2
Nuläge och bedömning av nuläget
Folkpensionssystemet enligt folkpensionslagen (568/2007) är avsett att trygga försörjningen för en person bosatt i Finland när pensionstagaren inte har rätt till arbets- eller företagarpension eller när beloppet av denna förvärvspension blir ringa. Beloppet av folkpensionerna justeras årligen med beaktande av den förändring i prisnivån som skett under året. Genom indexjusteringen av folkpensionerna tryggar man att pensionens köpkraft bevaras.
Bestämmelser om folkpensionsindexet finns i lagen om folkpensionsindex (456/2001, folkpensionsindexlagen). Enligt folkpensionsindexlagen binds de förmåner som avses i folkpensionslagen och grunderna för fastställande av dem vid förändringar i prisnivån. De löpande förmånerna justeras i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal som gällde när förmånen i fråga fastställdes. Beloppen justeras vid ingången av varje år i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppen har fastställts i lag. Poängtalet för folkpensionsindexet uträknas i oktober varje år vid Folkpensionsanstalten. Poängtalet uträknas så att medeltalet av levnadskostnadsindexets poängtal för månaderna i det föregående årets tredje kvartal divideras med talet 1,2065 (1316/2018).
Indexjustering av folkpensioner, familjepensioner samt barnförhöjning enligt folkpensionslagen görs vid ingången av januari. Förutom i folkpensionslagen har det i vissa andra förmånslagar tagits in en separat bestämmelse om att de belopp som anges i lagen ska justeras i enlighet med vad som föreskrivs i folkpensionsindexlagen eller att förmånsbeloppet fastställs enligt folkpensionens belopp. Till exempel garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010), handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), fronttillägg och extra fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (119/1977) samt fronttillägg enligt lagen om betalning av fronttillägg utomlands (988/1988) justeras så att de motsvarar förändringen i folkpensionsindex. Pensionsstödet enligt lagen om pensionsstöd (1531/2016) motsvarar garantipensionens fulla belopp.
De belopp som är bundna vid folkpensionsindexet används vid samordningen av olika förmåner, som grund för regelbundna justeringar av förmånerna och vid fastställandet av den minsta förmån som betalas ut.
Förmåner som hör till utkomstskyddet för arbetslösa justeras enligt folkpensionsindex. Utifrån förändringarna i folkpensionsindexet görs en indexjustering i beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel, arbetsmarknadsstödet och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt av beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel (lagen om vuxenutbildningsförmåner, 1276/2000). Beloppet av grunddagpenningen inverkar delvis också på den inkomstrelaterade dagpenningen. Startpengen enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) samt alterneringsersättningen enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) är bundna till arbetslöshetsdagpenningens belopp. Förmåner som är bundna till folkpensionens belopp är militärunderstödets grundunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) och utkomststödets grunddel enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Deras belopp justeras i enlighet med förändringen i folkpensionsindexet liksom även avträdelsestödets kompletteringsdel enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006).
Beloppet av den årliga självrisken för läkemedelsersättningar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) är bundet till folkpensionsindexet liksom också minimibeloppet av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och specialvårdspenningen. Likaså är den inkomstgräns enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) som tillämpas vid samordningen av arbetsinkomster för en rehabiliteringsklient som får yrkesutbildning bunden till folkpensionsindexet, och minimibeloppet av rehabiliteringspenningen motsvarar sjukdagpenningens minibelopp, som är bundet till folkpensionsindexet. Beloppen för inkomstgränsen enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) är likaså bundna till folkpensionsindexet. Folkpensionsindexet inverkar också på grunderna för fastställande av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) och lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014).
Vårdpenningen och vårdtillägget inom stödet för hemvård och privat vård samt den partiella vårdpenningen och den flexibla vårdpenningen enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) är bundna till folkpensionsindexet.
Justitieministeriet justerar årligen genom förordning gäldenärens skyddade belopp som tillämpas vid utsökning enligt utsökningsbalken (705/2007) och det belopp som utgör gäldenärens oundgängliga levnadskostnader och det belopp som utgör grund för en tilläggsprestationsskyldighet för gäldenären enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) enligt vad som föreskrivs i folkpensionsindexlagen.
Beloppet för avgiftstaket och maximibeloppet för avgiften för tjänster under närståendevårdares ledighet enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) justeras vartannat år enligt förändringen i folkpensionsindexet. På motsvarande sätt justeras de belopp som avses i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992).
Utkomststödets grunddel enligt lagen om utkomststöd täcker de normala utgifter som nämns i den lagens 7 a § och som anknyter till en oundgänglig försörjning. I 9 § i lagen om utkomststöd finns bestämmelser om grunddelen per månad för ensamstående vuxna och ensamförsörjare. Grunddelarna för övriga personer och minderåriga barn som hör till hushållet har fastställts i procent av grunddelen för en vuxen person.
Beloppet av utkomststödets grunddel justeras enligt bestämmelserna i folkpensionsindexlagen. Grunddelens belopp justeras vid ingången av varje år i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket utkomststödets grunddel har fastställts i lag.
Beloppet av studiepenningen, studiepenningens försörjarförhöjning och läromaterialstillägget enligt lagen om studiestöd (65/1994) justeras vid ingången av varje läsår med iakttagande av vad som föreskrivs i folkpensionsindexlagen.
Vuxenutbildningsstödets grunddel enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) justeras med iakttagande av folkpensionsindexlagen.
Fullt pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen och kommunalbeskattningen enligt inkomstskattelagen (1535/1992) bestäms på basis av det belopp som betalas till en ensamstående såsom full folkpension.
5
Alternativa handlingsvägar
Det finns olika sätt att förbättra betalningsförmågan hos individer och familjer med låga inkomster. Många möjliga metoder, till exempel sänkning av vissa mervärdesskattesatser, riktas till en större grupp och gynnar inte enbart låginkomsttagare och är således inte kostnadseffektiva.
Temporära nivåhöjningar i euro av de minsta förmånerna skulle vara ett möjligt sätt att stödja förmånstagare med låga inkomster. Hur många dagar en förmån betalas ut per kalendervecka varierar mellan de förmåner som betalas per dag. En del av de förmåner som föreslås bli höjda beviljas däremot månadsvis. Således måste höjningens belopp beräknas separat för varje förmån, även om det föreskrivs om höjningen i en separat, temporär lag. Genom lagen om en extra justering av folkpensionsindex är det möjligt att på ett lagtekniskt effektivare och enklare sätt uppnå samma slutresultat som genom nivåhöjningar i euro. I systemen för behandling av indexbundna förmåner finns det en färdig funktion för att genomföra indexhöjningen. Därför är detta med tanke på de ändringar som förutsätts i behandlingssystemen hos dem som ska verkställa ändringen ett mer kostnadseffektivt och mindre riskfyllt sätt att genomföra ändringen.