1
Lagförslag
1 §.Lagens tillämpningsområde. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen ska lagen innehålla bestämmelser om statlig finansiering som beviljas för utarbetande av filmmanuskript, för produktion och distribution av film samt för annat främjande av filmkulturen. Med statlig finansiering ska avses statsunderstöd enligt prövning. Statsunderstöd som beviljas för film utgör sådant statsunderstöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF-fördraget där gruppundantagsförordningen blir tillämplig. Filmen som kan beviljas statsunderstöd enligt prövning ska basera sig på en konstnärlig plan och kan vara en lång eller kort spelfilm, dokumentärfilm, tecknad film eller barnfilm, någon sådan film i serieform eller en kombination av dessa.
2 §.Lagens syften. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens syften. Enligt 1 mom. syftar lagen till att främja en mångsidig och professionell inhemsk filmproduktion, ett brett och heltäckande filmutbud och en bred och heltäckande filmdistribution, internationell lansering av finländsk film och finländska filmskapare samt till att främja filmkulturen och dess utveckling.
Målet för främjandet av en mångsidig och professionell inhemsk filmproduktion är att säkerställa kontinuiteten för den professionella filmproduktionen och mångsidighet i produktionen. Verksamheten för att främja ett brett och heltäckande filmutbud och en bred och heltäckande filmdistribution syftar till att dels stödja en bred tillgång till och täckning för inhemsk film över olika distributionsled och plattformar, dels stödja ett mångsidigt utbud av internationell film i Finland. Genom internationella lanseringar vill man öka det internationella intresset för finländsk film och filmkultur och stärka den finländska filmens ställning internationellt samt bredda kompetensen för de professionella inom filmbranschen. Målet för främjandet av filmkulturen är att öka kunskapen om filmkulturen och om olika audiovisuella uttryck i Finland och i utlandet.
Enligt 2 mom. ska syftena med lagen uppnås med utgångspunkt i delaktighet, pluralism och kulturell mångfald. Dessa utgångspunkter skapar lagens värdegrund, som styr uppnåendet av de syften som anges i 1 mom. Med delaktighet ska avses att var och en ska ha tillgång till filmkultur på lika villkor. Med pluralism och kulturell mångfald ska avses att pluralistiska innehåll och åsikter förs fram och dialog mellan olika kulturer främjas. För att filmkulturen ska präglas av mångfald vore det viktigt att den statliga finansieringen riktas till olika filmtyper och genrer, olika slags innehåll och olika filmskapare (t.ex. med hänsyn till kön, ålder och bakgrund). Utöver de utgångspunkter som nämns i momentet är även de i grundlagen föreskrivna grundläggande fri- och rättigheterna, såsom jämlikhet och jämställdhet, utgångspunkter vid främjandet av filmkulturen. Det praktiska genomförandet av målen enligt lagen ska ingå i de årliga mål som undervisnings- och kulturministeriet ställer upp för Finlands filmstiftelse.
3 §.Finansiering. Enligt 1 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet inom ramen för det anslag som tas in i statsbudgeten få anvisa Finlands filmstiftelse statliga medel för stöd för utarbetande av filmmanuskript, produktion och distribution av film samt för annat främjande av filmkulturen. Meningen motsvarar till innehållet 2 § 1 mom. i den gällande filmlagen. Finansiering kan beviljas av anslag som tas in i statsbudgeten inom budgetramen eller av avkastningen av penningspelsverksamhet enligt 17 § i lotterilagen som tas in i statsbudgeten som en finansiell post utanför budgetramen.
Beviljande av statsunderstöd är en offentlig förvaltningsuppgift. Enligt 2 mom. ska skötseln av den offentliga förvaltningsuppgift som föreskrivs i denna lag finansieras med ett anslag som särskilt anvisas för Finlands filmstiftelse i statsbudgeten. Avsikten är att Finlands filmstiftelse med det årligen anvisade verksamhetsanslaget ska kunna klara av att sköta den offentliga förvaltningsuppgift som anges i lagförslaget.
De anslag som årligen anvisas Finlands filmstiftelse i statsbudgeten ska beviljas i form av statsunderstöd. Också de understöd som Finlands filmstiftelse delar ut för främjande av filmkonsten ska såsom hittills beviljas i form av statsunderstöd. Enligt 3 mom. ska på beviljandet och användningen av finansieringen i regel tillämpas statsunderstödslagen. Eftersom statsunderstöden för film utgör statsunderstöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF-fördraget tillämpas också gruppundantagsförordningen på dem.
Avsikten är att Finlands filmstiftelse när den beviljar statsunderstöd ska sköta uppgifter som ankommer på en statsbidragsmyndighet. En bestämmelse om detta föreslås i 4 mom.
Finlands filmstiftelse föreslås sköta uppgifter som ankommer på en statsbidragsmyndighet i ärenden som avser produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript samt annat stöd för främjande av filmkulturen. Grundlagsutskottet har i sin tillämpningspraxis ansett att uppgifter som avser beviljande av statsunderstöd i enstaka fall kan anförtros andra än myndigheter, under förutsättning att skötseln av uppgifterna inte innebär befogenhet att använda tvångsmedel eller utöva annan betydande offentlig makt (exempelvis GrUU 23/2000 rd).
Innan den nuvarande filmlagen trädde i kraft baserade sig Finlands filmstiftelses ställning som beviljare av filmstöd på praxis som fortgått sedan 1970-talet. Enligt momentet ska Finlands filmstiftelse såsom hittills sköta en offentlig förvaltningsuppgift. Inom ramen för den offentliga förvaltningsuppgiften ska filmstiftelsen bereda utlysningar av statsunderstöd för produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript samt annat stöd för främjande av filmkulturen och fatta statsunderstödsbeslut. Filmstiftelsen ska också betala statsunderstöd till dem som beviljas understöd, se till att användningen av statsunderstödet övervakas på behörigt sätt och tillräckligt samt i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar av understödstagarens ekonomi och verksamhet i enlighet med 16 § i statsunderstödslagen. I 15 § 2 mom. i lagförslaget föreslås en uttrycklig bestämmelse om granskningsrätt. Finlands filmstiftelse ska emellertid inte fatta beslut om avbrytande av utbetalning eller beslut om återkrav av statsunderstöd, utan dessa beslut ska fattas av Centret för konstfrämjande. Bestämmelser om avbrytande av utbetalning föreslås i 9 § och bestämmelser om återkrav i 10 §.
Det har ansetts vara ändamålsenligt att uppdraget som statsbidragsmyndighet i fråga om statsunderstöd för film anförtros Finlands filmstiftelse, eftersom filmstiftelsen är en välkänd och ansedd expert på området för filmproduktion. Statsunderstödet är bara en del, om än en betydande sådan (ca 40 %), av finansieringen av filmproduktion. Över hälften av den totala finansieringen av en film kommer från andra offentliga och privata aktörer, t.ex. stiftelser, fonder, distributörer, tv-bolag och privata investerare. Producenten avtalar med olika finansiärer om villkoren för finansieringen av produktionen och om olika finansiärers rätt till exempelvis eventuella intäkter av filmen. Finlands filmstiftelse är bara en part i denna avtalsprocess. Frågor som gäller statsunderstöd för film kräver därmed sådan specialkunskap som finns hos Finlands filmstiftelse.
Enligt förslaget får Finlands filmstiftelses övriga verksamhet inte äventyra skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften. En bestämmelse om detta föreslås i 4 mom. Filmstiftelsen ska sköta den offentliga förvaltningsuppgiften separat från sin övriga verksamhet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att de offentliga förvaltningsuppgifterna utförs på ett opartiskt och oberoende sätt.
