Senast publicerat 12-05-2022 16:33

Regeringens proposition RP 75/2022 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en extra indexjustering år 2022 av vissa förmåner som är bundna till folkpensionsindex

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att en lag om en extra indexjustering år 2022 av vissa förmåner som är bundna till folkpensionsindex stiftas. Inflationen har accelererat och i synnerhet priserna på energi och mat har ökat mycket kraftigt redan i början av 2022. Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser har påskyndat prisökningen ytterligare. För att stödja köpkraften hos förmånstagare med låga inkomster föreslås det att det görs en extra indexjustering av vissa grundtrygghetsförmåner som är bundna till folkpensionsindexet samt av utkomststödet. 

De föreslås att indexjusteringen görs den 1 augusti 2022, och den grundar sig på medelvärdet för konsumentprisindexen för januari–mars 2022. Från ingången av 2023 görs indexjusteringen på normalt sätt och den extra indexjustering som nu föreslås påverkar inte förmånsbeloppen efter den indexjustering som görs den 1 januari 2023. 

Propositionen hänför sig till den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Regeringen enades om planen för de offentliga finanserna 2023–2026 när den beslutade om att tidigarelägga indexhöjningen av de sociala förmånerna i enlighet med de ökade levnadskostnaderna så att den genomförs redan i år, dock senast den 1 augusti 2022. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Folkpensionsanstalten. 

På grund av att beredningen är brådskande har det inte varit möjligt att ordna någon egentlig remissbehandling. I samband med beredningen av propositionen har man gett Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Sysselsättningsfonden, Finansinspektionen, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, justitieministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet tillfälle att kommentera propositionen. 

Nuläge och bedömning av nuläget

Folkpensionssystemet enligt folkpensionslagen (568/2007) är avsett att trygga försörjningen för en person bosatt i Finland när pensionstagaren inte har rätt till arbets- eller företagarpension eller när beloppet av denna förvärvspension blir ringa. Beloppet av folkpensionerna justeras årligen med beaktande av den förändring i prisnivån som skett under året. Genom indexjusteringen av folkpensionerna tryggar man att pensionens köpkraft bevaras. 

Bestämmelser om folkpensionsindexet finns i lagen om folkpensionsindex (456/2001, folkpensionsindexlagen). Enligt folkpensionsindexlagen binds de förmåner som avses i folkpensionslagen och grunderna för fastställande av dem vid förändringar i prisnivån. De löpande förmånerna justeras i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal som gällde när förmånen i fråga fastställdes. Beloppen justeras vid ingången av varje år i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppen har fastställts i lag. Poängtalet för folkpensionsindexet uträknas i oktober varje år vid Folkpensionsanstalten. Poängtalet uträknas så att medeltalet av levnadskostnadsindexets poängtal för månaderna i det föregående årets tredje kvartal divideras med talet 1,2065 (1316/2018).  

Indexjustering av folkpensioner, familjepensioner samt barnförhöjning enligt folkpensionslagen görs vid ingången av januari. Förutom i folkpensionslagen har det i vissa andra förmånslagar tagits in en separat bestämmelse om att de belopp som anges i lagen ska justeras i enlighet med vad som föreskrivs i folkpensionsindexlagen eller att förmånsbeloppet fastställs enligt folkpensionens belopp. Till exempel garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010), handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), fronttillägg och extra fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (119/1977) samt fronttillägg enligt lagen om betalning av fronttillägg utomlands (988/1988) justeras så att de motsvarar förändringen i folkpensionsindex. Pensionsstödet enligt lagen om pensionsstöd (1531/2016) motsvarar garantipensionens fulla belopp. 

De belopp som är bundna vid folkpensionsindexet används vid samordningen av olika förmåner, som grund för regelbundna justeringar av förmånerna och vid fastställandet av den minsta förmån som betalas ut.  

