1.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Regeringens proposition RP 9/2021 rd med förslag till ändring av 1 kap. i sjölagen (674/1994), som beretts vid kommunikationsministeriet, är under behandling i riksdagen, och dess syfte är att tillåta att utländska fartyg i utländska fartygsregister som befraktas till Finland utan besättning godkänns som finskt genom så kallad dubbelregistrering. I fråga om ägande är fartyget då fortsättningsvis registrerat i en annan stats fartygsregister och i fråga om användning i Finlands register. För att den dubbelregistrering som tillåts genom den föreslagna ändringen av 1 kap. 1 b § i sjölagen i praktiken ska vara ett möjligt alternativ för aktörerna ska möjligheten till dubbelregistrering också beaktas i tonnageskattelagen (476/2002) för att säkerställa att dubbelregistreringen inte medför överraskande och stränga skattepåföljder för aktörerna. 

Regeringens proposition om ändring av tonnageskattelagen har beretts vid finansministeriet. Vid bedömningen av bakgrunden till dubbelregistreringen, statsstödsrättsliga fakta och ekonomiska konsekvenser har finansministeriet samarbetat med kommunikationsministeriet. Under beredningen har Skatteförvaltningen och Rederierna i Finland rf hörts angående behovet av ändringar i tonnageskattelagen. 

Bakgrundsmaterialet till regeringens proposition är tillgängligt på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med beteckningen VM025:00/2021 (på finska). 

1.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

Till följd av de restriktioner som coronaviruset orsakar har det väckts frågor om huruvida motions- och kulturförmånen också kan utnyttjas för olika tillställningar som ordnas med hjälp av en distansförbindelse. Enligt Skatteförvaltningens anvisning kan olika slags handledd motion ordnas också med hjälp av en distansförbindelse, så i fråga om motion kan förmånen användas för motionsverksamhet som ordnas med hjälp av en distansförbindelse. I fråga om kulturförmånen har bestämmelsen i beskattningspraxis enligt dess ordalydelse tolkats så att utnyttjandet av förmånen förutsätter ett fysiskt besök på sådana platser, tillställningar eller evenemang som avses i bestämmelsen. Kulturförmånen har således inte kunnat användas till exempel till deltagaravgifter för kulturevenemang som sänds över nätet. I vår tid, och i synnerhet till följd av de restriktioner coronaviruset medför, har dock olika slags virtuella kulturevenemang blivit vanligare, och möjligheten till deltagande i kulturevenemang på distans har tagits till ny prövning. 

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Bakgrundsmaterialet till regeringens proposition är tillgängligt på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med beteckningen VM025:00/2021 (på finska) 

1.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Regeringen överlämnade i december 2020 en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunallagen och 4 § i lagen om överlåtelseskatt (RP 242/2020 rd). I den regeringspropositionen föreslås det att kommunallagen (410/2015) ändras bland annat så att det i lagen införs bestämmelser om sammanslagning av samkommuner och delning av en samkommun. För att möjliggöra dessa arrangemang är det nödvändigt att föreskriva om överföring av förluster i skattelagstiftningen. 

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Bakgrundsmaterialet till regeringens proposition är tillgängligt på adressen valtioneuvosto.fi/sv/projekt med beteckningen VM025:00/2021 (på finska). 

2.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Dubbelregistrering

I kommunikationsministeriets motivering till regeringens proposition om tillåtande av dubbelregistrering sammanfattas bakgrunden till dubbelregistreringen så att ett fartyg internationellt sett i regel får vara registrerat endast i en stats fartygsregister, utom vid bareboat-befraktning när fartyget hyrs ut till befraktaren utan besättning och en begränsad dubbelregistrering är tillåten i en del länder. Vid bareboat-befraktning betalar befraktaren en bareboat-hyra till fartygets ägare och bemannar och utrustar fartyget på egen bekostnad. Befraktaren ansvarar för den kommersiella och nautiska driften av fartyget. Dubbelregistrering är ett arrangemang där registrering av ägande och användning för ett bareboat-befraktat fartyg delas mellan två stater. I fråga om ägande registreras fartyget i en stats register och i fråga om användning i en annan stats register. Fartyget för då användningsregisterstatens flagg, har den statens nationalitet och iakttar det landets bestämmelser till exempel i fråga om bemanning. I fråga om ägande kvarstår fartyget i fartygsregistret i bareboat-uthyrarens hemland, och i regel behandlas fartyget enligt denna stats bestämmelser till exempel när det gäller fartygsinteckning eller företagsbeskattning. 