De statliga medel som är avsedda för stöd för distribution och produktion av film och skrivande av filmmanus samt för annat främjande av filmkulturen får inte heller öka filmstiftelsens grundkapital.
4 §.Styrelsen. I paragrafen föreslås sådana bestämmelser om styrelsen för Finlands filmstiftelse som behövs för att säkerställa att filmstiftelsen har den kunskap och erfarenhet som krävs för skötseln av statsbidragsmyndighetsuppgifterna.
Enligt 1 mom. utser undervisnings- och kulturministeriet filmstiftelsens styrelse. Styrelsen ska ha minst fem och högst åtta medlemmar samt suppleanter. Bland de ordinarie medlemmarna ska ministeriet utse styrelseordföranden och vice ordföranden. I 4 mom. föreslås bestämmelser om de kunskaper och den erfarenhet som styrelsemedlemmarna ska ha.
Enligt 2 mom. är styrelsens mandatperiod tre år, och en och samma person kan vara styrelsemedlem under högst två mandatperioder i följd. Enligt momentet får en person som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till Finlands filmstiftelse inte vara medlem i styrelsen.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om komplettering av styrelsen under mandatperioden i det fall att styrelseordföranden, vice ordföranden eller en medlem avsäger sig uppdraget under mandatperioden. Enligt förslaget ska undervisnings- och kulturministeriet i den personens ställe utse en ny person för den återstående mandatperioden.
Bestämmelsen i 4 mom. syftar till att säkerställa att det i filmstiftelsens styrelse finns personer med den sakkunskap och erfarenhet som behövs vid skötseln av de uppgifter som ankommer på en statsbidragsmyndighet när beslut fattas om statsunderstöd. Ministeriets uppgift ska vara att utse ansvarsfulla, erfarna och sakkunniga medlemmar till styrelsen. Enligt momentet ska medlemmarna i styrelsen företräda en bred sakkunskap på de områden som är centrala för skötseln och utvecklingen av uppgifterna som statsbidragsmyndighet, exempelvis filmbranschen och statsunderstödslagstiftningen, men också på områden som är centrala för filmstiftelsens övriga verksamhet och utveckling, som t.ex. filmbranschens och den audiovisuella branschens verksamhet, organisationsledning, strategiarbete, ekonomiplanering och juridik. Samtidigt bör det på ett övergripande sätt säkerställas att styrelsen har samarbetsförmåga och mångsidigt kunnande samt att jämställdhetsaspekterna beaktas. I paragrafen ska det emellertid inte särskilt bestämmas om behörighetskrav för styrelsemedlemmar.
I lagen föreslås inga särskilda bestämmelser om styrelsens möten eller om mötespraxis. Till dessa delar ska bestämmelserna i stiftelselagen, i synnerhet dess 3 kap., iakttas. Enligt förslaget är styrelsen beslutför när mer än hälften av styrelsemedlemmarna inklusive ordföranden eller vice ordföranden är närvarande. Som styrelsens beslut ska gälla den åsikt som mer än hälften av de närvarande omfattar. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Över styrelsemötena ska det föras protokoll där beslut och omröstningar antecknas. Protokollet ska undertecknas av mötets ordförande och av minst en ledamot som styrelsen har utsett för detta.
5 §.Beslutsfattandet i ärenden som gäller statsunderstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om beslutsfattandet i ärenden som gäller statsunderstöd i fråga om produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manusskript och i fråga om andra ärenden som gäller statsunderstöd för främjande av filmkulturen.
En förutsättning för att offentliga förvaltningsuppgifter med stöd av 124 § i grundlagen ska få anförtros andra än myndigheter är att man säkerställer det processuella rättsskyddet vid skötseln av förvaltningsuppgiften. Att beslutsfattandet ska vara oberoende och opartiskt kan anses vara en sådan processuell rättsskyddsprincip. Exempelvis riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt avgörande den 16 december 2013 ansett att Finlands filmstiftelses nuvarande förfarande, där styrelsens verkställande direktör, som i hög grad är beroende av filmstiftelsens styrelse, på föredragning av produktionsrådgivarna och inom ramen för den dispositionsplan som styrelsen har godkänt beslutar om filmstöd, inte är en allmänt tillämpad beslutsmekanism i stiftelser. För att säkerställa att beslutsfattandet är oberoende och opartiskt föreslås i paragrafen en bestämmelse om att beslut om statsunderstöd för film ska fattas av styrelsen för Finlands filmstiftelse. Styrelsens oberoende och opartiska status ska säkerställas genom att styrelsen i enlighet med 4 § utses av undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet utser filmstiftelsens styrelse också enligt stiftelsens gällande stadgar.
Enligt 1 mom. ska beslut om statsunderstöd som avser produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript samt annat främjande av filmkulturen fattas av styrelsen för Finlands filmstiftelse. Styrelsen beslutar om statsunderstödsärenden som gäller produktionsstöd på föredragning av föredragandena i produktionsstödsärenden och om övriga statsunderstödsärenden på föredragning av filmstiftelsens direktör. För filmstiftelsens ledande funktionär används i lagen benämningen ”direktör”. Därmed får filmstiftelsen i sina stadgar bestämma huruvida filmstiftelsens ledande funktionär ska vara verkställande direktör enligt 3 kap. 15 § i stiftelselagen eller en direktör som står i arbetsavtalsförhållande till filmstiftelsen.
I enlighet med stiftelsens arbetsordning är föredragandena i produktionsstödsärenden arbetstagare som är anställda på viss tid för en period på högst fem år. Enligt stiftelsens stadgar kan verkställande direktören utses för högst fem år i taget, och efter den perioden för högst en tilläggsperiod. Genom att föredragandena är visstidsanställda och styrelsemedlemmarnas mandatperioder är begränsade säkerställer man att de personer som beslutar om och föredrar beslutsförslag som gäller betydande stöd för finländsk film byts ut tillräckligt ofta. Detta minskar risken för att beslutanderätten beträffande finansieringen oskäligt länge koncentreras hos samma personer.
Avsikten är att föredragandena i produktionsstödsärenden och de andra personer som bereder stödbeslut liksom hittills ska ansvara för beredningen av samtliga produktionsstödsbeslut. Föredragande i produktionsstödsärenden har erfarenhet av ansökningar om produktionsstöd och av produktionsprocesserna. I överensstämmelse med gällande praxis ska beslutsförslagen beredas vid ett förberedande möte, där bl.a. projektets produktionsmässiga och ekonomiska förutsättningar bedöms. I det förberedande mötet ska utöver föredragandena i produktionsstödsärenden och de andra personer som bereder stödbeslut också de personer som anges i filmstiftelsens arbetsordning samt filmstiftelsens direktör delta. Detta har redan tidigare varit praxis, men nu bekräftas förfarandet i filmstiftelsens arbetsordning, som filmstiftelsens styrelse godkänner. Syftet med det förberedande mötet är att ytterligare säkerställa att de understödda projekten uppfyller kriterierna för beviljande av statsunderstöd. Vid det förberedande mötet har dessutom filmstiftelsens direktör möjlighet att vid behov inom ramen för sina befogenheter och sitt ansvar som arbetsledare innan styrelsen fattar beslut säkerställa att de beslutsförslag som föredras motsvarar de riktlinjer som filmstiftelsens styrelse har antagit.
I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att de personer som föredrar förslag till statsunderstödsbeslut ska ha lämplig utbildning eller på annat sätt förvärvad kompetens för uppgiften. Genom bestämmelsen säkerställs det att föredragandena har tillräcklig sakkunskap och kompetens. I bestämmelsen förutsätts inte exempelvis högskoleexamen, utan t.ex. kompetens inom filmproduktion och kännedom om statsunderstödslagen och de allmänna förvaltningslagarna ska anses vara tillräckligt.