Förmåner som hör till utkomstskyddet för arbetslösa justeras enligt folkpensionsindex. Utifrån förändringarna i folkpensionsindexet görs en indexjustering i beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel, arbetsmarknadsstödet och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt av beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel (lagen om vuxenutbildningsförmåner, 1276/2000). Beloppet av grunddagpenningen inverkar delvis också på den inkomstrelaterade dagpenningen. Startpengen enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) samt alterneringsersättningen enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) är bundna till arbetslöshetsdagpenningens belopp. Förmåner som är bundna till folkpensionens belopp är militärunderstödets grundunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) och utkomststödets grunddel enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Deras belopp justeras i enlighet med förändringen i folkpensionsindexet liksom även avträdelsestödets kompletteringsdel enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006).  

Beloppet av den årliga självrisken för läkemedelsersättningar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) är bundet till folkpensionsindexet liksom också minimibeloppet av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och specialvårdspenningen. Likaså är den inkomstgräns enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) som tillämpas vid samordningen av arbetsinkomster för en rehabiliteringsklient som får yrkesutbildning bunden till folkpensionsindexet, och minimibeloppet av rehabiliteringspenningen motsvarar sjukdagpenningens minibelopp, som är bundet till folkpensionsindexet. Beloppen för inkomstgränsen enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) är likaså bundna till folkpensionsindexet. Folkpensionsindexet inverkar också på grunderna för fastställande av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) och lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014).  

Vårdpenningen och vårdtillägget inom stödet för hemvård och privat vård samt den partiella vårdpenningen och den flexibla vårdpenningen enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) är bundna till folkpensionsindexet.  

Justitieministeriet justerar årligen genom förordning gäldenärens skyddade belopp som tillämpas vid utsökning enligt utsökningsbalken (705/2007) och det belopp som utgör gäldenärens oundgängliga levnadskostnader och det belopp som utgör grund för en tilläggsprestationsskyldighet för gäldenären enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) enligt vad som föreskrivs i folkpensionsindexlagen.  

Beloppet för avgiftstaket och maximibeloppet för avgiften för tjänster under närståendevårdares ledighet enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) justeras vartannat år enligt förändringen i folkpensionsindexet. På motsvarande sätt justeras de belopp som avses i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992).  

Utkomststödets grunddel enligt lagen om utkomststöd täcker de normala utgifter som nämns i den lagens 7 a § och som anknyter till en oundgänglig försörjning. I 9 § i lagen om utkomststöd finns bestämmelser om grunddelen per månad för ensamstående vuxna och ensamförsörjare. Grunddelarna för övriga personer och minderåriga barn som hör till hushållet har fastställts i procent av grunddelen för en vuxen person.  

Beloppet av utkomststödets grunddel justeras enligt bestämmelserna i folkpensionsindexlagen. Grunddelens belopp justeras vid ingången av varje år i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindexet har ändrats jämfört med det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket utkomststödets grunddel har fastställts i lag.  

Beloppet av studiepenningen, studiepenningens försörjarförhöjning och läromaterialstillägget enligt lagen om studiestöd (65/1994) justeras vid ingången av varje läsår med iakttagande av vad som föreskrivs i folkpensionsindexlagen. 

Vuxenutbildningsstödets grunddel enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) justeras med iakttagande av folkpensionsindexlagen. 

Fullt pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen och kommunalbeskattningen enligt inkomstskattelagen (1535/1992) bestäms på basis av det belopp som betalas till en ensamstående såsom full folkpension. 

Målsättning

Syftet med propositionen är att trygga betalningsförmågan hos pensionstagare och förmånstagare med låga inkomster i en situation med stigande inflation. Enligt folkpensionsindexlagen justeras folkpensionsindexet vid ingången av varje år. De förmåner och belopp som är bundna till folkpensionsindexet för 2023 justeras på normalt sätt. Den extra justering som nu föreslås höjer de förmåner som avses i propositionen för tiden den 1 augusti till den 31 december 2022 samt studiepenningen för tiden den 1 augusti 2022 till den 31 juli 2023, eftersom den normala årliga indexjusteringen av studiepenningen görs med fördröjning den 1 augusti varje år. På grund av att indexjusteringstidpunkten för studiepenningen avviker från den som gäller de andra förmånerna görs alltså indexjusteringen för 2023 först den 1 augusti 2023 och fram till dess betalas studiepenningen enligt den höjning som anges i denna proposition. 

