur registret över uppgifter i transportdokument till kommunala avfallshanteringsmyndigheter, eftersom dessa får information om slamtransporter ur registret över avfallstransporter. I utlåtandena motsatte man sig även att de aktörer som deltar i avfallstransporter ska ha rätt att få uppgifter ur registret över uppgifter i transportdokument med hänvisning till affärshemligheter och man föreslog begränsningar i rätten att få information. 

I den fortsatta beredningen föreslogs inga ändringar angående lämnande av uppgifter till kommunala avfallsbolag enligt 143 och 143 b §. I motiveringarna till den föreslagna 143 § har det preciserats att utlämnandet avses gälla vissa uppgifter som föreskrivs i avfallsförordningen, och i dessa uppgifter ingår inte sådana uppgifter om transportföretag som skulle kunna äventyra konkurrensneutraliteten. Uppgifterna i transportdokumenten är däremot redan nu tillgängliga för dem som deltar i transporten och redan den nuvarande regleringen förutsätter att den som deltar i transporten bekräftar uppgifterna i transportdokumentet. 

Livsmedelsverket föreslog att tillsynsmyndigheterna inom dess verksamhetsområde ska ha rätt att få uppgifter ur registret över uppgifter i transportdokument då de övervakar lagstiftningen om biprodukter, om det finns anledning att misstänka bedräglig verksamhet i iakttagandet av krav i enlighet med olika lagstiftningar. Skyldigheten att upprätta transportdokument som föreskrivs i 121 § gäller dock inte biprodukter. Andra myndigheter än de som har rätt till uppgifter enligt 143 b § kan begära uppgifter av myndigheten med stöd av offentlighetslagen eller speciallagstiftning. 

6.6  Övriga kommentarer om propositionsutkastet

Inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet föreslog införande av en fullgöranderapporttjänst även i en bredare utsträckning för miljötillståndsförfarandet och tillsynen. De ansåg att ett sätt att förebygga miljöbrott skulle kunna vara att verksamhetsutövarens förutsättningar för affärsverksamhet, såsom kredituppgifter och förmögenhet, kontrolleras innan miljötillståndspliktig verksamhet eller annan verksamhet inleds.  

7.1  Avfallslagen

22 §.Statliga myndigheter. Till paragrafen ska enligt förslaget ett nytt 5 mom. fogas, där det föreskrivs om de uppgifter angående avfallshanteringsregistret som koncentreras till NTM-centralen i Sydöstra Finland. NTM-centralen i Sydöstra Finland svarar för godkännande av avfallstransportörer och avfallsmäklare som är etablerade utanför Finland för anteckning i avfallshanteringsregistret och för anteckning i registret samt för tillsynen av dem. Godkännande och anteckning i registret av utländska aktörer samt tillsynen av dessa genomförs mest effektivt som en nationellt centraliserad uppgift.  

På grund av det föreslagna nya 5 mom. är det nuvarande 5 mom. i fortsättningen 6 mom. 

39 §.Uppgifter om avhämtning av avfall från fastigheter. Till 2 mom. fogas en bestämmelse om att avfallstransportören ska kunna ge uppgifter om transport av slam från slamavskiljare och slutna tankar också via det register som avses i 142 § 1 mom. 4 punkten. Avfallstransportören ska inte separat behöva skicka uppgifter om slamtransporter till den kommunala avfallshanteringsmyndigheten om uppgifterna har lämnats till registret över uppgifter i avfallstransportdokument. 

I 11 kap. 94–99 § föreslås ändringar i förfarandena som ska iakttas vid godkännande av yrkesmässig avfallstransport- eller avfallsmäklarverksamhet för anteckning i avfallshanteringsregistret. Skyldigheten att ansöka om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret ska noggrannare än förr gälla alla verksamhetsutövare oberoende av placeringsstat, om verksamheten omfattar yrkesmässig avfallstransport- eller avfallsmäklarverksamhet i Finland. Regleringen behöver preciseras på grund av de oklarheter som har framkommit i tolkningen av lagen och den oenhetliga tillämpningspraxis som följer av detta samt för att säkerställa en likvärdig behandling av verksamhetsutövarna. 

Enligt artikel 26 i avfallsdirektivet ska medlemsstaterna se till att den behöriga myndigheten för ett register över vissa aktörer om dessa inte omfattas av tillståndskrav. Sådana aktörer är verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar avfall, samt handlare och mäklare. Med avfallstransportör avses enligt 6 § 1 mom. 13 punkten i avfallslagen var och en som ansvarar för transport av avfall. Enligt motiveringarna till bestämmelsen (RP 199/2010 rd) anses ett transportföretag vara en transportör, inte dess enskilda arbetstagare som utför transportarbetet. Enligt EU-domstolens rättspraxis (C-270/03, C-311/99) gäller avfallsdirektivets registreringsskyldighet förutom de aktörer som i sitt yrke som transportör transporterar avfall som produceras av andra också inrättningar eller företag som utan att utöva chaufförsyrket ändå i sin affärsverksamhet transporterar avfall normalt och regelbundet oberoende av om avfallet har producerats av andra eller dem själva. Avfallsmäklare är enligt 6 § 1 mom. 14 punkten i avfallslagen var och en som yrkesmässigt köper eller säljer avfall eller förmedlar avfall eller avfallshanteringstjänster för någon annans räkning. Enligt motiveringarna har begreppen avfallshandlare och avfallsmäklare enligt artikel 3.7 och 3.8 i avfallsdirektivet sammanslagits till begreppet avfallsmäklare. Enligt avfallslagen kan en avfallsmäklare således vara en fysisk person eller en juridisk person som fungerar som uppdragsgivare vid köp och försäljning av avfall eller som ordnar återvinning eller sluthantering av avfall för någon annans räkning. Avfallsmäklare är till exempel sådana verksamhetsutövare som tar emot avfall av avfallsproducenter, levererar avfallet till adekvat sluthantering och fakturerar avfallsproducenten för hela tjänsten. Underleverantörer till avfallsmäklare kan vara avfallstransportörer som transporterar avfall för avfallsmäklarens räkning och som inte ska anses vara avfallsmäklare. 

Dessutom föreslås det att vissa myndighetsuppgifter som gäller godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret ska centraliseras till NTM-centralen i Sydöstra Finland och att de tekniska ändringar som följer av centraliseringen av uppgiften ska göras i de adekvata paragraferna i detta kapitel.  

94 §.Ansökan om godkännande av verksamhet för anteckning i avfallshanteringsregistret. Enligt förslaget ska 2 mom. ses över utifrån det föreslagna 22 § 5 mom. på så sätt att en verksamhetsutövare som är etablerad i en stat inom eller utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och avser bedriva verksamhet som avfallstransportör eller avfallsmäklare i Finland ska göra ansökan till NTM-centralen i Sydöstra Finland.  

Till 2 mom. avser man även foga ett krav på att ansökan ska lämnas via myndighetens e-tjänst. Syftet med den föreslagna ändringen är att förbättra kvaliteten, användbarheten och tillgängligheten på de tjänster som förvaltningen tillhandahåller kunderna. Målet är också att möjliggöra elektronisk behandling av ett ärende som gäller godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret ända från att ärendet blir anhängigt tills beslut fattas. Det finns numera i ganska stor utsträckning möjlighet till elektronisk ärendehantering i miljöärenden hos myndigheter genom sökandens eller partens samverkan. Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) tillämpas bland annat på elektroniskt anhängiggörande och elektronisk behandling av ett förvaltningsärende samt elektronisk delgivning av beslut, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. Ansökan ska dock även kunna lämnas per e-post eller i pappersformat om det inte är möjligt att göra ansökan i myndighetens e-tjänst. Till exempel alla verksamhetsutövare som är etablerade utanför Finland har i nuläget inte möjlighet att identifiera sig i den finländska offentlig sektorns e-tjänster, varför det inte är möjligt att lämna ansökan den vägen. Förutsättningar för att sköta ärendet i e-tjänsten kan även saknas till exempel på grund av ett tekniskt fel eller om verksamhetsutövaren inte har tillgång till nödvändig informationsteknisk utrustning.  

Till paragrafen fogas enligt förslaget även ett språkkrav rörande ansökan av en verksamhetsutövare som är etablerad utanför Finland. En verksamhetsutövare som är etablerad utanför Finland ska lämna in ansökan och övriga uppgifter på finska, svenska eller engelska. Av intyg på främmande språk som bifogas ansökan ska lämnas in en översättning av en auktoriserad translator eller en annan tillförlitlig översättning till finska, svenska eller engelska. I avfallsförordningen föreskrivs närmare om intygen. En översättning ska vara gjord av en auktoriserad translator för att säkerställa handlingarnas äkthet. Med annan tillförlitlig översättning avses till exempel ett intyg på engelska som är beviljat av en myndighet. 

95 §.Förutsättningar för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Paragrafen föreslås bli ändrad i sin helhet. Kraven på yrkesskicklighet samt utrustning och materiel i gällande 1 mom. 1 och 3 punkten avses slås ihop och bilda en ny 1 punkt.  

Kravet i 1 punkten i den gällande bestämmelsen om att verksamheten bedrivs i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska enligt förslaget flyttas i ändrad form till 2 punkten. Kravet på iakttagande av avfallslagen ska enligt förslaget preciseras på så sätt att det förutsätts att verksamhetsutövaren under det innevarande året eller de föregående tre kalenderåren i sin näringsverksamhet inte har visat uppenbar likgiltighet för bestämmelserna i avfallslagen. En sådan situation kan uppstå till exempel om verksamhetsutövaren tidigare har upphört med transportverksamheten och ansöker om ett nytt godkännande. Uppenbar likgiltighet visas exempelvis genom att det för verksamhetsutövaren under de tre föregående åren skulle ha utfärdats flera förelägganden eller fastställts flera försummelseavgifter med stöd av avfallslagen och verksamhetsutövaren inte har avhjälpt de brister som har framkommit i dennes verksamhet trots förelägganden av tillsynsmyndigheten. Hur allvarliga försummelserna är och ifall de har upprepats ska ha betydelse. När uppenbar likgiltighet bedöms kan man beakta de behöriga myndigheternas beslut och åtgärder samt lagakraftvunna domar som utfärdats rörande verksamhetsutövaren. Bestämmelsen behövs i synnerhet för tillsynen, och motsvarande krav avses ska ingå i 99 § om återkallande av godkännande. I punkten bibehålls även det nuvarande kravet om att verksamheten ska utövas utan att orsaka fara eller skada för hälsan eller miljön. Kravet baserar sig på artikel 13 i avfallsdirektivet, enligt vilken avfallshanteringen ska ske så att hälsan eller miljön inte äventyras. Även 13 § 2 mom. i avfallslagen förutsätter att avfallshanteringen inte får orsaka fara eller skada för hälsan eller miljön. 

Enligt den föreslagna 1 mom. 3 punkten ska avfallsmäklaren ha hemort i Finland eller i någon annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Med kravet eftersträvar man att säkerställa genomförandet av den fria rörligheten av tjänster och varor på grundval av EU:s inre marknad. På internationella avfallstransporter tillämpas dock EU:s avfallstransportförordning som förutsätter att den som gör anmälan om avfallstransport och den som vid transporter enligt den så kallade gröna avfallsförteckningen anordnar avfallstransporten omfattas av avsändarlandets jurisdiktion och att avfallsmottagaren omfattas av mottagarlandets jurisdiktion. Kraven i avfallstransportförordningen tillämpas i Finland på så vis att endast en verksamhetsutövare som är etablerad i Finland, som bedriver fortlöpande affärs- eller yrkesverksamhet från ett verksamhetsställe i Finland, har ansetts omfattas av medlemsstatens jurisdiktion på det sätt som avfallstransportförordningen förutsätter, och som till exempel kan fungera som en anmälare eller en så kallad anordnare av gröna avfallstransporter i enlighet med förordningen. På grundval av kravet i avfallstransportförordningen kan en avfallsmäklare som är etablerad i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och som godkänns för anteckning i avfallshanteringsregistret, därmed fungera som avfallsmäklare endast för avfallstransporter internt inom Finland.  