I 3 mom. föreslås en informativ hänvisning till förvaltningslagens bestämmelser om jäv för styrelsemedlemmar och för dem som föredrar beslutsförslag. På styrelsemedlemmar, inklusive ordföranden, och på de anställda vid filmstiftelsen tillämpas dessutom bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar och skadeståndsansvar när de sköter en offentlig förvaltningsuppgift. En bestämmelse om detta föreslås i 13 §. När styrelsen och dess medlemmar samt de anställda vid filmstiftelsen utför en offentlig förvaltningsuppgift ska de iaktta principerna för god förvaltning enligt det som stiftats i de allmänna förvaltningslagarna. Bestämmelser om tillämpningen av allmänna förvaltningslagar föreslås i 12 §.
I sammansättningen för styrelsen för Finlands filmstiftelse och i styrelsens beslutsfattande bör man se till att det inte kan uppstå situationer där beslutsfattandet blir problematiskt med tanke på bestämmelserna om jäv och risken för strukturell korruption. Således kan t.ex. inte en person som är anställd hos ett sådant bolag som kan beviljas produktionsstöd eller distributionsstöd vara medlem i filmstiftelsens styrelse. Den som samtycker till att bli utsedd till styrelsemedlem eller suppleant ska för undervisnings- och kulturministeriet även anmäla sådana bindningar som kan påverka den berörda personens jävighet som styrelsemedlem. Samtidigt bör personen till ministeriet lämna en förbindelse om att personen under den tid som han eller hon är styrelsemedlem eller suppleant avstår från att söka produktions- eller distributionsstöd eller stipendium för manuskript av Finlands filmstiftelse.
6 §.Statsunderstödens användningsändamål. I paragrafen föreslås bestämmelser om de statsunderstöd som Finlands filmstiftelse beviljar och om understödens användningsändamål. De understöd som filmstiftelsen beviljar syftar i sista hand till att genomföra syftena enligt 2 §. Paragrafen motsvarar till innehållet i princip 2 § 1 mom. i den nuvarande filmlagen och Finlands filmstiftelses nuvarande stödkategorier.
I 1 mom. föreslås bestämmelser om Finlands filmstiftelses stödformer. Enligt bestämmelserna kan statsunderstöd beviljas för produktion av en film (produktionsstöd), distribution av en film (distributionsstöd) och för utarbetande av ett filmmanuskript (stipendium för manuskript) samt för annat främjande av filmkulturen. Avsikten är att de 18 stödkategorier som filmstiftelsen har för närvarande ska införlivas i de tre stödformer som anges i momentet och i stödet för annat främjande av filmkulturen. De nuvarande stödkategorierna kommer inte att slopas som sådana utan de kommer att omorganiseras och omfördelas. Understöden ska såsom hittills beviljas som statsunderstöd enligt prövning på vilka statsunderstödslagen ska tillämpas som en allmän lag.
Statsunderstöden ska beviljas på ansökan. Avsikten är att det i utlysningen av understöd i fråga om varje stödform ska redogöras för de centrala villkoren för beviljande av statsunderstödet. Enligt förslaget ska Finlands filmstiftelse utlysa produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript flera gånger om året. I statsunderstödsbesluten ska utöver användningsändamålet också anges de centrala villkor och begränsningar som gäller användningen av understödet. Eftersom alla förutsättningar och villkor som gäller användningen av statsunderstödet kommer att anges i utlysningen av statsunderstödet och i statsunderstödsbeslutet, kommer de nuvarande separata stödanvisningarna att slopas som obehövliga.
Statsunderstöd som beviljas för film utgör statsunderstöd enligt artiklarna 107 och 108 i FEUF-fördraget. Enligt artikel 54.2 i gruppundantagsförordningen ska statsunderstödet stödja en kulturprodukt. Enligt gruppundantagsförordningen fastställer varje medlemsstat villkoren för att ett audiovisuellt verk ska betraktas som en kulturprodukt.
Enligt 2 mom. kan i 1 mom. avsett produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript beviljas för produktion, distribution och utarbetande av manuskript för en sådan film som betraktas som en kulturprodukt. För att en film ska betraktas som en kulturprodukt bör den uppfylla de tre kriterier som anges i momentet. Till 2 mom. ska inkluderas den definition av kulturprodukt som finns i den nuvarande förordningen om främjandet av filmkonsten och som Finland har meddelat till Europeiska kommissionen. Momentet i sin helhet fyller villkoret i artikel 54.2 i gruppundantagsförordningen enligt vilket medlemsstaten ska upprätta effektiva förfaranden för att säkerställa bedömningen om saken i fråga är en kulturprodukt i linje med förordningen.
Bestämmelsen i 1 punkten gäller filmens konstnärliga dimension. Filmens olika element, såsom manuskriptet, regin och skådespelararbetet, ska tillsammans med filmens innehåll bilda en konstnärlig helhet.
Enligt bestämmelsen i 2 punkten ska filmens innehåll basera sig på kulturvärden som har sitt ursprung i kulturidentiteten. I beviljningsprocessen ska man fästa uppmärksamhet vid på vilket sätt innehållet och berättelsen i filmen ger uttryck för vår kulturella grund och våra värden. Bedömningen av kulturidentiteten kan hänföra sig till förutom nationella, regionala eller lokala perspektiv också till globala eller europeiska dimensioner.
Enligt bestämmelsen i 3 punkten ska skapande upphovsmän och utövande konstnärer ha gjort en betydande insats i produktionen, och de löner och arvoden som betalas till dem ska utgöra en betydande del av produktionskostnaderna. Kravet på en betydande andel för löner och arvoden innebär inte att arvodena till de skapande upphovsmännen och utövande konstnärerna behöver utgöra exempelvis mer än hälften av produktionskostnaderna. I vissa fall kan en andel på 20—30 procent av produktionskostnaderna i fråga om den konstnärliga personalen betraktas som betydande i finländska förhållanden. Vid bedömningen av hur betydande andelen är bör man dessutom beakta att olika produktioner kan ha olika kostnadsstruktur.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om de centrala användningsändamålen för produktionsstödet, distributionsstödet och stipendiet för manuskript. Produktionsstöd ska kunna beviljas för produktion av en film och för utveckling av ett filmprojekt. Avsikten är att produktionsstöd enligt lagen ska omfatta de nuvarande produktions- och utvecklingsstöden. Produktionsstöd ska också kunna beviljas för exempelvis: framställning av en film, åtgärder som produktionsplanerna och finansieringsarrangemangen kräver samt bearbetning av manuskript. Målet är att understöd såsom hittills ska beviljas för yrkesmässig filmproduktion. Understödet är avsett att främja en högklassig, mångsidig och särpräglad inhemsk filmproduktion. Statsunderstöd ska också kunna beviljas för den finländska andelen av internationella samproduktioner.
Kommissionen för audiovisuell konst som finns i anslutning till Centret för konstfrämjande har beviljat kvalitetsstöd enligt 2 § i filmförordningen. Kvalitetsstöd har beviljats producenter retroaktivt, för meriterade filmer eller andra bildprogram av hög kvalitet och högt konstnärligt värde som förnyar konstarten. Stödet har inriktats på utveckling av kommande produktioner. År 2007 ändrades kvalitetsstödet från att ha varit ett stöd som delas ut till att utgöra statsunderstöd. Kvalitetsstödet är i praktiken ett utvecklingsstöd, och det har nästan i sin helhet fördelats på samma projekt för vars utvecklande Finlands filmstiftelse har beviljat stöd. De statsunderstödsuppgifter som hänför sig till kvalitetsstödet skulle i samband med lagrevisionen överföras från kommissionen för audiovisuell konst till Finlands filmstiftelse. Avsikten är att kvalitetsstödet på grund av sin art och sitt användningsändamål i fortsättningen ska utgöra en del av produktionsstödet och inte längre beviljas separat.