Förslaget och dess konsekvenser

4.1  Förslag

Det föreslås att den extra indexjusteringen görs i vissa grundtrygghetsförmåner och belopp som är bundna till folkpensionsindexet.  

4.1.1  Genomförandet av indexjusteringen

Det poängtal för folkpensionsindexet som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022 är 1 733. Folkpensionsindexet bestäms utgående från det levnadskostnadsindex som i oktober 1 951 angavs med poängtalet 100. Poängtalet för folkpensionsindexet uträknas så att medeltalet av levnadskostnadsindexets poängtal för månaderna i 2022 års första kvartal divideras med talet 1,2065. Både medeltalet och kvoten avrundas separat till närmaste hela tal. 

Folkpensionsanstalten räknar ut och fastställer det poängtal för folkpensionsindexet som ska användas vid ingången av 2023 genom ett normalt förfarande enligt folkpensionsindexlagen. 

4.1.2  Förmåner som omfattas av den extra indexjusteringen

Den extra justeringen av folkpensionsindexet föreslås gälla vissa grundtrygghetsförmåner och belopp. För att förbättra låginkomsttagarnas köpkraft föreslås det att folkpensionsindexet justeras i fråga om de förmåner och belopp som anges i folkpensionslagen, lagen om införande av folkpensionslagen och lagen om garantipension. Dessa förmåner är folkpensionerna (ålderspension och sjukpension), familjepensionerna (efterlevandepension och barnpension) och barnförhöjningen samt garantipensionen. Pensionsstödet enligt lagen om pensionsstöd motsvarar garantipensionens fulla belopp, så även dess belopp kommer att justeras. 

Även i avträdelsestödets kompletteringsdel enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk föreslås en extra indexjustering. Den extra indexjusteringen ska gälla sådana kompletteringsdelar som beviljats före 2019 och vars utbetalning inte varaktigt har upphört vid den föreslagna indexjusteringstidpunkten. Systemet med avträdelsestöd upphörde vid utgången av 2018, så nya avträdelsestöd beviljas inte längre. 

Även beloppet av fronttillägg enligt lagen om frontmannapension och lagen om betalning av fronttillägg utomlands och militärunderstödets grundunderstöd enligt militärunderstödslagen justeras, liksom även beloppen vid bestämmande av extra fronttillägg samt beloppen av handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007). 

Det föreslås att minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen samt specialvårdspenningen enligt sjukförsäkringslagen samt minimibeloppet av rehabiliteringspenningen enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner justeras.  

Likaså föreslås det att vårdpenningen och vårdtillägget inom stödet för hemvård och privat vård och den partiella vårdpenningen och den flexibla vårdpenningen enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn justeras. 

Dessutom föreslås det att beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel, arbetsmarknadsstödet, arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa justeras. Således stiger också beloppet av den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, likaså alterneringsersättningens och startpengens belopp. 

Det föreslås även att beloppet av utkomststödets grunddel justeras. 

Likaså föreslås det att beloppet av studiepenningen, studiepenningens försörjarförhöjning och läromaterialstillägget enligt lagen om studiestöd samt beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner justeras. 

4.1.3  Förmåner eller belopp som inte omfattas av den extra indexjusteringen

Den extra indexhöjningen ska inte gälla alla förmåner och belopp som är bundna till folkpensionsindexet. I lagen anges de förmåner som omfattas av den extra indexjusteringen. Övriga förmåner och belopp som är bundna till folkpensionsindexet omfattas inte av justeringen och deras belopp ändras inte mitt under året. Det föreslås till exempel inte att beloppet av den årliga självrisken för läkemedelsersättning enligt sjukförsäkringslagen ska justeras. Beloppet för avgiftstaket och maximibeloppet för avgiften för tjänster under närståendevårdares ledighet enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) justeras vartannat år enligt förändringen i folkpensionsindexet. På motsvarande sätt justeras de belopp som avses i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992). Den extra indexjusteringen påverkar inte dessa belopp som justeras vartannat år. 

På motsvarande sätt kommer inte gäldenärens skyddade belopp som tillämpas vid utsökning enligt utsökningsbalken och det belopp som utgör gäldenärens oundgängliga levnadskostnader och det belopp som utgör grund för en tilläggsprestationsskyldighet för gäldenären enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner att ändras vid den föreslagna justeringen. 