Man vill lätta på förutsättningarna för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret genom att ta bort kravet enligt den gällande 1 mom. 4 punkten om en tillräcklig säkerhet för att garantera behörig hantering av det avfall som ska transporteras eller förmedlas. Likaså avses 2 mom. om säkerhetstyp upphävas som onödigt. På grundval av avfallslagens tillämpningspraxis verkar det inte finnas något behov av säkerhet. I många fall har myndigheten i sitt beslut om godkännande låtit bli att kräva ställande av säkerhet, eftersom den har bedömt att det är onödigt med beaktande av verksamhetens omfattning och art. Ställda säkerheter har inte heller behövts realiseras i praktiken. Ett liknande säkerhetskrav som i den gällande lagen används inte veterligt i andra EU-medlemsstater.  

Säkerhetskravet föreslås bli ersatt med nya förutsättningar enligt 1 mom. 4 och 5 punkten. Enligt 4 punkten ska avfallstransportören ha ett sådant godstrafiktillstånd som krävs i transportlagstiftningen om verksamheten förutsätter ett trafiktillstånd i enlighet med transportlagstiftningen. Bestämmelser om kraven angående trafiktillstånd finns i 3 § i lagen om transportservice. Trafiktillstånd kan antingen vara ett godstrafiktillstånd eller ett lätt godstrafiktillstånd. Med ett godstrafiktillstånd avses ett gemenskapstillstånd för godstrafik. Ett transportföretag kan i stället för ett gemenskapstillstånd ha ett godstrafiktillstånd för hemlandet med stöd av övergångsbestämmelsen i 271 § 2 mom. i lagen om transportservice. Övergångsbestämmelsen tillåter godstransporter med trafiktillstånd för hemlandet till och med 1.7.2028. Skyldigheten att ge information i anknytning till trafiktillstånd ingår numera i 45 § i avfallsförordningen. Ett villkor för att trafiktillstånd ska beviljas är att sökanden är solvent och har gott anseende, inte har försummat vissa betalningsskyldigheter och inte har betydande skulder. Genom kraven angående trafiktillstånd eftersträvar man att säkerställa att transportverksamheten bedrivs med yrkesskicklighet och att den materiel som används för transporterna är ändamålsenlig. Dessutom visar ett ikraftvarande trafiktillstånd att verksamhetsutövaren är tillförlitlig, eftersom transportföretagets fullgörande av sina skyldigheter utreds när trafiktillståndet beviljas på motsvarande sätt som i det föreslagna 95 § 2 mom. 

I den föreslagna 122 § föreskrivs om NTM-centralens rätt att få uppgifter om trafiktillstånd av Transport- och kommunikationsverket, så att den kan kontrollera att en verksamhetsutövare i hemlandet har ett gällande trafiktillstånd. 

Av avfallstransportörer som är etablerade utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i så kallade tredje länder förutsätts antingen ett transporttillstånd av International Transport Forum (ITF), dvs. ett så kallat CEMT-tillstånd som godkänns som transporttillstånd för bilaterala transporter och transporter till tredje länder i alla CEMT-medlemsstater, eller ett transporttillstånd som grundar sig på ett bilateralt avtal mellan Finland och någon annan stat. Ett CEMT-tillstånd gäller ett kalenderår åt gången och det berättigar till att utöva transporter högst under tre resor med last. Ett bilateralt transporttillstånd däremot beviljas för en godstransport. Båda transporttillstånden beviljas endast till ett visst antal per år. En verksamhetsutövare som har ett CEMT-tillstånd eller ett bilateralt transporttillstånd ska dock inte separat för varje resa eller varje år på nytt behöva ansöka om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Enligt 96 § i avfallslagen fattas ett beslut om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret för en viss tid eller tills vidare och i beslutet kan föreskrifter utfärdas om uppfyllande av de förutsättningar för godkännande som föreskrivs i 95 §. I ett beslut som gäller en verksamhetsutövare som är etablerad utanför EES-området kan man fastställa att verksamhetsutövaren ska ha ett ikraftvarande tillstånd när den anländer till Finland. CEMT-tillståndets giltighet kan även kontrolleras i ITF:s webbtjänst som finns på https://countrylicences.itf-oecd.org/edi/report-license.  

Enligt 1 mom. 5 punkten ska en verksamhetsutövare, vars verksamhet inte kräver ett trafiktillstånd eller som är etablerad utanför EES-området, dessutom vara tillförlitlig. Kravet på trafiktillstånd gäller inte exempelvis transport med traktor, avfallstransport som sker för egen räkning eller om verksamheten i huvudsak består av annat än transportarbete (till exempel byggnads- och rivningsarbete). Genom tillförlitlighetsutredningen eftersträvar man att säkerställa att sökanden kan svara för sina ekonomiska skyldigheter, och inte heller orsakar skada för miljön eller hälsan på grund av ekonomiska svårigheter. Dessutom är avsikten att säkerställa en likvärdig behandling av avfallstransportörer och avfallsmäklare och att förhindra grå ekonomi. Då sökandens tillförlitlighet utreds får inte den som försummar skyldigheterna en ogrundad fördel genom att undvika försummelse av de lagstadgade avgifterna och kan inte av denna anledning erbjuda sina tjänster billigare än andra. 

Sökandens tillförlitlighet utreds i enlighet med de kriterier som föreskrivs i 2 mom. Enligt bestämmelsen anses inte sökanden vara tillförlitlig om denne under det innevarande året eller de tre föregående åren upprepade gånger eller i betydande grad har försummat sina lagstadgade avgifter eller om sökanden har skulder som är föremål för utsökning och som med avseende på verksamhetsutövarens betalningsförmåga är större än ringa, eller skulder som har återsänts från utsökningen med ett intyg över medellöshetshinder. Lagstadgade skyldigheter i anslutning till skatter, socialförsäkringsavgifter och avgifter som Tullen uppbär är olika registrerings-, anmälnings- eller betalningsskyldigheter. Om dessa inte är fullgjorda kan det reflektera aktörens ekonomiska otillförlitlighet. När sökandens tillförlitlighet utreds ska uppmärksamhet fästas vid om försummelserna har upprepats och hur stora de varit i eurobelopp. Till exempel enskilda försummelser att anmäla som kan jämställas med glömska eller slarvighet eller försummelse av avgifter till små belopp skulle i allmänhet inte leda till att registreringen avslås. En verksamhetsutövare ska inte heller anses vara otillförlitlig om exempelvis en betalningsplan har upprättats om en skatteskuld och villkoren i den iakttas. Som ett tredje kriterium föreslås ett krav på att sökanden inte har försatts i konkurs. Myndigheten ska kontrollera sökandens tillförlitlighet med hjälp av de uppgifter som fås ur myndighetsregistren. Med stöd av rätten att få uppgifter som ingår i 122 § i förslaget ska myndigheten ha rätt att få nödvändiga uppgifter ur andra myndigheters register för att utreda tillförlitligheten. Skatteförvaltningens Enhet för utredning av grå ekonomi gör fullgöranderapporter av andra myndigheters registeruppgifter. Avsikten är att NTM-centralen ska utreda tillförlitligheten hos en verksamhetsutövare som lämnat ansökan till avfallshanteringsregistret på grundval av den fullgöranderapport som Enheten för utredning av grå ekonomi upprättar. Fullgörandet av skyldigheterna ska enligt bestämmelsen kontrolleras för innevarande år och de tre föregående åren. 

Enheten för utredning av grå ekonomi upprättar fullgöranderapporter över verksamhetsutövare med FO-nummer. För att säkerställa utländska företags tillförlitlighet föreslås det i 3 mom. en skyldighet för dessa att lämna motsvarande uppgifter som behövs för utredning av tillförlitligheten med ett registerutdrag eller motsvarande intyg eller på ett annat allmänt godtagbart sätt i enlighet med lagstiftningen i sökandens placeringsland. Skyldigheten avses gälla avfallsmäklare vars hemort ligger utanför Finland, avfallstransportör som är etablerad inom EU-/EES-området och som ansöker om godkännande för anteckning i registret med stöd av 95 § i stället för den föreslagna 95 a § och vars verksamhet inte förutsätter godstrafiktillstånd, samt avfallstransportör som är etablerad utanför EES-området. En utländsk verksamhetsutövare ska bevisa att denne inte har försummat skatter eller andra lagstadgade avgifter eller avgifter uppburna av Tullen eller anmälningsskyldigheter i sitt eget land. Av registerutdraget eller intyget ska även framgå eventuella skulder i utsökning samt information om att företaget inte är försatt i konkurs. Registerutdraget eller intyget ska i första hand vara beviljat av en myndighet i placeringsstaten. Om det i verksamhetsutövarens placeringsland inte finns uppgifter tillgängliga med registerutdrag eller intyg ska uppgifterna även kunna lämnas på ett annat allmänt godtagbart sätt. Ett allmänt godtagbart sätt kan vara en utredning av någon annan bedömare som allmänt anses tillförlitlig eller av någon annan som upprätthåller information. 

Myndigheten ska kunna utnyttja de register som är tillgängliga för kontroll av tillförlitligheten. Till exempel beträffande europeiska länder finns företagsinformation tillgänglig via webbplatsen European Business Register (https://ebra.be/worldwide-registers/). Även i länder utanför EU finns det officiella system som företag ska registrera sig i för att lagligt bedriva verksamhet. Till exempel den ryska skattemyndigheten upprätthåller ett register över företag som verkar i Ryssland (https://pb.nalog.ru/). När innehållet i intyg eller utredningar om utländska företag prövas ska man även kunna ta hjälp av sakkunskapen hos de som verkar inom vederbörande sektor. 

Om alla uppgifter som krävs enligt 95 § 2 mom. inte är tillgängliga i en utländsk verksamhetsutövares placeringsstat eller om verksamhetsutövaren till exempel inte är skyldig att teckna de försäkringar som avses i bestämmelsen ska denne ge myndigheten en tillförlitlig utredning om varför uppgifterna inte behövs eller kan fås. 

NTM-centralen ska enligt 124 § i avfallslagen med regelbundna intervaller inspektera anläggningar och företag i vars verksamhet avfall transporteras eller insamlas yrkesmässigt eller där avfallsmäklarverksamhet bedrivs. För tillsynen ska även en plan utarbetas. Trafiktillståndets giltighet och uppfyllandet av tillförlitlighetsförutsättningarna som är en förutsättning för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret ska övervakas regelbundet som en del av tillsynen i enlighet med 124 §. Det kan ske snabba förändringar i fullgörandet av skyldigheterna och dessa ska man vid behov alltid reagera på. I tillsynen kan Enheten för utredning av grå ekonomis rapporter om fenomen och fullgöranderapporttjänster användas, med hjälp av vilka det går att snabbt och enkelt reda ut, även i en stor grupp, till exempel vilken del av aktörerna som har försummat sin skattebetalningsskyldighet. Det ska även vara möjligt att begära information om ändringar i trafiktillstånd (bl.a. utgång eller förlust av tillstånd) som massöverföringar av data från Transport- och kommunikationsverkets informationstjänster. 

Man utreder möjligheten att automatiskt få information om ändringar i trafiktillstånd från registret över trafikärenden och eftersträvar att utveckla informationssystemen för att möjliggöra automatisk informationsöverföring.  