Distributionsstöd ska enligt förslaget beviljas för professionell inhemsk och internationell verksamhet som avser visning och spridning av en film via olika distributionskanaler. Avsikten är att distributionsstödet ska omfatta distribution såväl i Finland som i utlandet. Distributionsstöd som främjar inhemsk visnings- och spridningsverksamhet ska kunna beviljas små och medelstora kommuner för exempelvis biografverksamhet, anskaffning av teknisk utrustning och kostnader för renovering av visningslokaler och lokaler avsedda för publiken samt för kostnaderna för marknadsföring och spridning av finländska filmer och internationella samproduktioner som distribueras via biografer i Finland. Distributionsstöd ska också kunna beviljas för åtgärder som förbättrar tillgängligheten till film för syn- och hörselskadade, personer med läshinder och olika minoritetsspråksgrupper. Distributionsstöd som främjar internationell visnings- och spridningsverksamhet ska beviljas för exempelvis kostnader för resor till internationella filmevenemang och för framställning av en internationell visningskopia av en film och reklammaterial för filmen samt för åtgärder som främjar export av finländsk film.
Stipendium för manuskript ska enligt förslaget beviljas för utarbetande av ett filmmanuskript och bakgrundsarbetet i samband med detta. Avsikten är att det manuskript som bereds med hjälp av ett stipendium för manuskript ska bearbetas vidare och leda till produktion. Också kommissionen för audiovisuell konst vid Centret för konstfrämjande ska fortfarande kunna bevilja stipendier för manusskrivning som en del av helheten av projektstipendier.
7 §. Förutsättningar för beviljande av statsunderstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om de instanser och aktörer till vilka Finlands filmstiftelse kan bevilja i 6 § avsett produktionsstöd, distributionsstöd eller stipendium för manuskript.
Enligt 1 mom. i paragrafen ska filmproduktionsbolag som är registrerade i Finland och som förvaltar rättigheterna till kommersiellt nyttjande av en film i Finland kunna beviljas produktionsstöd. För att filmproduktionsbolagen ska kunna beviljas produktionsstöd ska bolagen ha yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att förverkliga den film som ansökan avser. På detta sätt säkerställs det att produktionsbolagen har tillräcklig kunskap och tillräckliga operativa förutsättningar att producera filmen.
När det gäller de yrkesmässiga förutsättningarna är det särskilt viktigt att produktionsbolagen behärskar de olika delområdena i produktionen av den film som statsunderstödet avser och kan distribuera och i övrigt använda den färdiga filmen på ett ändamålsenligt sätt. När det gäller de ekonomiska förutsättningarna är det viktigt att produktionsbolagen har tillräcklig likviditet och soliditet för att kunna framställa filmen och klara av eventuella oförutsedda kostnadseffekter som kan uppstå under produktionen av filmen.
I 1 mom. föreslås för tydlighetens skull bestämmelser om de instanser och aktörer som inte ska kunna beviljas produktionsstöd. Produktionsstöd ska inte kunna beviljas statliga inrättningar, kommuner, samkommuner eller församlingar eller bolag med statlig majoritet, eller sammanslutningar eller inrättningar som är jämförbara med dessa. Bestämmelsen motsvarar 2 § 3 mom. i den gällande filmlagen och Finlands filmstiftelses gällande stödanvisningar.
Till momentet föreslås i tillägg en bestämmelse om att produktionsstöd inte ska kunna beviljas utövare av televisionsverksamhet eller sammanslutningar som förmedlar film via nätet. Produktionsstöd ska inte heller kunna beviljas sådana filmproduktionsbolag där utövare av televisionsverksamhet eller sammanslutningar som förmedlar film via nätet är delägare med andelar på minst 15 procent. I enlighet med gällande praxis är avsikten den att exempelvis Rundradion eller kommersiella televisionsbolag inte ska kunna beviljas produktionsstöd. Bestämmelsen motsvarar Finlands filmstiftelses gällande stödanvisningar. Något hinder för att bevilja produktionsstöd föreligger inte om produktionsbolaget distribuerar filmen via ett distributionsbolag som bolaget självt äger. Ett sådant bolag kan även i enlighet med 2 mom. 2 punkten beviljas distributionsstöd.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om de instanser och aktörer som Finlands filmstiftelse kan bevilja distributionsstöd. Momentet motsvarar till innehållet i princip 2 § 2 mom. i den gällande filmlagen och filmstiftelsens gällande praxis. Enligt förslaget kan distributionsstöd beviljas 1) ett i Finland registrerat professionellt filmdistributionsbolag som förvaltar distributionsrättigheterna för den berörda filmen i Finland, 2) ett sådant filmproduktionsbolag som har yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att marknadsföra och distribuera filmen, 3) en i Finland registrerad sammanslutning som är arrangör för en filmfestival, 4) en kommun, en samkommun eller en i Finland registrerad sammanslutning som driver biografverksamhet, 5) en i Finland registrerad sammanslutning som förvaltar de internationella rättigheterna för kommersiellt nyttjande av en film samt 6) skaparen av en inhemsk film. Med skaparen av en inhemsk film enligt 6 punkten ska avses en medlem i arbetsgruppen för en film, t.ex. regissören, en skådespelare och en filmfotograf. Dessa kan beviljas reseunderstöd för verksamhet som främjar internationell lansering av filmen. För att beviljas distributionsstöd ska filmproduktionsbolaget i enlighet med 2 punkten ha yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att marknadsföra och distribuera filmen.
Enligt 3 mom. ska manusförfattaren till en film kunna beviljas stipendium för manuskript. Ett villkor för beviljande av stipendium är att det rör sig om en professionell manusförfattare. Av en professionell manusförfattare ska i regel krävas relevant utbildning eller erfarenhet på området och sådan kompetens för att skriva filmmanuskript att något tidigare manuskript har utmynnat i en färdig filmproduktion. Manusförfattaren ska ha förutsättningar att genomföra det manuskriptarbete som avses bli genomfört med hjälp av det stöd som söks. Manuskriptarbetet kan utöver själva filmmanuskriptet också innefatta en annan konstnärlig plan. Det manuskriptarbete som manusförfattaren utför ska dessutom främja de syften som anges i 2 § i lagen.
8 §.Avtal om stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om det avtal om stöd som kompletterar statsunderstödsbeslutet. Enligt 3 § i den gällande filmlagen ska Finlands filmstiftelse, om så krävs för att understöd ska kunna beviljas, ingå avtal med stödtagaren. I praktiken har filmstiftelsen ingått avtal om stöd i fråga om nästan alla statsunderstöd som den beviljat. I propositionen föreslås det att den gällande bestämmelsen och gällande praxis ändras så att avtal om stöd endast ska ingås i fråga om produktionsstöd.
I huvudsak ska i statsunderstödsbeslut som gäller produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript i fortsättningen tas in samtliga villkor och begränsningar som gäller användningen av statsunderstöd. Eftersom filmproduktioner är av en sådan art att alla detaljerna kring produktionsstödet (exempelvis övrig finansiering) inte är kända eller har bekräftats när beslut om statsunderstöd fattas, kan statsunderstödsbeslutet inte ensamt betraktas som ett tillräckligt dokument som säkerställer filmproduktionens totalfinansiering, utan det är ändamålsenligt att det dessutom ingås ett avtal om stöd som kompletterar statsunderstödsbeslutet. I avtalet om stöd ska det avtalas om andra villkor och begränsningar än dem som ingår i statsunderstödsbeslutet. Avsikten är att avtalet om stöd ska vara ett privaträttsligt avtal genom vilket det säkerställs att de företagsekonomiska förutsättningarna för produktionen av filmen, såsom den övriga finansieringen och de rättigheter som hänför sig till filmen, uppfylls. Målet med avtalet är också att säkerställa att understödsmottagarnas skyldigheter enligt annan lagstiftning och god praxis i filmproduktioner iakttas i produktionerna. I avtalet kunde också tilläggas till exempel ett avtalsvite för att effektivera iakttagandet av avtalet.