Enligt förslaget justeras inte grunderna för fastställande av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare och lagen om allmänt bostadsbidrag. Ändringarna i grunderna för fastställande av dessa förmåner träder i kraft stegvis vid justeringar som görs under hela året, och det kan inte anses ändamålsenligt med en indexjustering som görs i mitten av året.  

Den extra indexhöjningen gäller inte förmåner som är bundna till arbetspensionsindexet. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

Den föreslagna extra justeringen av folkpensionsindexet den 1 augusti 2022 ökar statens utgifter med uppskattningsvis 93,8 miljoner euro 2022 och 10 miljoner euro 2023. Dessutom ökar kommunernas utgifter med uppskattningsvis 10,1 miljoner euro 2022. Förslaget minskar de utgifter för förmåner som finansieras med Sysselsättningsfondens arbetslöshetsförsäkringspremier med cirka 5 miljoner euro. 

Det större pensionsinkomstavdraget uppskattas minska skatteinkomsterna för 2022 med cirka 59 miljoner euro. Av detta belopp gäller 18 miljoner euro staten, 36 miljoner euro kommunerna, 2 miljoner euro församlingarna och 3 miljoner euro sjukförsäkringens sjukvårdspremie. 

De enskilda förmånerna stiger med cirka 3,5 procent. Till exempel höjs beloppet av full folkpension med cirka 24 euro i månaden. Beloppen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet stiger med 1,22 euro per dag, dvs. med cirka 26 euro i månaden. Studiepenningen för en myndig person som bor självständigt stiger med cirka 14,50 euro i månaden. Dessa höjningar är bruttobelopp. Beloppet av utkomststödets grunddel höjs med cirka 18 euro i månaden. 

Enligt Sysselsättningsfondens uppskattning betalas inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning år 2022 på basis av en genomsnittlig månadslön på cirka 2 621 euro (efter avdrag). På denna inkomstnivå stiger beloppet av den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen med uppskattningsvis cirka 0,67 euro per dag, dvs. cirka 14,40 euro brutto i månaden.  

Förmånstagarnas situation påverkas också av att de förmåner som nu föreslås bli höjda även påverkar varandra. Det slutliga beloppet av den höjning som en individ eller familj får varierar därför från fall till fall. Om till exempel en person får både arbetsmarknadsstöd och utkomststöd, ökar arbetsmarknadsstödets andel av det totala beloppet av förmånerna för personen i fråga, eftersom arbetsmarknadsstödet stiger något mer i euro än utkomststödet, och arbetsmarknadsstödet beaktas som inkomst när utkomststödet bestäms. På motsvarande sätt, om en person får arbetsmarknadsstöd och allmänt bostadsbidrag, sjunker bostadsbidragets belopp vid justeringen, men mindre än vad arbetsmarknadsstödet stiger till följd av den extra justeringen. Det allmänna bostadsbidraget justeras inte heller enbart på basis av indexjusteringen av arbetsmarknadsstödet. 

Det större pensionsinkomstavdraget påverkar i någon mån också beskattningen av pensionärer som får arbetspension. Beskattningen för 2022 lindras med cirka 55 euro för en person som är bosatt i Finland och som har en genomsnittlig total månadspension som är något mindre än 1 800 euro. 

4.2.2  Konsekvenser för verksamheten hos dem som betalar ut de förmåner som indexjusteras

Den föreslagna extra justeringen av folkpensionsindexet förutsätter ändringar i Folkpensionsanstaltens, arbetslöshetskassornas och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts samt Sysselsättningsfondens informationssystem. Dessutom förutsätter ändringen åtgärder inom kommunikation och rådgivning. 

Man behöver inte ansöka om indexjustering, utan de som betalar ut förmånerna gör justeringarna på tjänstens vägnar. 

4.2.3  Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

Majoriteten av dem som får Folkpensionsanstaltens pensionsförmåner är kvinnor. I slutet av 2020 fick 370 161 kvinnor och 209 205 män folkpension. Vid samma tidpunkt fick 63 676 kvinnor och 50 291 män garantipension. I slutet av 2020 fick 3 305 kvinnor och 1 215 män av Folkpensionsanstalten utbetalad efterlevandepension. Propositionen förbättrar alltså den ekonomiska situationen för kvinnor med små inkomster som får pension.  