Enligt sjölagen är dubbelregistrering av fartyg i nuläget inte möjligt i Finland. Ett fartyg i utländsk ägo som befraktas till Finland med ett bareboat-avtal kan godkännas som finskt och införas i fartygsregistret i Finland, men ska dock alltid avföras ur registret i den andra staten för den tid det registreras i Finland. 

Tonnagebeskattningen

Bestämmelser om fartygs nationalitet och registrering samt bland annat om olika slags befraktningsavtal finns i sjölagen. Bestämmelser om införande av fartyg i handelsfartygsförteckningen finns i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007). 

Tonnageskattelagen tillämpas på den skattskyldiges ansökan vid beskattningen av bolag som är allmänt skattskyldiga i Finland och som bedriver internationell sjöfart när förutsättningarna enligt tonnageskattelagen uppfylls. I tonnageskattesystemet betalar rederiet ingen samfundsskatt, utan det kan i stället för inkomstbeskattning av vinst från gods- och passagerartransport och därmed nära förbunden verksamhet välja på fartygets nettodräktighet baserad, väldigt låg tonnagebeskattning. Den skattemodellen har ansetts nödvändig för att skapa jämlika förhållanden för rederiverksamheten i förhållande till konkurrentländerna. Vid tillämpning av tonnageskattelagen inverkar i bakgrunden ständigt bland annat bestämmelserna i de lagar som nämns ovan samt den allmänna praxis och terminologi som utformats enligt dem. Dessutom utgör tonnagebeskattningen statligt stöd enligt EU:s statsstödsrätt, och kommissionen har notifierats om att stödet enligt den finländska tonnageskattelagen utgör statligt stöd till rederierna (SA.30515, N 448/2010). 

Enligt 1 § i tonnageskattelagen tillämpas lagen på i Finland allmänt skattskyldiga aktiebolag och under vissa förutsättningar också på ett sådant fast driftställe för ett bolag med utländsk hemvist som bedriver internationell sjöfart. Det föreskrivs om tonnageskattskyldighet i 2 § och om skattskyldighet inom koncerner i 3 §. Enligt 2 § 3 mom. i tonnageskattelagen ska ett tonnagebeskattat bolag i verkligheten ledas från Finland, och det ska bedriva gods- eller passagerartransport från Finland och vara skattskyldigt för detta i Finland. I 35 punkten i det momentet ställs dessutom flera kvantitativa krav på de fartyg som används i verksamheten, såsom deras ägarstruktur och registerstat. Ett bolag som uppfyller förutsättningarna enligt tonnageskattelagen kan i stället för inkomstbeskattning av vinst från gods- och passagerartransport och därmed nära förbunden verksamhet välja tonnagebeskattning. Bolaget förbinder sig till systemet för en hel tonnageskatteperiod, som enligt 5 § varar i tio år. 

Det föreskrivs om definitionen av tonnagebeskattat fartyg i 8 § i tonnageskattelagen. Enligt 1 mom. betalas tonnageskatt för följande huvudsakligen i internationell sjöfart varande och huvudsakligen för gods- eller passagerartransport eller bogsering eller skjutbogsering avsedda och använda fartyg som har sin strategiska och ekonomiska ledning i Finland och som har en bruttodräktighet om minst 100: 

ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och som bolaget äger och använder i trafik eller har hyrt ut med besättning, samt ett fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen och som bolaget har inhyrt med besättning för minst 12 månader och använder i trafik 

ett annat fartyg än ett sådant som avses i 1 punkten, som bolaget äger eller har inhyrt utan besättning och som bolaget utrustar och använder i trafik 

ett annat fartyg än ett sådant som avses i 1 punkten, som bolaget har inhyrt med besättning och använder i trafik 

ett fartyg som bolaget på grund av tillfällig överkapacitet har hyrt ut utan besättning för högst tre år, då andelen av ett sådant uthyrt fartyg inte överskrider 20 procent av bruttodräktigheten för bolagets tonnagebeskattade fartyg med beaktande av de övriga fartyg som avses i denna punkt. 