Enligt paragrafen ska Finlands filmstiftelse ingå avtal om stöd med filmproduktionsbolaget. Avtalet ska ingås innan produktionsstöd betalas ut. Genom avtalet om stöd bekräftas filmens totalfinansiering och att bl.a. de rättigheter som krävs för att framställa filmen och utnyttja filmen ekonomiskt har överförts till produktionsbolaget. Det statsunderstöd som filmstiftelsen beviljar är endast en finansieringskälla i det filmprojekt som ansökan gäller. Övriga centrala finansiärer för en film är exempelvis offentliga aktörer, internationella fonder, aktörer som utifrån företagsekonomiska principer köper visnings- eller spridningsrättigheter till filmen samt finansiärer utanför filmbranschen. Genom avtalet om stöd knyts statsunderstödet till filmprojektet som helhet, dvs. totalfinansieringen, de totala kostnaderna, de villkor som de övriga avtalsparterna ställer och andra motsvarande omständigheter. Avtalet om stöd innebär också att Finlands filmstiftelses ställning i förhållande till övriga parter i ett filmprojekt regleras på behörigt sätt.
Avtalet om stöd är ett privaträttsligt avtal mellan stödtagaren och Finlands filmstiftelse. I paragrafen föreslås bestämmelser om de omständigheter som det bör avtalas om. Förteckningen är inte uttömmande. I avtalet ska det från fall till fall vara möjligt att också avtala om annat än om det som förtecknas i paragrafen. I avtalet om stöd ska det enligt paragrafen åtminstone avtalas om 1) filmens konstnärliga plan, 2) filmskaparna, 3) de rättigheter som krävs för att framställa filmen och utnyttja filmen ekonomiskt, 4) det slutliga kostnadsförslaget och den totala finansieringen för filmen samt försäkringen, 5) att filmproduktionsbolagen förbinder sig att iaktta skyldigheter enligt annan lagstiftning och eventuell god praxis gällande filmproduktioner, 6) tidsplanen för produktionen, 7) utbetalningen av stödet, 8) kontrollen av stödanvändningen samt rapporteringen och 9) den information som ska lämnas om intäkterna av filmen. Genom avtalsvillkoren får man inte avvika från bestämmelserna i statsunderstödslagen. Förfarande i strid med avtalet om stöd kan enligt förslaget leda till åtgärder enligt statsunderstödslagen.
Enligt 1 punkten ska i avtalet inkluderas den konstnärliga plan på basis av vilken filmstiftelsen har beviljat stödet och filmen enligt avtalet ska genomföras. På detta sätt säkerställer man att stödet gäller just den film för vilken stödet har sökts.
Med en avtalsklausul enligt 2 punkten säkerställs det att det uttryckligen är de filmskapare som nämns i avtalet som deltar i filmproduktionen. Att man har rätt information om de centrala personerna i filmproduktionen är av betydelse när stödbeslutet fattas och man bedömer förutsättningarna för att filmen blir genomförd.
Enligt 3 punkten bör ett produktionsbolag som får stöd genom avtalet bekräfta och förbinda sig till att det förvaltar de upphovsrättigheter, närstående rättigheter och eventuella andra immateriella rättigheter (t.ex. varumärken) som krävs för att framställa filmen och utnyttja den färdiga filmen ekonomiskt.
Enligt 4 punkten ska i avtalet också tas in uppgifter om det slutliga kostnadsförslag och den totala finansiering för filmen som kan bekräftas vid tidpunkten då stödbeslutet har fattas men stödavtal ännu inte har ingåtts. Dessutom ska produktionsbolaget bekräfta att det har tillräcklig och relevant försäkring för den tid det tar att framställa filmen.
Enligt 5 punkten bör det i avtalet särskilt avtalas om att skyldigheter enligt annan lagstiftning och eventuell god praxis gällande filmproduktioner ska iakttas. Skyldigheter enligt lagstiftning är i kraft utan ett särskilt avtal, men målet med avtalsvillkoren är att säkerställa förståelsen av innehållen gällande skyldigheter och understödsmottagarnas ansvar för att se till att dessa skyldigheter även avtalsmässigt iakttas.
En arbetsgrupp sammansatt av filmproducenter förberedde anvisningar och verksamhetsmodellen ”Anvisningar till förebyggande av sexuella trakasserier inom film- och tv-branschen” i början av år 2018. Målet med anvisningarna är att stärka tidig och effektiv intervention i sexuella trakasserier. I lagförslaget uppmärksammas också iakttagandet av andra särskilda anvisningar gällande god praxis och motsvarande normer som eventuellt tas fram i framtiden och stiftas med framförhållning om att understödsmottagarna ska se till att eventuell god praxis och andra motsvarande normer iakttas.
I avtalet bör det således bland annat avtalas om att understödsmottagarna ska lägga särskild uppmärksamhet vid att lagstiftning gällande förhindrande av trakasserier och annat osakligt bemötande ska iakttas i produktionerna, så som arbetarskyddslagen (738/2002), diskrimineringslagen (1325/2014) samt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986). I avtalet ska produktionsbolagen som arbetsgivare även åläggas att iaktta den eventuella goda praxis och verksamhetsmodeller som tillämpas inom filmbranschen för att förhindra och förebygga trakasserier och annat osakligt bemötande.
De produktionsbolag som får statsunderstöd ska dessutom åläggas att säkerställa att det i filmproduktioner ingår tydliga förfaranden för att upptäcka och förebygga trakasserier och annat osakligt bemötande. Alla ska känna till dessa förfaranden. Likaledes ska produktionsbolagen säkerställa att de har anvisningar och förfaranden för att ta reda på misstänkta trakasserier eller annat osakligt bemötande samt undanröja ett utrett missförhållande. I helheten ska även ingå förfaranden för hur man anmäler trakasserier eller osakligt bemötande så att den som gör en anmälan om trakasserier som den blivit utsatt för kan göra det utan rädsla för att förlora arbetet eller riskera andra negativa påföljder. I processerna ska även säkerställas att alla berörda parters ställning är tryggad.
Enligt 6 punkten ska i avtalet bekräftas tidsplanen för produktionen, utvecklingen och framställningen av filmen.
Enligt 7 punkten ska i avtalet bekräftas detaljerna i utbetalningen av stödet, bl.a. tidsplanen och storleken på de olika posterna. Enligt 8 punkten ska i avtalet också avtalas om hur användningen av stödet ska kontrolleras och hurudana rapporter stödtagaren ska lämna under produktionen och när rapporterna ska lämnas. Enligt 9 punkten ska i avtalet avtalas om den information som ska lämnas om intäkterna av filmen och närmare anges hur informationen ska lämnas.
9 §.Avbrytande av utbetalning. I paragrafen föreslås bestämmelser om avbrytande av utbetalning av statsunderstöd som avser produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript och av statsunderstöd som beviljats för annat främjande av filmkulturen. Avbrytande av utbetalning vore en tillfällig säkerhetsåtgärd som gör det möjligt att avbryta utbetalningen av ett beviljat statsunderstöd medan en närmare utredning görs. Efter utredningen ska beslut fattas antingen om att utbetalningen fortsätter eller att den avslutas och statsunderstödet återkrävs.