Majoriteten av dem som får grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd är män, men skillnaden är mindre än i fråga om pensioner. Sammanlagt 28 640 män och 25 802 kvinnor fick grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd i slutet av 2020. 

Alternativa handlingsvägar

Det finns olika sätt att förbättra betalningsförmågan hos individer och familjer med låga inkomster. Många möjliga metoder, till exempel sänkning av vissa mervärdesskattesatser, riktas till en större grupp och gynnar inte enbart låginkomsttagare och är således inte kostnadseffektiva. 

Temporära nivåhöjningar i euro av de minsta förmånerna skulle vara ett möjligt sätt att stödja förmånstagare med låga inkomster. Hur många dagar en förmån betalas ut per kalendervecka varierar mellan de förmåner som betalas per dag. En del av de förmåner som föreslås bli höjda beviljas däremot månadsvis. Således måste höjningens belopp beräknas separat för varje förmån, även om det föreskrivs om höjningen i en separat, temporär lag. Genom lagen om en extra justering av folkpensionsindex är det möjligt att på ett lagtekniskt effektivare och enklare sätt uppnå samma slutresultat som genom nivåhöjningar i euro. I systemen för behandling av indexbundna förmåner finns det en färdig funktion för att genomföra indexhöjningen. Därför är detta med tanke på de ändringar som förutsätts i behandlingssystemen hos dem som ska verkställa ändringen ett mer kostnadseffektivt och mindre riskfyllt sätt att genomföra ändringen. 

Remissvar

Propositionen har utarbetats skyndsamt för att underlätta försörjningen för dem som har de allra lägsta inkomsterna. På grund av den snabba beredning som krävs med anledning av de exceptionella omständigheterna har det inte varit möjligt att ordna någon remissbehandling. Enligt anvisningen för hörande vid författningsberedning kan man enbart av grundad anledning avstå från att begära skriftliga utlåtanden om förslag till författningar. De aktuella omständigheterna måste anses vara så exceptionella att det finns grundad anledning att avvika från remissbehandling. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft våren 2022. 

Förhållande till andra propositioner

8.1  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Propositionen hänför sig till de grundläggande fri- och rättigheter som tryggas i grundlagen, särskilt vars och ens rätt till social trygghet enligt 19 §. Genom propositionen förbättras betalningsförmågan hos de personer och hushåll som har de lägsta inkomsterna, i en situation där priserna på energi, mat och andra nödvändiga nyttigheter har stigit.  

Regeringen anser att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om en extra indexjustering år 2022 av vissa förmåner som är bundna till folkpensionsindex 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001) ska följande förmåner och belopp som är bundna till folkpensionsindexet justeras den 1 augusti 2022 så att talet 1 733 används som poängtal för folkpensionsindexet: 
1) förmåner och belopp enligt folkpensionslagen (568/2007), lagen om införande av folkpensionslagen (569/2007) och lagen om garantipension (703/2010) samt beloppet av pensionsstödet enligt lagen om pensionsstöd (1531/2016),  
2) förmåner och belopp enligt lagen om frontmannapension (119/1977) och lagen om betalning av fronttillägg utomlands (988/1988), 
3) handikappförmåner och belopp enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), 
4) minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen samt specialvårdspenningen enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) samt minimibeloppet av rehabiliteringspenningen enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), 
5) förmåner och belopp enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), 
6) beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel, arbetsmarknadsstödet, arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt beloppen av de förmåner som är bundna till grunddagpenningens belopp, 
7) beloppet av grundunderstödet enligt militärunderstödslagen (781/1993), 
8) beloppen av studiepenningen, studiepenningens försörjarförhöjning och läromaterialstillägget enligt lagen om studiestöd (65/1994), 
9) beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000), 
10) beloppet av utkomststödets grunddel enligt lagen om utkomststöd (1412/1997), 
11) avträdelsestödets kompletteringsdel och barnförhöjning enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 12 maj 2022 
Statsminister Sanna Marin 
Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen