Regeringens proposition

Syftet med lagen om inkomstdatasystemet är att samla och förmedla inkomstuppgifter så i realtid som möjligt och förenkla de förfaranden och skyldigheter som hänför sig till anmälande av löneuppgifter. Det nya inkomstdatasystemet föranleder ändringar i förfarandet för betalning och uttag enligt finansieringslagen och möjliggör att uttagsförfarandet uppdateras i förhållande till det nuvarande förfarandet med fastställande av premier i efterhand.  

Inkomstregistret ändrar Arbetslöshetsförsäkringsfondens sätt att få inkomstuppgifter och andra uppgifter som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. I och med ibruktagandet av inkomstdatasystemet meddelas inkomstuppgifterna till inkomstregistret specificerade enligt betalare och inkomsttagare. En specificerad arbetsgivare anmäler till inkomstregistret de löner som arbetsgivaren betalat specificerat med personbeteckning för varje löntagare i regel inom fem dagar från lönebetalningen. Om personbeteckning saknas ska en utländsk identifikationsbeteckning, namn, födelsetid, kön och adressuppgifter samt löner och andra specificerade naturaförmåner som betalas sparas i inkomstregistret. Då arbetsgivaren meddelar en löntagare med personbeteckning om en lönebetalning, behöver man inte meddela löntagarens namn, ålder eller adress till inkomstregistret. Enligt 24 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet är prestationsbetalare inte skyldiga att till uppgiftsanvändare lämna i 6 och 7 § avsedda och i inkomstregistret lagrade uppgifter på annat sätt än så som föreskrivs i den lagen. Inkomstregistret ändrar eller utvecklar inte informationen, utan förmedlar den information som anmälts oförändrad till uppgiftsanvändarna.  

Bestämmelser om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremien finns i 22 och 22 a § i finansieringslagen. Bestämmelserna ger emellertid ännu inte helt Arbetslöshetsförsäkringsfonden möjlighet att få uppgifter specificerade enligt prestationsbetalare och prestationstagare. Med beaktande av inkomstregistrets karaktär och struktur och den ändring av omvärlden som inkomstregistret medför behöver de nämnda bestämmelserna preciseras så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden får rätt att få inkomstuppgifter och andra uppgifter specificerade enligt prestationsbetalare och prestationstagare för att sköta uppgifter som hänför sig till verkställandet av fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetslöshetsförsäkringsfonden får då informationen också via inkomstregistret sådan som arbetsgivaren har anmält den till registret. Eftersom det uppgiftsinnehåll som Arbetslöshetsförsäkringsfonden behöver som helhet och som den får från inkomstregistret också innehåller uppgifter som hänför sig till dess rätt att få uppgifter om pensionsförsäkring med stöd av 22 § i finansieringslagen, såsom t.ex. uppgifter om pensionsförsäkringens art, samt från Skatteförvaltningen med stöd av 22 a §, bör rätten att behandla uppgifter specificerat enligt prestationsbetalare och prestationstagare gälla båda bestämmelserna.  

Genom att ge Arbetslöshetsförsäkringsfonden rätt att få inkomstuppgifter specificerade med personbeteckning eller på annat sätt per prestationsbetalare och prestationstagare och uppgifter ur inkomstregistret kan man trygga ett effektivt verkställande och övervakande av arbetslöshetsförsäkringspremier och möjliggöra en automatisk kvalitetssäkring. Maskinell kontroll av personbeteckningsförsedda inkomstregisteruppgifter är också effektivare och mera datasäker än det nuvarande systemet. Den möjliggör bl.a. en effektivare kontroll av åldersgränser som hänför sig till försäkringsskyldigheten och riktigheten hos delägares och företagares löneanmälningar maskinellt och främjar också anmälarnas rättsskydd. 