I propositionen föreslås det att Finlands filmstiftelse ska sköta uppgifter som ankommer på en statsbidragsmyndighet i sådana statsunderstödsärenden som avser produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript. Filmstiftelsen ska således i huvudsak sköta sådana uppgifter som i statsunderstödslagen föreskrivits för statsbidragsmyndigheten. I propositionen föreslås det emellertid att beslut om avbrytande av utbetalning av statsunderstöd och om återkrav inte ska fattas av Finlands filmstiftelse utan av Centret för konstfrämjande, som är en statlig myndighet. Eftersom avbrytande av utbetalning kan ha samband med återkrav av statsunderstöd, och avbrytandet således innebär verksamhet där man utför en relativt betydande offentlig förvaltningsuppgift, har man i propositionen ansett det vara ändamålsenligt att ärenden som gäller avbrytande av utbetalning sköts av en statlig myndighet. Centret för konstfrämjande och de statliga konstkommissioner som finns i anslutning till centret, exempelvis kommissionen för audiovisuell konst, beviljar statsunderstöd för främjande av konst. Centret för konstfrämjande kan således anses vara den givna myndigheten i ärenden som gäller avbrytande av utbetalning av de statsunderstöd som filmstiftelsen beviljar.
Enligt 1 mom. ska Finlands filmstiftelse utan dröjsmål hos Centret för konstfrämjande göra en framställning om avbrytande av utbetalning av ett statsunderstöd som filmstiftelsen har beviljat, om filmstiftelsen har fått kännedom om en omständighet på grund av vilken utbetalningen av statsunderstödet kan avbrytas. Enligt förslaget ska Centret för konstfrämjande på framställning av Finlands filmstiftelse besluta om avbrytande av utbetalning och om att utbetalning av statsunderstöd fortsätter eller upphör. På avbrytande av utbetalning av statsunderstöd ska centret tillämpa bestämmelserna om avbrytande av utbetalning i statsunderstödslagen.
Enligt 2 mom. ska Centret för konstfrämjande fatta beslut om avbrytande av utbetalning av statsunderstöd utan dröjsmål och av särskilda skäl senast två kalenderår från Finlands filmstiftelses framställning. Vad som i varje enskilt fall ska avses med beslutsfattande utan dröjsmål, beror i väsentlig grad på omständigheterna i varje enskilt fall och på andra omständigheter som gäller ärendet. I entydiga fall kan beslutet i stort sett fattas omedelbart. I de flesta fall kan man emellertid anvisa en skälig tidsfrist för behandlingen av ärendet. Av särskilda skäl ska beslutet om avbrytande av utbetalning fattas senast två kalenderår från filmstiftelsens framställning. Med särskilda skäl ska avses exempelvis en situation där frågan är exceptionellt komplex att reda ut och kräver att man gör eller låter göra flera separata utredningar.
Enligt 3 mom. ska Finlands filmstiftelse till sin framställning foga sådana upplysningar som är tillräckliga och väsentliga för beslutsfattandet i samband med avbrytande av utbetalning. Filmstiftelsens framställning och de bifogade upplysningarna ska vara så utförliga och omfattande att Centret för konstfrämjande utifrån dem kan bereda besluten om avbrytande av utbetalning.
10 §.Återkrav. I paragrafen föreslås bestämmelser om återkrav av statsunderstöd.
I regeringens proposition föreslås det att Finlands filmstiftelse, som är en privaträttslig stiftelse, ska anförtros en offentlig förvaltningsuppgift. Enligt förslaget ska filmstiftelsen sköta uppgifter som ankommer på en statsbidragsmyndighet i sådana statsunderstödsärenden som avser produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript samt annat stöd för främjande av filmkulturen. Filmstiftelsen ska således i huvudsak sköta sådana uppgifter som i statsunderstödslagen föreskrivits för statsbidragsmyndigheten. Filmstiftelsen ska däremot inte kunna fatta beslut om återkrav av statsunderstöd. Filmstiftelsen ska inte heller besluta om avbrytande av utbetalning, om vilket det föreskrivs i den föreslagna 9 §.
Grundlagsutskottet har i sin tillämpningspraxis ansett att uppgiften att bevilja statsunderstöd i enstaka fall kan anförtros andra än myndigheter, under förutsättning att skötseln av uppgiften inte innebär befogenhet att använda tvångsmedel eller utöva annan betydande offentlig makt (t.ex. GrUU 11/2013 rd och GrUU 23/2000 rd). Utskottet har emellertid inte ansett det vara möjligt att ge andra än myndigheter befogenhet att besluta om återkrav av statsunderstöd (t.ex. GrUU 45/2006 rd). I paragrafen förslås följaktligen att beslut om återkrav i statsunderstödsärenden som gäller filmstöd ska fattas av Centret för konstfrämjande. Centret för konstfrämjande är en statlig myndighet som det föreskrivs om i lagen om Centret för konstfrämjande. Centret för konstfrämjande och de statliga konstkommissioner som finns i anslutning till centret, exempelvis kommissionen för audiovisuell konst, beviljar statsunderstöd för främjande av konst. Centret för konstfrämjande är således den givna myndigheten i ärenden som gäller återkrav av de statsunderstöd som Finlands filmstiftelse beviljar.
Enligt 1 mom. ska Finlands filmstiftelse utan dröjsmål underrätta Centret för konstfrämjande om sådana omständigheter som filmstiftelsen fått kännedom om och på grund av vilka ett statsunderstöd som filmstiftelsen har beviljat kan återkrävas. Centret för konstfrämjande ska besluta om återkrav av statsunderstöd. På återkrav av statsunderstöd ska bestämmelserna om återkrav i statsunderstödslagen tillämpas.
Enligt 2 mom. ska Centret för konstfrämjande fatta beslut om återkrav utan dröjsmål och av särskilda skäl senast två kalenderår från Finlands filmstiftelses underrättelse. Vad som i varje enskilt fall ska avses med beslutsfattande utan dröjsmål, beror i väsentlig grad på omständigheterna i varje enskilt fall och på andra omständigheter som gäller ärendet. I entydiga fall ska beslutet i stort sett kunna fattas omedelbart. I de flesta fall ska det emellertid kunna anvisas en skälig tidsfrist för behandlingen av ärendet. Av särskilda skäl ska beslutet om återkrav fattas inom två kalenderår från filmstiftelsens underrättelse. Med särskilda skäl ska avses exempelvis en situation där återkravet avser en komplex fråga och kräver att man gör eller låter göra separata utredningar.
Enligt 3 mom. ska Finlands filmstiftelse ge Centret för konstfrämjande sådana upplysningar som är tillräckliga och väsentliga för beslutsfattandet i samband med återkrav av statsunderstöd. De upplysningar som filmstiftelsen lämnar ska vara så utförliga och omfattande att Centret för konstfrämjande utifrån dem kan bereda återkravsbeslutet.
11 §.Tillsyn över den offentliga förvaltningsuppgiften. I paragrafen föreslås bestämmelser om tillsynen över den offentliga förvaltningsuppgift som anförtrotts Finlands filmstiftelse.
Enligt 1 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet ha en allmän tillsynsuppgift. Enligt förslaget ska undervisnings- och kulturministeriet övervaka skötseln av den offentliga förvaltningsuppgift som anförtrotts Finlands filmstiftelse och användningen av de anslag som anvisats för skötseln av uppgiften. Tillsynen innebär bl.a. att undervisnings- och kulturministeriet övervakar att Finlands filmstiftelse utför den offentliga förvaltningsuppgift som anförtrotts filmstiftelsen på lagenligt, effektivt och behörigt sätt. Dessutom ska undervisnings- och kulturministeriet övervaka att de anslag som anvisats för skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften verkligen används för det ändamålet. Tillsynen kan utövas exempelvis i samband med de målförhandlingar som årligen förs med Finlands filmstiftelse.
