3.2
Ekonomiska konsekvenser
3.2.1
Konsekvenser för statsbudgeten
Höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen beräknas på årsnivå öka statens inflöde av mervärdesskatt med ca 1 167 miljoner euro, statiskt räknat, på 2025 års nivå. Höjningen av mervärdesskattesatsen innebär samtidigt också att statens utgifter för mervärdesskatt ökar, eftersom mervärdesskatten på inköp som görs av staten och andra motsvarande offentliga samfund är högre än tidigare. Med beaktande av denna ökning av statens mervärdesskatteutgifter beräknas den faktiska ökningen av statens mervärdesskatteintäkter uppgå till ca 1 031 miljoner euro, statiskt räknat, på 2025 års nivå.
Den slutliga intäktseffekten beräknas dock vara mindre än den statiska intäktskalkylen, eftersom skärpningen av mervärdesskatten minskar hushållens köpkraft, vilket beräknas leda till att hushållen delvis anpassar sin efterfrågan. Med beaktande av denna effekt på efterfrågan beräknas den ökning av mervärdesskatteintäkterna som propositionen medför på årsnivå uppgå till 956 miljoner euro på 2025 års nivå. När det gäller 2024 beräknas ökningen av mervärdesskatteintäkterna uppgå till ca 161 miljoner euro, med beaktande av den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet och den två månader långa fördröjningen i redovisningen av mervärdesskatten.
Höjningen av försäkringspremieskattesatsen beräknas på årsnivå öka statens intäkter av försäkringspremieskatten med ca 62 miljoner euro, statiskt räknat, på 2025 års nivå. Med beaktande av effekten på efterfrågan beräknas ökningen av intäkterna av försäkringspremieskatten uppgå till ca 58 miljoner euro per år. När det gäller 2024 beräknas ökningen av intäkterna av försäkringspremieskatten uppgå till ca 14 miljoner euro, med beaktande av den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet och den en månad långa fördröjningen i redovisningen av försäkringspremieskatten.
Det beräknas också att höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen leder till ökade intäkter av bilskatten och tobaksaccisen, eftersom grunden för dessa skatter är priset på varan, inklusive mervärdesskatt. En högre mervärdesskatt höjer det pris som ligger till grund för bilskatten och tobaksaccisen och därmed också intäkterna av bilskatten och tobaksaccisen.
Propositionen beräknas öka statens intäkter av bilskatten med ca 3 miljoner euro på 2025 års nivå. När det gäller 2024 beräknas ökningen av intäkterna av bilskatten uppgå till ungefär en miljon euro.
Propositionen beräknas öka statens intäkter av tobaksaccisen med ca 11 miljoner euro på 2025 års nivå, med beaktande av effekten på efterfrågan. När det gäller 2024 beräknas ökningen av intäkterna av tobaksaccisen uppgå till ca 4 miljoner euro.
Sammanlagt beräknas propositionen öka statens skatteintäkter i fråga om de nämnda skatteslagen med ca 1 027 miljoner euro på 2025 års nivå, med beaktande av effekterna på efterfrågan och ökningen av statens mervärdesskatteutgifter. När det gäller 2024 beräknas ökningen av skatteintäkterna dessutom uppgå till ca 181 miljoner euro, med beaktande av den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet och fördröjningarna i redovisningen.
3.2.2
Konsekvenser för priserna
Om de föreslagna höjningarna överfördes i sin helhet till konsumentpriserna, skulle konsumentpriserna på de nyttigheter som ändringen gäller öka med 1,2 procent. Huruvida höjningarna överförs till priserna beror bland annat på konkurrensförhållandena inom den bransch där försäljaren är verksam, och på priselasticiteten när det gäller efterfrågan och utbud på den nyttighet som är föremål för höjningen. Om en produkt är priselastisk till exempel när det gäller efterfrågan, dvs. en ökning i priset innebär att efterfrågan sjunker avsevärt, drabbar en del av skatteförhöjningen försäljaren. Om efterfrågan däremot inte är ändras när priset ändras, kan skatteförhöjningen överföras till priset i sin helhet, så att slutkonsumenten står för kostnaden.
