Regeringens proposition
RP
76
2018 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner samt till lag om ändring av 8 och 9 § i lagen om ersättning för utbildning
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och lagen om ersättning för utbildning ändras. De föreslagna ändringarna har samband med lagen om inkomstdatasystemet och de ändringar som hänför sig till den. 
Det föreslås att förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras. Enligt förslaget ska förfarandet möjliggöra både uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier som baserar sig på en genomförd löneutbetalning och förskottsuttag som motsvarar det nuvarande uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier. Utgångspunkten är att uttagsförfarandet baserar sig på en genomförd löneutbetalning, men arbetsgivarna ska fortfarande ha möjlighet att välja förskottsuttag. Det föreslås också ändringar i förfarandet för förskottsuttag vilka möjliggör utnyttjande av inkomstregistret, förenklar förfarandet och minskar den administrativa bördan för arbetsgivarna. Med anledning av införandet av inkomstdatasystemet föreslås också ändringar i bestämmelserna om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att få specificerade inkomstuppgifter och andra uppgifter av Skatteförvaltningen samt av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Det föreslås att lagen om ersättning för utbildning ändras på så sätt att ersättning för utbildning ska sökas separat hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden och att ersättningen antingen kan dras av från arbetslöshetsförsäkringspremien eller betalas till arbetsgivaren.  
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2019. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Inledning
Regeringen lämnade den 5 oktober 2017 till riksdagen ett förslag till lag om inkomstdatasystemet och till vissa lagar som har samband med den (RP 134/2017). I den propositionen föreslogs det att det stiftas en lag om inkomstdatasystemet. Vidare föreslogs det ändringar i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010), lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ och lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016). Lagarna stadfästes den 12 januari 2018. Lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) och lagen om ändring av 4 § i lagen om Skatteförvaltningen (54/2018) trädde i kraft den 16 januari 2018. Lagen om ändring av lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (56/2018), lagen om ändring av 9 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (57/2018) och lagen om ändring av lagen om beskattningsförfarande (55/2018) träder i kraft vid ingången av 2019.  
I lagen om inkomstdatasystemet föreskrivs det om ett riksomfattande datasystem avsett att betjäna arbetsgivare, andra prestationsbetalare och uppgiftsanvändare samt om skyldigheten att använda systemet för att lämna inkomstuppgifter som omfattas av den lagstadgade anmälnings- och informationsskyldigheten och andra uppgifter som har samband med dem. 
Uppgifterna i inkomstregistret uppdelas mellan uppgifter som arbetsgivaren eller någon annan prestationsbetalare alltid är skyldig att anmäla och uppgifter som det är frivilligt att lämna in via inkomstregistret. De uppgifter som omfattas av den obligatoriska anmälningsskyldigheten motsvarar de uppgifter som prestationsbetalaren i dag är skyldig att lämna till Skatteförvaltningen, pensionsanstalten, ett försäkringsbolag som bedriver olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsverksamhet och till Arbetslöshetsförsäkringsfonden som årliga s.k. årsanmälningsuppgifter. Anmälan till inkomstregistret ersätter med avseende på dessa uppgifter de nuvarande årsanmälningarna och övriga skyldigheterna att lämna uppgifter när det gäller uppgifter som omfattas av inkomstregistret. De uppgifter som det är frivilligt att lämna till inkomstregistret är kompletterande uppgifter som gäller arbetsavtals-, anställnings- och uppdragsförhållanden och som prestationsbetalaren med stöd av någon annan lag är skyldig att lämna till uppgiftsanvändarna och som uppgiftsanvändarna behöver för att sköta sina i den föreslagna lagen nämnda uppgifter. 
Författningarna som gäller inkomstdatasystemet påverkas också av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen) som ska börja tillämpas i medlemsstaterna den 25 maj 2018. Dataskyddsförordningen kräver till vissa delar nationell reglering och i anknytning till det har det som kompletterande reglering till dataskyddsförordningen föreslagits en ny allmän lag (RP 9/2018 rd) som ska upphäva personuppgiftslagen. Den föreslagna dataskyddslagen ska bestå av ett flertal paragrafer som ska komplettera och precisera dataskyddsförordningen. Dessa ändringar i dataskyddsregleringen förutsätter att också den övriga nationella lagstiftningen ses över och att bestämmelserna om behandling av personuppgifter revideras så att är förenliga med dataskyddsförordningen. 
Det är tänkt att inkomstdatasystemet ska tas i bruk i två faser, så att lagen om inkomstdatasystemet tillämpas på uppgifter som gäller betalda prestationer från ingången av 2019 och på förmånsuppgifter från ingången av 2020. Från ingången av 2019 ska uppgifterna användas av Skatteförvaltningen, pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten och Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Övriga aktörer ska enligt förslaget börja använda inkomstregistrets uppgifter från ingången av 2020. 
2
Nuläge
2.1
Lagstiftning och praxis
2.1.1
Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998, nedan finansieringslagen) innehåller bestämmelser om finansiering av arbetslöshetsförmåner, skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremiernas storlek, Arbetslöshetsförsäkringsfonden och dess uppgifter, betalnings- och uttagsförfarande samt ändringssökande och rättelse.  
2.1.2
Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Arbetslöshetsförsäkringsfonden är en av arbetsgivarna och löntagarna administrerad självständig inrättning vars omkostnader finansieras med intäkten av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Arbetslöshetsförsäkringsfonden har till uppgift att finansiera de förmåner som avses i finansieringslagen till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem, fastställa och ta ut de arbetslöshetsförsäkringspremier som avses i finansieringslagen och övervaka att de förpliktelser i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremierna som föreskrivs i den lagen uppfylls, fastställa och ta ut den självriskpremie som avses i finansieringslagen, sköta Arbetslöshetsförsäkringsfondens tillgångar så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas, sköta återbetalningar och återkrav som avses i artiklarna 65.6 och 65.7 i grundförordningen beträffande arbetslöshetsdagpenningar som betalats till personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa samt verkställa ersättningar enligt lagen om ersättning för utbildning (1140/2013).  
2.1.3
Finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa
Enligt finansieringslagen svarar staten, arbetsgivarna och löntagarna med obligatoriska arbetslöshetsförsäkringspremier samt arbetslöshetskassorna med medlemsavgifter för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. Löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier redovisas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden, som svarar för de andelar och förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremierna. I fråga om de inkomstrelaterade förmåner som betalas av arbetslöshetskassorna — arbetslöshetsdagpenning och utgifter för alterneringsersättning — finansierar staten den andel som motsvarar grunddagpenningen. Staten deltar inte i finansieringen av förmåner som betalats under permitteringstid, vid väderhinder eller för tilläggsdagar. Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent. Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar för finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem. Den förhöjda förtjänstdelen finansieras i sin helhet av Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar till arbetslöshetskassorna en andel av förvaltningskostnaderna enligt 26 § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) och utjämning av medlemsavgifter enligt 19 a § i samma lag.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar även för betalningen till Pensionsskyddscentralen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och till statens pensionsfond av den avgift som avses i 133 § i lagen om statens pensioner (1295/2006) under arbetslöshets- och utbildningstiden samt för betalningen av beloppet enligt 31 § i lagen om lönegaranti (866/1998) och 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000). Dessutom finansierar Arbetslöshetsförsäkringsfonden det vuxenutbildningsstöd som avses i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) och förvaltningsutgifterna för det samt de förvaltningskostnader och yrkesexamensstipendier som avses i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) för andra än dem som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till staten. Enligt 23 § i finansieringslagen redovisar Arbetslöshetsförsäkringsfonden intäkten av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar dessutom årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. 
2.1.4
Arbetslöshetsförsäkringspremier
Arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier och med intäkterna från placeringar som görs med premierna samt vid behov med lån. Enligt 2 § i finansieringslagen ska arbetsgivaren betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetstagare löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Premierna ska bestämmas så att fonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och övriga lagstadgade utgifter som den ansvarar för.  
Enligt 12 § 1 mom. i finansieringslagen är en arbetsgivare och en i 15 § avsedd arbetstagare skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för arbete som arbetstagaren utför i Finland. Enligt 12 § 2 mom. i finansieringslagen är staten inte skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Statliga affärsverk är dock skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. 
Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremierna och deras belopp finns i 18 § i finansieringslagen. Arbetslöshetsförsäkringspremier är löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, löntagares arbetslöshetspremie för delägare i företag, arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag, arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk och arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen. Procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms för ett kalenderår i sänder. 
2.1.5
Grunden för arbetslöshetsförsäkringspremierna
I 19 § i finansieringslagen föreskrivs det om grunden för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Enligt 1 mom. ska lön, resultatpremie eller något annat vederlag som erhållits i ett anställnings- eller tjänsteförhållande och som har betalts eller avtalats att betalas som ersättning för arbete anses som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Ett sådant vederlag anses som lön också då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen (866/1998) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare (ställföreträdande betalare) i stället för av arbetsgivaren. Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal helt eller delvis ska gottgöras i form av betjäningsavgifter eller gåvor av allmänheten, dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, eller stöd för privat vård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), eller något annat motsvarande stöd som betalas av staten eller kommunen. I 2 mom. ges exempel på vad som dock inte anses som lön som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om vad som enligt denna paragraf anses som lön. 
I 19 a § i finansieringslagen föreskrivs det om grunden för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Grunden för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är den sammanlagda lönesumma som består av de inkomstposter enligt 19 § som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och som arbetsgivaren och en ställföreträdande betalare betalat, om inte något annat följer av 12 och 12 a §. Ett statligt affärsverks arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms utifrån de löner som affärsverket betalat och som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). 
2.1.6
Förfarande vid betalning och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier
Finansieringslagens 7 kap. innehåller bestämmelser om förfarandet vid betalning och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. Genom den lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (542/2012) som trädde i kraft den 10 oktober 2012 blev uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier Arbetslöshetsförsäkringsfondens uppgift. Tidigare sköttes uttaget av olycksfallsförsäkringsanstalten och Statskontoret.  
Det nuvarande förfarandet för betalning och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier grundar sig på förskottsfakturering under försäkringsåret och utjämningsfakturering efter försäkringsåret. Förskottet på arbetslöshetsförsäkringspremien bör så nära som möjligt motsvara den slutliga lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsfonden bestämmer arbetslöshetsförsäkringspremierna med iakttagande av betalningsdagsprincipen, varvid en lönepost anses höra till ett visst försäkringsårs lönesumma beroende på när lönen är betald. Arbetslöshetsförsäkringsfonden tar under försäkringsåret ut förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien hos arbetsgivaren på basis av de förskottslönesummor som beräknats för försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien utan att höra arbetsgivaren i regel i december efter att procentsatserna för arbetslöshetsförsäkringspremierna för följande försäkringsår har fastställts. Arbetslöshetsförsäkringsfonden bestämmer förskottslönesumman utifrån de uppgifter om beskattning på eget initiativ som fåtts från Skatteförvaltningen och de uppgifter som arbetsgivaren meddelat fonden. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan under försäkringsåret ändra förskottet eller slopa det på eget initiativ eller på yrkande av arbetsgivaren.  
I 21 b § i finansieringslagen föreskrivs det om arbetsgivarens skyldighet att meddela Arbetslöshetsförsäkringsfonden lönesumman för det slutliga fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivaren ska till Arbetslöshetsförsäkringsfonden anmäla de löner som arbetsgivaren betalat under försäkringsåret före utgången av januari kalenderåret efter försäkringsåret. Anmälan behöver inte göras, om arbetsgivaren inte har betalat några löner under försäkringsåret och inget förskott har fastställts. Arbetsgivaren är skyldig att göra en anmälan även när Arbetslöshetsförsäkringsfonden kräver detta.  
Den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden på basis av de löner som betalats ut under försäkringsåret i regel efter försäkringsårets utgång och sänder arbetsgivaren beslutet om arbetslöshetsförsäkringspremien och kräver vid behov en utjämningsavgift av arbetsgivaren eller återbetalar det förskottsbelopp som var för mycket. Om den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien är större än det förskott som tagits ut hos arbetsgivaren, tar Arbetslöshetsförsäkringsfonden hos arbetsgivaren som utjämningsavgift ut skillnaden mellan det förskott som tagits ut och den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien. Om den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien är mindre än det förskott som tagits ut hos arbetsgivaren, återbetalar Arbetslöshetsförsäkringsfonden till arbetsgivaren såsom förskottsåterbäring skillnaden mellan den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet. Arbetslöshetsförsäkringsfonden tar ut ränta på utjämningsavgiften och betalar också ränta på återbäringen. Det minsta belopp som tas ut eller återbetalas är 10 euro.  