I syfte att övervaka skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften ska undervisnings- och kulturministeriet ha rätt att granska Finlands filmstiftelses verksamhet och ekonomi. Bestämmelser om granskningsrätt föreslås i 15 §. Filmstiftelsen ska dessutom trots sekretessbestämmelserna lämna undervisnings- och kulturministeriet de uppgifter som ministeriet bestämmer och som krävs för övervakningen, utvecklingen, statistikföringen och den övriga uppföljningen och styrningen av skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften. Bestämmelserna om lämnande av uppgifter finns i den föreslagna 17 §.
Enligt 2 mom. ska styrelsen för Finlands filmstiftelse svara för att den offentliga förvaltningsuppgiften sköts vid filmstiftelsen i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen. Styrelsen ska t.ex. övervaka att filmstiftelsen sköter uppgiften i enlighet med principerna om god förvaltning. Detta ska innefatta övervakning av förfaranden och praxis exempelvis i samband med ansökan om och beviljande av stöd, bl.a. i syfte att säkerställa att sökandena behandlas på lika villkor och på ett oberoende och opartiskt sätt.
Enligt 3 mom. ska direktören för Finlands filmstiftelse svara för den allmänna ledningen och utvecklingen av skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifter som hör till filmstiftelsen. Uppgifterna kan t.ex. omfatta åtgärder som hör till arbetsledningen.
12 §.Tillämpning av allmänna förvaltningslagar. Kraven på rättssäkerhet och god förvaltning gäller framför allt beslutsfattandet i samband med offentliga förvaltningsuppgifter. Vid beslutsfattandet bör avseende fästas vid bland annat jämlikheten, enskildas grundläggande språkliga rättigheter, rätten att bli hörd och kravet på att beslut ska motiveras. Kraven på rättssäkerhet och god förvaltning bör generellt sett tolkas utifrån grundlagens 21 § och andra bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis innebär tryggande av kraven på rättssäkerhet och god förvaltning i den bemärkelse som avses i 124 § i grundlagen att de allmänna förvaltningslagarna iakttas när ärenden behandlas och att de som handlägger ärenden handlar under tjänsteansvar (exempelvis GrUU 42/2005 rd, s. 3). De allmänna förvaltningslagarna liksom också språklagen tillämpas med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också på enskilda när de utför ett offentligt förvaltningsuppdrag. Enligt det ovannämnda utlåtandet är det numera inte längre nödvändigt att med anledning av 124 § i grundlagen ta in hänvisningar till allmänna förvaltningslagar i lag. Om tydligheten kräver det, är det dock enligt utskottet i sig fortfarande möjligt att ta in hänvisningen i lag.
För tydlighetens skull föreslås i paragrafen en bestämmelse om att de allmänna förvaltningslagarna ska iakttas vid skötseln av en i lagen avsedd offentlig förvaltningsuppgift. Detta omfattar alla åtgärder som filmstiftelsens styrelse och de som föredrar statsunderstödsbeslut vidtar när de utför en offentlig förvaltningsuppgift. Enligt bestämmelsen ska vid skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift iakttas principerna för god förvaltning enligt det som stiftats i förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), arkivlagen (831/1994), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och personuppgiftslagen (523/1999).
13 §.Straffrättsligt tjänsteansvar och skadeståndsansvar. Enligt 1 mom. ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på medlemmarna i styrelsen för Finlands filmstiftelse samt på filmstiftelsens direktör och övriga anställda när dessa utför en offentlig förvaltningsuppgift. Enligt grundlagsutskottets praxis (exempelvis GrUB 10/1998 rd) finns det inte orsak att utsträcka det straffrättsliga tjänsteansvaret till alla anställda vid en organisation, även om dessa har deltagit i utförandet av offentliga förvaltningsuppgifter. I sådana fall där skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifterna inte äventyrar enskildas rättssäkerhet eller grundläggande fri- och rättigheter behöver det inte föreskrivas om straffrättsligt tjänsteansvar. När det gäller de anställda vid Finlands filmstiftelse ska bestämmelsen i 1 mom. i praktiken tillämpas på dem som sköter statsunderstödsärenden och som bereder och föredrar statsunderstödsbeslut för avgörande i filmstiftelsens styrelse. Bestämmelsen ska tillämpas på medlemmar i styrelsen för Finlands filmstiftelse när medlemmarna fattar statsunderstödsbeslut.
I 2 mom. föreslås för tydlighetens skull en bestämmelse om ersättande av skada som orsakats vid skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift som hör till Finlands filmstiftelse. Bestämmelsen gäller medlemmarna i filmstiftelsens styrelse, filmstiftelsens direktör och de anställda vid filmstiftelsen när dessa utför en offentlig förvaltningsuppgift. Ett eventuellt ersättningsansvar inträder oberoende av anställningsförhållandets form. Enligt 118 § i grundlagen har var och en som har lidit rättskränkning eller skada till följd av en lagstridig åtgärd eller försummelse av en tjänsteman eller någon som sköter ett offentligt uppdrag, enligt vad som bestäms genom lag, rätt att yrka att denne döms till straff samt kräva skadestånd av det offentliga samfundet eller av tjänstemannen eller den som sköter det offentliga uppdraget.
Ersättandet av skada som uppkommit när en anställd vid Finlands filmstiftelse eller en medlem i filmstiftelsens styrelse utfört en offentlig förvaltningsuppgift bedöms på motsvarande sätt som om skadan hade uppkommit i en myndighets verksamhet. Enligt 3 kap. 2 § 1 mom. i skadeståndslagen är ett offentligt samfund skyldigt att ersätta skada som förorsakats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Samma skadeståndsskyldighet åligger ett annat samfund som på grund av lag, förordning eller bemyndigande i lag har hand om en offentlig uppgift. För att ersättningsansvar ska uppkomma för en sammanslutning förutsätts det enligt 3 kap. 2 § 2 mom. i skadeståndslagen att de krav blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och ändamål skäligen kan ställas på fullgörandet av åtgärden eller uppgiften. En skadelidande som utan giltig anledning har underlåtit att söka ändring i ett felaktigt beslut av en myndighet har enligt 3 kap. 4 § i skadeståndslagen inte rätt till ersättning för den skada som han lidit, om skadan skulle ha kunnat undvikas genom att söka ändring i beslutet. Den nämnda bestämmelsen i skadeståndslagen tillämpas enligt sin ordalydelse på beslut av statens eller kommuns myndighet.
Eftersom bestämmelserna om offentliga samfunds ersättningsansvar tillämpas på skador som har orsakats vid skötseln av en offentlig förvaltningsuppgift som hör till Finlands filmstiftelse och dess styrelse, blir också 3 kap. 4 § tillämplig i ett sådant ärende. Om den skadelidande inte har överklagat filmstiftelsens statsunderstödsbeslut, gäller det att i samband med ersättningsärendet från fall till fall pröva om den skadelidande haft en giltig anledning att inte söka ändring, och vilken betydelse ett överklagande skulle ha haft för skadans uppkomst.
14 §.Användning av ett statsunderstöd som återbetalats. I paragrafen föreslås bestämmelser om användningen av ett stöd som återbetalats till Finlands filmstiftelse. I det fall att statsunderstödstagaren inte använder hela det beviljade stödet och återbetalar det oanvända statsunderstödet till Finlands filmstiftelse, ska filmstiftelsen enligt förslaget få omfördela statsunderstödet som produktionsstöd, distributionsstöd, stipendium för manuskript eller annat stöd för främjande av filmkulturen. Bestämmelsen motsvarar filmstiftelsens gällande praxis.
15 §.Bokföring och granskningsrätt. I paragrafen föreslås bestämmelser om bokföring och granskningsrätt i fråga om skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften. Det kan konstateras allmänt att på Finlands filmstiftelses bokföring och revision tillämpas bestämmelserna i bokföringslagen (1336/1997) och stiftelselagen.