Forskning
Benzarti m.fl. 2020. What Goes Up May Not Come Down: Asymmetric Incidence of Value-Added Taxes. Journal of Political Economy. 128:12, 4438-4474.
visar att man i Finland i samband med höjningen av mervärdesskatten 2012 noterade att till exempel genomslaget på kort sikt på priserna på tjänster hos frisersalonger varierade mellan 0 och 120 procent av beloppet av höjningen av mervärdesskatten. Det har således konstaterats att genomslaget på konsumentpriserna av en skatteförhöjning kan variera avsevärt inom en grupp av nyttigheter. Utifrån material som innehåller uppgifter om EU-länder har det också bedömts att uppskattningsvis två tredjedelar av en höjning av mervärdesskatten i allmänhet överförs till priserna
Viren. 2005. Miten arvonlisävero vaikuttaa kuluttajahintoihin? VATT-Keskustelualoitteita. 380.
. Bedömningen är dock förknippad med osäkerhet.
Eftersom en stor mängd varor och tjänster omfattas av de föreslagna ändringarna, är det inte möjligt att i detalj beräkna genomslaget på priserna när det gäller olika nyttigheter och olika försäljare. Enligt en bedömning är det svårt att identifiera den andel av förändringar i priserna som en höjning av den allmänna mervärdesskattesatsen utgör när det gäller ekonomin som helhet, eftersom ändringar i den allmänna mervärdesskattesatsen vanligen är små i förhållande till priserna på nyttigheter. Således har även andra faktorer i den ekonomiska omvärlden och till exempel frekvensen av enskilda företags beslut om och ändringar i sina priser kunnat inverka på de observerade förändringarna i priserna. Om ändringar i prissättningen föranleder betydande kostnader för ett företag, eller ändringarna görs som en del av en mer omfattande strategisk beslutsprocess, kan en prisändring ske på förhand eller med fördröjning, och både i större eller mindre omfattning än beloppet av skatteförhöjningen.
Europeiska kommissionen. 2011. A retrospective evaluation of elements of the EU VAT system.
Om höjningarna överförs i sin helhet till priserna, beräknas höjningen bidra till inflationen med 0,59 procentenheter.
3.2.3
Konsekvenser för företagen
Enligt Skatteförvaltningens informationsmaterial från 2023 om skattedeklaration av skatter som betalas på eget initiativ fanns det sammanlagt ca 444 000 aktörer som deklarerat mervärdesskatt på inhemsk försäljning enligt den allmänna mervärdesskattesatsen. Även om en mervärdesskatteskyldig inte betalar skatt enligt den allmänna mervärdesskattesatsen för sin försäljning, behöver den ändå beakta propositionen i sin verksamhet, till exempel på grund av mervärdesskatt som dras av från inköp. Den grupp av aktörer som ska beakta de föreslagna ändringarna i sin verksamhet, beräknas därmed vara ännu större och i princip omfatta alla mervärdesskatteskyldiga aktörer. Enligt informationsmaterialet från 2023 om skattedeklaration av skatter som betalas på eget initiativ hade ca 230 aktörer deklarerat försäkringspremieskatt som ska betalas. Enligt informationsmaterialet om skattedeklaration var de inhemska företag som deklarerat skatt enligt den allmänna mervärdesskattesatsen eller försäkringspremieskatt verksamma inom ungefär 780 olika branscher, dvs. inom ett tämligen brett urval av branscher.
Till den del de föreslagna höjningarna överförs till konsumentpriserna kan de minska efterfrågan på de nyttigheter som omfattas av höjningarna och på så sätt minska företagens produktion. Om marknadsförhållandena inte tillåter att priserna höjs med hela det belopp som mervärdesskatten höjs med, kan höjningen bedömas belasta arbetskraftsintensiva företag mer än företag vars insatser till stor del utgörs av anskaffningar. Detta beror på att det är möjligt att dra av mervärdesskatten på anskaffningarna, medan lönekostnaderna däremot belastar företaget fullt ut.
Alennettujen arvonlisäverokantojen taloudelliset vaikutukset. Arbets- och näringsministeriets rapporter 12/2011.
På samma sätt kan det vara svårare för företag som säljer direkt till konsumenter att överföra skatteförhöjningen till priserna, jämfört med företag som främst säljer till andra företag. Därmed kan höjningen bedömas vara mer belastande för företag som säljer direkt till konsumenter.
Eftersom en stor mängd varor och tjänster omfattas av de föreslagna ändringarna, är det inte möjligt att i detalj bedöma hur konsekvenserna fördelas mellan företag som erbjuder olika nyttigheter.
Propositionen bedöms medföra administrativa kostnader av engångsnatur för de företag som säljer och köper sådana nyttigheter som är föremål för höjningarna. Företagen måste uppdatera sina datasystem, bokföringssystem och prissystem så att de motsvarar de föreslagna skattesatserna. De specifika konsekvenserna för enskilda företag beror bland annat på hur datasystemen är genomförda och i hur hög grad uppdateringen av priserna är automatiserad. Variationen i hur mycket de administrativa kostnaderna ökar bedöms vara stor mellan företagen. Antalet aktörer som till exempel uppdaterar prisuppgifter helt manuellt bedöms dock vara relativt litet. Däremot bedöms det att dessa aktörer eventuellt till stor del är småföretag, vilket innebär att de administrativa kostnadernas fasta natur i princip belastar dessa aktörer mer i förhållande till företagets storlek.
Eftersom höjningen enligt propositionen ska träda i kraft mitt under året 2024, tillämpas under samma år två olika skattesatser på samma nyttigheter. Detta bedöms också som en engångsföreteelse öka den administrativa bördan av beskattningen för mervärdesskatteskyldiga, till exempel för dem som deklarerar års- eller kvartalsvis och som kommer att deklarera mervärdesskatt enligt olika skattesatser med deklarationen för en och samma skatteperiod. På samma sätt bedöms det uppstå kostnader av engångsnatur för 2024 i situationer där man i bokföringssystemet behöver beakta till exempel rättelseposter som infaller vid olika tidpunkter, och i situationer där den skattskyldige använder sig av till exempel årsavtal eller årsavdrag där skattesatsen ändras under avtalets giltighetstid.
Eftersom variationen bedöms vara betydande när det gäller kostnaderna och det saknas ett exakt kunskapsunderlag i fråga om detta, är det inte möjligt att ge en uppskattning i euro av propositionens totala konsekvenser för nivån på de administrativa kostnaderna. Propositionen bedöms dock inte medföra några bestående tillägg när det gäller företagens administrativa kostnader.
3.2.4
Slopande av skattelättnaden vid den nedre gränsen för skattskyldighet
I en proposition som riksdagen lämnade i maj 2024 (RP 50/2024 rd) föreslås det att lättnaden vid den nedre gränsen för skattskyldighet slopas från och med den 1 januari 2025. Slopandet av lättnaden gäller företag vars omsättning under räkenskapsperioden är 0–30 000 euro. I regeringspropositionen om den nedre gränsen har slopandet av lättnaden vid den nedre gränsen bedömts öka skattebördan särskilt för små arbetskraftsintensiva företag som i huvudsak säljer till konsumenter. Höjningen av den allmänna skattesatsen bedöms ha gemensamma konsekvenser med slopandet av skattelättnaden vid den nedre gränsen för skattskyldighet. Enligt uppskattningar kommer höjningen av den allmänna skattesatsen att ytterligare bidra till ökningen av skattebördan till följd av slopandet av lättnaden vid den nedre gränsen.
3.2.5
Konsekvenser för hushållen
De nyttigheter som omfattas av den allmänna mervärdesskattesatsen och försäkringspremieskattesatsen utgör uppskattningsvis 40 procent av hushållens konsumtionsutgifter. De föreslagna ändringarna berör därmed en stor del av hushållens konsumtion.