Arbetsgivaren ska också innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie av löntagaren i samband med varje lönebetalning och svara för att den betalas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 
2.1.7
Erhållande och utlämnande av uppgifter
I 22 § i finansieringslagen föreskrivs det om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter. I 1 mom. föreskrivs det att arbetslöshetsförsäkringsfonden trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har rätt att för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie 
1) av befolkningsregistermyndigheterna få uppgifter om genom personbeteckning specificerade arbetsgivares namn och adress, ändrade personbeteckning och död, 
2) av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna få arbetsgivarspecifika uppgifter om betalda löner och uppgifter om personer som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare, och om de tidsperioder då personerna är försäkrade i enlighet med de lagarna, samt om de löner som betalats till personerna under dessa tidsperioder och identifieringsuppgifter om arbetsgivare som betalat lön, 
3) av arbetsgivaren få behövliga uppgifter, 
4) av myndigheter som nämns i 4 § 1 mom. 1—7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och av sammanslutningar och inrättningar som avses i 2 mom. få nödvändiga uppgifter, när de sistnämnda har eller kan ha information om sådant som har samband med fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Enligt 2 mom. ska Arbetslöshetsförsäkringsfonden utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §. 
I 22 a § i finansieringslagen föreskrivs det om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter från Skatteförvaltningen. Enligt 1 mom. har arbetslöshetsförsäkringsfonden trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga 
1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare, 
2) uppgifter om arbetsgivarprestationer som arbetsgivaren uppgett, 
3) enligt betalningsmottagare genom födelseåret specificerade uppgifter som arbetsgivaren uppgett för beskattningen om utbetalda löner och därmed jämförbara prestationer samt om skatter och obligatoriska försäkringspremier som innehållits hos löntagaren. 
Enligt 2 mom. har Arbetslöshetsförsäkringsfonden trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter på begäran rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som motsvarar de i 1 mom. avsedda uppgifterna om specificerade betalningsmottagare och arbetsgivare och som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under behandling och som är specificerade enligt betalningsmottagare. 
Enligt 3 mom. har Arbetslöshetsförsäkringsfonden trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att i fråga om skattegranskningar som riktats mot arbetsgivare av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga 
1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare, 
2) uppgifter som arbetsgivaren meddelat Skatteförvaltningen för beskattningen och som gäller lönebetalningen samt uppgifter som framkommit vid skattegranskningen och som gäller försummelse av de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till lönebetalningen. 
Enligt 4 mom. ska Arbetslöshetsförsäkringsfonden utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1—3 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att sammanställa och behandla de i 22 och 22 a § avsedda personuppgifterna för fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 4, 5 och 6 kap. samt självriskpremie enligt 8 a kap. Den sammanställda informationen får sparas tills Arbetslöshetsförsäkringsfondens ovan nämnda uppdrag har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare. 
Uppgifter som omfattas av Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter kan lämnas till den med hjälp av en teknisk anslutning. Med hjälp av en teknisk anslutning får också sekretessbelagda uppgifter lämnas utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda. Innan en teknisk anslutning öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram utredning för den som öppnar anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att föra ett arbetslöshetsförsäkringsregister för skötseln av de ärenden i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremier som enligt finansieringslagen ankommer på fonden.  
Enligt 21 g § 1 mom. i finansieringslagen har Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet enligt 21 b §, 21 c § 4 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 24 § 3 mom. och 24 c §. 
2.1.8
Ändringssökande och rättelse
Bestämmelser om begäran om omprövning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden finns i 24 f § i finansieringslagen. Enligt paragrafen får omprövning av ett beslut som Arbetslöshetsförsäkringsfonden fattat om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp begäras hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden på det sätt som anges i förvaltningslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 49 c § i förvaltningslagen ska omprövning dock begäras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet har fattats. 
Enligt 24 g § om rätt att söka ändring får den som är missnöjd med arbetslöshetsfondens beslut söka ändring i det genom besvär hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring i det genom besvär hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut ska iakttas även om det överklagas. Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut ska iakttas även om det överklagas. Ändring i ett beslut av Arbetslöshetsförsäkringsfonden om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får inte sökas genom besvär förrän omprövning av beslutet har begärts hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden enligt 24 f §. Beslut som Arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelat med stöd av 24 f § får överklagas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. När ändring söks i Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 1 § 2 mom. samt 4 och 5—7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När ändring söks i ett beslut som Arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelat med stöd av 24 c § i denna lag iakttas dessutom 12 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 
Bestämmelser om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie att finns i 24 i § i finansieringslagen. Om det av arbetsgivaren tagits ut arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie eller återbetalningsränta med ett för högt belopp, kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremien till arbetsgivarens fördel. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan rätta en arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie och återbetalningsränta till arbetsgivarens nackdel, om felet beror på Arbetslöshetsförsäkringsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även när arbetsgivaren inte har gjort anmälan om lönesumman, när anmälan om lönesumma eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller när arbetsgivaren annars har försummat sin anmälningsskyldighet. En sådan rättelse av arbetslöshetsförsäkringspremien kan göras inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång. Arbetslöshetsförsäkringspremien kan inte rättas om ärendet har avgjorts genom ett beslut med anledning av besvär. 
2.1.9
Ersättning för utbildning
Bestämmelser om ersättning för utbildning finns i lagen om ersättning för utbildning (1140/2013). Syftet med lagen är att förbättra arbetsgivarnas möjligheter att ordna utbildning för sina anställda i syfte att utveckla deras yrkeskompetens. Lagen tillämpas på ersättande av kostnader som ordnandet av utbildning orsakar (utbildningsersättning) för de arbetsgivare som inte har rätt till utbildningsavdrag enligt 56 § 6 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) eller 10 f § 6 mom. i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967). Lagen tillämpas dock inte på riksdagens kansli, republikens presidents kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli, statens revisionsverk, Finlands Bank eller Folkpensionsanstalten. Lagen tillämpas inte heller på hushållsarbetsgivare. Vad som i lagen föreskrivs om arbetstagare gäller även tjänstemän och tjänsteinnehavare. För verkställandet av denna lag ansvarar för statens ämbetsverks del finansministeriet och för andra arbetsgivares del Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Statliga myndigheter ansöker om utbildningsersättning hos finansministeriet och övriga arbetsgivare hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden. I 8 § i lagen om ersättning för utbildning föreskrivs det om förfarandet vid ansökan om utbildningsersättning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetsgivaren meddelar utbildningsersättningens belopp enligt 5 § i lagen i samband med anmälan om lönesumma enligt 21 b § i finansieringslagen. Arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelar ett beslut om utbildningsersättningens belopp samtidigt som fonden fastställer beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremien enligt 21 c § i finansieringslagen. Utbildningsersättningen dras av från den arbetslöshetsförsäkringspremie som arbetsgivaren ålagts att betala. Enligt 9 § i lagen om ersättning för utbildning tillämpas i ett ärende som gäller utbildningsersättning som betalas av Arbetslöshetsförsäkringsfonden bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie i 21 c, 22, 22 a, 22 c—24 g, 24 i, 26 d och 26 e § i finansieringslagen. 
2.2
Bedömning av nuläget
Syftet med lagen om inkomstdatasystemet är att samla och förmedla inkomstuppgifter så i realtid som möjligt och förenkla de förfaranden och skyldigheter som hänför sig till anmälande av löneuppgifter. Det nya inkomstdatasystemet föranleder ändringar i förfarandet för betalning och uttag enligt finansieringslagen och möjliggör att uttagsförfarandet uppdateras i förhållande till det nuvarande förfarandet med fastställande av premier i efterhand.  
Inkomstregistret ändrar Arbetslöshetsförsäkringsfondens sätt att få inkomstuppgifter och andra uppgifter som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. I och med ibruktagandet av inkomstdatasystemet meddelas inkomstuppgifterna till inkomstregistret specificerade enligt betalare och inkomsttagare. En specificerad arbetsgivare anmäler till inkomstregistret de löner som arbetsgivaren betalat specificerat med personbeteckning för varje löntagare i regel inom fem dagar från lönebetalningen. Om personbeteckning saknas ska en utländsk identifikationsbeteckning, namn, födelsetid, kön och adressuppgifter samt löner och andra specificerade naturaförmåner som betalas sparas i inkomstregistret. Då arbetsgivaren meddelar en löntagare med personbeteckning om en lönebetalning, behöver man inte meddela löntagarens namn, ålder eller adress till inkomstregistret. Enligt 24 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet är prestationsbetalare inte skyldiga att till uppgiftsanvändare lämna i 6 och 7 § avsedda och i inkomstregistret lagrade uppgifter på annat sätt än så som föreskrivs i den lagen. Inkomstregistret ändrar eller utvecklar inte informationen, utan förmedlar den information som anmälts oförändrad till uppgiftsanvändarna.  
Bestämmelser om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremien finns i 22 och 22 a § i finansieringslagen. Bestämmelserna ger emellertid ännu inte helt Arbetslöshetsförsäkringsfonden möjlighet att få uppgifter specificerade enligt prestationsbetalare och prestationstagare. Med beaktande av inkomstregistrets karaktär och struktur och den ändring av omvärlden som inkomstregistret medför behöver de nämnda bestämmelserna preciseras så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden får rätt att få inkomstuppgifter och andra uppgifter specificerade enligt prestationsbetalare och prestationstagare för att sköta uppgifter som hänför sig till verkställandet av fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetslöshetsförsäkringsfonden får då informationen också via inkomstregistret sådan som arbetsgivaren har anmält den till registret. Eftersom det uppgiftsinnehåll som Arbetslöshetsförsäkringsfonden behöver som helhet och som den får från inkomstregistret också innehåller uppgifter som hänför sig till dess rätt att få uppgifter om pensionsförsäkring med stöd av 22 § i finansieringslagen, såsom t.ex. uppgifter om pensionsförsäkringens art, samt från Skatteförvaltningen med stöd av 22 a §, bör rätten att behandla uppgifter specificerat enligt prestationsbetalare och prestationstagare gälla båda bestämmelserna.  
Genom att ge Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att få inkomstuppgifter specificerade med personbeteckning eller på annat sätt per prestationsbetalare och prestationstagare och uppgifter ur inkomstregistret kan man trygga ett effektivt verkställande och övervakande av arbetslöshetsförsäkringspremier och möjliggöra en automatisk kvalitetssäkring. Maskinell kontroll av personbeteckningsförsedda inkomstregisteruppgifter är också effektivare och mera datasäker än det nuvarande systemet. Den möjliggör bl.a. en effektivare kontroll av åldersgränser som hänför sig till försäkringsskyldigheten och riktigheten hos delägares och företagares löneanmälningar maskinellt och främjar också anmälarnas rättsskydd. 
De ändringar som görs i finansieringslagen med anledning av lagen om inkomstdatasystemet möjliggör inte längre ansökan om utbildningsersättning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden i samband med den nuvarande anmälan om lönesumman och förutsätter at det nuvarande förfarandet för ansökan och betalning av utbildningsersättning ändras till den del utbildningsersättning söks hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 
3
Målsättning, alternativ för genomförandet och de viktigaste förslagen
3.1
Målsättning
Syftet med propositionen är att med anledning av införandet av inkomstdatasystemet förnya förfarandet för betalning och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier samt göra de nödvändiga ändringar i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner som hänför sig till införandet av systemet. Syftet med ändringarna är att utveckla fastställandet, uttaget och övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremier på ett sätt som tjänar arbetsgivarna och Arbetslöshetsförsäkringsfonden och minskar den administrativa bördan. Med tanke på Arbetslöshetsförsäkringsfonden vill man genom ändringarna också främja ett jämnt flöde av medel till fonden för finansieringen av arbetslöshetsförmåner och förbättra det informationsunderlag som fonden har till förfogande för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. I fråga om arbetsgivarna är målet med ändringarna att fastställandet och uttaget arbetslöshetsförsäkringspremier bättre än nu ger möjlighet att beakta olika arbetsgivares behov vid betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremier och ger arbetsgivarna fler alternativ för att sköta sin skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. 