De ändringar som görs i finansieringslagen med anledning av lagen om inkomstdatasystemet möjliggör inte längre ansökan om utbildningsersättning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden i samband med den nuvarande anmälan om lönesumman och förutsätter at det nuvarande förfarandet för ansökan och betalning av utbildningsersättning ändras till den del utbildningsersättning söks hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 

Syftet med propositionen är att med anledning av införandet av inkomstdatasystemet förnya förfarandet för betalning och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier samt göra de nödvändiga ändringar i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner som hänför sig till införandet av systemet. Syftet med ändringarna är att utveckla fastställandet, uttaget och övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremier på ett sätt som tjänar arbetsgivarna och Arbetslöshetsförsäkringsfonden och minskar den administrativa bördan. Med tanke på Arbetslöshetsförsäkringsfonden vill man genom ändringarna också främja ett jämnt flöde av medel till fonden för finansieringen av arbetslöshetsförmåner och förbättra det informationsunderlag som fonden har till förfogande för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. I fråga om arbetsgivarna är målet med ändringarna att fastställandet och uttaget arbetslöshetsförsäkringspremier bättre än nu ger möjlighet att beakta olika arbetsgivares behov vid betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremier och ger arbetsgivarna fler alternativ för att sköta sin skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. 

Andra alternativ för genomförandet än det som föreslås skulle vara att göra endast de på grund av inkomstregistret mest nödvändiga ändringarna i det nuvarande förfarandet för betalning och uttag, ändra förfarandet så att det enbart baserar sig på genomförda lönebetalningar eller överföra arbetslöshetsförsäkringspremierna till Skatteförvaltningen så att de samlas in i samband med andra avgifter av skattenatur. Som ett alternativ för genomförandet bör det också granskas vad som händer med de eftersträvade effekterna om inga ändringar görs. Om inga ändringar görs innebär det sannolikt att effekterna på uttagsförfarandet och minskningen av den administrativa bördan för arbetsgivarna tack vara införandet av inkomstdatasystemet uteblir. 

Ett alternativ där endast de mest nödvändiga ändringarna görs i det nuvarande betalnings- och uttagsförfarandet innebär en möjlighet att utnyttja inkomstuppgifterna i inkomstregistret vid fastställandet av den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien medan det nuvarande förfarandet till största delen förblir som förut. Denna modell möjliggör nästan inte alls att de möjligheter inkomstregistret medför kan utnyttjas inom förfarandet för betalning och uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier. 

Om förfarandet för betalning och uttag ändras så att det enbart baserar sig på genomförda lönebetalningar innebär det att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna på basis av den faktiska lönebetalning som arbetsgivaren anmält till inkomstregistret. En fördel med denna modell är att modellen baserar sig på genomförd lönebetalning, att premierna automatiskt förfaller till betalning och att de beräknas schematiskt och förfarandet förenklas jämfört med det nuvarande. Modellen möjliggör inte flexibilitet och ger inte arbetsgivarna möjlighet att överväga vilket sätt att sköta betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremier som är mest lämpligt för deras verksamhet.  

Uttagandet av arbetslöshetsförsäkringspremier överfördes till Arbetslöshetsförsäkringsfonden genom en lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (542/2012). Lagen trädde i kraft den 10 oktober 2012. I samband med beredningen av denna lag togs det fram ett alternativ om att överföra arbetslöshetsförsäkringspremierna till Skatteförvaltningen så att de tas ut i samband med andra avgifter av skattenatur. Detta alternativ skulle ha kunnat medföra fördelar som grundar sig på genomförda lönebetalningar, men det skulle ha varit mera arbetskrävande för arbetsgivarna, eftersom de hade varit tvungna att räkna ut premierna själva.  

Den föreslagna modellen, som både baserar sig på genomförd lönebetalning och möjliggör uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier i förskott, betjänar på det mest täckande sättet alla olika typer av arbetsgivare. Det föreslagna uttagsförfarandet baserar sig huvudsakligen på en genomförd löneutbetalning, men arbetsgivarna ska fortfarande ha möjlighet att välja förskottsuttag. Detta förslag motsvarar resultatet av den kundenkät Arbetslöshetsförsäkringsfonden genomförde kundenkäten under perioden 16–28.2.2017. Fonden sände enkäten till cirka tusen som prenumererade på dess nyhetsbrev eller hade kontakt med fonden. Dessutom var det möjligt att svara på enkäten via en länk på fondens webbsida. Svarargruppen kontrollerades inte. som Arbetslöshetsförsäkringsfonden gjort. Enligt resultaten från enkäten önskade 54,8 % av de svarande att arbetslöshetsförsäkringspremien i framtiden ska kunna betalas månatligen på basis av genomförd lönebetalning. En betalning kvartalsvis på basis av genomförd lönebetalning önskades av 20,6 procent av de svarande, medan 20,8 procent av de svarande ville att den nuvarande modellen med förskott och slutliga betalningar skulle bli kvar. Den föreslagna uttagsmodellen kan bedömas komplicera förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier jämfört med idag och orsaka mer administrativt arbete för Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Trots det kan det föreslagna förfarandet anses som det mest ändamålsenliga sättet att ordna uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier, eftersom det ger arbetsgivarna möjlighet att ordna betalningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna på ett sätt som lämpar sig för deras verksamhet och ekonomi. 