Enligt 1 mom. ska de statliga medel som avser det statsunderstöd som Finlands filmstiftelse beviljar och som anvisats för skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften hållas åtskilda från filmstiftelsens övriga bokföring. De statliga medel som anvisats för skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter ska särredovisas i bokföringen. Bokföringen ska struktureras så att de medel som anvisats för skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften på ett tillförlitligt sätt framställs på egna konton så att de kan granskas i bokföringen.
Enligt den föreslagna 11 § ska undervisnings- och kulturministeriet övervaka skötseln av den offentliga förvaltningsuppgift som hör till Finlands filmstiftelse och övervaka användningen av de anslag som anvisats för skötseln av uppgiften. Enligt det förslagna 15 § 2 mom. ska undervisnings- och kulturministeriet ha rätt att utföra sådana granskningar av Finlands filmstiftelses ekonomi och verksamhet som är behövliga för övervakningen av den offentliga förvaltningsuppgiften.
Finlands filmstiftelse ska på motsvarande sätt ha rätt att i samband med utbetalningen av ett statsunderstöd och övervakningen av dess användning utföra i 16 § i statsunderstödslagen avsedda behövliga granskningar som gäller statsunderstödstagarens ekonomi och verksamhet. När filmstiftelsen utför ett granskningsuppdrag ska den ändå inte ha befogenhet att använda tvångsmedel eller utöva annan betydande offentlig makt.
Enligt 3 mom. får granskningar avsedda i mom. 2 inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. Vid granskningarna ska 39 § i förvaltningslagen iakttas. I den ovannämnda paragrafen stiftas det bland annat om skyldigheten att på förhand underrätta om granskningen, såvida syftet med granskningen inte äventyras av en sådan underrättelse, samt om rätten för den berörda parten att närvara och om skriftlig granskningsberättelse.
16 §.Målsättning för skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften. Genom undervisnings- och kulturministeriets styrning och målsättningar främjas de prioriteringar och centrala riktlinjer som riksdagen och regeringen fastställer för den kulturpolitiska sektorn. I paragrafen föreslås bestämmelser om att ministeriet och Finlands filmstiftelse ska avtala om målen för skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften och om uppföljningen och utvärderingen av målen. Regelbundna förhandlingar ska vara en central del av styrningsprocessen mellan undervisnings- och kulturministeriet och filmstiftelsen. Enligt förslaget ska undervisnings- och kulturministeriet och Finlands filmstiftelse vid förhandlingarna för ett visst antal år åt gången avtala om de kvantitativa och kvalitativa målen för skötseln av den offentliga förvaltningsuppgift som anförtrotts filmstiftelsen.
Målet ska bl.a. vara att säkerställa kvaliteten och kostnadsnyttan vid skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften. Understödsverksamheten ska vara transparent, effektiv och resultatrik. Det ska också gå att ställa upp separata kvantitativa och kvalitativa mål för varje stödform och stödkategori. Måluppfyllelsen ska följas regelbundet. Mätarna ska vara kvalitativa och kvantitativa. Mätarna ska utarbetas som ett samarbete mellan filmstiftelsen och undervisnings- och kulturministeriet.
17 §.Information. Med tanke på uppföljningen och övervakningen av den offentliga förvaltningsuppgift som anförtrotts Finlands filmstiftelse är det ändamålsenligt att undervisnings- och kulturministeriet i alla situationer får behövlig information om hur filmstiftelsen sköter uppgiften. Därför föreslås i paragrafen bestämmelser om skyldighet för Finlands filmstiftelse att till undervisnings- och kulturministeriet lämna sådana uppgifter som krävs för bedömningen, utvecklingen, statistikföringen och uppföljningen av skötseln av den offentliga förvaltningsuppgiften. Uppgifterna ska lämnas trots bestämmelserna om sekretess.
18 §.Delegationen. I paragrafen föreslås bestämmelser om den delegation som inrättas i anslutning till Finlands filmstiftelse. Delegationen ska med sin verksamhet främja de syften som avses i 2 § i lagförslaget och främja samverkan mellan aktörerna inom filmbranschen. Avsikten är att delegationen ska fungera som ett gemensamt diskussionsforum för Finlands filmstiftelse och filmbranschen. Å ena sidan kommer filmstiftelsen att få information om förändringar i filmbranschen och deras eventuella konsekvenser för stödformerna, å andra sidan kan förestående reform- och utvecklingsprojekt på filmbranschen tas upp för diskussion i delegationen.
Enligt förslaget ska styrelsen för Finlands filmstiftelse tillsätta delegationen för tre år i sänder efter att ha hört aktörerna inom filmbranschen och de viktigaste intressegrupperna. Utöver ordföranden ska delegationen ha högst tio andra medlemmar. Medlemmarna ska företräda sådana aktörer som kan beviljas produktionsstöd, distributionsstöd och stipendium för manuskript. Också representanter för myndigheterna ska kunna vara medlemmar. Enligt förslaget ska filmstiftelsens direktör vara ordförande i delegationen.
19 §.Sökande av ändring. I paragrafen föreslås bestämmelser om sökande av ändring i statsunderstödsbeslut som meddelats av Finlands filmstiftelse och i beslut om avbrytande av utbetalning eller återkravsbeslut som meddelats av Centret för konstfrämjande. Statsunderstödstagaren ska få begära omprövning av ett statsunderstödsbeslut hos Finlands filmstiftelse. Omprövning av ett beslut av Centret för konstfrämjande som gäller avbrytande av utbetalning av statsunderstöd eller återkrav av statsunderstöd ska begäras hos centret. På begäran om omprövning tillämpas bestämmelserna i förvaltningslagen. Enligt förslaget får ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. För statsunderstödsbeslutets del motsvarar paragrafen 5 § i den gällande filmlagen.
Enligt förvaltningsprocesslagen ska ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning endast få överklagas genom besvär på den grunden att statsunderstödsbeslutet, beslutet om avbrytande av utbetalning eller återkravsbeslutet strider mot lag. Utredning av lagstridigheten inkluderar till exempel jävssituationer och andra procedurfel. På laglighetsgrund kan det också utredas om förfarandet i ärendet strider mot de förvaltningsrättsliga principer som avses i 6 § i förvaltningslagen, till exempel jämlikhet.
Med anledning av besvär tar domstolen däremot inte ställning till exempelvis om ett i och för sig lagenligt beslut är ett lyckat beslut, om det finns bättre alternativ till det eller om utgången i ärendet är ändamålsenlig. Beviljandet av statsunderstöd för ett filmprojekt baserar sig på en bedömning av den konstnärliga planen för filmen och av filmens produktionsmässiga och ekonomiska förutsättningar, som görs av Finlands filmstiftelses föredragande i produktionsstödsärenden. De bedömningar som stödbesluten baserar sig på lämpar sig inte på ett naturligt sätt för rättslig prövning i domstol via överklagande.
Förvaltningsdomstolens beslut ska få överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
På verkställigheten av beslut ska tillämpas 35 § i statsunderstödslagen. Besluten ska få verkställas även om de överklagas. Beslut om återkrav av statsunderstöd ska få verkställas så som anges i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).
20 §.Ikraftträdande. I 1 mom. föreskrivs det om lagens ikraftträdande. Enligt 2 mom. upphävs genom den föreslagna lagen den gällande filmlagen.
Enligt 3 mom. ska behandlingen av ansökningar om statsunderstöd som är anhängiga när den föreslagna lagen träder i kraft slutföras enligt bestämmelserna i den nya lagen. Detsamma ska gälla behandlingen av besvär över statsunderstödsbeslut.