I 8 § 1 mom. 1 punkten i tonnageskattelagen avses fartyg som är inskrivna i handelsfartygsförteckningen i Finland och som bolaget äger och använder i trafik eller har inhyrt med besättning. I 2 punkten avses andra fartyg än sådana som avses i 1 punkten, som bolaget äger eller har inhyrt utan besättning. Till följd av bestämmelsens ordalydelser och satsordning lämnas det öppet för tolkning om ett fartyg som inhyrts till Finland utan besättning och som också till exempel med hjälp av dubbelregistrering har skrivits in i handelsfartygsförteckningen i Finland kan anses vara ett tonnagebeskattat fartyg. 

Enligt 29 § 1 mom. i tonnageskattelagen ska Skatteförvaltningen återkalla ett beslut om godkännande som tonnageskatteskyldig, om de föreskrivna villkoren för tonnageskatteskyldighet inte uppfylls. Enligt 4 mom. i den paragrafen ska Skatteförvaltningen när godkännandet av ett bolag som tonnageskattskyldigt återkallas stryka bolaget ur förteckningen över tonnageskattskyldiga, och enligt 5 mom. kan bolaget inte på nytt godkännas som tonnageskattskyldigt förrän tio år förflutit från ingången av året efter återkallandet. I 24 § föreskrivs det dessutom att bolaget, om godkännandet som tonnageskattskyldig återkallas i enlighet med 29 §, påförs inkomstskatt för den vinst som den tonnagebeskattade verksamheten avkastat under tonnageskatteperioden, med iakttagande av de bestämmelser i den inkomstskattelagstiftning och de internationella avtal som tillämpas vid verkställandet av beskattningen för dessa skatteår. Eftersom tonnageskatteperioden är tio år kan ett återkallande av tonnageskatteskyldigheten leda till mycket avsevärda retroaktiva skattepåföljder. 

2.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

I 69 § i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs om skattefria personalförmåner. Det är fråga om sedvanliga och skäliga förmåner som arbetsgivaren ordnar och som till sin natur inte betraktas som vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst. Enligt 69 § 1 mom. 4 punkten är sedvanlig och skälig rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar för hela personalen en skattefri personalförmån. Det är fråga om verksamhet som genomförs med beaktande av arbetsgivarens intresse och som upprätthåller och förbättrar hela personalens trivsel och prestationsförmåga eller de mänskliga relationerna på arbetsplatsen och som inte har någon nämnvärd besparande inverkan på personalens levnadskostnader. 

Enligt 69 § 5 mom. i inkomstskattelagen betraktas som skattefri rekreations- och hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar också årliga förmåner till högst 400 euro för sådan frivillig motions- och kulturverksamhet för arbetstagaren som arbetsgivaren erbjuder. Förmånen ska erbjudas hela personalen och får stå till förfogande endast för arbetstagaren. 

Med arbetstagarens frivilliga verksamhet avses att arbetstagaren själv kan utöva hobbyverksamhet vid en tidpunkt som han eller hon väljer och välja hobbyplats och hobbysätt bland flera olika alternativ. Frivillig motions- eller kulturverksamhet kan erbjudas med hjälp av ett så kallat riktat betalningsinstrument, såsom en sedel eller något annat motsvarande betalningssystem. 

I lagrummet definieras inte begreppet motion. Enligt Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen (VH/8505/00.01.00/2020) avses med motion en persons fysiska aktivitet vars syfte vanligtvis är att höja konditionen eller upprätthålla eller förbättra arbetstagarens fysiska välbefinnande och hälsa. Däremot definieras kulturverksamhet i 69 § 5 mom. i inkomstskattelagen. Enligt momentet avses med kulturverksamhet besök på museer, teatrar, opera, biografer, konserter, konstutställningar eller andra motsvarande evenemang eller tillställningar med anknytning till olika konstområden. Som kulturverksamhet betraktas också besök i vetenskapscenter och på idrottsevenemang samt deltagande i handledda, aktivitetsbaserade konstkurser. 