I propositionen föreslås det att förfarandet för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier ändras och förnyas med anledning av införandet av inkomstdatasystemet så att det nya förfarandet möjliggör både uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier som baserar sig på genomförd lönebetalning och uttag i förskott. Utgångspunkten är att uttagsförfarandet baserar sig på en genomförd löneutbetalning, men arbetsgivarna ska ändå ha möjlighet att välja förskottsuttag. Det föreslås att det görs ändringar i förfarandet för uttag i förskott så att inkomstdatasystemet ska kunna utnyttjas och förfarandet förenklas.  

Uttagandet av arbetslöshetsförsäkringspremier baserar sig enligt förslaget antingen på genomförd lönebetalning eller på en förhandsbetalning som motsvarar uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier i dag.  

Inom det förfarande som baserar sig på genomförd lönebetalning fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie fyra gånger per år utan att höra arbetsgivaren på basis av de inkomstuppgifter och andra uppgifter som arbetsgivaren eller en ställföreträdande betalare har anmält till inkomstregistret om löner enligt 19 a § som betalats under tre kalendermånader före debiteringen. Detsamma gäller alla slags arbetslöshetsförsäkringspremier, såsom löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier. I det förfarande som baserar sig på genomförd lönebetalning fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden inte en lönesumma i förskott eller fattar beslut om den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremie eller om uttag eller återbetalning av premier i anslutning till den efter utgången av lönebetalningsåret. 

Med anledning av införandet av inkomstdatasystemet föreslås det att förskottspremieförfarandet ändras så att arbetsgivaren ska begära att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer ett förskott på arbetslöshetsförsäkringspremierna, att det i lagen noggrannare än nu föreskrivs om grunderna för fastställande av förskott, att inkomstregistret utnyttjas vid fastställandet av förskott och slutliga arbetslöshetsförsäkringspremier, att det föreskrivs närmare om ändring av ett fastställt förskott, att arbetsgivarens skyldighet att anmäla en lönesumma slopas och att fastställandet av den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien tidigareläggs.  

Förskottsbetalning som förfarande baserar sig fortfarande på en förskottspremie och en slutlig arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs efter årets slut samt en eventuell utjämningsavgift eller förskottsåterbäring. Arbetsgivaren ska begära att Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna som förskott. Begäran ska ställas till Arbetslöshetsförsäkringsfonden senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret eller, då verksamheten inleds under försäkringsåret, innan den första löneanmälningen görs till inkomstregistret. Betalningssättet kan ändras från ingången av följande försäkringsår och ändringen ska då begäras senast den 15 november det år som föregår försäkringsåret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer förskottet på arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för följande år i december efter det att arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställts, i första hand på basis av den lönesumma enligt 19 a § som arbetsgivaren har anmält till inkomstregistret för de tolv månader som närmast föregår tidpunkten för fastställandet. Arbetsgivaren kan emellertid också anmäla en lönesumma som grund för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan fastställa ett förskott också på basis av inkomstuppgifter som inkommit till inkomstregistret för en kortare tid eller på basis av en arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställts genom uppskattning. Arbetslöshetsförsäkringspremien fördelas i förskottsförfarandet på fyra lika stora betalningsposter och posternas betalningsdagar infaller i början på varje kvartal. Detsamma gäller alla slags arbetslöshetsförsäkringspremier, såsom löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier. I förfarandet med förskottspremier kan den lönesumma som utgör grunden för betalningen på arbetsgivarens initiativ ändras under betalningsåret. På basis av arbetsgivarens anmälan kan lönesumman emellertid inte minskas så den ligger under den lönesumma som arbetsgivaren redan betalat enligt uppgifterna i inkomstregistret. Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan på eget initiativ ändra lönesumman inom förskottsförfarandet då det är uppenbart att arbetsgivaren har anmält en för liten lönesumma i syfte att kringgå betalningen av förskott på arbetslöshetsförsäkringspremier. Vid fastställandet av den slutliga premien får Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppgifter om lönesumman för det avslutade året genast efter att uppgifterna om lönebetalning för den sista dagen i december har sparats i inkomstregistret. Då uppgifterna om lönesumman fås tidigare, tidigareläggs också fastställandet av den slutliga premien jämfört med det nuvarande systemet. 