Till den del de föreslagna höjningarna överförs till priserna beräknas hushållens köpkraft minska till följd av propositionen. Nivån på minskningen av köpkraften, utifrån antagandet att höjningarna överförs till priserna i sin helhet och att konsumtionsstrukturen förblir oförändrad, bedöms närmare i nästa avsnitt.
För att göra en bedömning av de exakta konsekvenserna för hushållen behövs också information om eventuella förändringar i konsumentbeteendet. Det är dock mycket svårt att bedöma beteendeförändringar när ändringarna gäller en så stor mängd nyttigheter.
3.2.6
Konsekvenser för inkomstfördelningen
Höjningarna av konsumtionsskattesatserna inverkar på inkomstfördelningen på två sätt. Det första är genom hushållens köpkraft, eftersom mer skatt betalas för samma konsumtion. Om det totala beloppet av ett hushålls konsumtion inklusive skatt ska förbli oförändrat, måste konsumtionen minska med ett belopp som motsvarar den höjda skatten. Den andra kanalen som höjningarna inverkar genom är indexbundna sociala förmåner. Höjningarna av konsumtionsbeskattningen höjer priserna och påskyndar en förändring i konsumentprisindex. Vissa sociala förmåner är kopplade till förändringar i den allmänna prisnivån, vilket innebär att en skatteförhöjning höjer nivån på dessa förmåner och förmånstagarnas disponibla inkomster. Eftersom de sociala förmånerna är mer koncentrerade till hushåll med låga inkomster än hushåll med höga inkomster kan ökningen i nivån på de indexbundna sociala förmånerna bedömas lindra konsekvenserna av höjningen av skattesatserna för inkomstfördelningen. Denna lindring sker dock enligt tidtabellen för justeringen av förmånerna, dvs. med ca 1–2 års fördröjning. Dessutom har justeringarna av vissa indexbundna sociala förmåner frysts fram till 2027, vilket minskar den mekanism som utjämnar skillnaderna i inverkan på köpkraften mellan inkomstdecilerna.
Propositionens uppskattade konsekvenser för hushållens köpkraft inom olika inkomstdeciler åskådliggörs i figuren nedan. Resultaten presenteras som effekter på årsnivå och under antagandet att skatteförhöjningarna överförs i sin helhet till priserna. Vid granskningen av konsekvenserna för inkomstfördelningen har man antagit att konsumtionsstrukturen förblir oförändrad. Staplarna visar den genomsnittliga effekten av höjningen på de disponibla inkomsterna i euro och strecket visar den genomsnittliga effekten i förhållande till disponibla inkomster. Propositionens effekt i euro är störst i de högre inkomstdecilerna, men i förhållande till de disponibla inkomsterna mest betydande i de lägsta inkomstdecilerna. Den relativa köpkraften försvagas mest i den lägsta inkomstdecilen och minst i den högsta inkomstdecilen. I den lägsta inkomstdecilen försvagas köpkraften med ca 0,67 procent och i den högsta med 0,42 procent. Hushållens köpkraft försvagas i genomsnitt med 0,53 procent.
I följande figur har man försökt beakta den genomsnittliga effekten av ökningen i de indexbundna förmånerna för inkomstdecilerna. Ändringarna i de sociala förmånerna har beräknats med hjälp av ett annat material än konsekvenserna för konsumtionen. Den samlade effekten på köpkraften av skatteförhöjningens direkta inverkan och ökningen i de sociala förmånerna är således riktgivande. Vid bedömningen av effekten på förmånerna har man utgått från att skatteförhöjningarna i sin helhet överförs på priserna. Dessutom ökar de sociala förmånerna i verkligheten med fördröjning, men i figuren har skatteförhöjningens inverkan på förmånerna beaktats för samma år som skatteförhöjningens inverkan i sig. I figuren visar staplarna den genomsnittliga effekten på de disponibla inkomsterna i euro med beaktande av effekten på förmånerna och strecket visar den genomsnittliga effekten i förhållande till disponibla inkomster. Utifrån dessa två figurer kan man bedöma att en ökning i nivån på de indexbundna förmånerna minskar effekten i euro av den försvagade köpkraften i alla inkomstdeciler. Dessutom dämpar ökningen i förmånerna minskningen av köpkraften i förhållande till de disponibla inkomsterna i synnerhet i de lägre inkomstdecilerna. I den granskning där effekten på förmånerna ingår bör man dock beakta de tolkningsbegränsningar som beror på skillnader i materialet, vilket innebär att den exakta nivån av konsekvenserna är förenad med osäkerhet.
Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelningens ojämlikhet, beräknas till följd av propositionen stiga med 0,02 procentenheter, dvs. inkomstskillnaderna beräknas öka något. När man däremot utöver den direkta effekten av höjningen av skattesatserna beaktar den indirekta effekt som förmedlas genom de indexbundna förmånerna, beräknas Gini-koefficienten sjunka med 0,01 procentenheter, dvs. inkomstskillnaderna beräknas minska något. Tolkningen av Gini-koefficienten när det gäller effekten på förmånerna är dock förknippad med samma förbehåll som nämns i föregående stycke.
3.2.7
Totalekonomiska konsekvenser
Propositionens totalekonomiska konsekvenser har bedömts enligt finansministeriets KOOMA-modell. Ekonomin anpassar sig med fördröjning och därför har resultaten av modellen presenteras som en förändring i förhållande till referensscenariot för samhällsekonomin på 2026 års nivå. Referensscenariot visar den makroekonomiska utvecklingen utan ändringar i skattesatserna.
Bruttonationalprodukten beräknas vara ca 0,2 procent lägre än i referensscenariot för samhällsekonomin.
Den privata konsumtionen beräknas ligga på ca 0,5 procent lägre nivå än i referensscenariot för samhällsekonomin. Propositionen bedöms inte ha några betydande konsekvenser för den offentliga konsumtionen. Antalet investeringar beräknas vara sammanlagt ca 0,1 procent högre än i referensscenariot.
Exportvolymen beräknas vara sammanlagt ca 0,1 procent högre än i referensscenariot. Mervärdesskatt betalas inte på export, vilket innebär att propositionen inte beräknas belasta utvecklingen inom exporten. Exportföretagens konkurrenskraft kan däremot uppskattas bli bättre i förhållande till den inhemska marknaden. Importvolymen beräknas däremot vara sammanlagt ca 0,1 procent lägre än i referensscenariot.
3.2.8
Konsekvenser för sysselsättningen
Sysselsättningseffekterna av propositionen har bedömts enligt finansministeriets KOOMA-modell. Resultaten av modellen har presenteras som skillnaden mot referensscenariot för samhällsekonomin på 2026 års nivå.
Som en följd av propositionen beräknas sysselsättningen ligga på ca 0,1 procent lägre nivå än i referensscenariot för samhällsekonomin. Antalet sysselsatta beräkna vara drygt 3 000 personer lägre än i referensscenariot och antalet arbetslösa beräknas vara ca 2 000 personer högre än i referensscenariot.
Nedgången i sysselsättningen bedöms ha samband med bland annat en minskad efterfrågan på arbete till följd av minskad konsumtion. Man har inom den ekonomivetenskapliga forskningen försökt förklara sambandet mellan skärpt konsumtionsbeskattning och beräknad nedgång i sysselsättningen också genom arbetsutbudet. Sysselsättningen kan beräknas sjunka till följd av skärpt konsumtionsbeskattning bland annat eftersom en skärpning i beskattningen av konsumtion beräknas minska konsumtionsmöjligheterna och göra fritiden mer attraktiv på bekostnad av arbetsutbudet
Johansson m.fl. 2008. Taxation and economic growth. OECD Economics Department Working Papers, No. 620.
.
Också en ökning i nivån på de indexbundna sociala förmånerna i samband med att priserna stiger kan skapa incitament att minska utbudet av arbete. Hur mycket en ökning i nivån på förmånerna bidrar till minskad sysselsättning kan dock inte bedömas exakt med hjälp av de tillgängliga modellerna.