95 a §.Ömsesidigt erkännande. Den föreslagna paragrafen är ny och innehåller bestämmelser som ska tillämpas på verksamhetsutövare som bedriver yrkesmässiga avfallstransporter i Finland och som saknar verksamhetsställe i Finland och är registrerad i enlighet med artikel 26 i avfallsdirektivet i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet där verksamhetsutövarens har sin hemort. Enligt förslaget ska en sådan verksamhetsutövare i stället för ett sådant godkännande som avses i 94 § kunna ansöka om anteckning i avfallshanteringsregistret på grundval av att verksamhetsutövaren är registrerad i en annan stat som hör till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och registreringen kan verifieras.  

Enligt artikel 3 i EU:s förordning om tillstånd för godstrafik krävs det enligt huvudregeln ett gemenskapstillstånd för internationella transporter. För transportörer inom EES-området gäller således motsvarande krav på gott anseende, solvens och yrkesskicklighet som för transportörer som är placerade i Finland, som har ett godstrafiktillstånd i enlighet med 3 § i transportservicelagen. Avfallsdirektivet förutsätter att avfallstransport- och avfallsförmedlingsverksamhet bedrivs utan att äventyra människors hälsa eller skada miljön. Om en annan medlemsstat har godkänt avfallstransportföretaget för anteckning i sitt register kan det antecknas i avfallshanteringsregistret i Finland på grundval av ömsesidigt erkännande. 

Sökanden ska lämna registreringsintyget från en annan EES-stat till Sydöstra Finlands NTM-central. Transportören kan dock även ansöka om godkännande av verksamheten för anteckning i avfallshanteringsregistret i enlighet med 94 §. Möjligheten till ömsesidigt erkännande avses inte gälla verksamhet som avfallsmäklare, utan denne ska ansöka om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret i enlighet med huvudregeln i 94 §. Godkännande eller anteckning i avfallshanteringsregistret i enlighet med avfallslagen avses endast gälla avfallstransporter som bedrivs inom Finland.  

Vid ömsesidigt erkännande antecknar den behöriga NTM-centralen den i ett annat EES-land etablerade avfallstransportörens verksamhet i avfallshanteringsregistret. Enligt förslaget ska anteckningen inte innebära ett förvaltningsbeslut och inte heller omfatta innehållsmässig prövning. För anteckning i registret ska transportören till NTM-centralen lämna ett intyg över en ikraftvarande registrering utfärdat av den behöriga myndigheten på dennes hemort. Intyget ska innehålla väsentlig information om registreringen av verksamheten. Utöver intyget ska annan information lämnas, som behövs för anteckning i avfallshanteringsregistret, om verksamhetsutövaren, den verksamhet som bedrivs i Finland samt verksamhetsområdet i Finland. Informationen ska lämnas på finska, svenska eller engelska. Av intyg på främmande språk ska det lämnas en översättning av en auktoriserad translator eller en annan tillförlitlig översättning till finska, svenska eller engelska. Med annan tillförlitlig översättning avses till exempel ett intyg på finska, svenska eller engelska som är beviljat av en myndighet. Transportören ska på motsvarande sätt även anmäla ändringar angående verksamhetens registrering i enlighet med 97 §. Avfallstransporter ska även beröras av skyldigheter och begränsningar som gäller godstrafik på internationella landsvägar, såsom till exempel cabotagebestämmelserna. En anteckning som görs i avfallshanteringsregistret möjliggör således inte direkt avfallstransportverksamhet av permanent karaktär inom Finland. 

Med stöd av bemyndigandet i 2 mom. kan det regleras närmare om innehållet i de uppgifter som ska lämnas och om praxis rörande framställandet av uppgifterna, såsom om formkrav och om behandlingen av uppgifter hos myndigheten.  

96 §.Beslut om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Till paragrafen föreslås tillägg med anledning av den nya 95 a §. Till 1 mom. fogas att NTM-centralen utan obefogat dröjsmål även ska behandla ett ärende som gäller ömsesidigt erkännande. Verksamheten som baserar sig på ömsesidigt erkännande får inte inledas innan anteckningen i registret har gjorts. Anteckningen om ömsesidigt erkännande kan göras tills vidare eller för en viss tid. En tidsbestämd anteckning kommer i fråga då en registrering av en avfallstransportör i ett annat land har gjorts för en viss tid. Dessutom föreslås det att ett omnämnande läggs till om att beslutet om avfallshanteringsregistrering eller informationen om en anteckning rörande ömsesidigt erkännande ska lämnas till sökanden. För en verksamhetsutövare som är etablerad utanför Finland avfattas beslutet eller informationen om anteckningen på finska eller svenska och vid behov ges en översättning av dem till engelska. En översättning till engelska ska även ges till exempel då sökanden har gjort ansökan på engelska. 

2 mom. i paragrafen förblir oförändrat. 3 mom. kompletteras med att de väsentliga uppgifterna beträffande ömsesidigt erkännande ska antecknas i avfallshanteringsregistret. Godkännandet för anteckning i avfallshanteringsregistret ska vara riksomfattande, men i beslutet ska enligt ansökan anges det huvudsakliga verksamhetsområdet för verksamheten eller, om verksamheten bedrivs på fler än en NTM-centrals område, de huvudsakliga verksamhetsområdena, eftersom uppgiften om verksamhetsområde behövs för att ordna tillsynen av verksamheten. Informationen om verksamhetsområden ska även publiceras i informationstjänsten enligt 142 a §. NTM-centralen som har tagit beslutet ska ge information om beslutet till de NTM-centraler inom vars områden verksamheten bedrivs. Besluten ska även finnas tillgängliga i NTM-centralernas ärendehanteringssystem. 

97 §.Ändring av beslut om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Till paragrafen föreslås nödvändiga ändringar med anledning av den föreslagna 95 a §. Om en verksamhet som har antecknats i registret på basis av ömsesidigt erkännande förändras eller upphör ska NTM-centralen underrättas om saken. Vid behov ska verksamhetsutövaren lämna ett intyg och andra uppgifter som avses i 95 a § till NTM-centralen. Till bestämmelsen fogas för tydlighetens skull att om verksamheten upphör ska verksamhetsutövarens uppgifter avföras ur avfallshanteringsregistret. I bestämmelsen föreskrivs inte om uppgifternas förvaringstid. Enligt artikel 5.1 e i EU:s allmänna dataskyddsförordning ska personuppgifter registreras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade endast så länge som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. NTM-centralerna ska enligt det föreslagna 142 § 2 mom. vara gemensamt personuppgiftsansvariga för avfallshanteringsregistret och ska genom inbördes arrangemang fastställa lagringstiden. 

Till 2 mom. ska enligt förslaget fogas att NTM-centralen även på eget initiativ ska kunna ändra en anteckning i avfallshanteringsregistret som gjorts på basis av ömsesidigt erkännande om omständigheterna har förändrats. 

98 §.Utdrag ur avfallshanteringsregistret. I 1 mom. föreslås nödvändiga ändringar med anledning av den föreslagna 95 a §. Ett utdrag ska i enlighet med 1 mom. också ges i fråga om anteckning av ömsesidigt erkännande i avfallshanteringsregistret. Utdraget ges som bilaga till ett beslut eller en anteckning i avfallshanteringsregistret. Utdrag ska vid behov ges på engelska. Utdrag ska ges på engelska då ansökan har gjorts på engelska. 

På motsvarande sätt ska ett utdrag gällande ömsesidigt erkännande i enlighet med 2 mom. också ges för kontroll då det har gått tre år sedan verksamheten antecknades i registret.  

99 §.Återkallande och upphörande av ett godkännande för anteckning eller av en anteckning i avfallshanteringsregistret. Till paragrafen föreslås nödvändiga ändringar med anledning av den ändrade 95 §. Även verksamhet som har antecknats i avfallshanteringsregistret på basis av ömsesidigt erkännande kan återkallas eller fastställas att upphöra då förutsättningarna som föreskrivs i paragrafen uppfylls.  

1 mom. 1 punkten kvarstår oförändrad. Till momentet fogas en ny 2 punkt, enligt vilken ett godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret kan återkallas om verksamhetsutövaren inte längre är tillförlitlig. Kravet avses gälla dem, för vilka en tillförlitlighetsutredning görs i enlighet med 95 § 2 mom. Godkännandet kan återkallas på grundval av denna punkt om de försummelser av anmälningsskyldigheter och betalningar som avses i 95 § 2 mom. är allvarliga eller väsentliga med avseende på verksamheten. För tillsynen av tillförlitlighetskravet avses myndigheten kunna begära en ny fullgöranderapport av Enheten för utredning av grå ekonomi. I tillsynen som görs i efterskott ska tillförlitlighetsutredningen jämställas med den utredning som har gjorts i samband med ansökan. Betydelse ska ges till förändringar som har skett efter att verksamheten godkändes. En allvarlig eller väsentlig brist på tillförlitlighet avses exempelvis vara väsentliga förändringar i storleken på betalningsstörningarna eller skulderna i utsökning. Även ett hotande konkursärende avses kunna utgöra en grund för återkallande av godkännandet. Innan godkännandet kan återkallas ska verksamhetsutövaren ges möjlighet att avhjälpa försummelsen.  

De gällande 1 mom. 2 och 3 punkterna ändras till 3 och 4 punkten. Den 3 punkten kvarstår i huvudsak oförändrad, men till den fogas anteckning i registret på grund av den nya 95 a § som ska kunna återkallas då förutsättningarna i punkten uppfylls.  

Enligt förslaget ska med anledning av den nya 95 § 1 mom. 2 punkten till 4 punkten fogas att ett godkännande för anteckning eller en anteckning i avfallshanteringsregistret kan återkallas om verksamhetsutövaren i sin näringsverksamhet har visat uppenbar likgiltighet för bestämmelserna i denna lag. Ett villkor för återkallandet är att likgiltigheten har upprepats och är uppenbar samt att verksamhetsutövaren inte har avhjälpt bristerna trots begäranden från tillsynsmyndigheten. Enligt den gällande bestämmelsen kan godkännandet för anteckning i avfallshanteringsregistret endast återkallas om överträdelsen mot bestämmelsen orsakar betydande fara eller skada för hälsan eller miljön. I bestämmelsen kvarstår orsakande av fara eller skada för hälsan eller miljön, men tröskeln för orsakande av fara eller skada för hälsan eller miljön föreslås bli sänkt så att faran eller skadan inte behöver vara betydande. Tillsynsmyndigheten har i praktiken haft svårt att påvisa att försummelse att iaktta bestämmelserna orsakar betydande fara eller skada, och man har inte kunnat ingripa i upprepade försummelser genom att återkalla godkännandet. Genom den ändrade bestämmelsen strävar man efter att säkerställa att man bättre ska kunna ingripa i verksamheten hos en verksamhetsutövare som upprepat försummar bestämmelserna i avfallslagen. 

Till 2 mom. fogas som precisering, i likhet med till 97 §, att verksamhetsutövarens uppgifter ska avföras ur avfallshanteringsregistret om godkännandet för anteckning eller anteckningen återkallas eller upphör att gälla. 

100 §.Anmälan om insamlingsverksamhet till avfallshanteringsregistret. Bestämmelsen i 48 § i avfallsförordningen om att ändring av anmälda uppgifter eller upphörande av verksamheten utan dröjsmål ska underrättas till den kommunala miljövårdsmyndigheten avses bli överförd på lagnivå. Motsvarande rapporteringsskyldighet angående ändrade uppgifter finns i 96 § i lagen beträffande avfallstransporter och avfallsförmedling.  