Det föreslås att 22 och 22 a § om Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att få uppgifter i finansieringslagen ändras med anledning av införandet av inkomstdatasystemet så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden med stöd av paragraferna får rätt att få uppgifter specificerade enligt prestationsbetalare och prestationstagare genom personbeteckning eller på annat sätt specificerade uppgifter för fastställande, uttag och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. 

Det föreslås att lagen om ersättning för utbildning ändras på så sätt att ersättning för utbildning ska sökas separat hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden och att den antingen kan dras av från arbetslöshetsförsäkringspremien eller betalas till arbetsgivaren. 

Ibruktagandet av inkomstregistret möjliggör ett uttagande av arbetsgivarpremier mera i realtid än nu som baserar sig på utfallet och som klarlägger skyldigheterna för dem som är arbetsgivare. Ibruktagandet av inkomstdatasystemet inverkar inte på förmånsbeloppet eller beloppet av andra utgifter som finansieras av Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 

Förfarandet för uttag av premier ändrar från ingången av 2019. Då inkomstregistret tas i bruk börjar Arbetslöshetsförsäkringsfonden ta ut premier i regel på basis av genomförda lönebetalningar. Ett förskottsuttag baserat på en uppskattad lönesumma är emellertid fortfarande möjligt om arbetsgivaren väljer det. Betalningsrytmen för både premier baserade på genomförd lönebetalning och på förskottsbetalning ändras, vilket inverkar på uppkomsten av inkomstflödet. Inom förfarandet med uttag som baserar sig på genomförd lönebetalning har det med avseende på en minimering av kostnaderna, minskande av den administrativa bördan och tryggande av ett effektivt uttag ansetts motiverat att arbetslöshetsförsäkringspremierna tas ut fyra gånger per år och inte oftare. Om arbetslöshetsförsäkringspremierna skulle fastställas tolv gånger per försäkringsår i stället för fyra, skulle de totala kostnaderna för fastställandet öka till nästan det dubbla jämfört om de fastställs fyra gånger. 

I modellen som baserar sig på utfall fastställs arbetsgivarpremien enligt den lönesumma som betalats för de föregående tre månaderna. I detta fall är premien graderad till en lägre och en högre premie. Den lägre premieprocenten (0,65 % för år 2018) betalas för lön som underskrider gränsen för lönesumman (2 083 500 euro år 2018). Om den lönesumma som inkommit under ett år överskrider gränsen för lönesumman, stiger premieprocenten för den överskridande delen till den högre procentsatsen (2,6 % år 2018).  

I den nya förskottsmodellen som baserar sig på en uppskattning av lönesumman betalas både den lägre och den högre arbetsgivarpremien för varje betalningspost i förhållande till fördelningen i den lägre och den högre arbetsgivarpremien för en lönesumma som baserar sig på uppskattning. På så sätt betalas i varje betalningspost en jämnstor del av den genomsnittliga premien som uppskattats för hela året för arbetsgivaren i fråga. De betalningsposter som baserar sig på en uppskattning av lönesumman för försäkringsåret är sålunda lika stora, i varje post betalas en fjärdedel av hela årets uppskattade lönesumma och den slutliga premien för försäkringsåret justeras före utgången av juni följande år. Också löntagarpremien redovisas med samma tidsplan. 

År 2019, då uttaget enligt uppskattning ändras så att det huvudsakligen grundar sig på en genomförd lönebetalning och faktureringen sker med tre månaders mellanrum, slutar den första lönebetalningsperioden som faktureras vid utgången av mars. Med beaktande av tiden för anmälan till inkomstregistret, Arbetslöshetsförsäkringsfondens behandlingstid och fakturans betalningstid infaller den första betalningsposten för arbetslöshetsförsäkringspremier baserad på genomförd betalning i månadsskiftet april-maj. 

Båda modellerna ändrar tidsplanen för inflödet av försäkringspremieinkomsterna. Beroende på hur många arbetsgivare som övergår till det nya förfarandet baserat på genomförda betalningar har detta konsekvenser i synnerhet för Arbetslöshetsförsäkringsfondens likviditet i början av 2019. Efter ibruktagandet utjämnas intäkterna av premierna på årsnivå. 

I enlighet med de nya betalningstidpunkter som föreslås för fasen då ändringarna träder i kraft fördröjs intäktsflödet med högst ca 1 000 miljoner euro jämfört med det nuvarande inflödet av avgiftsintäkterna under en period på fyra månader. Detta avspeglas som ett likviditetsunderskott av engångsnatur i kassaflödet, vilket bör beaktas i finansieringsplanen för år 2019. Det största likviditetsunderskottet infaller i början av året, om alla arbetsgivare väjer modellen med genomförd betalning. Då är likviditetsunderskottet tillfälligt som mest -100 Med antagandet att arbetslöshetsförsäkringspremieprocenterna för 2019 är samma som för 2018. Antagandena om den ekonomiska utvecklingen är enligt den konjunkturprognos som Pensionsskyddscentralen publicerat (15.1.2018): arbetslöshet 8,0 % och ökning av lönesumman med 2,6 % år 2019. Situationen i början av 2019 baserar sig på Arbetslöshetsförsäkringsfondens bedömning enligt bokslutsuppgifterna för 2017 om förändringen i nettotillgångarna år 2018. miljoner euro före utfallsmodellens första betalningstidpunkt. För att trygga finansieringssituationen i början av 2019 är alternativen en periodisering av statens finansieringsandel av den inkomstrelaterade dagpenningen så att finansieringsandelen koncentreras till början av året och de finansieringsinstrument som finns på marknaden. Dessutom försvagas finansieringsunderskottet och likviditeten av det masskuldebrevslån som förfaller till betalning i september 2019, vars nominella värde är 600 miljoner euro.  

Det fanns ca 170 000 sammanslutningar som betalar arbetslöshetsförsäkringspremie år 2016. Av arbetsgivarna betalar 97 procent löner under den nuvarande gränsen för lönesumman på 2 083 500 euro. Av dessa arbetsgivares arbetsgivar- och löntagarpremier inflyter ca 15 procent av avgiftsintäkten. Det beräknas att största delen av arbetsgivarna övergår till betalning i efterhand av arbetslöshetsförsäkringspremier baserat på utfall. Detta för att det ur arbetsgivarens synvinkel är det lättaste sättet att uppfylla arbetsgivarskyldigheterna och det inte kräver att arbetsgivaren aktivt håller kontakt med Arbetslöshetsförsäkringsfonden. När det gäller statens ämbetsverk tillämpar man redan ett system med betalning av premierna fyra gånger per år baserat på utfall. 

Propositionen har inga konsekvenser för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. Den har inte heller några konsekvenser för det totala inflödet av Arbetslöshetsförsäkringsfondens finansiering och ändrar inte finansieringsförhållandena mellan de olika finansieringsparterna. Propositionen har inte heller konsekvenser för beloppet av de förmånsutgifter som Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar eller för hur Arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter, förutom dess egna administrationskostnader, bildas eller hur Arbetslöshetsförsäkringsfondens finansieringsandelar av den inkomstrelaterade dagpenningen och andra förpliktelser som den ska finansiera betalas. 

De totala konsekvenserna beror på hur stor andel av arbetsgivarna som väljer den förväntade utfallsmodellen i stället för förskottsmodellen. Den nuvarande uttagsmodellen är en förskottsmodell där största delen av kunderna i medeltal får tre fakturor på förskott och ett beslut om den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien samt en faktura för den. Vid en tillämpning av den gällande förskottsmodellen ligger de uppskattade kalkylerade årskostnaderna för kundbetjäning, beslutsfattande och eventuellt uttag samt fakturering på ca 2,5 miljoner euro. Om alla arbetsgivare skulle använda sig av utfallsmodellen från och med den 1 januari 2019, vore den motsvarande uppskattade årskostnaden ca 1,5 miljoner euro. Om alla arbetsgivare skulle använda den förnyade förskottsmodellen som föreslås i propositionen, vore motsvarande uppskattade årskostnad ca 2,6 miljoner euro. Om 75 procent av arbetsgivarna väljer utfallsmodellen och 25 procent förskottsmodellen, blir den uppskattade kalkylerade årskostnaden ca 1,7 miljoner euro. 

