1.1  Nuläge

I 4 § i lagen om studiestöd (65/1994) föreskrivs om de studier som berättigar till studiestöd. Studier som berättigar till studiestöd är studier som bedrivs efter läroplikt med början från studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) som ordnas av folkhögskolor till vetenskapliga påbyggnadsexamina enligt universitetslagen (558/2009). Studiestöd kan också fås för utbildning riktad till invandrare som avses i 10 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen (558/2009) för en för gymnasieutbildning förberedande studiehelhet som omfattar ett läsår och minst 25 kurser och som ordnas för invandrare och personer med främmande språk som modersmål samt för utbildning som förbereder för yrkesutbildning riktad till invandrare. 

I 4 § 3 mom. i lagen om studiestöd föreskrivs om andra studier än högskolestudier som man kan få studiestöd för. Studiestöd beviljas även en studerande som genomför annan än yrkesutbildning eller gymnasieutbildning i en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) eller i utbildningscentralen enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010). Enligt bestämmelsen beviljas studiestöd för studier i enlighet med lagen om grundläggande utbildning som genomförs vid folkhögskola. På annat sätt ordnade studier i enlighet med lagen om grundläggande utbildning berättigar således inte till studiestöd. 

Yrkes- och andra än högskole- eller gymnasiestudier är heltidsstudier, när studierna omfattar i genomsnitt minst tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad. När studiernas omfattning inte har dimensionerats i studieveckor eller kompetenspoäng, fordras att den studerande under i genomsnitt minst 25 veckotimmar deltar i undervisning enligt undervisnings- eller utbildningsprogrammet eller i praktik som hör till studierna. Utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv är dock alltid heltidsstudier. 

För studier vid en annan läroanstalt än en högskola kan studiestöd beviljas för högst 12 månader efter den regelrätta studietiden. Med den regelrätta studietiden avses den föreskrivna studietiden eller tiden för genomförande av studierna utan förlängning eller tiden för genomförande av studierna enligt läroplanen eller undervisningsprogrammet, om tiden inte är angiven i lagstiftningen. 

Stöd för skolresor betalas för kostnader som den dagliga skolresan mellan bostad och läroanstalt för en studerande som bedriver gymnasiestudier eller yrkesstudier medför. Berättigad till stöd för skolresor är från och med den 1 januari 2018 en studerande som är bosatt i Finland och som bedriver heltidsstudier i Finland inom gymnasieutbildning enligt gymnasielagen (629/1998) eller inom utbildning som förbereder invandrare eller personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning, inom utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen enligt 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017), inom handledande utbildning enligt 7 § i lagen om yrkesutbildning, inom sådan utbildning enligt lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) som leder till yrkesexamen eller inom sådan utbildning enligt lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral (1316/2006) som leder till yrkesexamen. Personer som passerat läropliktsåldern har inte rätt till skolskjutsförmån i enlighet med lagen om grundläggande utbildning. 

Det centrala villkoret för att få stöd för skolresor är att den enkelriktade skolresan är minst 10 kilometer och att kostnaderna för skolresor per månad överstiger 54 euro. Syftet med stödets kilometer- och kostnadsbegränsningar är att rikta stödet till dem som har både en lång skolresa och betydande kostnader. Man har velat beakta de trafikpolitiska förhållandena så att de studerande kan utnyttja kollektivtrafik eller skolskjuts som utbildningsanordnaren ordnar eller, om villkoren i 4 a § i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (48/1997) uppfylls, något annat lämpligt eget färdsätt. Ett villkor för beviljande av stöd för skolresor är dessutom att den studerande per vecka har minst sju sådana resor i ena riktningen som berättigar till stöd för skolresor under en sammanhängande tid av minst 18 dagar. När en studerande anlitar kollektivtrafik för sin skolresa, ersätts resekostnaderna för det anlitade färdmedlet enligt den för den studerande billigaste biljettprodukten för en tid som motsvarar en månad. När en studerande anlitar den transport som utbildningsanordnaren ordnar för skolresorna eller använder sig av det s.k. Waltti-biljettsystemet föreskrivs om beräkningsgrunderna för kostnaderna för skolresor genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Den studerande betalar alltid högst 43 euro för de kalkylerade kostnaderna för skolresor. 

Systemet med utkomstskydd för arbetslösa syftar till att säkerställa arbetslösa arbetssökandes ekonomiska möjligheter att söka arbete och förbättra deras förutsättningar för inträde eller återinträde på arbetsmarknaden genom att systemet ersätter de ekonomiska förluster som arbetslösheten orsakar. För utkomsten under heltidsstudier finns det i första hand ett studiestödsystem. För att en person ska ha rätt till antingen arbetslöshetsförmån eller studiestöd, definieras heltidsstudier så enhetligt som möjligt i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och i lagstiftningen om studiestöd. 

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har studerande på heltid inte rätt till arbetslöshetsförmåner. Den som bedriver grundläggande studier enligt lagen om grundläggande utbildning anses vara heltidsstuderande, om studiernas omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar.  

En arbetssökande kan ha rätt till arbetslöshetsförmån som betalas som stöd för frivilliga heltidsstudier enligt antingen lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/202) eller lagen om främjande av integration (1386/2010). För att få stöd för studier i form av arbetslöshetsförmån förutsätts bland annat att arbets- och näringsbyrån konstaterat att den arbetssökande är i behov av utbildning. Om syftet med studierna är att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs, kan den studiehelhet som studierna bildar stödjas för högst 48 månaders tid. Med stöd av lagen om integration kan även deltidsstudier stödjas. 

1.2  Bedömning av nuläget

Enligt regeringens handlingsplan för integrationsfrämjande för åren 2016–2019 (Statsrådets principbeslut om statens program för integrationsfrämjande) ska den grundläggande utbildningen för vuxna förnyas 2018 så att den bättre motsvarar invandrarnas behov. Vuxna kan genomföra grundläggande utbildning och gymnasiets lärokurs vid ett vuxengymnasium, på s.k. vuxenlinje vid ett dagsgymnasium eller vid en folkhögskola. En lärokurs som omfattar ett läskunnighetsskede samt ett inlednings- och slutskede omfattar högst fyra år. Vid studier på heltid ska studierna dock slutföras på högst fem år. Lärokursen inklusive alla tre skeden omfattar minst 111 kurser. 

Som ett mål för handlingsplanen har regeringen fastställt att personer som passerat läropliktsåldern ska ha reella möjligheter att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs. Som ett led i detta mål föreslås i propositionen att studiestödslagen ändras så att personer som passerat läropliktsåldern kan få studiestöd för heltidsstudier inom den grundläggande utbildningen. Det är således motiverat att rätten till studiestöd och stöd för skolresor vid andra läroanstalter än folkhögskolor utvidgas till studier i syfte att fullgöra lärokursen för den grundläggande utbildningen efter läropliktsåldern. 

I synnerhet för att säkra utbildningsbehovet för vuxna invandrare som varken kan skriva eller läsa, är det motiverat att utvidga studiestöds- och skolresestödsrätten så att en studerande har rätt till stöden när han eller hon genomför studier enligt lärokursen för den grundläggande utbildningen efter att läroplikten har upphört. Ändringen är till nytta för personer som passerat läropliktsåldern som inte fullgjort lärokursen för den grundläggande utbildningen enligt den finska lagen om grundläggande utbildning. Studiestöd och stöd för skolresor kan enligt förslaget sökas till exempel av personer som stått utanför arbetsmarknaden, såsom mödrar som stannat hemma länge för att sköta sina barn. Särskild nytta av den föreslagna ändringen har invandrare som inte har möjlighet att studera med hjälp av utkomstskydd för arbetslösa. Studiestöd kan också sökas av dem som studerar på heltid, men för vilka de 48 månader för vilka utkomstskyddet för arbetslösa för frivilliga studier inte räcker för att slutföra studierna. 

Behovet av grundläggande utbildning för vuxna uppgår uppskattningsvis till ca 5000 personer som passerat läropliktsåldern (RP 178/2016). De som passerat läropliktsåldern har inte rätt till skolskjutsförmån enligt lagen om grundläggande utbildning. Det är därför motiverat att utvidga tillämpningsområdet och rätten till stöd för skolresor enligt lagen om stöd för skolresor för studerande inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning till att omfatta grundläggande utbildning som ordnas för personer som passerat läropliktsåldern enligt lagen om grundläggande utbildning. 

1.3  De viktigaste förslagen

En studerande som genomför grundläggande utbildning som ordnas för personer som passerat läropliktsåldern enligt lagen om grundläggande utbildning föreslås ha rätt till studiestöd och stöd för skolresor. Den föreslagna ändringen är motiverad för att förhindra ojämlik behandling av de studerande och att de hamnar i kläm mellan förmånssystemen. Den föreslagna utvidgningen av rätten till studiestöd och stöd för skolresor främjar särskilt möjligheten till fortsatta studier eller till inträde på arbetsmarknaden för vuxna med bristfällig grundutbildning. 

Studier som ordnas för personer som passerat läropliktsåldern enligt lagen om grundläggande utbildning föreslås vara heltidsstudier, om studierna omfattar minst 22 kurser per läsår. Den föreslagna bestämmelsen behövs för beviljande av studiestöd till studerande som passerat läropliktsåldern och som bedriver studier i grundläggande utbildning på heltid. 

Definitionen av en heltidsstuderande i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska enligt förlaget ändras på motsvarande sätt som i lagstiftningen om studiestöd. När de övriga villkoren för att få förmånen uppfylls, ska en studerande ha rätt till antingen studiestöd som i första hand är avsett att trygga försörjningen under studietiden eller till arbetslöshetsförmån. Som heltidsstudier ska enligt förslaget anses sådana studier enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas för personer som passerat läropliktsåldern och omfattar minst 22 kurser per läsår. För personer som håller på att integrera sig kvarstår möjligheten att på nuvarande villkor bedriva studier enligt lagen om grundläggande utbildning med stöd av arbetslöshetsförmån, oavsett att ovan nämnda studier nu också omfattas av rätten till studiestöd. 