3.2
Alternativ
Andra alternativ för genomförandet än det som föreslås skulle vara att göra endast de på grund av inkomstregistret mest nödvändiga ändringarna i det nuvarande förfarandet för betalning och uttag, ändra förfarandet så att det enbart baserar sig på genomförda lönebetalningar eller överföra arbetslöshetsförsäkringspremierna till Skatteförvaltningen så att de samlas in i samband med andra avgifter av skattenatur. Som ett alternativ för genomförandet bör det också granskas vad som händer med de eftersträvade effekterna om inga ändringar görs. Om inga ändringar görs innebär det sannolikt att effekterna på uttagsförfarandet och minskningen av den administrativa bördan för arbetsgivarna tack vara införandet av inkomstdatasystemet uteblir. 
Ett alternativ där endast de mest nödvändiga ändringarna görs i det nuvarande betalnings- och uttagsförfarandet innebär en möjlighet att utnyttja inkomstuppgifterna i inkomstregistret vid fastställandet av den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien medan det nuvarande förfarandet till största delen förblir som förut. Denna modell möjliggör nästan inte alls att de möjligheter inkomstregistret medför kan utnyttjas inom förfarandet för betalning och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Om förfarandet för betalning och uttag ändras så att det enbart baserar sig på genomförda lönebetalningar innebär det att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna på basis av den faktiska lönebetalning som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret. En fördel med denna modell är att modellen baserar sig på genomförd lönebetalning, att premierna automatiskt förfaller till betalning och att de beräknas schematiskt och förfarandet förenklas jämfört med det nuvarande. Modellen möjliggör inte flexibilitet och ger inte arbetsgivarna möjlighet att överväga vilket sätt att sköta betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremier som är mest lämpligt för deras verksamhet.  
Uttagandet av arbetslöshetsförsäkringspremier överfördes till Arbetslöshetsförsäkringsfonden genom en lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (542/2012). Lagen trädde i kraft den 10 oktober 2012. I samband med beredningen av denna lag togs det fram ett alternativ om att överföra arbetslöshetsförsäkringspremierna till Skatteförvaltningen så att de tas ut i samband med andra avgifter av skattenatur. Detta alternativ skulle ha kunnat medföra fördelar som grundar sig på genomförda lönebetalningar, men det skulle ha varit mera arbetskrävande för arbetsgivarna, eftersom de hade varit tvungna att räkna ut premierna själva.  
Den föreslagna modellen, som både baserar sig på genomförd lönebetalning och möjliggör uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier i förskott, betjänar på det mest täckande sättet alla olika typer av arbetsgivare. Det föreslagna uttagsförfarandet baserar sig huvudsakligen på en genomförd löneutbetalning, men arbetsgivarna ska fortfarande ha möjlighet att välja förskottsuttag. Detta förslag motsvarar resultatet av den kundenkät Arbetslöshetsförsäkringsfonden genomförde kundenkäten under perioden 16–28.2.2017. Fonden sände enkäten till cirka tusen som prenumererade på dess nyhetsbrev eller hade kontakt med fonden. Dessutom var det möjligt att svara på enkäten via en länk på fondens webbsida. Svarargruppen kontrollerades inte. som Arbetslöshetsförsäkringsfonden gjort. Enligt resultaten från enkäten önskade 54,8 % av de svarande att arbetslöshetsförsäkringspremien i framtiden ska kunna betalas månatligen på basis av genomförd lönebetalning. En betalning kvartalsvis på basis av genomförd lönebetalning önskades av 20,6 procent av de svarande, medan 20,8 procent av de svarande ville att den nuvarande modellen med förskott och slutliga betalningar skulle bli kvar. Den föreslagna uttagsmodellen kan bedömas komplicera förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier jämfört med idag och orsaka mer administrativt arbete för Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Trots det kan det föreslagna förfarandet anses som det mest ändamålsenliga sättet att ordna uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier, eftersom det ger arbetsgivarna möjlighet att ordna betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna på ett sätt som lämpar sig för deras verksamhet och ekonomi. 
3.3
De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås det att förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier ändras och förnyas med anledning av införandet av inkomstdatasystemet så att det nya förfarandet möjliggör både uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier som baserar sig på genomförd lönebetalning och uttag i förskott. Utgångspunkten är att uttagsförfarandet baserar sig på en genomförd löneutbetalning, men arbetsgivarna ska ändå ha möjlighet att välja förskottsuttag. Det föreslås att det görs ändringar i förfarandet för uttag i förskott så att inkomstdatasystemet ska kunna utnyttjas och förfarandet förenklas.  
Uttagandet av arbetslöshetsförsäkringspremier baserar sig enligt förslaget antingen på genomförd lönebetalning eller på en förhandsbetalning som motsvarar uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier i dag.  
Inom det förfarande som baserar sig på genomförd lönebetalning fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie fyra gånger per år utan att höra arbetsgivaren på basis av de inkomstuppgifter och andra uppgifter som arbetsgivaren eller en ställföreträdande betalare har anmält till inkomstregistret om löner enligt 19 a § som betalats under tre kalendermånader före debiteringen. Detsamma gäller alla slags arbetslöshetsförsäkringspremier, såsom löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier. I det förfarande som baserar sig på genomförd lönebetalning fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden inte en lönesumma i förskott eller fattar beslut om den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremie eller om uttag eller återbetalning av premier i anslutning till den efter utgången av lönebetalningsåret. 
Med anledning av införandet av inkomstdatasystemet föreslås det att förskottspremieförfarandet ändras så att arbetsgivaren ska begära att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer ett förskott på arbetslöshetsförsäkringspremierna, att det i lagen noggrannare än nu föreskrivs om grunderna för fastställande av förskott, att inkomstregistret utnyttjas vid fastställandet av förskott och slutliga arbetslöshetsförsäkringspremier, att det föreskrivs närmare om ändring av ett fastställt förskott, att arbetsgivarens skyldighet att anmäla en lönesumma slopas och att fastställandet av den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien tidigareläggs.  
Förskottsbetalning som förfarande baserar sig fortfarande på en förskottspremie och en slutlig arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs efter årets slut samt en eventuell utjämningsavgift eller förskottsåterbäring. Arbetsgivaren ska begära att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna som förskott. Begäran ska ställas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret eller, då verksamheten inleds under försäkringsåret, innan den första löneanmälningen görs till inkomstregistret. Betalningssättet kan ändras från ingången av följande försäkringsår och ändringen ska då begäras senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer förskottet på arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för följande år i december efter det att arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställts, i första hand på basis av den lönesumma enligt 19 a § som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret för de tolv månader som närmast föregår tidpunkten för fastställandet. Arbetsgivaren kan emellertid också anmäla en lönesumma som grund för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa ett förskott också på basis av inkomstuppgifter som inkommit till inkomstregistret för en kortare tid eller på basis av en arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställts genom uppskattning. Arbetslöshetsförsäkringspremien fördelas i förskottsförfarandet på fyra lika stora betalningsposter och posternas betalningsdagar infaller i början på varje kvartal. Detsamma gäller alla slags arbetslöshetsförsäkringspremier, såsom löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier. I förfarandet med förskottspremier kan den lönesumma som utgör grunden för betalningen på arbetsgivarens initiativ ändras under betalningsåret. På basis av arbetsgivarens anmälan kan lönesumman emellertid inte minskas så den ligger under den lönesumma som arbetsgivaren redan betalat enligt uppgifterna i inkomstregistret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan på eget initiativ ändra lönesumman inom förskottsförfarandet då det är uppenbart att arbetsgivaren har anmält en för liten lönesumma i syfte att kringgå betalningen av förskott på arbetslöshetsförsäkringspremier. Vid fastställandet av den slutliga premien får Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppgifter om lönesumman för det avslutade året genast efter att uppgifterna om lönebetalning för den sista dagen i december har sparats i inkomstregistret. Då uppgifterna om lönesumman fås tidigare, tidigareläggs också fastställandet av den slutliga premien jämfört med det nuvarande systemet. 
Det föreslås att 22 och 22 a § om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter i finansieringslagen ändras med anledning av införandet av inkomstdatasystemet så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden med stöd av paragraferna får rätt att få uppgifter specificerade enligt prestationsbetalare och prestationstagare genom personbeteckning eller på annat sätt specificerade uppgifter för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Det föreslås att lagen om ersättning för utbildning ändras på så sätt att ersättning för utbildning ska sökas separat hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden och att den antingen kan dras av från arbetslöshetsförsäkringspremien eller betalas till arbetsgivaren. 
4
Propositionens konsekvenser
4.1
Konsekvenser för de offentliga finanserna
Ibruktagandet av inkomstregistret möjliggör ett uttagande av arbetsgivarpremier mera i realtid än nu som baserar sig på utfallet och som klarlägger skyldigheterna för dem som är arbetsgivare. Ibruktagandet av inkomstdatasystemet inverkar inte på förmånsbeloppet eller beloppet av andra utgifter som finansieras av Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 
Förfarandet för uttag av premier ändrar från ingången av 2019. Då inkomstregistret tas i bruk börjar Arbetslöshetsförsäkringsfonden ta ut premier i regel på basis av genomförda lönebetalningar. Ett förskottsuttag baserat på en uppskattad lönesumma är emellertid fortfarande möjligt om arbetsgivaren väljer det. Betalningsrytmen för både premier baserade på genomförd lönebetalning och på förskottsbetalning ändras, vilket inverkar på uppkomsten av inkomstflödet. Inom förfarandet med uttag som baserar sig på genomförd lönebetalning har det med avseende på en minimering av kostnaderna, minskande av den administrativa bördan och tryggande av ett effektivt uttag ansetts motiverat att arbetslöshetsförsäkringspremierna tas ut fyra gånger per år och inte oftare. Om arbetslöshetsförsäkringspremierna skulle fastställas tolv gånger per försäkringsår i stället för fyra, skulle de totala kostnaderna för fastställandet öka till nästan det dubbla jämfört om de fastställs fyra gånger. 
I modellen som baserar sig på utfall fastställs arbetsgivarpremien enligt den lönesumma som betalats för de föregående tre månaderna. I detta fall är premien graderad till en lägre och en högre premie. Den lägre premieprocenten (0,65 % för år 2018) betalas för lön som underskrider gränsen för lönesumman (2 083 500 euro år 2018). Om den lönesumma som inkommit under ett år överskrider gränsen för lönesumman, stiger premieprocenten för den överskridande delen till den högre procentsatsen (2,6 % år 2018).  
I den nya förskottsmodellen som baserar sig på en uppskattning av lönesumman betalas både den lägre och den högre arbetsgivarpremien för varje betalningspost i förhållande till fördelningen i den lägre och den högre arbetsgivarpremien för en lönesumma som baserar sig på uppskattning. På så sätt betalas i varje betalningspost en jämnstor del av den genomsnittliga premien som uppskattats för hela året för arbetsgivaren i fråga. De betalningsposter som baserar sig på en uppskattning av lönesumman för försäkringsåret är sålunda lika stora, i varje post betalas en fjärdedel av hela årets uppskattade lönesumma och den slutliga premien för försäkringsåret justeras före utgången av juni följande år. Också löntagarpremien redovisas med samma tidsplan. 
År 2019, då uttaget enligt uppskattning ändras så att det huvudsakligen grundar sig på en genomförd lönebetalning och faktureringen sker med tre månaders mellanrum, slutar den första lönebetalningsperioden som faktureras vid utgången av mars. Med beaktande av tiden för anmälan till inkomstregistret, Arbetslöshetsförsäkringsfondens behandlingstid och fakturans betalningstid infaller den första betalningsposten för arbetslöshetsförsäkringspremier baserad på genomförd betalning i månadsskiftet april-maj. 
Båda modellerna ändrar tidsplanen för inflödet av försäkringspremieinkomsterna. Beroende på hur många arbetsgivare som övergår till det nya förfarandet baserat på genomförda betalningar har detta konsekvenser i synnerhet för Arbetslöshetsförsäkringsfondens likviditet i början av 2019. Efter ibruktagandet utjämnas intäkterna av premierna på årsnivå. 