2.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Enligt 52 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968), nedan näringsskattelagen, avses med fusion ett arrangemang där 

ett eller flera aktiebolag (överlåtande bolag) genom upplösning utan likvidationsförfarande överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat aktiebolag (övertagande bolag) och där aktieägarna i det överlåtande bolaget som vederlag får nya aktier som emitteras eller egna aktier som innehas av det övertagande bolaget, i förhållande till de aktier de ägde; som vederlag får också lämnas pengar, dock högst tio procent av det sammanlagda nominella värdet av de aktier som lämnas som vederlag eller, om nominellt värde saknas, av den del av det inbetalade aktiekapitalet som motsvarar aktierna, eller 

ett överlåtande bolag genom upplösning utan likvidationsförfarande överför alla sina tillgångar och skulder till ett övertagande bolag som innehar alla aktier som representerar det överlåtande bolagets aktiekapital, eller till ett aktiebolag som helt ägs av ett sådant bolag. 

Enligt 52 c § 1 mom. i näringsskattelagen avses med fission ett i 1 och 2 punkten avsett arrangemang där aktieägarna i det överlåtande bolaget, i förhållande till de aktier de ägde, som vederlag får nya aktier som emitteras eller egna aktier som innehas av vart och ett av de övertagande bolagen; som vederlag får också lämnas pengar, dock högst tio procent av det nominella värdet av de aktier som lämnas som vederlag eller, om nominellt värde saknas, av den del av det inbetalade aktiekapitalet i bolaget som motsvarar aktierna och där 

ett aktiebolag upplöses utan likvidationsförfarande så att dess tillgångar och skulder överförs till två eller flera aktiebolag (total fission), eller 

ett aktiebolag utan likvidationsförfarande och utan att det upplöses överför en eller flera verksamhetsgrenar som sådana till ett eller flera aktiebolag och lämnar åtminstone en verksamhetsgren i det överlåtande bolaget (partiell fission). 

Bestämmelserna om fission i näringsskattelagen förutsätter att vederlag ges. Också tillämpningen av bestämmelserna om fusion förutsätter att vederlag ges i andra situationer än de som aves i 52 a § 2 punkten i näringsskattelagen eller i därmed jämförbara situationer. I kommunstrukturlagen (1698/2009) motsvarar 3 § 2 mom. 1 och 2 punkten närmast fusion och 3 § 2 mom. 3 punkten och 4 mom. närmast fission. I situationer där kommuner sammanslås eller en del av en kommun överförs till en annan kommun eller i situationer där samkommuner sammanslås eller delas kan det vederlag som förutsätts i näringsskattelagen inte ges. Centralskattenämnden har dock i sitt avgörande CSN 65/2006 ansett att stiftelser kan fusioneras skatteneutralt även om fusionsvederlag inte ges när fusionen genomförs i enlighet med stiftelselagen. En motsvarande princip kan tillämpas när kommuner sammanslås eller när en del av en kommun överförs till en annan kommun samt när samkommuner sammanslås eller delas, när arrangemanget genomförs i enlighet med bestämmelserna i kommunallagen eller kommunstrukturlagen och ingen separat reglering till denna del behövs. Alternativt kan det i näringsskattelagen uttryckligen föreskrivas att arrangemang enligt 3 § i kommunstrukturlagen och 62 a och 62 b § i kommunallagen kan genomföras skatteneutralt. Då kan det vara oklart om tidigare beskattningspraxis, såsom centralskattenämndens avgörande CSN 65/2006, längre är relevant. Det anses inte motiverat att på lagnivå beakta alla tänkbara sammanslagningar och delningar som företas av så kallade juridiska personer utan ägare, såsom stiftelser och församlingar. 

Enligt 122 § 1 mom. i inkomstskattelagen får samfunds och näringssammanslutningars förluster inte dras av, om över hälften av aktierna eller andelarna däri under eller efter förluståret har bytt ägare till följd av något annat förvärv än arv eller testamente eller om över hälften av medlemmarna har ersatts med nya. Om motsvarande ägarbyte har skett i ett samfund eller en sammanslutning som äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i ett förlustbringande företag, anses de aktier och andelar som samfundet eller sammanslutningen äger ha bytt ägare. 