2.1  Konsekvenser för statsfinanserna

Att utvidga rätten till studiestöd till personer som passerat läropliktsåldern kan uppskattningsvis öka utgifterna för studiestödet med högst 1,1 miljoner euro, om antalet studerande som passerat läropliktsåldern som börjar studera inom den grundläggande utbildningen och har rätt till studiestöd är ca 250 per år, och de skulle ha rätt till stöd (studiepenning och statsborgen för studielån) för uppskattningsvis högst två läsår. Det innebär högst 500 studiestödstagare per år. Den föreslagna utvidgningen av rätten till stöd för skolresor till studerande inom den grundläggande utbildningen som passerat läropliktsåldern ökar endast utgifterna för skolresestödet i ringa grad, eftersom väldigt få studerande skulle ha behov av stöd för skolresor. Om uppskattningsvis 150 studerande som passerat läropliktsåldern årligen vore berättigade till stöd för skolresor, skulle det medföra extra utgifter på högst 300 000 euro. 

I syfte att trygga invandrarnas behov av utbildning är det motiverat att utvidga rätten till studiestöd så att man får studiestöd för studier inom den grundläggande utbildningen också vid andra läroanstalter än folkhögskolor.  Den föreslagna ändringen är motiverad för att förhindra en ojämlik behandling av studerande och att de hamnar i kläm mellan förmånssystemen. År 2018 är behovet av budgetanslag uppskattningsvis 300 000 euro och från och med år 2019 uppskattningsvis 1,1 miljoner euro per år. Bedömningen grundar sig på att antalet studerande inom den grundläggande utbildningen som passerat läropliktsåldern och får studiepenning och som skulle ha rätt till studiestöd årligen uppgår till högst 500. Enligt förslaget utbetalas studiepenning för högst två läsår (i snitt 240 €/mån.), och i allmänhet under nio månader av året.  Heltidsstudier för att fullgöra den grundläggande utbildningen med studiestöd vore ett alternativ, i synnerhet för dem som står utanför arbetsmarknaden och inte har några andra källor för att finansiera studierna.  

Det är motiverat att utvidga rätten till stöd för skolresor i anslutning till utvidgningen av rätten till studiestöd. I så fall skulle en i Finland bosatt studerande som bedriver heltidsstudier i Finland inom den grundläggande utbildningen som ordnas för personer som passerat läropliktsåldern enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning kunna få skolresestöd när han eller hon studerar regelbundet på heltid. Enligt etablerad tolkning avslutas läroplikten vid utgången av vårterminen det år då eleven fyller 17 år. 

Om uppskattningsvis 30 procent av dem som är heltidsstuderande inom den grundläggande utbildningen för vuxna använde sig av skolresestödet, uppskattningsvis skulle det behövas 60 000 euro i budgetmedel år 2018 och 200 000 euro år 2019. Bedömningen grundar sig på att det inom den grundläggande utbildningen skulle finnas 150 sådana studerande inom den grundläggande utbildningen som passerat läropliktsåldern som skulle omfattas av skolresestödet som skulle få stöd. Enligt förslaget betalas skolresestöd för två läsår (i snitt 163 €/mån.) och i nio månader per år. 

De flesta som passerat läropliktsåldern och fullföljer studier enligt lagen om grundläggande utbildning uppskattas vara invandrare. Om en invandrare uppfyller de villkor för frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmåner som anges i lagen om integrationsfrämjande, stöds studierna i fortsättningen med arbetslöshetsförmåner på motsvarande sätt som för närvarande. Därför bedöms den föreslagna ändringen inte ge upphov till några förändringar i utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa. 

2.2  Konsekvenser för de studerandes ekonomi och ställning

Enligt förslaget ska rätten till studiestöd och rätten till stöd för skolresor utvidgas till grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern, och förbättrar därigenom särskilt de ekonomiska möjligheterna för vuxna, i synnerhet för invandrare, som stått utanför arbetsmarknaden och vill studera, till studier på heltid. Studiestödet lämpar sig för att säkerställa utkomsten för vuxenstuderande under studiernas gång, om övriga finansieringsalternativ (utkomstskydd för arbetslösa, vuxenutbildningsstöd) inte är möjliga. Rätten till stöd för skolresor gör det lättare att söka sig till utbildning och riktas särskilt till studerande som har en lång skolväg och betydande kostnader för skolresorna. 

2.3  Konsekvenser för myndigheterna

De föreslagna ändringarna skulle föranleda extra arbete för verkställigheten av studiestödet och skolresestödet, i synnerhet under planläggnings- och ibruktagningsskedet. 

Ändringen i systemet med utkomstskydd för arbetslösa bedöms vara så ringa att den inte har några konsvenser med tanke på arbets- och näringsbyråerna arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten, som ska verkställa systemet. 

2.4  Samhälleliga konsekvenser

Utvidgningen av rätten till studiestöd och rätten till stöd för skolresor skulle förbättra studiestödets täckningsgrad med tanke på olika slags utbildningsbehov och bidra till att ge personer som passerat läropliktsåldern behörighet för vidare studier och till sysselsättning.