I enlighet med de nya betalningstidpunkter som föreslås för fasen då ändringarna träder i kraft fördröjs intäktsflödet med högst ca 1 000 miljoner euro jämfört med det nuvarande inflödet av avgiftsintäkterna under en period på fyra månader. Detta avspeglas som ett likviditetsunderskott av engångsnatur i kassaflödet, vilket bör beaktas i finansieringsplanen för år 2019. Det största likviditetsunderskottet infaller i början av året, om alla arbetsgivare väjer modellen med genomförd betalning. Då är likviditetsunderskottet tillfälligt som mest -100 Med antagandet att arbetslöshetsförsäkringspremieprocenterna för 2019 är samma som för 2018. Antagandena om den ekonomiska utvecklingen är enligt den konjunkturprognos som Pensionsskyddscentralen publicerat (15.1.2018): arbetslöshet 8,0 % och ökning av lönesumman med 2,6 % år 2019. Situationen i början av 2019 baserar sig på Arbetslöshetsförsäkringsfondens bedömning enligt bokslutsuppgifterna för 2017 om förändringen i nettotillgångarna år 2018. miljoner euro före utfallsmodellens första betalningstidpunkt. För att trygga finansieringssituationen i början av 2019 är alternativen en periodisering av statens finansieringsandel av den inkomstrelaterade dagpenningen så att finansieringsandelen koncentreras till början av året och de finansieringsinstrument som finns på marknaden. Dessutom försvagas finansieringsunderskottet och likviditeten av det masskuldebrevslån som förfaller till betalning i september 2019, vars nominella värde är 600 miljoner euro.  
Det fanns ca 170 000 sammanslutningar som betalar arbetslöshetsförsäkringspremie år 2016. Av arbetsgivarna betalar 97 procent löner under den nuvarande gränsen för lönesumman på 2 083 500 euro. Av dessa arbetsgivares arbetsgivar- och löntagarpremier inflyter ca 15 procent av avgiftsintäkten. Det beräknas att största delen av arbetsgivarna övergår till betalning i efterhand av arbetslöshetsförsäkringspremier baserat på utfall. Detta för att det ur arbetsgivarens synvinkel är det lättaste sättet att uppfylla arbetsgivarskyldigheterna och det inte kräver att arbetsgivaren aktivt håller kontakt med Arbetslöshetsförsäkringsfonden. När det gäller statens ämbetsverk tillämpar man redan ett system med betalning av premierna fyra gånger per år baserat på utfall. 
Propositionen har inga konsekvenser för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. Den har inte heller några konsekvenser för det totala inflödet av Arbetslöshetsförsäkringsfondens finansiering och ändrar inte finansieringsförhållandena mellan de olika finansieringsparterna. Propositionen har inte heller konsekvenser för beloppet av de förmånsutgifter som Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar eller för hur Arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter, förutom dess egna administrationskostnader, bildas eller hur Arbetslöshetsförsäkringsfondens finansieringsandelar av den inkomstrelaterade dagpenningen och andra förpliktelser som den ska finansiera betalas. 
De totala konsekvenserna beror på hur stor andel av arbetsgivarna som väljer den förväntade utfallsmodellen i stället för förskottsmodellen. Den nuvarande uttagsmodellen är en förskottsmodell där största delen av kunderna i medeltal får tre fakturor på förskott och ett beslut om den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien samt en faktura för den. Vid en tillämpning av den gällande förskottsmodellen ligger de uppskattade kalkylerade årskostnaderna för kundbetjäning, beslutsfattande och eventuellt uttag samt fakturering på ca 2,5 miljoner euro. Om alla arbetsgivare skulle använda sig av utfallsmodellen från och med den 1 januari 2019, vore den motsvarande uppskattade årskostnaden ca 1,5 miljoner euro. Om alla arbetsgivare skulle använda den förnyade förskottsmodellen som föreslås i propositionen, vore motsvarande uppskattade årskostnad ca 2,6 miljoner euro. Om 75 procent av arbetsgivarna väljer utfallsmodellen och 25 procent förskottsmodellen, blir den uppskattade kalkylerade årskostnaden ca 1,7 miljoner euro. 
4.2
Konsekvenser för företagen
Konsekvenserna i fråga om hur den administrativa bördan förändras beror på vilken uttagsmodell arbetsgivaren väljer. 
På arbetsgivarens val av betalningsmodell inverkar den beräknade årliga lönesumman, omfattningen av kontakter och arbete och hur enkel den är. Lönesummans inverkan är väsentlig i det avseendet att om arbetsgivaren väljer utfallsmodellen och lönesummans gräns (2 083 500 euro år 2018) överskrids under året, stiger avgiften för den överskridande delen från 0,65 procent till 2,6 procent. Ökningen är alltså nästan två procent (enligt premieprocentsatserna år 2018). I synnerhet för företag som rapporterar kvartalsresultat samt kommuner och samkommuner kan den jämna nivå på arbetslöshetsförsäkringspremierna som förskottsbetalningen möjliggör vara ett lämpligare betalningssätt där också planeringen av ekonomin och uppföljningen av utfallet är enklare. För små arbetsgivare vars lönesumma inte överskrids under ett år eller vars lönesumma under ett år varierar t.ex. på grund av säsong, är den betalningsmodell som baserar sig på en betald lönesumma enklare och mera aktuell.  
En fördel med utfallsmodellen är att den baserar sig på en betald lön och det är betydligt lättare än för närvarande för arbetsgivaren att precisera den i bokföringen och kontrollera att den är korrekt och att den varje kvartal överensstämmer med den betalda lönen. Enligt förskottsmodellen kan avstämningen såsom för närvarande ske först efter försäkringsårets utgång.  
En modell för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier i förskott tidigarelägger betalningen på så sätt att arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas i förskott utifrån en uppskattad lönesumma innan lönen har betalats och arbetsgivaren betalar också löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie i förskott. I praktiken måste arbetsgivaren finansiera löntagarens betalningsandel fram till lönebetalningen och innehållningen. Sålunda binder förskottsmodellen företagens kapital mera än utfallsmodellen. Med undantag för vissa ändringar i fråga om betalningstiden motsvarar förskottsmodellen det nuvarande uttagandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. I regel kan man uppskatta att den administrativa börda som uppkommer om modellen väljs motsvarar den nuvarande administrativa bördan för ett företag som är arbetsgivare. 
I fråga om de företag som övergår från förskottsmodellen till utfallsmodellen har företagen tillgång till kapitalen över fyra månader längre, vilket kan ha positiva konsekvenser för den finansiella ställningen och likviditeten. Inom båda de nya uttagsmodellerna förändras tidpunkterna för premieuttaget jämfört med den nuvarande modellen. Ändringen enligt förskottsmodellen med förfallodagar och den skillnad som arbetsgivaren betalar i förskott på årsnivå beskrivs i tabellerna nedan i ett exempel för arbetsgivare vars lönesumma under ett år är 10 000 000 euro respektive 200 000 euro. 
Lönesumma 10 000 000 e 
Modell 
Förfallo- 
dag 1 
Förfallo- 
dag 2 
Förfallo- 
dag 3 
Förfallo- 
dag 4 
Förfallo- 
dag 5 
Nuvarande förskott 
2.1: 
arbetsgivar- 
premie 
65 000€ 
1.3: 
arbetsgivar-premie 
79 165€ 
1.5: 
löntagar- 
premie 
95 000€ 
1.9: 
arbetsgivar- 
premie 
75 207€ 
1.10: 
löntagar- 
premie 
95 000€ 
Nytt  
förskott 
2.1: 
102 343€ 
1.4: 
102 343€ 
1.7: 
102 343€ 
1.10: 
102 343€ 
— 
Utfalls-modellen 
april–maj: 
69 216 € 
juli–augusti: 
118 241 € 
oktober– 
november: 
114 870 € 
januari– 
februari: 
107 045 € 
 
Lönesumma 200 000 e 
Modell 
Förfallo- 
dag 1 
Förfallo- 
dag 2 
Förfallo- 
dag 3 
Förfallo- 
dag 4 
Förfallodag 5 
Nuvarande förskott 
2.1: 
arbetsgivar- 
premie 
1 300 € 
1.5: 
löntagar- 
premie 
1 900€ 
1.10: 
löntagar- 
premie 
1 900 € 
 
 
Nytt 
förskott 
2.1: 
1 275 € 
1.4: 
1 275 € 
1.7: 
1 275 € 
1.10: 
1 275 € 
— 
Utfalls- 
modellen 
april-maj: 
1 245 € 
juli-augusti: 
1 340 € 
oktober- 
november: 
1 302 € 
januari- 
februari: 
1 213 € 
 
I ändringssituationer är det ofta nödvändigt att ändra förskottslönesumman för arbetsgivaren. En ändring av förskottsberäkningen förutsätter åtgärder från arbetsgivaren. Utfallsmodellen minskar företagens administrativa börda, eftersom arbetslöshetsförsäkringspremierna inte enligt den behöver uppskattas i förskott och Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna i en mera uppdaterad form i efterskott enligt en redan betald lönesumma som anmälts till inkomstregistret. Inom utfallsmodellen ändras arbetslöshetsförsäkringspremien automatiskt då lönesumman ändrar och arbetsgivaren behöver inte särskilt kontakta Arbetslöshetsförsäkringsfonden för att ändra premien.  
4.3
Konsekvenser för hushållen
För hushållsarbetsgivarna beror konsekvenserna på vilken uttagsmodell lönebetalaren väljer. 
Med utfallsmodellen fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetslöshetsförsäkringspremierna för hushållsarbetsgivaren i efterhand efter att anmälningen till inkomstregistret har gjorts, så att förfarandet blir aktuellare och mera begripligt för hushållsarbetsgivarna. Hushållsarbetsgivarna är ofta arbetsgivare som sporadiskt anställer någon, varför det är svårt att uppskatta lönesumman för hela året. Om utfallsmodellen tillämpas behöver arbetslöshetsförsäkringspremierna inte uppskattas i förskott i början av året och arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas i en mera uppdaterad form i efterskott enligt en redan betald lönesumma som anmälts till inkomstregistret.  
Det är troligt att största delen av hushållsarbetsgivarna kommer att välja utfallsmodellen. I praktiken innebär valet av utfallsmodellen att valet inte förutsätter några åtgärder av hushållen, utan Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och fakturerar arbetslöshetsförsäkringspremien efter att den betalda lönen har meddelats. Reformen minskar hushållsarbetsgivarnas administrativa skyldigheter som arbetsgivare, vilket kan sporra hushåll att anställa mera än för närvarande. 
Den föreslagna propositionen har inga konsekvenser för löntagarnas ställning när det gäller att finansiera arbetslöshetsförmåner. Om förskottsmodellen tillämpas innehåller arbetsgivaren fortfarande löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie på basis av den lön som ska betalas till arbetstagaren och redovisar förskotten på löntagarnas premier för Arbetslöshetsförsäkringsfonden, men i fortsättningen fyra gånger per år, dvs. oftare än i dag. Med utfallsmodellen beror antalet betalningsposter på antalet lönebetalningsperioder och hur de infaller under kalenderåret. 
4.4
Konsekvenser för samhällsekonomin
Propositionen bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för samhällsekonomin. Ibruktagandet av inkomstregistret beräknas effektivisera bekämpningen av den grå ekonomin, vilket sannolikt effektiviserar uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier och kan öka det finansieringsflöde som finns tillgängligt. Dessutom kan bekämpningen av den grå ekonomin i och med införandet av inkomstregistret bli enhetligare. Löntagaren har möjlighet att granska de lönebetalningsuppgifter som arbetsgivaren meddelat till inkomstregistret, vilket indirekt effektiviserar bekämpningen av den grå ekonomin och förbättrar uppgifternas tillförlitlighet i förhållande till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 
4.5
Konsekvenser för myndigheterna
Ibruktagandet av inkomstdatasystemet inverkar inte på hur Arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar de andelar som finansieras med intäkterna från arbetslöshetsförsäkringspremierna för arbetslöshetskassorna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och andra vars verksamhet Arbetslöshetsförsäkringsfonden enligt lag ska finansiera. Arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar premierna för 2019 och framöver på samma sätt och med samma rytm som tidigare år. Betalningsredovisningar betalas jämnt per månad eller i enlighet med arbetslöshetskassornas behov. De föreslagna ändringarna medför ändringar i Arbetslöshetsförsäkringsfondens processer och informationssystem. Ändringarna i informationssystemen genomförs som en del av en grundläggande reform av de informationssystem som är i bruk. Reformen av informationssystemen medför en utgiftspost av engångsnatur. 
5
Beredningen av propositionen
Regeringens proposition har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Finlands näringsliv, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Företagarna i Finland rf och Kommunala arbetsmarknadsverket.  
Utlåtande om propositionen har begärts av finansministeriet, justitieministeriet, Finlands Kommunförbund, Dataombudsmannen, Finansinspektionen, Statskontoret, besvärsnämnden för social trygghet, försäkringsdomstolen, Företagarna i Finland rf, Skatteförvaltningen, Pensionsskyddscentralen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Finlands näringsliv, Kommunala arbetsmarknadsverket, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry och Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf. 
Utlåtande lämnades av finansministeriet, Skatteförvaltningen, Finlands Kommunförbund, Finansinspektionen, Pensionsskyddscentralen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Finlands näringsliv, Kommunala arbetsmarknadsverket, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf och Akava ry. 
Utlåtandena kan läsas på statsrådets webbplats på adressen HYPERLINK "http://valtioneuvosto.fi/hankkeet" http://valtioneuvosto.fi/hankkeet. 
De ändringar som föreslås i propositionen understöddes och ansågs motiverade i utlåtandena. Det konstaterades att det tidsmässigt är ändamålsenligt att genomföra de föreslagna ändringarna i enlighet med propositionen den 1 januari 2019 i samband med tidpunkten för ibruktagandet av inkomstregistret. 
I utlåtandena ansågs det vara bra att förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier möjliggör både uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier som baserar sig på en genomförd löneutbetalning och förskottsuttag som motsvarar det nuvarande uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier. Enligt utlåtandena anser många företag att detta är viktigt och det att vilketdera man väljer inte har betydelse för arbetslöshetsförsäkringspremiernas slutliga belopp. Valmöjligheten ger arbetsgivaren möjlighet att beakta företagsrelaterade faktorer vid betalningen. I utlåtandena påpekades det att Arbetslöshetsförsäkringsfonden bör förbereda sig på att intäktsflödet av arbetslöshetsförsäkringspremierna försenas på grund av ändringen av betalningstidpunkterna genom att se till att likviditeten är tryggad. 
I fråga om uttagande av arbetslöshetsförsäkringspremier som baserar sig på genomförd lönebetalning konstaterades det att det i fortsättningen på många sätt kan vara en klarare modell för arbetsgivaren än för närvarande. Det föreslogs att man i framtiden ska utreda om det är möjligt att helt och hållet övergå till ett förfarande där uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier baserar sig på genomförd lönebetalning. Dessutom föreslogs det att man ännu ska utvärdera ett förfarande där uttag och betalning av arbetslöshetsförsäkringspremier sker ännu mera i realtid, dvs. en gång per månad. Det föreslogs också att det är skäl att göra en utvärdering av om förfarandet kan ändras så att det enbart grundar sig på genomförd lönebetalning senast när man vet hur många som övergått till att endast använda det förfarande som baserar sig genomförd lönebetalning. Dessutom fästes uppmärksamhet vid att det i propositionen inte har bedömts vilka kostnader som orsakas arbetsgivarna och Arbetslöshetsförsäkringsfonden av att förskottsmöjligheten bevaras jämfört med att man skulle övergå till bara ett förfarande som baseras på genomförd lönebetalning. Ett avsnitt med en bedömning av arbetsgivarnas administrativa kostnader har lagts till till bedömningen av konsekvenser för företagen.  
När det gäller sökande av utbildningsersättning föreslogs det att förfarandet bör vara så lätt som möjligt och grunda sig på den anmälan som arbetsgivaren gör. Förfarande motsvarar då förfarandet vid statens ämbetsverk när de söker utbildningsersättning hos finansministeriet.  
Eftersom syftet med propositionen är att ändra förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier så att det i första hand baserar sig på genomförd lönebetalning, konstaterades det i utlåtandena att det är viktigt att informera arbetsgivarna och ge dem anvisningar i god tid så att de hinner sätta sig in i och förbereda sig för ändringen. Ändringarna i tidpunkterna för betalningen och beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan föranleda behov att göra ändringar i bl.a. rapporteringen av arbetsgivarens budgetering och den ekonomiska uppföljningen.  
Pensionsskyddscentralen har ansett att det är viktigt att frågor som rör Arbetslöshetsförsäkringsfondens kassaflöden och likviditet vid behov bereds i samarbete med Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna ifall det behövs ändringar i tidsplanerna för de poster som Arbetslöshetsförsäkringsfonden redoviserar för arbetspensionssystemet.  
Finansministeriet konstaterade i sitt utlåtande att det föreskrivs om betalning statens andelar i statsrådets förordning om verkställighet av lagen om arbetslöshetskassor (272/2001) enligt vilken social- och hälsovårdsministeriet varje månad ska betala förskott till Arbetslöshetsförsäkringsfonden i form av jämnstora rater, om ingenting annat följer på framställning Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Enligt finansministeriet kan flexibiliteten i fråga om tidpunkten för statens prestationer vid behov ses över inom ramen för formuleringen i förordningen. 
Enligt Skatteförvaltningen borde den i propositionen föreslagna 22 a § 1 mom. 4 punkten slopas, eftersom Skatteförvaltningen ännu inte är säker på innehållet och tillgången i fråga om de uppgifter som avses i utkastet till bestämmelse. Skatteförvaltningen anser att man ska återkomma till frågan när man med säkerhet känner till innehållet och tillgången i fråga om de uppgifter som ska sparas i databasen. Skatteförvaltningens utlåtande har beaktats och det tillägg som föreslogs i 22 a § i finansieringslagen har strukits i propositionen. 
6
Samband med andra propositioner
Samtidigt med denna proposition behandlar riksdagen regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av socialtrygghets- och försäkringslagstiftningen med anledning av EU:s allmänna dataskyddsförordning (RP 52/2018 rd). Propositionen innehåller ett förslag till ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Förslagen i den nämnda propositionen och denna proposition borde samordnas under riksdagsbehandlingen av propositionerna. 
Samtidigt med denna proposition behandlar riksdagen också regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om Utbildningsfonden samt till lagar om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (RP 53/2018 rd). I den propositionen föreslås att Utbildningsfonden sammanslås med Arbetslöshetsförsäkringsfonden, att Utbildningsfondens uppgifter på grund av sammanslagningen övergår till Arbetslöshetsförsäkringsfonden och att fondens namn ändras till Sysselsättningsfonden. Propositionen innehåller ett förslag till ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Förslagen i den nämnda propositionen och denna proposition borde samordnas under riksdagsbehandlingen av propositionerna. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
21 §.Fastställande och uttag av premierna. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i den föreskrivs om fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremier enligt de olika uttagsmodellerna. Också paragrafens rubrik föreslås bli ändrad så att den motsvarar paragrafens innehåll. 
Det nya uttagsförfarandet innehåller både ett förfarande som baserar sig på utfall och ett som baserar sig på förskott. Utgångspunkten är att förfarandet baserar sig på genomförd lönebetalning på så sätt att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie utifrån de inkomstuppgifter som finns i inkomstregistret och andra uppgifter som finns tillgängliga. Arbetsgivaren har emellertid också möjlighet att välja ett förskottsförfarande genom att meddela Arbetslöshetsförsäkringsfonden om detta inom den tidsfrist som föreskrivs i lagen.  
I 21 § 1 mom. föreskrivs det om det nya sätt att fastställa arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie som är huvudregeln. Utgångspunkten är att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie på basis av arbetsgivarens genomförda lönebetalning enligt de löneuppgiftsanmälningar som arbetsgivaren gjort fyra gånger i året i det nationella inkomstdatasystemet.  
Med hjälp av systemet beräknar Arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetslöshetsförsäkringspremien dagligen, men fastställer premierna för arbetsgivaren fyra gånger per år. Arbetslöshetsförsäkringsfonden hämtar nya och ändrade uppgifter från det nationella inkomstdatasystemet en gång per dygn. Fonden behandlar informationen i sitt eget register över lönesummor och för över informationen till sitt kundregister samt sammanställer uppgifterna i enlighet med 22 c §. Betalningen baserar sig på fastställande i efterhand och på den arbetstagarspecifika löneuppgiftsanmälan som arbetsgivaren gör i inkomstregistret där sådana betalda löneposter som omfattas av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie har anmälts. Arbetslöshetsförsäkringsfonden samlar löneuppgiftsanmälningar i enlighet med betalningsdagsprincipen för tre månader så att anmälan och den betalda lönen gäller den månad då lönen har betalats, sammanställer av dem arbetsgivarspecifika lönesummor som omfattas av skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie och fastställer utifrån dem arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier fyra gånger per år. Fonden börjar fastställa arbetslöshetsförsäkringspremierna med tre månaders mellanrum då löneuppgiftsanmälningarna för de föregående tre månaderna har gjorts i inkomstdatasystemet. Fonden kan fastställa premien utan att höra arbetsgivaren.  
De lönebetalningsperioder som anmälts till inkomstregistret och utifrån vilka arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställs är januari-mars, april-juni, juli-september och oktober-december. På motsvarande sätt inleds fastställandet av premien i april, juli och oktober samt för årets sista betalningsperiod i januari året efter försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden börjar alltså i april fastställa arbetslöshetsförsäkringspremierna för de i inkomstdatasystemet anmälda lönebetalningar gjorts i januari-mars. Om det görs retroaktiva korrigeringar i inkomstregistret återbetalar fonden ett motsvarande belopp eller kräver motsvarande tilläggsbetalning när den fastställer följande premie. Om arbetsgivaren t.ex. i maj korrigerar sina lönebetalningsanmälningar för januari i inkomstregistret, fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden i juli utöver en ny arbetslöshetsförsäkringspremie utifrån anmälningarna för april-juni det belopp som ska gottgöras eller betalas till motsvarande korrigeringen i inkomstregistret. Om den andel av arbetslöshetsförsäkringspremien som ändrats inte kan tas ut i samband med den övriga debiteringen eller återbetalas i form av ett avdrag, ska den tas ut eller återbetalas separat.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela ett beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien, av vilket den lönesumma som har anmälts till inkomstregistret samt den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den framgår. Fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien sker automatiserat i ett massförfarande varför det inte är möjligt att enskilt motivera beslutet. Arbetsgivaren har möjlighet att begära omprövning och överklaga beslutet om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp i enlighet med 8 b kap. i finansieringslagen.  
I 21 § 2 mom. föreskrivs det om undantag till 1 mom. I momentet föreslås bestämmelser om villkor som ska vara uppfyllda för att Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska kunna bestämma att arbetsgivaren med avvikelse från huvudregeln enligt 1 mom. ska betala arbetslöshetsförsäkringspremien i förskott. Detta förutsätter att arbetsgivaren begär att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie som ett förskott senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret eller, om verksamheten inleds under försäkringsåret innan den första löneuppgiftsanmälningen görs i det i lagen om inkomstdatasystemet avsedda inkomstregistret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien i förskott för arbetsgivaren på det sätt som föreskrivs närmare i 21 a och 21 b §. Betalningssättet kan ändras från ingången av följande försäkringsår. En ändring i betalningssättet ska begäras senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret. 
I 21 § 3 mom. föreskrivs det om fastställande och uttag av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivaren svarar också i fortsättningen för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 
I 21 § 4 mom. definieras inkomstregistret. Det föreskrivs att Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska fastställa de lönesummor som avses i 1–3 mom. på basis av de inkomstuppgifter och andra uppgifter enligt 19 och 19 a § som arbetsgivaren har anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet avsedda inkomstregistret, nedan inkomstregistret. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret. I 4 mom. föreskrivs det också om ett undantag till skyldigheten att motivera beslutet enligt förvaltningslagen. Arbetslöshetsförsäkringsfonden behöver inte motivera beslutet om en premie som den fastställt med stöd av 1–3 mom. på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret. Arbetsgivaren har rätt att få ett motiverat beslut genom begäran om omprövning, varefter arbetsgivaren får överklaga beslutet. 
21 a §.Fastställande och ändring av förskott. I paragrafen föreskrivs det om fastställande och ändring av förskott. Det föreslås ändringar i 1 och 2 mom.  
I 21 a § 1 mom. föreskrivs det om fastställandet av förskott. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det föreskrivs mera detaljerat än i den gällande lagen om hur förskott fastställs och att man vid fastställandet av förskott kan utnyttja de inkomstuppgifter som anmälts till inkomstregistret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa ett förskott utifrån de uppgifter som arbetsgivaren anmält till fonden eller utan att höra arbetsgivaren utifrån de inkomstuppgifter om det pågående och föregående året som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret eller utifrån uppgifter om en arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställts genom uppskattning i enlighet med 21 c § samt uppgifter som gäller den allmänna löneutvecklingen. Det förskott som fastställs ska så noggrant som möjligt motsvara det i 18 § föreskrivna beloppet av en betalningsskyldig arbetsgivares och löntagares premiebetalningsskyldighet.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa ett förskott för arbetsgivaren t.ex. så att förskottet grundar sig på de uppgifter som arbetsgivaren anmält till Arbetslöshetsförsäkringsfonden och på en uppskattning av lönesumman. Om arbetsgivaren inte meddelar lönesumman, kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa ett förskott utan att höra arbetsgivaren såsom för närvarande men baserat på de inkomstuppgifter som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret. Om förskottslönesumman har beräknats enligt den gällande lagstiftningen utifrån skatteuppgifter som lämnats på eget initiativ för de föregående 12 månaderna, fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden ett nytt förskott baserat på de inkomstuppgifter för de föregående 12 månaderna som arbetsgivaren har meddelat till inkomstregistret. Om det inte finns inkomstregisteruppgifter för så lång tid, kan förskottet också fastställas på basis av inkomstregisteruppgifter för en kortare tid. Avsikten är inte att den nuvarande situationen för fastställande av förskott i övrigt ska ändras. Enligt förslaget har arbetsgivaren möjlighet att meddela sin egen uppskattning före försäkringsårets början senast den 15 november. Om arbetsgivaren inte meddelar sin uppskattning, fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden förskottet på det sätt som beskrivs ovan främst på basis av de uppgifter som anmälts till inkomstregistret. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer förskottet på basis av den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställts genom uppskattning enlig 21 c § framför allt i de fall där den slutliga premien för arbetsgivaren för det förra försäkringsåret har fastställts genom uppskattning. För närvarande fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning när den har fått veta t.ex. i fråga om de årsanmälningsuppgifter som arbetsgivaren med stöd av 22 och/eller 22 a § anmält till Skatteförvaltningen att den till Arbetslöshetsförsäkringsfonden anmälda lönesumma som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremien inte har angetts korrekt. I en situation där Arbetslöshetsförsäkringsfonden har fastställt de slutliga arbetslöshetsförsäkringspremierna för föregående försäkringsår genom uppskattning är det ändamålsenligt att använda samma lönesummauppgift som den uppskattade premien baserats på i stället för inkomstregisteruppgifter då förskottspremien för följande år fastställs.  
Vid fastställandet av förskott ska fortfarande också den allmänna löneutvecklingen beaktas. Med allmän löneutveckling avses att de lönesummauppgifter som finns tillgängliga höjs med en höjning som härletts av social- och hälsovårdsministeriets lönekoefficienter. Den indexförhöjning som hänför sig till utvecklingen av lönesumman kommer fortfarande att användas också efter ibruktagandet av inkomstregistret.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa en förskottspremie också under försäkringsåret, om förskottet inte alls har blivit fastställt och om arbetsgivaren skulle ha valt förskottsmodellen. I dag har det hänt att förskottet inte har fastställts av systemtekniska orsaker eller om en kund har hamnat utanför det automatiska fastställandet av förskottet. Sådana situationer har kunnat förekomma i fråga om nya bolag och bolag som startas samt sporadiska arbetsgivare och då har situationen kunnat leda till att premien har fastställts först efter att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fått uppgifter om lönebetalningen från skattemyndigheterna. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan på motsvarande sätt som i dag fastställa ett förskott utan att höra arbetsgivaren, eftersom arbetsgivaren har möjlighet att kräva att förskottet ändras eller tas bort på det sätt som föreskrivs i 2 och 3 mom. 
I 2 mom. föreskrivs det om ändring under försäkringsåret av ett redan fastställt förskott. Det föreslås att momentet ändras så att det föreskrivs att Arbetslöshetsförsäkringsfonden har möjlighet att ändra ett fastställt förskott på yrkande av arbetsgivaren. Bestämmelser om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att ändra ett fastställt förskott finns i 21 c § 2 mom. Arbetsgivaren ska ansöka om nedsättning av förskottet före försäkringsårets utgång. Det föreslås också att en bestämmelse som gäller arbetsgivaren ska fogas till 2 mom., enligt vilken det dock inte är möjligt att ansöka om nedsättning så att förskottet blir lägre än arbetslöshetsförsäkringspremien för den lönebetalning som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremie och som enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet redan har anmälts för det försäkringsåret.  
Det föreslås att paragrafens 5 mom. upphävs. Bestämmelser om när premierna förfaller till betalning föreslås i den nya 21 d §.  
21 b §.Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien. I den gällande paragrafen föreskrivs det att arbetsgivaren till Arbetslöshetsförsäkringsfonden i efterhand ska anmäla de löner som arbetsgivaren betalat under försäkringsåret så att den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien kan fastställas. Lagen om inkomstdatasystemet och införandet av inkomstregistret medför ändringar i arbetsgivarnas anmälnings- och informationsskyldigheter i fråga om inkomstuppgifter och andra uppgifter. 
Det föreslås att den gällande 21 b § upphävs som obehövlig eftersom Arbetslöshetsförsäkringsfonden får de uppgifter som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien i regel från inkomstregistret och det inte behövs en separat bestämmelse om arbetsgivarens skyldighet att meddela lönesumman. 
Enligt lagen om inkomstdatasystemet behöver prestationsbetalare meddela de uppgifter som anges i lagen endast till inkomstregistret och uppgiftsanvändare har rätt att av prestationsbetalare begära uppgifter som saknas i inkomstregistret eller utredningar som kompletterar uppgifterna i inkomstregistret i enlighet med vad som någon annanstans i lag föreskrivs om anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten. 
Enligt 7 § i lagen om inkomstdatasystemet införs i inkomstregistret sådana för skötseln av uppgiftsanvändarnas uppdrag enligt 13 § behövliga uppgifter om arbetsavtalsförhållanden och andra anställnings- och uppdragsförhållanden som kompletterar uppgifterna enligt 6 §. Många uppgifter som är viktiga för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien är frivilliga i inkomstregistret och behöver inte meddelas till registret. Kompletterande uppgifter som är till nytta för Arbetslöshetsförsäkringsfonden är t.ex. uppgifter om anställningsförhållandet och A1-intyg. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan i en sådan här situation få uppgifterna ur inkomstregistret, om arbetsgivaren har meddelat dem som frivilliga uppgifter i inkomstregistret eller begära uppgifterna av arbetsgivaren med stöd av 22 § 1 mom. 3 punkten i finansieringslagen. Arbetsgivaren är skyldig att på Arbetslöshetsförsäkringsfondens begäran meddela fonden sådana uppgifter som inte meddelats i inkomstregistret men som är nödvändiga för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien. 
Det föreslås dock inte att paragrafen ska upphävas, utan istället att det i paragrafen tas in de bestämmelser om fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien som för närvarande finns i 21 c §. Därför föreslås det också att paragrafens rubrik ändras.  
I det nya 21 b § 1 mom. föreskrivs det om fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien. Enligt det ska Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa en slutlig arbetslöshetsförsäkringspremie enligt förskottspremieförfarandet för varje kalenderår före utgången av juni det år som följer försäkringsåret. Dessutom föreskrivs det där att arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs på basis av de uppgifter som arbetsgivaren meddelat till det i lagen om inkomstdatasystemet avsedda inkomstregistret. I övrigt motsvarar paragrafens 1 mom. den gällande lagens 21 c § 1 mom.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden har enligt det gällande 21 c § 1 mom. fastställt arbetslöshetsförsäkringspremien kalenderårsvis före utgången av oktober månad året efter försäkringsåret. Eftersom Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska börja fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien utifrån de uppgifter som meddelats till inkomstregistret, får fonden uppgifterna snabbare än nu och kan därför fastställa den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien tidigare än för närvarande.  
Det föreslås att paragrafens 2 mom. ska ändras jämfört med nuvarande 21 c § 2 mom. så att beslutet inte längre behöver motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som utgörs av de inkomstuppgifter arbetsgivaren anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet avsedda inkomstregistret. I övrigt motsvarar paragrafens 2 mom. det gällande 21 c § 2 mom.  
Paragrafens 3 och 4 mom. motsvarar till sitt innehåll gällande 21 c § 3 och 4 mom., dock så att de gäller både premier som fastställs enligt utfallsmodellen och förskottsmodellen. Detta är motiverat med tanke på arbetsgivarnas rättsskydd, opartiskt bemötande och bekämpningen av den grå ekonomin. Oberoende av uttagsmodellen ska ett beslut om utebliven arbetslöshetsförsäkringspremie fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan oberoende av uttagsmodellen fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. 
21 c §.Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning. Det föreslås att paragrafen ändras i sin helhet så att det föreskrivs där om fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremie genom uppskattning. Paragrafens 1 mom. motsvarar i övrigt det som föreskrivs i gällande 21 d § 1 mom. förutom att hänvisningen till 21 b § ändras så att den i det nya 21 c § 1 mom. hänvisar till inkomstregistret, till vilket arbetsgivaren är skyldig att meddela inkomstuppgifter och andra uppgifter efter att lagen om inkomstdatasystemet trätt i kraft. Arbetslöshetsförsäkringsfonden får de uppgifter som arbetsgivaren uppgett från inkomstregistret. Efter ibruktagandet av det nationella inkomstdatasystemet kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden med stöd av 1 mom. fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning såsom för närvarande men också under försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringspremierna kan fastställas genom uppskattning både enligt förskottsförfarandet och för arbetsgivare som omfattas av förfarandet med genomförd lönebetalning. I dag fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetslöshetsförsäkringspremier genom uppskattning efter försäkringsåret. Eventuella försummelser och brister har framgått av de årsanmälningsuppgifter som fåtts från Skatteförvaltningen med stöd av 22 a § i finansieringslagen i regel efter försäkringsåret, varvid Arbetslöshetsförsäkringsfonden har fastställt arbetslöshetsförsäkringspremierna genom uppskattning.  
Enligt förslaget kan arbetslöshetsförsäkringspremier fastställas genom uppskattning, om den lönesumma som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret är för liten utifrån de uppgifter som Arbetslöshetsförsäkringsfonden fått t.ex. av Pensionsskyddscentralen eller arbetspensionsanstalterna, Skatteförvaltningen eller någon annan myndighet på basis av 22 eller 22 a § och andra uppgifter som fonden förfogar över och som gäller arbetsgivarens lönebetalning och övriga verksamhet, och arbetsgivaren trots uppmaning inte korrigerar uppgifterna i inkomstregistret. Med stöd av 1 mom. kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa arbetslöshetsförsäkringspremierna genom uppskattning också för arbetsgivare som omfattas av förfarandet med genomförd lönebetalning, om arbetsgivarens uppgifter i inkomstdatasystemet inte motsvarar den faktiska lönebetalningen och arbetsgivaren trots uppmaning inte korrigerar uppgifterna i inkomstregistret. Om arbetsgivaren korrigerar uppgifterna i inkomstregistret, får Arbetslöshetsförsäkringsfonden ur registret de uppgifter som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Om arbetsgivaren inte korrigerar uppgifterna i inkomstdatasystemet, skaffar och använder Arbetslöshetsförsäkringsfonden de uppgifter den fått med stöd av 22 och 22 a § som jämförelseuppgifter och fastställer därefter arbetslöshetsförsäkringspremierna genom uppskattning med stöd av 21 d § 1 mom.  
Till exempel vid skattegranskningen kan det upptäckas att de uppgifter som arbetsgivaren angett i inkomstdatasystemet inte motsvarar den faktiska lönebetalningen. Då försöker man få arbetsgivaren att ändra sitt tillvägagångssätt och göra korrigeringsanmälningar och nya anmälningar i inkomstregistret. Om arbetsgivaren gör dessa anmälningar i inkomstregistret, får också Arbetslöshetsförsäkringsfonden de riktiga uppgifter som behövs för fastställandet av premien med stöd av genomförd lönebetalning. I första hand försöker man alltså få arbetsgivaren att göra korrigeringsanmälningar och nya anmälningar i inkomstregistret och först om arbetsgivaren inte gör så, fastställs premien genom uppskattning med stöd av 21 d § 1 mom. 
I 2 mom. föreskrivs det om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att trots bestämmelserna i 21 a § på eget initiativ ändra det fastställda förskottet och fastställa ett nytt förskott genom uppskattning, om arbetsgivaren har anmält en för liten förskottslönesumma med den uppenbara avsikten att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie för att undvika arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Paragrafens 3 och 4 mom. motsvarar 2 och 3 mom. i den gällande 21 d §. Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela arbetsgivaren beloppet av den uppskattade premien och grunderna för den. Arbetsgivaren ska ges tillfälle att lämna utredning innan den uppskattade premien fastställs. Utebliven utredning hindrar inte att en uppskattad premie fastställs. Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om den uppskattade premien. Av beslutet ska den uppskattade premiens belopp och grunderna för fastställande av den framgå. Till den del man i beslutet avviker från den utredning som arbetsgivaren lämnat i enlighet med 2 mom. ska beslutet motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen. 