Till 3 mom. fogas för tydlighetens skull den kommunala miljövårdsmyndighetens skyldighet att anteckna de väsentliga uppgifterna i anmälan i avfallshanteringsregistret, eftersom det har förekommit brister i införandet av uppgifter om insamlingsverksamhet i avfallshanteringsregistret. Dessutom fogas till bestämmelsen en skyldighet att avföra uppgifterna ur registret om verksamheten upphör. Upphörande av verksamheten kan komma i fråga om verksamhetsutövaren meddelar att denne upphör med avfallsinsamlingsverksamheten, eller om verksamhetsutövaren till följd av tillsynsåtgärder eller av någon annan anledning förbjuds att fortsätta verksamheten. Verksamhetsutövaren ska även underrättas om anteckningen avförs. Bestämmelsen är ny och den förtydligar miljövårdsmyndighetens skyldighet att hålla uppgifterna om insamling av avfall uppdaterade i avfallshanteringsregistret. NTM-centralerna fungerar som personuppgiftsansvariga för avfallshanteringsregistret och de fastställer gemensamt inom vilken tidsperiod personuppgifterna senast ska avföras ur registret.  

101 §.Ansökan om godkännande för anteckning i producentregistret. Enligt förslaget fogas till 2 mom. i bestämmelsen en skyldighet för det behöriga ombudet att i sin ansökan ge uppgifter om fullmaktsgivaren och producenterna som annars skulle svara för producentansvarsskyldigheterna i fråga om de produkter som fullmakten gäller. I informationstjänsten rörande producentregistret ska uppgifter publiceras om det behöriga ombudet och fullmaktsgivaren och av denna anledning behöver bestämmelsen kompletteras. 

105 §.Anmälan av producenter eller medlemmar till producentregistret. Enligt förslaget ska till bestämmelsen fogas att producentsammanslutningar eller de som svarar för ett retursystem för dryckesförpackningar som godkänts för anteckning i producentregistret ska till producentregistret för det behöriga ombudets del även uppge information om fullmaktsgivaren och den producent som annars skulle svara för producentansvarsskyldigheten i fråga om de produkter som fullmakten gäller. Bestämmelsen behöver kompletteras för att nödvändiga uppgifter om det behöriga ombudet ska fås till informationstjänsten rörande producentregistret. 

121 b §.Lämnande av uppgifter i transportdokument till registret. Till lagen föreslås en bestämmelse om lämnande av de uppgifter i transportdokument som avses i 121 § till det register som avses i den nya 142 § 1 mom. 4 punkten. Genom bestämmelsen kompletteras genomförandet av skyldigheten i enlighet med artikel 35.1 i avfallsdirektivet att göra vissa uppgifter om farligt avfall tillgängliga för den behöriga myndigheten genom det elektroniska register som ska inrättas i enlighet med 4 punkten. Artikel 17 i avfallsdirektivet förutsätter dessutom att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att spåra farligt avfall alltifrån produktionen till dess slutliga bestämmelseort. Även skyldigheten att säkerställa kontrollen och spårbarheten av POP-avfall som avses i artikel 7.6 i POP-förordningen i enlighet med artikel 17 i avfallsdirektivet förutsätter att motsvarande uppgifter även lämnas om POP-avfall till det myndighetsregister som avses i artikel 35.4. För att förbättra den nationella kunskapsbasen och effektivisera uppföljningen och transporttillsynen ska uppgifterna i transportdokumentet lämnas för alla transportdokument som upprättas i enlighet med 121 § oberoende av det avfall som transporteras. Uppgifter om bygg- och rivningsavfall avses även kunna utnyttjas i rapportering till EU-kommissionen i enlighet med avfallsdirektivet.  

Den avfallsinnehavare som har upprättat transportdokumentet, eller avfallstransportören vid avhämtning från hushåll, ska se till att uppgifterna lämnas till registret. I praktiken ska avfallsinnehavaren eller transportören till exempel kunna avtala med transportföretaget eller tredje part om inlämnande av uppgifterna, i synnerhet om man för upprättande av det elektroniska transportdokumentet har använt ett system som denne äger. 

Uppgifterna ska lämnas till registret utan dröjsmål. Kravet på att uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål baserar sig på att uppgifterna snabbt kan överföras till registret genom ett elektroniskt transportdokument. Med inlämnande av uppgifter utan dröjsmål avses några dagar och det möjliggör att man koncentrerar uppgiftsöverföringen till exempelvis en gång per dag. Uppgifterna i transportdokument på papper ska lämnas in till registret inom tre månader från det att transporten avslutats. En tre månaders tidsfrist för att lämna in uppgifterna, jämfört med skyldigheten att utan dröjsmål lämna uppgifterna i ett elektroniskt transportdokument till informationssystemet, gör det flexibelt att lämna uppgifter och minskar den administrativa börda som detta orsakar. Uppgifterna i transportdokument på papper ska enligt huvudregeln lämnas in i e-tjänsten. Uppgifterna kan också lämnas på något annat sätt som särskilt överenskommits med registerföraren om det inte är möjligt att lämna uppgifterna via e-tjänsten. Möjligheter kan saknas till exempel om verksamhetsutövaren saknar nödvändig utrustning eller på grund av ett tekniskt fel i e-tjänsten. Enligt förslaget ska paragrafen även innehålla bestämmelser om att avfallsinnehavaren, eller när avfall avhämtas från hushåll avfallstransportören, ansvarar för riktigheten av de uppgifter som denna har lämnat. Om till exempel avfallsinnehavaren eller avfallstransportören i efterskott upptäcker att det finns felaktiga uppgifter i registret ska denne antingen korrigera de uppgifter denne lämnat in eller begära rättelse av uppgifterna av registerföraren. 

Inlämnandet av uppgifter i transportdokument till registret övervakas i enlighet med den fördelning av befogenheter mellan myndigheterna som föreskrivs i den gällande miljöskyddslagen och avfallslagen. Enligt befogenhetsfördelningen övervakar NTM-centralen avfallstransportörens verksamhet samt avfallsinnehavarens och avfallsmottagarens verksamhet som förutsätter ett tillstånd av regionförvaltningsverket. Till övriga delar hör tillsynen till kommunala miljövårdsmyndigheter. Skyldigheten att lämna uppgifter i transportdokument till registret ska enligt förslaget övervakas i samband med tillsynen av verksamhetsutövarnas verksamhet. Det är ytterst viktigt att inlämnandet av uppgifter övervakas i det inledande skedet av genomförandet av lagen för att kunna säkerställa att man till registret får de uppgifter som behövs för uppföljning, spårbarhet och rapportering av avfallsuppgifter samt att man genom registret kan effektivisera tillsynen av avfallstransporter. 

Skyldigheten att lämna uppgifter i transportdokument ska enligt förslaget tillämpas från och med 1.9.2022, då lagen om ändring av avfallslagen föreslås träda i kraft. 

I 2 mom. föreskrivs om befogenheter att ge närmare bestämmelser om vilka uppgifter som ska meddelas till registret. Bestämmelser om uppgifterna föreslås ingå i 40 § i avfallsförordningen. 

122 §.Rätt att få uppgifter. Enligt förslaget ska ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen, där det föreskrivs om NTM-centralernas rätt att få uppgifter av andra myndigheter eller av andra som sköter offentliga uppdrag för att utreda förutsättningarna för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Enligt bestämmelsen ska NTM-centralen trots sekretessbestämmelserna ha rätt att av andra myndigheter och dem som sköter offentliga uppdrag avgiftsfritt få sådana uppgifter om fullgörandet av registrerings-, anmälnings- och betalningsskyldigheter i anslutning till verksamhetsutövarens skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter och av Tullen uttagna avgifter, uppgifter om verksamhet och ekonomi, om uppgifterna är nödvändiga för att utreda tillförlitligheten som är en förutsättning för godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret. Bestämmelsen ger NTM-centralen rätt att av Enheten för utredning av grå ekonomi få fullgöranderapporter om avfallstransportörer och avfallsmäklare, vilket gör tillförlitlighetsutredningen smidigare beträffande de verksamhetsutövare som ansöker om eller har godkänts för anteckning i avfallshanteringsregistret. Syftet med fullgöranderapporterna är i huvudsak att ge en helhetsbild baserad på sekretessbelagda myndighetsuppgifter av den organisation eller organisationsanknutna person som är föremål för utredningen och att stödja den utredningsbegärande myndighetens uppgift genom att underlätta och effektivisera informationsanskaffning i anknytning till uppdraget och samtidigt stödja bekämpning av grå ekonomi. Fullgöranderapporten ger myndigheten en helhetsbild av hurdan ekonomisk verksamhet föremålet bedriver och hur denne har fullgjort sina lagstadgade registrerings-, försäkrings-, anmälnings- och betalningsskyldigheter i anslutning till skatter, lagstadgade pensions-, olycksfalls- eller arbetslöshetsförsäkringsavgifter och av Tullen uttagna avgifter.  

Bestämmelsen avses även innehålla en rätt att få uppgifter om transportörers trafiktillstånd av Transport- och kommunikationsverket. Transport- och kommunikationsverket har som avsikt att publicera uppgifterna om de trafiktillstånd det beviljat i den offentliga informationstjänsten, men tjänsten är inte i bruk i nuläget. Avsikten är att ordna tillgången till information om de trafiktillstånd som Transport- och kommunikationsverket beviljat genom ett gränssnitt som ska möjliggöra en smidig ärendehantering för NTM-centralerna.  

Gällande 2 och 3 mom. flyttas oförändrade och blir 3 och 4 mom. 

131 §.Försummelseavgift. Till 2 mom. 2 punkten, där det föreskrivs om en försummelseavgift för avfallstransportör eller avfallsmäklare som försummar skyldigheten att göra en ansökan om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret, fogas att en avgift även kan fastställas för en verksamhetsutövare som försummar den i 95 a § föreslagna skyldigheten att lämna ett intyg för anteckning i avfallshanteringsregistret. 

I 2 mom. 5 punkten föreslås att en försummelseavgift ska kunna fastställas förutom för försummelse av skyldigheten att upprätta ett transportdokument även för den som försummar den föreslagna nya skyldigheten att till registret lämna uppgifterna i ett elektroniskt transportdokument eller ett transportdokument på papper. Avfallsinnehavaren eller avfallstransportören ska lämna uppgifter i transportdokumentet till registret i enlighet med bestämmelserna i 121 b §. Om tillsynsmyndigheten upptäcker att inlämnandet av uppgifterna har försummats ska denne vidta de åtgärder för att fastställa en försummelseavgift som avses i 133 §. 

137 §.Överklagande. Till 2 mom. fogas en bestämmelse om till vilken förvaltningsdomstol en verksamhetsutövare som är etablerad utanför Finland kan anföra besvär som gäller beslut som har fattats i ärende som gäller denne med stöd av 96, 97 eller 99 §. Besvär anförs till Östra Finlands förvaltningsdomstol. Eftersom NTM-centralen i Sydöstra Finland centraliserat ska godkänna utländska verksamhetsutövare för anteckning i avfallshanteringsregistret, övervaka dessa och samtidigt ska vara den behöriga myndigheten att återkalla ett godkännande, bör besvär beträffande beslut som den fattat omfatta Östra Finlands förvaltningsdomstol som finns inom dess verksamhetsområde. Detta motsvarar bestämmelsen i det gällande 2 mom., enligt vilken besvär angående beslut som gäller avfallshanteringsregistret anförs hos den förvaltningsdomstol vars domkrets omfattar verksamhetsområdet för den myndighet vars beslut överklagas.  

För en anteckning som NTM-centralen i Sydöstra Finland gör med stöd av den föreslagna 95 a § saknas besvärsrätt, eftersom en anteckning som görs med stöd av paragrafen inte är ett förvaltningsbeslut. 

142 §.Avfallshanteringsregistren och producentregistret. Enligt förslaget ska paragrafen ändras i sin helhet och paragrafens rubrik ska uppdateras. Eftersom registren, som det finns bestämmelser om i paragrafen, innehåller personuppgifter behöver paragrafen förtydligas med bestämmelser om den personuppgiftsansvarige, användningsändamålen med registren och informationsinnehållet i personuppgifterna.  

I 1 mom. ska tydligare bestämmelser införas om de personuppgiftsansvariga för avfallshanteringsregistren och producentregistret, då det föreskrivs om ansvar för förande av register i det gällande momentet. Ansvaret för registerföring är inte nytt vad gäller registret över internationella avfallstransporter, avfallshanteringsregistret och producentregistret. Bestämmelser om detta finns i nuläget i 222 § i miljöskyddslagen, men för tydlighetens skull avses det i fortsättningen föreskrivas om den personuppgiftsansvarige i avfallslagen. 

Finlands miljöcentral ska verka som personuppgiftsansvarig för registren rörande avfallstransporter. Till 1 punkten fogas en hänvisning till de bokföringsuppgifter som avses i 117 c §. I ändringen av avfallslagen fogas till lagen en skyldighet för den som transporterar avfall till ett annat land att lämna vissa uppgifter till registret över internationella avfallstransporter som upprätthålls av Finlands miljöcentral.  

2 och 3 punkten kvarstår i huvudsak oförändrade. I 2 punkten preciseras att avfallshanteringsregistret ska vara gemensamt för NTM-centralerna och att NTM-centralerna ska fungera som gemensamt personuppgiftsansvariga i enlighet med artikel 26 i den allmänna dataskyddsförordningen. Enligt 3 punkten ska NTM-centralen i Birkaland vara personuppgiftsansvarig för producentregistret. 

En ny 4 punkt föreslås med bestämmelser om ett nytt register som ska innehålla uppgifter i de transportdokument som avses i 121 §. Som personuppgiftsansvarig för registret föreslås Finlands miljöcentral. I artikel 35.4 i avfallsdirektivet ställs det krav på medlemsstaterna att inrätta ett elektroniskt register för att registrera uppgifter om sådant farligt avfall som avses i artikel 35.1 och som omfattar hela det geografiska territoriet i den berörda medlemsstaten. I artikel 35.1 i avfallsdirektivet har verksamhetsutövarna ålagts en skyldighet att föra ett register över det farliga avfallets mängd, typ och ursprung, samt i relevanta fall den destination, den insamlingsfrekvens, det transportsätt och den behandlingsmetod som förutses med avseende på avfallet och att lämna dessa uppgifter till ett elektroniskt register som myndigheterna grundat. Dessutom förutsätter artikel 17 i avfallsdirektivet att medlemsstaterna vidtar åtgärder för att övervaka avfall och säkerställa att farligt avfall kan spåras alltifrån produktionen till dess slutliga bestämmelseort. Artikel 7 i POP-förordningen förutsätter att kraven i avfallsdirektivet om avfallets spårbarhet och kontroll även tillämpas på POP-avfall. Insamling av uppgifterna i transportdokument till ett nationellt register effektiviserar tillsynen och uppföljningen av avfallstransporter som omfattas av transportdokumentskyldigheten samt förbättrar spårbarheten i dessa avfallsflöden. Avfallsinnehavaren, eller avfallstransportören vid avhämtning från hushåll, svarar enligt den nya 121 b § för att uppgifterna i transportdokumentet lämnas till registret. 

Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. med närmare bestämmelser om de personuppgiftsansvarigas ansvar. Med personuppgiftsansvarig avses personuppgiftsansvarig i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen. Den personuppgiftsansvarige avses svara för informationsinnehållet i registret, dvs. att de uppgifter som föreskrivs i lag införs i registret och att uppgifterna är exakta och uppdaterade. Den personuppgiftsansvarige avses även svara för behandlingen av begäranden om uppgifter och utlämnande av uppgifter som antecknats i registret. I III kap. i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs det om den registrerades rättigheter. Den personuppgiftsansvarige avses svara för att den registrerades rättigheter tillgodoses. Sådana rättigheter är bland annat rätten att få information om behandlingen av personuppgifter (artikel 13–14), rätten att få tillgång till uppgifter (artikel 15), rätten att rätta uppgifter (artikel 16) samt rätten att kräva att uppgifter om en själv raderas (artikel 17). I IV kap. i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs om den personuppgiftsansvariges och personuppgiftsbiträdets ansvar. Den personuppgiftsansvarige ska bland annat genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgiftsbehandlingen utförs i enlighet med dataskyddsförordningen (artikel 24) och att behandlingen är säker (artikel 32). Den personuppgiftsansvarige ser till att endast personuppgifter som är nödvändiga för varje specifikt ändamål behandlas (artikel 25). I artikel 30 i förordningen föreskrivs om den personuppgiftsansvariges skyldighet att föra ett register över behandlingsåtgärder som utförts under dess ansvar. Ur registret ska framgå bland annat ändamålen med behandlingen, en beskrivning av kategorierna av registrerade, information om till vilka personuppgifterna har lämnats eller ska lämnas ut och i mån av möjlighet de förutsedda tidsfristerna för radering av uppgifter. 

I momentet preciseras även ansvaren för de gemensamt personuppgiftsansvariga för avfallshanteringsregistret. Även om NTM-centralerna avses fungera som gemensamt personuppgiftsansvariga för avfallshanteringsregistret är de dock självständiga i förhållande till varandra i enlighet med separationsprincipen gällande myndigheter. Varje personuppgiftsansvarig svarar för de uppgifter som de har antecknat i avfallshanteringsregistret, att uppgifterna är exakta, och därtill avses respektive NTM-central svara för tillgodoseendet av rättigheterna för de personer de registrerat. Gemensamt personuppgiftsansvariga ska inte utan begränsningar kunna behandla uppgifter som andra personuppgiftsansvariga har samlat och registrerat, utan uppgiftsbehandlingen ska basera sig på respektive myndighets behörighet. 

Den personuppgiftsansvarige ska även svara för driften och utvecklingen av registret. Denne ska se till att registret fungerar och är tillgängligt för sitt användningsändamål. Driften av registret avses bland annat omfatta administration i anknytning till informationssystemet, uppföljning av dess användning och funktionalitet, mottagande och analys av respons från användare, ombesörjande av att fel avhjälps, stöd till användarna och kommunikation i anknytning till användningen av systemet. Beträffande avfallshanteringsregistret ska dock NTM-centralen i Sydöstra Finland svara för driften och utvecklingen av registret. Den rollen är ny. NTM-centralen i Sydöstra Finland avses administrera utvecklingen av avfallshanteringsregistret på grundval av utvecklingsbehov som följer av ändringarna i lagstiftningen och identifieras av NTM-centralerna. NTM-centralen i Birkaland ska på motsvarande sätt svara för driften och utvecklingen av producentregistret. Närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter ska fortsättningsvis sköta NTM-centralernas styruppgifter, tjänster och anskaffning av tjänster inom informationsförvaltningen i enlighet med 28 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om närings-, trafik och miljöcentralerna (1373/2018). I praktiken fungerar alltså utvecklings- och förvaltningcentret som serviceproducent av informationssystemen och genomför drifts- och utvecklingsåtgärder i anknytning till informationssystemen. Utvecklingen av det register som består av uppgifterna i producentregistret, avfallshanteringsregistret och transportdokumenten ska göras i samarbete med miljöministeriet som äger registren. Registret över internationella avfallstransporter ägs av Finlands miljöcentral och det svarar liksom nu för utvecklingen av registret.  

Det föreslås att nuvarande 2 mom. flyttas och blir ett nytt 3 mom. och att det kompletteras beträffande de personuppgifter som ska införas i registret. Registren inom avfallsbranschen innehåller uppgifter om verksamhetsutövare och därmed innehåller de även personuppgifter. Personuppgift har definierats i den allmänna dataskyddsförordningen. Personuppgifter är uppgifter på grundval av vilka en person direkt eller indirekt kan identifieras till exempel genom att kombinera en enskild uppgift med någon annan uppgift som möjliggör identifiering. I registren ska verksamhetsutövarens namn och kontaktuppgifter samt företags- och organisationsnummer registreras. För verksamhetsutövare som är etablerade utanför Finland registreras i stället för företags- och organisationsnummer den motsvarande beteckning som verksamhetsutövaren har fått när denne registrerade sig i sitt placeringsland. Om verksamhetsutövaren är en fysisk person som bedriver näringsverksamhet utgör uppgifterna om denne även personuppgifter. I registret införs som personuppgifter personens namn, verksamhetsställets adress, telefonnummer och e-postadress. Verksamhetsställets adress kan samtidigt vara personens hemadress. Även FO-numret kan tillkännage den fysiska person som bedriver näringsverksamhet om uppgiften om FO-numret kombineras med uppgifterna i ett annat register. Om verksamhetsutövaren är ett företag eller någon annan organisation införs namnet och kontaktuppgifterna för organisationens kontaktperson i registret.  

Enligt förslaget ska till momentet fogas befogenheter att utfärda närmare bestämmelser om väsentliga uppgifter som ska antecknas i registren genom en förordning av statsrådet. Genom förordningen kan bland annat bestämmelser utfärdas om vilka uppgifter om som ska införas i registret beträffande ansökningar eller anmälningar om anteckning eller godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret och producentregistret samt de beslut som fattats på grundval av dem. 

Enligt förslaget ska bestämmelsen i det nuvarande 2 mom. bibehållas, enligt vilken Finlands miljöcentral, närings-, trafik- och miljöcentralen samt den kommunala miljövårdsmyndigheten ska se till att de väsentliga uppgifter som har anmälts till dessa för godkännande för anteckning eller anteckning i registret antecknas i registren. Det föreslås att till bestämmelsen fogas en skyldighet för den kommunala miljövårdsmyndigheten att se till att de uppgifter om avfallsinsamling som har införts i dess avfallshanteringsregister är korrekta och uppdaterade. Genom bestämmelsen avses de kommunala myndigheternas ansvar för de uppgifter de registrerar förtydligas, eftersom de kommunala myndigheterna kan hämta och använda uppgifterna i registret utan att vara personuppgiftsansvariga för registret. 

Det föreslås att det nuvarande 3 mom. upphävs som överflödig. I den nya 142 b § föreslås bestämmelser om de uppgifter som ska publiceras ur producentregistret. 

4 mom. är nytt och anger användningsändamålen för registren. Det är nödvändigt att utfärda bestämmelser som användningsändamålet, eftersom personuppgifter ska samlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål enligt artikel 5 i den allmänna dataskyddsförordningen. Det huvudsakliga användningsändamålet för de register som föreskrivs i paragrafen är enligt förslaget tillsyn av bestämmelser som utfärdats i avfallslagen och med stöd av den, och dessutom ska uppgifterna användas för ordnande, utveckling och planering av avfallshantering, uppföljning och rapportering av avfallsuppgifter samt forskning och statistikföring. Finlands miljöcentral utför även forskningsarbete, till vilket uppgifterna i avfallsregistren kan behövas. Uppgifter i transportdokument rörande byggavfall ska även användas för insamling av de uppgifter som ska rapporteras om mängden byggavfall som uppstår enligt kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1004. För statistikföring avses uppgifterna i registren användas av åtminstone Statistikcentralen och NTM-centralen i Birkaland som utarbetar årlig statistik om producentansvar på basis av uppgifterna i producentregistret. Kommunala myndigheter avses använda uppgifterna i avfallsregistren för ordnande, utveckling och planering av avfallshanteringen. Planering och utveckling av avfallshantering utförs även vid miljöministeriet bland annat i utarbetandet av den riksomfattande avfallsplanen. Hänvisningen till 27 § i miljöskyddslagen i det inledande stycket till det gällande 1 mom. avses bli ändrad till en hänvisning till 222 § i den gällande lagen och bestämmelsen flyttas till slutet av paragrafen. 

Närmare bestämmelser om rätten att få uppgifter ur registren utfärdas i 143 b §, som avses bli uppdaterad. 

142 a §.Informationstjänst för avfallshanteringsregistret. Det föreslås att en ny paragraf fogas till lagen som ska innehålla bestämmelser om en offentlig informationstjänst för avfallshanteringsregistret. Finlands miljöcentral avses svara för driften. Den ansvarige ska svara för informationstjänstens tekniska drift och för att informationstjänsten är tillgänglig för allmänheten och för sitt användningsändamål. Driften avses bland annat omfatta uppföljning av informationstjänstens användning och funktionalitet, mottagande och analys av respons från användare, ombesörjande av att fel avhjälps, rådgivning till användarna och kommunikation i anknytning till användningen. I enlighet med 142 § 1 mom. fungerar NTM-centralerna som personuppgiftsansvariga för de uppgifter som publiceras i tjänsten och de svarar för informationsinnehållet i registren på det sätt som anges i motiveringarna till nämnda paragraf.  

Enligt 1 mom. avses syftet med informationstjänsten vara att förmedla uppgifter om avfallstransportörer och avfallsmäklare som godkänts för anteckning i avfallshanteringsregister samt om deras verksamhet. Publicering av uppgifter om avfallstransportörer och avfallsmäklare samt avfallsuppgifter som ingår i deras verksamhet i en informationstjänst som är öppen för alla betjänar den allmänna informationstillgången rörande verksamhetsutövare som har godkänts för anteckning eller antecknats i avfallshanteringsregistret. Tjänsten gör det möjligt att få information utan att separat behöva begära den av de myndigheter som upprätthåller avfallshanteringsregistret. Grupper som använder tjänsten kan vara särskilt till exempel andra myndigheter och kommuner samt företag och medborgare som behöver avfallshanteringstjänster. Behovet av att få uppgifter om avfallstransportörer eller avfallsmäklare som har godkänts för anteckning eller antecknats i avfallshanteringsregistret kan gälla antingen en enskild verksamhetsutövare eller information om verksamhetsutövare som verkar inom ett visst område och som transporterar eller förmedlar vissa avfall.  

I 2 mom. föreskrivs det om uppgifter som ska ingå i informationstjänsten. Informationstjänsten ska innehålla uppgifter om verksamhetsutövarens namn, företags- och organisationsnummer eller motsvarande beteckning för en utländsk aktör, den verksamhet som bedrivs, hemort eller om verksamhetsutövarens hemort är utomlands, placeringsstaten samt det huvudsakliga verksamhetsområdet och övriga verksamhetsområden. Med verksamhet som bedrivs avses om det är fråga om transport eller förmedling av avfall eller båda. Det huvudsakliga verksamhetsområdet avser den NTM-centrals verksamhetsområde där den största delen av verksamheten bedrivs. Det huvudsakliga verksamhetsområdet kan även vara hela Finland. Övriga verksamhetsområden avser de NTM-centralers verksamhetsområden där verksamhet bedrivs utöver det huvudsakliga verksamhetsområdet. Hemort avser den hemort som är registrerad för företaget i handelsregistret. Uppgiften om hemort behövs för att avgränsa sökningar, eftersom verksamhetsområdet inte nödvändigtvis avgränsar sökningar tillräckligt. Uppgiften om hemort avses inte bli publicerad, eftersom verksamhetsutövarens kontaktuppgifter kan vara sekretessbelagda enligt 24 § 31 punkten i offentlighetslagen. För utländska verksamhetsutövare publiceras placeringsstat i stället för hemort. Även en utländsk verksamhetsutövare kan vara en fysisk person. I olika länder kan publicering av en fysisk persons hemortsuppgifter vara begränsad genom lagstiftning och av denna anledning publiceras inte uppgiften i Finland heller. I informationstjänsten avser man även publicera de avfallskategorier, som godkännandet eller anteckningen gäller, i enlighet med avfallsförteckningen som finns som bilaga till avfallsförordningen, och koden för avfallskategorin.  

De uppgifter som publiceras i informationstjänsten ska vara uppdaterade. Enligt artikel 5.1 e i den allmänna dataskyddsförordningen ska personuppgifter registreras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade endast så länge som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. För att genomföra syftet med informationstjänsten ska uppgifterna om verksamhetsutövaren lagras i informationstjänsten under den tid som verksamhetsutövaren är godkänd för anteckning eller registrerad i avfallshanteringsregistret. NTM-centralerna, som fungerar som personuppgiftsansvariga, svarar för att uppgifterna är uppdaterade. En verksamhetsutövare som är godkänd för anteckning i avfallshanteringsregistret har enligt 97 § en skyldighet att anmäla om verksamheten ändras eller upphör till NTM-centralen, som å sin sida antecknar de ändrade uppgifterna i registret och vid behov helt och hållet avför verksamhetsutövarens uppgifter ur registret. Med stöd av den föreslagna 99 § ska NTM-centralen även ur registret avföra uppgifter om en verksamhetsutövare vars godkännande återkallas eller upphör. 

I 3 mom. föreskrivs det om sökfunktionerna i informationstjänsten. Enligt förslaget ska det gå att hämta uppgifter ur informationstjänsten som avgränsade sökningar genom att använda de uppgifter som avses i 2 mom. som sökkriterier. Genom att söka en verksamhetsutövare på namnet eller FO-numret kan man kontrollera om en viss verksamhetsutövare är godkänd för anteckning i avfallshanteringsregistret. I informationstjänsten ska man kunna söka avfallstransportörer och avfallsmäklare på basis av verksamheten som bedrivs, företagets hemort eller placeringsland, verksamhetsområdet och avfallskategorin eller koden för avfallskategori. Genom att använda företagets hemort och avfallskategorin eller dess kod som sökvillkor visar sökresultaten företag vars hemort är den kommun som valts som sökvillkor och som transporterar eller förmedlar avfall i enlighet med den avfallskategori som valts i sökningen. Med sökkriteriet avfallskategori ska det även vara möjligt att söka uppgifter med kategorigrupp. Verksamheten som bedrivs, företagets hemort, placeringsland eller verksamhetsområde ska dock inte kunna användas som enda sökvillkor, utan den som använder informationstjänsten ska samtidigt välja avfallskategori eller dess kod för vilken transport- eller förmedlingstjänst söks. Med detta begränsas att man med ett enda sökvillkor skulle kunna få fram ett stort antal avfallstransportörer eller avfallsmäklare i informationstjänsten, eftersom informationstjänsten även innehåller personuppgifter. I informationstjänsten avser man inte publicera verksamhetsutövarnas adressuppgifter eller andra kontaktuppgifter. Verksamhetsutövarens kontaktuppgifter kan i allmänhet enkelt fås från annat håll, till exempel från onlinetjänsten Virre som Patent- och registerstyrelsen upprätthåller och som innehåller de företag som är registrerade i handelsregistret eller från verksamhetsutövarens egen webbplats. Om en utländsk verksamhetsutövare publiceras uppgifter om dennes placeringsland, inte hemort, i informationstjänsten. 

I informationstjänsten ska endast ingå de uppgifter som registreras i det avfallshanteringsregister som avses i 142 § 1 mom. 2 punkten i avfallslagen. Driften av systemet och uppfyllandet av dess syfte förutsätter tillräckliga identifieringsuppgifter om verksamhetsutövaren och verksamheten. Därför föreslås det att specialbestämmelser om publicering av personuppgifter i förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen ska ingå i 4 mom. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs det om sättet och förutsättningarna för utlämnande av uppgifter som innehåller personuppgifter ur en myndighets personregister. Enligt bestämmelsen får uppgifter lämnas ut om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. När uppgifter lämnas ut via ett allmänt datanät kan myndigheten inte säkerställa mottagarens rätt att använda personuppgifterna, eftersom uppgifterna är tillgängliga för vem som helst som använder datanätet. För att informationstjänsten ska kunna innehålla uppgifter som är nödvändiga med avseende på tillgången till uppgifter är det nödvändigt att utfärda bestämmelser avvikande från ovan nämnda punkt i offentlighetslagen. Personuppgifter som är nödvändiga med avseende på tillgången till uppgifter anses vara verksamhetsutövarens namn, FO-nummer och hemort, och dessa uppgifter får lämnas ut även om fysiska personer. I bestämmelsen anges FO-nummer, eftersom en fysisk person kan identifieras genom ett FO-nummer om uppgiften kombineras med uppgifter i ett annat register. I informationstjänsten avses även publiceras uppgifter om den verksamhet som bedrivs, verksamhetsområdet och avfallskategorier, men dessa uppgifter kan inte anses vara personuppgifter. Uppgiften om verksamhetsområdet anger inte en persons hemort och utgör därmed inte heller en personuppgift. Om verksamheten bedrivs i hela Finland visas hela Finland som verksamhetsområde i sökresultaten. 

142 b §. Informationstjänst för producentregistret. Det föreslås att en ny paragraf fogas till lagen som ska innehålla bestämmelser om en informationstjänst för producentregistret. Genom bestämmelsen ersätts den gällande bestämmelsen i 142 § 3 mom., enligt vilken NTM-centralen i Birkaland upprätthåller en förteckning i det allmänna datanätet över de producenter och producentsammanslutningar som har godkänts för anteckning i producentregistret. Förteckningen innehåller producenternas namn, FO-nummer samt de produkter som producentens eller producentsammanslutningens ansvar gäller. Enligt förslaget ska uppgifterna vara tillgängliga i informationstjänsten i stället för i de förteckningar som upprätthålls i datanätet. Uppgifterna i informationstjänsten ska basera sig på uppgifterna i producentregistret.  

I 1 mom. föreskrivs det om ansvaret att upprätthålla en informationstjänst. Finlands miljöcentral avses svara för driften. I motiveringarna ovan till 142 a § redogörs det för upprätthållaransvaret. NTM-centralen i Birkaland fungerar som personuppgiftsansvarig för uppgifterna i enlighet med 142 § 1 mom. Informationstjänsten ska utöver uppgifter om producenter och producentsammanslutningar även innehålla uppgifter om behöriga ombud som producenten eller någon annan aktör som motsvarar producenten har utsett med stöd av 66 a §. Med skötsel av producentansvar avses att producenten eller producentsammanslutningen är registrerad i producentregistret eller att producenten är ansluten till någon producentsammanslutning. I 1 mom. anges användningsändamålet med informationstjänsten som är att förmedla uppgifter om producenter och producentsammanslutningar som är antecknade i producentregistret.  

I 2 mom. föreskrivs det närmare om uppgifter som ska ingå i informationstjänsten. Informationstjänsten ska innehålla uppgifter om producentens, producentsammanslutningens och det behöriga ombudets namn och FO-nummer eller motsvarande beteckning. Med beteckning som motsvarar FO-nummer avses en beteckning som har getts till ett utländskt företag när det har registrerat sig i ett register som motsvarar handelsregistret i sitt placeringsland. Informationstjänsten ska enligt 2 punkten även innehålla uppgifter om behöriga ombud eller producentsammanslutningar som en i en annan stat etablerad aktör som motsvarar producenten, en producent som säljer produkter till Finland genom distansförsäljning eller den som förvaltar en näthandelsplattform har utsett i enlighet med 66 a § att i stället för de distansförsäljare som verkar på dennes plattform sköta producentansvarsskyldigheterna i Finland för de produkter som levererats till den finska marknaden. Enligt 3 punkten ska informationstjänsten innehålla uppgifter om den producent i vars ställe det behöriga ombud som avses i 2 punkten sköter producentansvarsskyldigheterna i Finland. 

Enligt 4 punkten ska informationstjänsten innehålla uppgifter om respektive producents producentansvarsområde och de producentsammanslutningar som producenten har anslutit sig till. Producentsammanslutningarna ska indelas i produktgrupper enligt 5 punkten. Produktgrupperna ska vara de produktgrupper som föreskrivs i 48 §. Producentsammanslutningar för förpackningsproducenter ska i mån av möjlighet indelas enligt materialgrupp, elektriska och elektroniska produkter enligt produkttyp och ackumulatorer enligt ackumulatortyp i enlighet med den produktvisa lagstiftning som gäller dem. Registret möjliggör i nuläget en indelning av förpackningar för producenter av metall-, fiber- och plastförpackningar.  

De uppgifter som publiceras i informationstjänsten ska vara uppdaterade. För producenter och producentsammanslutningar föreskrivs i 105 och 106 § en skyldighet att anmäla ändrade uppgifter till NTM-centralen i Birkaland. I statsrådets förordningar som har utfärdats om olika producentansvarsområden (bland annat statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall 1029/2021 17 §) finns anmälningstidpunkten specificerad, och den är inom en månad från ändringen. NTM-centralen i Birkaland ska å sin sida registrera de ändrade uppgifterna i producentregistret. Ur registret ska även avföras uppgifterna om en enskild producent som inte längre är medlem i en producentsammanslutning. Med stöd av 107 § i avfallslagen ska uppgifterna avföras ur registret även då verksamheten upphör. 

I 3 mom. föreskrivs det om sökkriterierna i informationstjänsten. Enligt förslaget ska information kunna sökas i informationstjänsten med hjälp av producentens, producentsammanslutningens eller det behöriga ombudets namn, företags- och organisationsnummer eller motsvarande beteckning samt producentansvarsområde i enlighet med 2 mom. 5 punkten. Med namnuppgifter avses namnet på det företag som verkar som producent, inte namnet på en person. Producentregistret är ett företagsregister och det innehåller i huvudsak uppgifter om juridiska personer. Om verksamhetsutövaren är en enskild näringsidkare kan dess namn även utgöra en personuppgift. Eftersom en näringsidkares namn samtidigt kan vara en personuppgift är det nödvändigt att i 3 mom. inkludera en motsvarande specialbestämmelse om publicering av personuppgifter i förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen som i den föreslagna 142 a §. I informationstjänsten avses inga kontaktuppgifter bli publicerade.  

143 §.Register över avfallstransporter och behandling av bioavfall på fastigheter. Enligt förslaget ska en lagteknisk ändring göras i 1 mom. och hänvisningen till EU:s allmänna dataskyddsförordning ska tas bort. I bestämmelsen föreskrivs vidare att den kommunala avfallshanteringsmyndigheten fungerar som personuppgiftsansvarig för registret. Bestämmelser om den personuppgiftsansvarige finns i EU:s allmänna dataskyddsförordning och den tillämpas som sådan i EU:s medlemsstater. Det är inte nödvändigt att hänvisa till den allmänna dataskyddsförordningen i nationell lag. Den personuppgiftsansvariges ansvar anges närmare i motiveringarna till 142 §. 

Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. med bestämmelser om de nya rättigheterna att få uppgifter ur registret rörande avfallstransporter som den kommunala avfallshanteringsmyndigheten upprätthåller. Den kommunala avfallshanteringsmyndigheten ska på begäran lämna ett kommunägt bolag, till vilket kommunen med stöd av 43 § har överfört en serviceuppgift inom avfallshanteringen, uppgifter ur det register som gäller avfallstransporter och behandling av bioavfall. Enligt bestämmelsen ska ett kommunalt avfallsbolag på begäran ha rätt att få sådana uppgifter ur det register som avses i 1 mom. som är nödvändiga för ordnande av fastighetsvis avfallstransport för avfall som separat samlas in, såsom bio- och förpackningsavfall samt blandat samhällsavfall. Avfallsbolagen behöver uppgifter om fastigheterna, deras avfallskärl och tömningar samt uppgifter om fastigheter där bioavfall behandlas i liten skala, eftersom bioavfall inte behöver samlas in från dessa fastigheter. Uppgifterna behövs i synnerhet för att smidigt kunna inleda insamling och transport som sker i samband med ändringar i transportsystem. Bestämmelser om de uppgifter som ska anmälas till myndigheten om fastighetsvis avfallstransport finns i 42 § i avfallsförordningen. Enligt den ska avfallstransportören till registret anmäla uppgifter om fastighetsinnehavarens namn och kontaktuppgifter, fastighetens adress, storleken på de sopkärl som omfattas av avfallstransporten som denne ordnar och deras antal enligt avfallstyp samt datum för tömning av sopkärlen eller antalet tömningar och tömningsintervaller enligt avfallstyp. De kommunala avfallsbolagens informationsbehov gäller nämnda uppgifter. Bestämmelser om småskalig behandling av bioavfall och skyldigheten att ge uppgifter om detta till den kommunala avfallshanteringsmyndigheten finns i 43 § i avfallsförordningen. Fastighetsinnehavarens namn och kontaktuppgifter som har införts i registret kan utgöra personuppgifter för fysiska personer. En fastighets kontaktuppgift gäller oftast det disponentföretag som fungerar som disponent för fastigheten. En fastighetsinnehavare kan dock även vara en fysisk person. Personens telefonnummer, hemadress eller annan kontaktuppgift kan vara sekretessbelagd med stöd av 24 § 1 mom. 30 punkten i offentlighetslagen. Rätten att få uppgifter avses inte gälla eventuella sekretessbelagda personuppgifter som har införts i registret. Syftet med bestämmelsen är att förtydliga det nuvarande rättsläget. Uppgifter har redan nu lämnats ut till kommunala avfallsbolag med stöd av offentlighetslagen.  

I momentet föreslås bestämmelser om den kommunala avfallshanteringsmyndighetens skyldighet att ge uppgifter ur transportregistret även till en producentsammanslutning för förpackningsproducenter. Med bestämmelsen om utlämnande av information är avsikten att bereda sig för att en kommun och en producentsammanslutning inte når ett avtal om separat insamling av förpackningsavfall i enlighet med 49 a § och att den medling som föreskrivs i 49 c § avslutas utan resultat, varvid skyldigheten att ordna separat insamling av förpackningar överförs från kommunen till producentsammanslutningen. Den kommunala avfallshanteringsmyndigheten ska ge nödvändiga uppgifter om avfallstransporter som producentsammanslutningen för förpackningsproducenter behöver för att ordna separat insamling. Nödvändiga uppgifter är de uppgifter som räknas upp i 42 § 1 mom. i avfallsförordningen. 

Uppgifterna ska enligt förslaget lämnas ut två gånger innan den separata insamling som faller på producenternas ansvar inleds. Första gången lämnas uppgifterna ut senast sex månader efter det att medlingen har avslutats utan resultat. Syftet med den första utlämningen av uppgifter är att producentsammanslutningen ska få tillräckliga uppgifter om de fastigheter som kommer att omfattas av insamlingen för att konkurrensutsättningar och avtalspartnernas materielanskaffningar i anknytning till genomförandet av insamlingen ska kunna göras i den omfattning som den separata insamlingen förutsätter. Uppgifterna ska lämnas ut en andra gång senast två månader innan den separata insamlingen av avfall inleds för att producenterna ska ha aktuell information om de fastigheter som insamlingen gäller. Uppgifterna ska lämnas i ett elektroniskt redigerbart format. Genom de föreslagna rättigheterna att få uppgifter är avsikten att underlätta genomförandet av uppgiften att ordna avfallshanteringen. Rättigheten för producentsammanslutningar för förpackningsproducenter att få uppgifter ur registret är ny. 

143 a §.Dataplattformen för avfall och biflöden. Enligt förslaget ska i 2 mom. göras motsvarande lagtekniska ändring som i 143 § 1 mom. Den personuppgiftsansvariges ansvar anges närmare i motiveringarna till 142 §. 

143 b §.Rätt att få uppgifter ur avfallshanteringsregistren och producentregistret och från dataplattformen för avfall och biflöden. Enligt förslaget ska paragrafen innehålla bestämmelser om rätten att få uppgifter ur avfallshanteringsregistren och producentregistret och från dataplattformen för avfall och biflöden, och paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar innehållet i den ändrade paragrafen. Avfallshanteringsregistren kan innehålla affärs- eller yrkeshemligheter eller andra motsvarande aspekter angående affärsverksamhet eller personuppgifter för vars hemlighållande det finns en sådan grund som avses i 24 § i offentlighetslagen. Enligt 26 § 1 mom. 1 punkten i offentlighetslagen får uppgifter ur en sekretessbelagd myndighetshandling lämnas ut om det finns uttryckliga bestämmelser i lag om rätten att lämna ut eller att få uppgifter. Paragrafen ger vissa myndigheter rätt att trots sekretessbestämmelserna få uppgifter ur de register som anges i 142 och 143 a §.  

I 1 mom. föreskrivs det om rätten att få uppgifter ur de register som anges i 142 §. NTM-centralen som fungerar som allmän tillsynsmyndighet för avfallslagen och kommunala miljövårdsmyndigheter ska ha rätt att få uppgifter då de sköter en tillsynsuppgift som föreskrivs i 24 § i avfallslagen, med stöd av vilken de kan ingripa i försummelser som observerats i uppföljningen samt övervaka verksamheten hos dem som ansvarar för olika uppgifter inom avfallshanteringen. Tillsynsmyndigheterna ska ha rätt att få uppgifter även ur det nya registret som innehåller uppgifter i transportdokument. NTM-centralen övervakar avfallstransporter inom sitt verksamhetsområde samt avfallsinnehavarens och avfallsmottagarens verksamhet som förutsätter ett tillstånd som beviljats med stöd av miljöskyddslagen av statens tillståndsmyndighet, dvs. regionförvaltningsverket. Till övriga delar hör tillsynen till kommunala miljövårdsmyndigheter.  

Tillsynsmyndigheterna har redan nu med stöd av 122 § i avfallslagen rätt att på begäran få behövliga uppgifter av avfallsinnehavaren eller någon annan aktör inom avfallshanteringen, och rätten att få uppgifter omfattar även uppgifterna i transportdokument. Tillgång till information ur registret avses underlätta tillsynsmyndighetens arbete då informationen inte separat behöver begäras av den som tillsynen gäller. Även Finlands miljöcentral och miljöministeriet ska enligt förslaget ha rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få uppgifter ur registren. Finlands miljöcentrals rätt att få uppgifter baserar sig på behörigheten beträffande internationella avfallstransporter enligt 22 § samt på uppgiften att följa upp och rapportera avfallsuppgifter som föreskrivits med stöd av avfallslagen. I lagen om Finlands miljöcentral (1069/2009) föreskrivs om ämbetsverkets forskningsuppgifter. Dessa lagstadgade uppgifter ger Finlands miljöcentral rätt att få uppgifter ur avfallsbranschens register. Miljöministeriet svarar för den allmänna styrningen, uppföljningen och utvecklingen av avfallslagen samt för den innehållsmässiga och operativa utvecklingen av miljöskyddets informationssystem tillsammans med de personuppgiftsansvariga och dessa uppgifter kan förutsätta behov av att få uppgifter ur informationsinnehållet i registren. Avsikten är inte att i momentet uttömmande räkna upp alla uppgifter för de myndigheter som anges i bestämmelsen och på vilka rätten att få uppgifter kan basera sig, och i bestämmelsen föreslås ett omnämnande av andra myndigheters lagstadgade uppgifter. De kan omfatta behov som förutsätter att information fås om verksamhetsutövare, avfallstransporter eller fullgörandet av producentansvar som antecknats i registren.  

I 2 mom. föreskrivs det om rätten att få uppgifter ur register över internationella avfallstransporter. Internationella avfallstransporter övervakas förutom av Finlands miljöcentral även av Tullen som avses ha rätt att få sådana uppgifter ur registren som är nödvändiga för skötseln av tillsynsuppgiften.  

I 3 mom. föreskrivs det om rätten att få uppgifter ur registret över uppgifter i transportdokument och avfallshanteringsregistret. Den kommunala avfallshanteringsmyndighetens rätt att få uppgifter ur registret över uppgifter i transportdokument baserar sig på 37 § i avfallslagen, enligt vilken kommunen ordna transport av slam från slamavskiljare och slutna tankar på så sätt att fastighetsinnehavaren avtalar om det med avfallstransportören. I sådana fall har kommunen skyldighet att följa upp och övervaka genomförandet av besluten och för denna uppgift behöver kommunen uppgifter ur registret. I och med rätten att få uppgifter ska en avfallshanteringsmyndighet inte separat behöva begära uppgifter med stöd av 39 § av slamtransportörer. I uppföljningen av genomförandet av beslut i enlighet med 37 § i avfallslagen kan den kommunala avfallshanteringsmyndigheten ha behov av att få uppgifter även ur avfallshanteringsregistret, till exempel om föreskrifter som utfärdats åt avfallstransportören i samband med godkännandet för anteckning i registret.  

Enligt 3 mom. ska även den som har upprättat ett transportdokument enligt 121 §, avfallstransportören och avfallsmottagaren ha rätt att få uppgifter ur transportdokumentregistret. Dessa ska ha rätt att ur registret få uppgifter om de avfallstransporter i vilka verksamhetsutövaren i fråga har deltagit. Ansvaret för att i registret föra in uppgifter i transportdokument ska beroende på fallet antingen ligga på avfallsinnehavaren eller avfallstransportören. Rättigheten för de parter som har deltagit i transporten att få uppgifter ur registret gör det möjligt för respektive verksamhetsutövare att i efterhand kontrollera att uppgifterna i transportdokumentet har införts i registret och att uppgifterna är korrekta. Rättigheten att få uppgifter om en handling som gäller en själv enligt 12 § i offentlighetslagen gäller enbart fysiska personer, vilket inte är tillräckligt för en verksamhetsutövares del. 

Ur registren avses uppgifter även kunna lämnas ut för statistik som utarbetas av Statistikcentralen. Bestämmelser om myndigheternas skyldighet att ge nödvändiga uppgifter ur uppgiftsmaterial till Statistikcentralen finns i 14 § i statistiklagen (280/2004), och därför finns det inget behov av att utfärda bestämmelser om Statistikcentralens rätt att få uppgifter i avfallslagen. 

Rätten att få uppgifter ur olika register fastställs från fall till fall. Till exempel tillsynsmyndighetens rätt att få uppgifter beror enligt förslaget på vad tillsynen gäller och till vilken myndighets övervakningsansvar verksamheten enligt avfallslagen hör. Då tillsynen exempelvis gäller en avfallsinnehavare avses myndigheten som övervakar avfallsinnehavaren i fråga ha rätt att få uppgifter om avfallsinnehavarens transportdokumentuppgifter. På fastställandet av tillsynsmyndigheten inverkar bland annat det huruvida verksamheten är miljötillståndspliktig, vem som har beviljat tillståndet och övervakar iakttagandet av det samt det inom vilken kommuns område verksamheten i enlighet med avfallslagen utförs. 

På sättet för utlämnande av uppgifter tillämpas som allmän lag informationshanteringslagen, där det finns närmare bestämmelser om utlämnande av uppgifter via ett tekniskt gränssnitt och öppnande av en elektronisk förbindelse till registret. Åtkomsten till de uppgifter som ingår i registren administreras genom användningsrättigheter som ges på basis av användningen av Suomi.fi-identifiering och -fullmaktstjänsten samt vid behov på basis av andra aspekter som begränsar användningsrättigheterna, såsom fastställande av användarroller och geografiska placeringar. Dessutom ska användarna godkänna användningsvillkoren och i vissa fall förutsätter till exempel användningsrätten till gränssnittet ett avtal med den personuppgiftsansvarige. 

Den nuvarande bestämmelsen i paragrafen flyttas och blir 4 mom. Den förblir i övrigt oförändrad, men till bestämmelsen fogas en hänvisning till 143 a §, där det föreskrivs om en dataplattform för avfall och biflöden. 

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser 

Lag om ändring av avfallslagen föreslås träda i kraft 1.9.2022. Ikraftträdandet föreslås till september på grund av genomförandet av det elektroniska transportdokumentregistret och konstruktionen av nödvändiga gränssnitt i systemet. Från och med 1.9.2022 ska avfallsinnehavaren eller avfallstransportören se till att uppgifterna i ett transportdokument i elektroniskt format eller pappersformat lämnas till registret. Det kan också bli nödvändigt för verksamhetsutövare att uppdatera de system som används för att möjliggöra överföring av uppgifter och tillräckligt med tid ska reserveras för detta.  

Bestämmelserna som gäller avfallshanteringsregistret (22 § 5 mom., 94–95, 95 a, 96–99 §, 122 § 2 mom., 131 § 2 mom. 2 punkten, 137 § 2 mom.), informationstjänsterna för avfallshanteringsregistret och för producentregistret (142 a och 142 b §) och lagen om ändring av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi träder dock i kraft 1.1.2023. Övergångsbestämmelsen behövs för att reservera tillräckligt med tid för genomförandet av ändringarna i avfallshanteringsregistret, förberedelse för ansökningar från utländska verksamhetsutövare, utarbetande av nödvändiga anvisningar och ändring av ansökningsblanketter så att de överensstämmer med de nya förutsättningarna för godkännande. För avfallshanteringsregistret ska ett gränssnitt genomföras för kontroll av trafiktillstånd ur Transport- och kommunikationsverkets register över trafikärenden. På motsvarande sätt ska ändringar göras i Transport- och kommunikationsverkets system för att via gränssnittet lämna ut uppgifter till NTM-centralerna. Via NTM-centralernas ärendehanteringssystem kan man i nuläget beställa och ta emot fullgöranderapporter av Enheten för utredning av grå ekonomi för behandling av lönegarantiärenden. För att fullgöranderapporterna ska kunna utnyttjas via ärendehanteringssystemet även vid prövning som gäller godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret är det nödvändigt att i samarbete med Enheten för utredning av grå ekonomi utarbeta en informationstjänstebeskrivning, vars godkännande förutsätter ett tillstånd av respektive myndighet som lämnar uppgifter till rapporten. Dessutom ska de NTM-centralernas myndigheter som behandlar avfallshanteringsregisterärenden beredas möjlighet att beställa fullgöranderapporter via ärendehanteringssystemet. Det ska också beredas tid för det tekniska genomförandet av informationstjänsterna rörande avfallshanteringsregistret och producentregistret.  

Enligt 2 mom. ska verksamhetsutövare vars verksamhet är godkänd för anteckning i avfallshanteringsregistret 1.1.2023 lämna in en ny ansökan om godkännande av verksamheten för anteckning i avfallshanteringsregistret senast 31.12.2025, eller senast när utdraget enligt 98 § ska kontrolleras. Övergångsbestämmelsen gör det möjligt för verksamhetsutövare att utan avbrott fortsätta sin verksamhet i högst tre år när de nya förutsättningarna träder i kraft. Det finns cirka 3 000 verksamhetsutövare i registret och med en lång övergångsbestämmelse strävar man efter att verksamhetsutövarna ska ansöka om nytt godkännande vid olika tider, varvid NTM-centralen kan behandla ansökningarna utan dröjsmål och utan att behandlingen av ansökningar anhopas. I momentet föreskrivs enligt förslaget även att NTM-centralen i samband med att ansökan behandlas ska frisläppa den säkerhet som krävdes av verksamhetsutövaren i enlighet med 95 § i den gällande lagen. Om det finns en utländsk underleverantör registrerad för verksamhetsutövaren i avfallshanteringsregistret, avförs registreringen och den utländska verksamhetsutövaren som fungerar som underleverantör ska självständigt ansöka om godkännande. 

3 mom. avses innehålla en övergångsbestämmelse rörande utländska verksamhetsutövare som redan är antingen godkända för anteckning i registret eller antecknade i registret som underleverantör till ett transportföretag som är etablerat i Finland. En sådan utländsk verksamhetsutövare ska ansöka om godkännande inom två år från att bestämmelserna om avfallshanteringsregistret har trätt i kraft, dvs. senast 31.12.2024. Övergångsbestämmelsen rörande utländska transportföretag avses vara kortare än för transportföretag som är etablerade i Finland. Genom detta strävar man efter att säkerställa att utländska transportföretag som är antecknade i registret ansöker om nytt godkännande innan det i Finland etablerade transportföretaget, vars underleverantör den utländska transportören är registrerad som, ansöker om nytt godkännande. Om den utländska verksamhetsutövaren inte ansöker om godkännande innan anteckningen om dess verksamhet som underleverantör till ett transportföretag som är etablerat i Finland avförs, kan den utländska verksamhetsutövaren inte bedriva avfallstransportverksamhet i Finland innan den på nytt är godkänd för anteckning eller antecknad i avfallshanteringsregistret. Övergångsbestämmelsen på två år som gäller utländska verksamhetsutövare ska säkerställa en tillräcklig tid för NTM-centralen i Sydöstra Finland att förbereda sig för behandling av ansökningar av utländska verksamhetsutövare. 

Nya avfallstransportörer och avfallsmäklare ska ansöka om godkännande när bestämmelserna om avfallshanteringsregistret träder i kraft 1.1.2023. Skyldigheten avses gälla avfallstransportörer och avfallsmäklare som är etablerade i och utanför Finland. 

7.2  Lag om Enheten för utredning av grå ekonomi

6 §.Syftet med fullgöranderapporter. Enligt förslaget ska 1 mom. utökas med en ny 30 punkt på så sätt att Enheten för utredning av grå ekonomi upprättar fullgöranderapporter till stöd för den utredning av verksamhetsutövarens tillförlitlighet som avses i 95 § 2 mom. i avfallslagen. 

11.1  Samband med andra propositioner

Regeringens proposition med förslag till lag om gödselmedel och till lagar som har samband med den (RP 32/2022 rd) är anhängig i riksdagen. Även där föreslås det att en ny 30 punkt fogas till 6 § 1 mom. i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi. Denna överlappning bör beaktas i riksdagsbehandlingen av propositionen.  

Propositionen har inga kända samband med andra propositioner. Samtidigt bereds ändringar i avfallslagen för att verkställa Europaparlamentets och rådets direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (EU) 2019/904 (s.k. engångsplastdirektivet). Information om projektet finns på webbplatsen med beteckningen YM039:00/2020.https://valtioneuvosto.fi/sv/projekt I regeringspropositionen om genomförandet av direktivet föreslås dock inga ändringar i samma bestämmelser i avfallslagen som i denna proposition, och lagförslaget kommer inte att behandlas av riksdagen våren 2022. 

11.2  Förhållande till budgetförslaget

Propositionen är kopplad till den andra tilläggsbudgetpropositionen 2022 och är avsedd att behandlas i samband med budgeten.  

Förslaget att nationellt koncentrera godkännandet av avfallstransportörer och avfallsmäklare som är etablerade utanför Finland för anteckning i avfallshanteringsregistret till NTM-centralen i Sydöstra Finland ökar resursbehovet i NTM-centralen i fråga. Behovet av tilläggsresurser behandlas i avsnitt 4.2.2. Konsekvenser för myndigheterna. 

Riktlinjer om ovan nämnda behov av tilläggsresurser för NTM-centralen i Sydöstra Finland utfärdas i samband med planen för de offentliga finanserna för 2023–2026 samt i behandlingen av den andra tilläggsbudgeten 2022.