Enligt 123 § 1 mom. i inkomstskattelagen överförs vid fission av samfund det överlåtande samfundets förluster till det övertagande samfundet till den del det är uppenbart att förlusterna har uppstått i den verksamhet som överförts till det övertagande samfundet. Till övriga delar överförs förlusterna i samma proportion som det överlåtande samfundets nettoförmögenhet enligt 2 kap. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen överförs till de övertagande samfunden. Om det i det överlåtande samfundets beskattning finns flera inkomstkällor, överförs de förluster som har fastställts för en viss inkomstkälla till de övertagande bolag som har motsvarande inkomstkälla. 

Enligt 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen har det övertagande samfundet vid fusion mellan samfund eller fission av samfund rätt att enligt 119 och 120 § i inkomstskattelagen från sin beskattningsbara inkomst dra av det överlåtande samfundets förlust, om det övertagande samfundet eller dess delägare eller medlemmar eller samfundet och dess delägare eller medlemmar tillsammans från ingången av förluståret har ägt över hälften av aktierna eller andelarna i det överlåtande samfundet. Vid fusion har ett övertagande andelslag eller en övertagande sparbank dock alltid rätt att dra av det överlåtande andelslagets eller den överlåtande sparbankens sådana förluster som har uppkommit under det skatteår då fusionen skedde eller under de två föregående skatteåren. 

Kommuner och samkommuner är samfund med stöd av 3 § i inkomstskattelagen. De har dock inte såsom aktiebolag sådana aktier eller andelar som avses i 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen, och därför överförs inte kommunens eller samkommunens förluster på basis av bestämmelsens ordalydelse till den mottagande kommunen eller samkommunen. Det finns inte heller någon rättspraxis i fråga om överföring av en kommuns förlust till en annan kommun. Således kommer till exempel den mottagande kommunens möjlighet att dra av förlusten för den kommun som går samman med kommunen att avgöras i rättspraxis senare. Sammanslagningar och delningar av samkommuner blir möjliga först efter de ändringar i kommunallagen som föreslås i regeringens proposition RP 242/2020 rd och det finns således ingen rätts- eller beskattningspraxis i fråga om dem. 

En kommun som går samman med en annan kommun eller en del av en kommun som överförs till en annan kommun, eller en samkommun som går samman med en annan samkommun eller som delas, kan äga ett aktiebolag för vilket det vid beskattningen har fastställts förluster. Bolagets ägande kan på grund av ett sådant arrangemang överföras till en ny kommun eller samkommun. I centralskattenämndens avgörandepraxis (CSN 37/2016) har det ansetts att när kommuner går samman i enlighet med kommunstrukturlagen så förlorar ett bolag som ägs av den kommun som går samman med en annan kommun inte sina förluster när ägandet överförs till den nya kommunen. Avgörandet i fråga gällde endast ett arrangemang i enlighet med 3 § 2 mom. 1 punkten i kommunstrukturlagen. En motsvarande princip kan också tillämpas i situationer som avses i 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten och 4 mom. i kommunstrukturlagen och i fråga om förluster i bolag som ägs av samkommuner när samkommuner sammanslås på det sätt som avses i 62 a § i kommunallagen eller delas på det sätt som avses i 62 b § i kommunallagen. I det nämnda förhandsavgörandet av centralskattenämnden ansågs det också att de överlåtande bolagens förluster i samband med en kommunsammanslagning kan dras av vid beskattningen av det övertagande bolaget trots 123 § 2 mom. i inkomstskattelagen. En motsvarande princip kan också tillämpas i situationer som avses i 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten och 4 mom. i kommunstrukturlagen och när samkommuner sammanslås på det sätt som avses i 62 a § i kommunallagen eller delas på det sätt som avses i 62 b § i kommunallagen. Därför behövs inga särskilda bestämmelser. 

3.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Den föreslagna lagens målsättning är att möjliggöra så kallad dubbelregistrering av fartyg i internationell sjöfart i Finland, det vill säga att fartyget godkänns som finskt enligt det lagförslag om ändring av 1 kap. i sjölagen som bereds vid kommunikationsministeriet så att dubbelregistreringen inte medför några överraskande eller stränga skattepåföljder för bolaget till följd av tolkningsutrymme i tonnageskattelagen. Syftet är att förtydliga rättsläget genom en precisering av definitionen av tonnagebeskattat fartyg enligt tonnageskattelagen så att de föreslagna uppdateringarna av 1 kap. 1 b § i sjölagen om dubbelregistrering beaktas. 