21 d §.När premierna förfaller till betalning. Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet föreskriva om när arbetslöshetsförsäkringspremier förfaller till betalning och om premiers förfallodagar. 
21 e §.Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring. I paragrafen föreskrivs det om ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring. Det föreslås att hänvisningen till 21 c § ändras till en hänvisning till den nya 21 b § som i sak motsvarar innehållet i den gällande 21 c §.  
21 g §.Granskningsrätt som hänför sig till uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. I paragrafen föreskrivs det att Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av vissa uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheten. Med anledning av de förslag som ingår i propositionen föreslås det att hänvisningen till 21 b § i 1mom. stryks och att hänvisningen till 21 c § 4 mom. ändras till en hänvisning till det nya 21 b § 4 mom. 
22 §.Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter. Paragrafens 1 mom. 2 punkt föreslås bli ändrad så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden får rätt att av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna få arbetsgivar- och arbetstagarspecifika uppgifter om betalda löner som är specificerade genom personbeteckning eller på något annat sätt.  
22 a §.Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen. Det föreslås att paragrafens 1 mom. 3 punkt ändras så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att av Skatteförvaltningen enligt prestationsmottagare få uppgifter som är specificerade genom personbeteckning eller på annat sätt och som arbetsgivaren eller någon annan prestationsbetalare uppgett för beskattningen om utbetalda löner och därmed jämförbara prestationer och därtill anslutna arbetsgivarprestationer samt om skatter och obligatoriska försäkringspremier som innehållits hos löntagaren. 
24 i §.Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie. Det föreslås att 2 mom. i paragrafen ändras i och med att inkomstregistret tas i bruk. I fortsättningen ska lönesumman inte anmälas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. I stället ska arbetsgivaren göra en löneuppgiftsanmälan till inkomstregistret, utifrån vilken Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna. 
Det föreslås att 2 mom. i paragrafen ändras i och med att inkomstregistret tas i bruk. Paragrafens 2 mom. justeras så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan rätta arbetslöshetsförsäkringspremien också till arbetsgivarens nackdel, om arbetsgivaren har korrigerat ett fel i de uppgifter arbetsgivaren anmält till inkomstregistret eller ett fel som beror på Arbetslöshetsförsäkringsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag. 
Enligt lagen om inkomstdatasystemet ansvarar prestationsbetalarna för att de uppgifter de lämnar till inkomstregistret är riktiga och för att rätta uppgifterna utan obefogat dröjsmål. Det föreskrivs ingen tidsfrist inom vilken uppgifterna ska vara rättade. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan på eget initiativ rätta arbetslöshetsförsäkringspremien enligt en uppgift som rättats i inkomstregistret om rättelserna har gjorts inom den tid som anges i 24 i § antingen till arbetsgivarens fördel med stöd av 1 mom. eller till arbetsgivarens nackdel med stöd av 2 mom. Om arbetsgivaren är missnöjd med Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut får arbetsgivaren begära omprövning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden inom den tid som föreskrivs i 24 f §. Arbetslöshetsförsäkringsfonden rättar inte längre arbetslöshetsförsäkringspremier på eget initiativ efter den tidsfrist som anges i 24 i §, utan efter detta bör arbetsgivaren begära omprövning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden på det sätt som föreskrivs i 24 f §. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan på eget initiativ rätta premier enligt 21 §. Vid behov kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätta också premier som fastställts genom uppskattning i enlighet med 21 c §. En typisk rättelse på Arbetslöshetsförsäkringsfondens eget initiativ förekommer i en situation där arbetsgivaren rättar inkomstuppgifter som redan anmälts till inkomstregistret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan rätta ett fel i ett tidigare beslut genom att fatta ett nytt beslut, där den arbetslöshetsförsäkringspremie som tidigare fastställts för försäkringsåret beaktas. Ett fel som vanligen förekommer i ett beslut är fel lönesumma. Arbetslöshetsförsäkringsfonden lämnar arbetsgivaren ett nytt beslut baserat på den rättade lönesumma som arbetsgivaren meddelat. I samband med beslutet ges anvisningar för sökande av ändring för omprövningsförfarandet enligt 24 f §. 
Enligt den modell som baserar sig på genomförd lönebetalning fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden en premie eller återbäring utifrån de rättelser som gjorts i inkomstregistret under försäkringsåret senast i samband med följande fastställande av premier. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan beakta de rättelser som arbetsgivaren gjort i inkomstregistret då arbetslöshetspremierna fastställs, om fonden ännu inte hunnit fastställa premierna. Då beaktas rättelserna av lönen redan i det första beslutet om perioden i fråga och därmed är det inte fråga om ett rättelseförfarande. Om Arbetslöshetsförsäkringsfonden redan skulle ha hunnit fastställa premien för det kvartal för vilket arbetsgivaren rättar löneuppgiften, är huvudregeln att Arbetslöshetsförsäkringsfonden gör en rättelse i samband med fastställandet av premien för följande kvartal antingen genom att gottgöra eller ta ut en tilläggsavgift motsvarande rättelsen. I så fall fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden samtidigt en premie utifrån de anmälningar som gjorts i inkomstregistret för det ifrågavarande kvartalet och rättar vid behov ett eller flera tidigare beslut om premien. Arbetslöshetsförsäkringsfonden sänder sålunda arbetsgivaren en faktura, där fonden både har fastställt en premie utifrån de anmälningar till inkomstregistret som gäller det kvartal som ska behandlas och gjort behövliga rättelser för ett eller flera föregående kvartal. Tilläggsavgiften eller återbäringen beaktas då följande arbetslöshetsförsäkringspremie fastställs. Om en felaktig löneuppgift har lett till ett för arbetsgivaren betydande fel i beloppet av den arbetslöshetsförsäkringspremie som tagits ut, kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätta beslutet redan innan den fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien för följande kvartal. Enligt den sista meningen i 2 mom. kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även om arbetsgivaren inte har gjort en löneuppgiftsanmälan i inkomstregistret, om löneuppgiftsanmälan eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller om arbetsgivaren annars har försummat sin skyldighet att anmäla uppgifter till inkomstregistret. Detta kan tillämpas t.ex. i en situation där det vid brevväxling mellan Arbetslöshetsförsäkringsfonden och arbetsgivaren har framgått att någon uppgift anmälts fel i inkomstregistret. Enligt 4 § 3 mom. i lagen om inkomstdatasystemet ska arbetsgivaren rätta uppgifterna i inkomstregistret utan obefogat dröjsmål. I praktiken kan det uppkomma situationer där arbetsgivaren emellertid inte rättar en uppgift i inkomstregistret.  
När ett beslut om rättelse ingår i ett beslut som gäller följande kvartal, ska uppgifterna om rättelsen specificeras skilt från de uppgifter som gäller fastställandet av premien för det nya kvartalet.  
Om det görs rättelseanmälningar i inkomstregistret retroaktivt för tidigare försäkringsår, ska Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätta beslutet för försäkringsåret i fråga och fatta ett nytt beslut. Detta gäller också situationer där premien fastställs genom uppskattning med stöd av 21 c §.  
Om arbetsgivaren är missnöjd med Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut får arbetsgivaren begära omprövning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden inom den tid som föreskrivs i 24 f §. Arbetslöshetsförsäkringsfonden rättar inte längre arbetslöshetsförsäkringspremier på eget initiativ efter den tidsfrist som anges i 24 i §. 
1.2
Lagen om ersättning för utbildning
8 §.Förfarandet vid ansökan om utbildningsersättning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Enligt 8 § 1 och 2 mom. i den gällande lagen ska arbetsgivaren meddela utbildningsersättningens belopp enligt 5 § i denna lag i samband med anmälan om lönesumma enligt 21 b § i finansieringslagen. Arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelar ett beslut om utbildningsersättningens belopp samtidigt som fonden fastställer beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremien enligt 21 c § i finansieringslagen. 
Efter att inkomstregistret enligt lagen om inkomstdatasystemet tagits i bruk från och med den 1 januari 2019 lämnas inte längre någon årlig löneanmälan enligt 21 b § i den gällande lagen till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. En slutlig arbetslöshetsförsäkringspremie ska inte heller alltid fastställas med stöd av 21 c §.  
Det föreslås att paragrafen ändras. Enligt förslaget ska det i paragrafen föreskrivas att en separat ansökan ska lämnas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden och att utbildningsersättningen antingen betalas till arbetsgivaren eller dras av från den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs enligt 21 § 1 mom. eller 21 b §. Tidpunkten för ansökan om utbildningsersättning eller villkoren för att ersättning ska beviljas ska inte ändras. 
I 1 mom. föreskrivs det att utbildningsersättning ska sökas genom en separat ansökan. Arbetsgivaren ska göra en ansökan om utbildningsersättningens belopp enligt 5 § hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden före utgången av januari kalenderåret efter försäkringsåret. I det föreslagna 2 mom. föreskrivs det att Arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelar ett beslut om utbildningsersättningens belopp. Utbildningsersättningen betalas till arbetsgivaren eller dras av från den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs enligt 21 § 1 mom. eller 21 b §. 
9 §.Tillämpning av finansieringslagen. Enligt den gällande lagen tillämpas i ett ärende som gäller utbildningsersättning som betalas av Arbetslöshetsförsäkringsfonden bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie i 21 c, 22, 22 a, 22 c—24 g, 24 i, 26 d och 26 e § i finansieringslagen. Det föreslås att den nuvarande hänvisningen till 21 c § ändras till en hänvisning till 21 b § där det enligt förslaget ska föreskrivas om fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremie. I övrigt motsvarar bestämmelsen den gällande paragrafen. 
2
Närmare bestämmelser och föreskrifter
Enligt den föreslagna 21 d §:n ska bestämmelser utfärdas genom förordning av statsrådet om när premier som avses i 21 § 1 mom. och 21 c § förfaller till betalning samt om förfallodagarna för premier som avses i 21 §:n 2 mom. 
3
Ikraftträdande
Det föreslås att lagen om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ska träda i kraft den 1 januari 2019. Lagen ska tillämpas för första gången då arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2019 fastställs. Lagens 21 § 2 mom. tillämpas från och med den 1 november 2018. Arbetsgivaren ska senast den 15 november 2018 meddela Arbetslöshetsförsäkringsfonden sin önskan att ha kvar förskottsmodellen försäkringsåret 2019, så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden vet för vilka arbetsgivare fonden ska fastställa ett förskott på arbetslöshetsförsäkringspremier i december 2018.  
Förskott på arbetslöshetsförsäkringspremierna för åren 2019 och 2020 fastställs med stöd av 21 a § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, vilken är i kraft till och med den 31 december 2018, eftersom de uppgifter som behövs för att fastställa dessa förskott ännu inte på ett heltäckande sätt är tillgängliga i inkomstregistret för åren 2019 och 2020. Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer 2018 förskotten för år 2019 i regel utifrån uppgifter om beskattning på eget initiativ och 2019 utifrån både uppgifter ur inkomstregistret och uppgifter om beskattning på eget initiativ, eftersom inkomstregisteruppgifter ännu inte finns tillgängliga för hela året.  
För de arbetsgivare som inte har anmält sig till förskottsmodellen senast den 15 november 2018, fastställs arbetslöshetsförsäkringspremierna från och med den 1 januari 2019 med iakttagande av bestämmelserna i 21 § och 21 d § 1 mom. 
På arbetslöshetsförsäkringspremier för 2018 eller tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av denna lag. 
Ändringarna i lagen om utbildningsersättning avses träda i kraft den 1 januari 2019. Lagen ska tillämpas för första gången då utbildningsersättningen för 2019 fastställs. Utbildningsersättning för 2018 söks före utgången av januari 2019 enligt de bestämmelser som var i kraft före denna lags ikraftträdande. Utbildningsersättning för 2019 söks i januari 2020 enligt denna lag. 
4
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Den föreslagna lagen om ändring av finansieringslagen har betydelse med tanke på det skydd för privatlivet och skydd för personuppgifter som tryggas i 10 § 1 mom. i grundlagen samt 21 § om rättsskydd och 81 § om statliga skatter och avgifter i grundlagen (731/1999).  
Enligt grundlagsutskottets etablerade uppfattning är både arbetsgivarens och arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringspremie i konstitutionellt hänseende att betrakta som en skatt (GrUU 17/2007 rd och GrUU 18/1998 rd). Enligt 80 § i grundlagen ska bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. Enligt 81 § 1 mom. i grundlagen ska bestämmelser om statsskatt utfärdas genom lag som ska innehålla bestämmelser om grunderna för skattskyldigheten och skattens storlek samt om de skattskyldigas rättsskydd.  
I propositionen föreslås det att förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier ändras med anledning av lagen om inkomstdatasystemet. Det föreslås inga ändringar i de bestämmelser i finansieringslagen som gäller grunderna för skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringspremiernas storlek. Arbetslöshetsförsäkringsfondens nuvarande ställning och uppgifter baserar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Uttagandet av arbetslöshetsförsäkringspremier överfördes till Arbetslöshetsförsäkringsfonden genom den lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (542/2012) som trädde i kraft den 10 oktober 2012. Då övergick man till ett centraliserat system där Arbetslöshetsförsäkringsfonden sköter om finansiering av de förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier, uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier och övervakning av premiernas riktighet. I sitt utlåtande (GrUU 15/2012 rd) om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (RP 42/2012 rd) ansåg grundlagsutskottet att en överföring och medföljande koncentrering av uppgifterna till Arbetslöshetsförsäkringsfonden behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna i enlighet med 124 § i grundlagen.  
Det föreslås att förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier ändras så att det möjliggör både uttag som baserar sig på genomförd lönebetalning och uttag i förskott av arbetslöshetsförsäkringspremier, vilket motsvarar det nuvarande förfarandet. Förslagen har utarbetats med beaktande av den rätt till rättsskydd som tryggas i 21 § i grundlagen. Inom båda förfarandena fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden i enlighet med de grunder som föreskrivs i finansieringslagen de arbetslöshetsförsäkringspremier som arbetsgivaren ska betala. I de beslut som Arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelat är det möjligt att begära omprövning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden och i Arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut möjligt att söka ändring genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet och vidare hos försäkringsdomstolen.  
Lagen om ändring av finansieringslagen hänför sig också till 10 § i grundlagen, enligt vilken var och en har rätt till skydd för privatlivet. I propositionen föreslås det att 22 § 2 punkten och 22 a § 3 punkten i finansieringslagen ändras så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden med stöd av dem har rätt att få uppgifter som specificerats genom personbeteckning för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremien. Ändringsbehovet föranleds av ändringen i omvärlden på grund av inkomstregistret, där löneanmälningarna görs per löntagare specificerat med personbeteckning. Enligt 24 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet är prestationsbetalare inte skyldiga att till uppgiftsanvändare lämna i 6 och 7 § avsedda och i inkomstregistret lagrade uppgifter på annat sätt än så som föreskrivs i den lagen. Regleringen är emellertid inte till denna del problematisk med avseende på grundlagen, eftersom datainnehållet har definierats. Det finns bestämmelser om förvaringstiden för uppgifterna, om förbud att vidare lämna ut samkörda uppgifter och om utplåning av uppgifterna. 
På ovan anförda grunder kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 21 a § 5 mom., sådant det lyder i lag 542/2012, 
ändras 21 §, 21 a § 1 och 2 mom., 21 b—21 d §, 21 e § 1 mom., 21 g § 1 mom., 22 § 1 mom. 2 punkten, 22 a § 1 mom. 3 punkten och 24 i § 2 mom., 
sådana de lyder, 21 §, 21 a § 2 mom., 21 b §, 21 g § 1 mom., 22 § 1 mom. 2 punkten, 22 a § 1 mom. 3 punkten i lag 542/2012, 21 a § 1 mom. i lag 970/2013, 21 c § i lagarna 542/2012 och 1653/2015, 21 d § i lagarna 542/2012 och 970/2013, 21 e § 1 mom. och 24 i § 2 mom. i lag 1653/2015, som följer: 
21 § 
Fastställande och uttag av premierna 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden bestämmer utan att höra arbetsgivaren att arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska betalas fyra gånger per år utifrån den lönesumma som avses i 19 a § och med iakttagande av bestämmelserna i 18 §, 21 b § 3 och 4 mom. och 21 d §. Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien, av vilket den lönesumma som har anmälts till inkomstregistret samt den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den framgår.  
Trots bestämmelserna i 1 mom. kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden på arbetsgivarens begäran bestämma att arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas i förskott med iakttagande av 21 a och 21 b §. Begäran ska lämnas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret eller, om verksamheten inleds under försäkringsåret före den första löneanmälningen i inkomstregistret. Betalningssättet kan ändras från ingången av följande försäkringsår. En ändring i betalningssättet ska begäras senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret. 
Arbetsgivaren svarar för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och tar ut löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos arbetsgivaren utifrån den lönesumma som avses i 19 a §.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer de lönesummor som avses i 1—3 mom. på basis av de inkomstuppgifter och andra uppgifter enligt 19 och 19 a § som arbetsgivaren har anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) avsedda inkomstregistret, nedan inkomstregistret. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003), om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret. 
21 a § 
Fastställande och ändring av förskott 
Det förskott som fastställs ska så noggrant som möjligt motsvara det i 18 § föreskrivna slutliga beloppet av en betalningsskyldig arbetsgivares och löntagares premiebetalningsskyldighet. Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att fastställa förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien utan att höra arbetsgivaren så att förskottet baserar sig på den allmänna löneutvecklingen och 
1) de uppgifter som arbetsgivaren har anmält till Arbetslöshetsförsäkringsfonden, 
2) de inkomstuppgifter som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret för de 12 månader som omedelbart föregår tidpunkten för fastställandet, 
3) de inkomstuppgifter som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret för en kortare tid än den som anges i 2 punkten, om inkomstuppgifter har hunnit uppkomma endast för denna tid, eller  
4) en arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställts genom uppskattning enligt 21 c §. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan ändra det fastställda förskottet på yrkande av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ansöka om nedsättning av förskottet före försäkringsårets utgång. Det är dock inte möjligt att ansöka om nedsättning så att förskottet blir lägre än arbetslöshetsförsäkringspremien för den lönebetalning som omfattas av arbetslöshetsförsäkringspremie och som enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet redan har anmälts för det försäkringsåret. Förskott som betalats till för högt belopp ska återbetalas utan dröjsmål. 
21 b § 
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien kalenderårsvis före utgången av juni månad året efter försäkringsåret. Om arbetsgivarens verksamhet upphör kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien under försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs på basis av de uppgifter som har anmälts till inkomstregistret. Om den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs för ett försäkringsår är större än det uttagna förskottet, tar Arbetslöshetsförsäkringsfonden ut skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet hos arbetsgivaren. Om arbetslöshetsförsäkringspremien är mindre än det uttagna förskottet, betalar Arbetslöshetsförsäkringsfonden skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet till arbetsgivaren. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien. Av beslutet ska framgå lönesumman under försäkringsåret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den, det förskott som betalats för försäkringsperioden samt den utjämningspremie enligt 1 mom. som påförts arbetsgivaren eller den förskottsåterbäring som ska betalas till arbetsgivaren. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som bildas av de inkomstuppgifter arbetsgivaren anmält till det i lagen om inkomstdatasystemet avsedda inkomstregistret. 
Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer Arbetslöshetsförsäkringsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När Arbetslöshetsförsäkringsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs. 
21 c § 
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning 
Trots bestämmelserna i 21 § 1 och 2 mom., 21 a § och 21 b § kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställa arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § genom uppskattning, om arbetsgivaren inte till inkomstregistret har anmält de inkomstuppgifter som avses i lagen om inkomstdatasystemet eller om de inkomstuppgifter som arbetsgivaren anmält är för små utifrån de uppgifter som Arbetslöshetsförsäkringsfonden fått på basis av 22 eller 22 a § och andra uppgifter som fonden förfogar över och som gäller arbetsgivarens lönebetalning och övriga verksamhet. 
Trots bestämmelserna i 21 a § kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden på eget initiativ ändra det fastställda förskottet och fastställa ett nytt förskott genom uppskattning, om arbetsgivaren har anmält en för liten förskottslönesumma med den uppenbara avsikten att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie för att undvika arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela arbetsgivaren beloppet av den uppskattade premien och grunderna för den. Arbetsgivaren ska ges tillfälle att lämna utredning innan den uppskattade premien fastställs. Utebliven utredning hindrar inte att en uppskattad premie fastställs. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om den uppskattade premien. Av beslutet ska den uppskattade premiens belopp och grunderna för fastställande av den framgå. Till den del man i beslutet avviker från den utredning som arbetsgivaren lämnat i enlighet med 2 mom. ska beslutet motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen. 
21 d § 
När premierna förfaller till betalning 
Bestämmelser om när premier som avses i 21 § 1 mom. och 21 c § förfaller till betalning samt om förfallodagarna för premier som avses i 21 § 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 e § 
Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden tar ut ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 21 b § och uppskattad premie enligt 21 c § och betalar ränta på förskottsåterbäring enligt 21 b §. Räntans storlek är referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter, dock minst 0,5 procent. Till den del som arbetslöshetsförsäkringspremien eller den uppskattade premien överstiger 1 000 euro, är räntan på premien dock referensräntan ökad med två procentenheter. 
21 g § 
Granskningsrätt som hänför sig till uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet enligt 21 b § 4 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 24 § 4 mom. och 24 c §. 
22 § 
Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie 
2) av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna få arbetsgivar- och arbetstagarspecifika uppgifter om betalda löner och uppgifter om personer som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) , och om de tidsperioder då personerna är försäkrade i enlighet med de lagarna, samt om de löner som betalats till personerna under dessa tidsperioder och identifieringsuppgifter om arbetsgivare som betalat lön, 
22 a § 
Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att av Skatteförvaltningen för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie få behövliga 
3) enligt betalningsmottagare genom personbeteckning eller på annat sätt specificerade uppgifter som arbetsgivaren eller någon annan prestationsbetalare uppgett för beskattningen om utbetalda löner, därmed jämförbara prestationer och därtill anslutna arbetsgivarprestationer samt om skatter och obligatoriska försäkringspremier som innehållits hos löntagaren, 
24 i § 
Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie 
Om arbetsgivaren har ändrat uppgifter som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret eller korrigerat ett fel i dessa uppgifter eller ett fel som beror på Arbetslöshetsförsäkringsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag, kan Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremier som fastställts med stöd av 21 eller 21 c §, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie och återbetalningsränta så att de motsvarar ändringen för samma eller ett annat försäkringsår. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även om arbetsgivaren inte har gjort en löneuppgiftsanmälan i inkomstregistret, löneuppgiftsanmälan eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller om arbetsgivaren annars har försummat sin skyldighet att anmäla uppgifter till inkomstregistret. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Denna lag tillämpas första gången på fastställande och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier för 2019. Bestämmelserna i 21 § 2 mom. tillämpas från och med den 1 november 2018. 
På fastställande av förskott på arbetslöshetsförsäkringspremier för 2019 och 2020 tillämpas dock 21 a § i den lydelse den hade vid ikraftträdandet av denna lag. 
För de arbetsgivare som inte har anmält sig till förskottsmodellen senast den 15 november 2018, fastställs arbetslöshetsförsäkringspremierna från och med den 1 januari 2019 med iakttagande av 21 § och 21 d § 1 mom. 
På arbetslöshetsförsäkringspremier för 2018 eller tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet av denna lag. 
2. 
Lag 
om ändring av 8 och 9 § i lagen om ersättning för utbildning 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om ersättning för utbildning (1140/2013) 8 och 9 § som följer: 
8 § 
Förfarandet vid ansökan om utbildningsersättning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden 
Arbetsgivaren ska ansöka om utbildningsersättning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden före utgången av januari kalenderåret efter försäkringsåret. 
Arbetslöshetsförsäkringsfonden meddelar ett beslut om utbildningsersättningens belopp. Utbildningsersättningen betalas till arbetsgivaren eller dras av från den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs enligt 21 § 1 mom. eller 21 b § i finansieringslagen. 
9 § 
Tillämpning av finansieringslagen 
I ett ärende som gäller utbildningsersättning som betalas av Arbetslöshetsförsäkringsfonden tillämpas bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie i 21 b, 22, 22 a, 22 c—22 g, 23, 24, 24 a, 24 g, 24 i, 26 d och 26 e § i finansieringslagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången på fastställande av utbildningsersättning för 2019. 
Helsingfors den 31 maj 2018 
Statsminister
Juha
Sipilä
Social- och hälsovårdsminister
Pirkko
Mattila
Senast publicerat 31.5.2018 15:48