3.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

Propositionens syfte är att tillåta att arbetsgivaren som personalförmån erbjuder att en skattefri kulturförmån används också för kulturevenemang som tillhandahålls via en distansförbindelse. 

3.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Syftet med propositionen är att möjliggöra att förluster överförs vid sammanslagning av kommuner och vid överföring av en del av en kommun till en annan kommun samt vid sammanslagning och delning av samkommuner. 

4.1  De viktigaste förslagen

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

6.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Remissvar om utkastet till proposition lämnades av Centralhandelskammaren, kommunikationsministeriet, transport- och kommunikationsverket, Rederierna i Finland rf, Skatteförvaltningen och Ålands landskapsregering. Dessutom meddelade Försörjningssäkerhetscentralen, Statens ämbetsverk på Åland och arbets- och näringsministeriet att de inte har något att anföra i ärendet. 

I remissvaren fick förslaget att ändra 8 § i tonnageskattelagen enhälligt understöd. Det ansågs att förslaget är ändamålsenligt och förtydligar rättsläget. Med undantag för Skatteförvaltningen hade remissinstanserna inga särskilda anmärkningar mot utkastet. Skatteförvaltningen preciserade i sitt remissvar tonnageskatteintäkterna för tidigare år, kommenterade tidpunkten för lagens ikraftträdande, redogjorde för den föreslagna lagens konsekvenser för Skatteförvaltningen samt påpekade behov av tekniska ändringar också i ordalydelsen i 9 och 35 § i tonnageskattelagen. Utifrån Skatteförvaltningens remissvar har uppgifterna om tonnageskatteintäkterna uppdaterats och preciserats i avsnittet om ekonomiska konsekvenser. 

6.2  Ändring av 69 § i inkomstskattelagen

Det förslag som berör kulturförmånen har sänts på remiss till följande instanser: Akava ry, Finlands näringsliv rf, Centralhandelskammaren, Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf, undervisnings- och kulturministeriet, STTK rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands Kommunförbund rf, Företagarna i Finland rf, Tapahtumateollisuus ry, Skatteförvaltningen och Skattebetalarnas Centralförbund rf. 

I remissvaren betraktades den föreslagna ändringen allmänt taget som välgrundad. Efter remissrundan har propositionens motiveringar preciserats bland annat så att kulturförmånen också får användas för att skaffa serie- och säsongbiljetter för virtuella evenemang. 

6.3  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Remissvar om utkastet till proposition lämnades av Centralhandelskammaren, Finlands Kommunförbund rf och Skatteförvaltningen. Dessutom meddelade Finlands näringsliv rf att de inte har något att anföra i ärendet. 

I remissvaren fick förslaget att ändra 123 § i inkomstskattelagen enhälligt understöd. 

8.1  Ändring av 8 § i tonnageskattelagen

Bakgrunden till den föreslagna ändringen av tonnageskattelagen är det förslag till lag om ändring av 1 kap. i sjölagen (RP 9/2021) som beretts vid kommunikationsministeriet, vars syfte är att tillåta att fartyg som hyrs in utan besättning godkänns som finska, det vill säga så kallad dubbelregistrering i Finland. Syftet med detta förslag är att ändra tonnageskattelagen så att de föreslagna ändringarna i 1 kap. 1 b § i sjölagen också beaktas i bestämmelserna om tonnagebeskattning. Därför är förslaget till lag om ändring av 8 § i tonnageskattelagen beroende av att de ändringar som föreslås i den proposition som beretts vid kommunikationsministeriet träder i kraft. 

8.2  Ändring av 123 § i inkomstskattelagen

Propositionen har samband med regeringens proposition RP 242/2020 rd, där det föreslås att det införs en ny 62 a och en ny 62 b § i kommunallagen. Om de föreslagna nya paragraferna inte föreskrivs, ska hänvisningarna till sammanslagning och delning av samkommuner strykas i den lag som föreslås i propositionen.