Konsekvenserna i fråga om hur den administrativa bördan förändras beror på vilken uttagsmodell arbetsgivaren väljer. 

På arbetsgivarens val av betalningsmodell inverkar den beräknade årliga lönesumman, omfattningen av kontakter och arbete och hur enkel den är. Lönesummans inverkan är väsentlig i det avseendet att om arbetsgivaren väljer utfallsmodellen och lönesummans gräns (2 083 500 euro år 2018) överskrids under året, stiger avgiften för den överskridande delen från 0,65 procent till 2,6 procent. Ökningen är alltså nästan två procent (enligt premieprocentsatserna år 2018). I synnerhet för företag som rapporterar kvartalsresultat samt kommuner och samkommuner kan den jämna nivå på arbetslöshetsförsäkringspremierna som förskottsbetalningen möjliggör vara ett lämpligare betalningssätt där också planeringen av ekonomin och uppföljningen av utfallet är enklare. För små arbetsgivare vars lönesumma inte överskrids under ett år eller vars lönesumma under ett år varierar t.ex. på grund av säsong, är den betalningsmodell som baserar sig på en betald lönesumma enklare och mera aktuell.  

En fördel med utfallsmodellen är att den baserar sig på en betald lön och det är betydligt lättare än för närvarande för arbetsgivaren att precisera den i bokföringen och kontrollera att den är korrekt och att den varje kvartal överensstämmer med den betalda lönen. Enligt förskottsmodellen kan avstämningen såsom för närvarande ske först efter försäkringsårets utgång.  

En modell för uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier i förskott tidigarelägger betalningen på så sätt att arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas i förskott utifrån en uppskattad lönesumma innan lönen har betalats och arbetsgivaren betalar också löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie i förskott. I praktiken måste arbetsgivaren finansiera löntagarens betalningsandel fram till lönebetalningen och innehållningen. Sålunda binder förskottsmodellen företagens kapital mera än utfallsmodellen. Med undantag för vissa ändringar i fråga om betalningstiden motsvarar förskottsmodellen det nuvarande uttagandet av arbetslöshetsförsäkringspremier. I regel kan man uppskatta att den administrativa börda som uppkommer om modellen väljs motsvarar den nuvarande administrativa bördan för ett företag som är arbetsgivare. 

I fråga om de företag som övergår från förskottsmodellen till utfallsmodellen har företagen tillgång till kapitalen över fyra månader längre, vilket kan ha positiva konsekvenser för den finansiella ställningen och likviditeten. Inom båda de nya uttagsmodellerna förändras tidpunkterna för premieuttaget jämfört med den nuvarande modellen. Ändringen enligt förskottsmodellen med förfallodagar och den skillnad som arbetsgivaren betalar i förskott på årsnivå beskrivs i tabellerna nedan i ett exempel för arbetsgivare vars lönesumma under ett år är 10 000 000 euro respektive 200 000 euro. 

Lönesumma 200 000 e 

I ändringssituationer är det ofta nödvändigt att ändra förskottslönesumman för arbetsgivaren. En ändring av förskottsberäkningen förutsätter åtgärder från arbetsgivaren. Utfallsmodellen minskar företagens administrativa börda, eftersom arbetslöshetsförsäkringspremierna inte enligt den behöver uppskattas i förskott och Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremierna i en mera uppdaterad form i efterskott enligt en redan betald lönesumma som anmälts till inkomstregistret. Inom utfallsmodellen ändras arbetslöshetsförsäkringspremien automatiskt då lönesumman ändrar och arbetsgivaren behöver inte särskilt kontakta Arbetslöshetsförsäkringsfonden för att ändra premien.  

För hushållsarbetsgivarna beror konsekvenserna på vilken uttagsmodell lönebetalaren väljer. 

Med utfallsmodellen fastställer Arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetslöshetsförsäkringspremierna för hushållsarbetsgivaren i efterhand efter att anmälningen till inkomstregistret har gjorts, så att förfarandet blir aktuellare och mera begripligt för hushållsarbetsgivarna. Hushållsarbetsgivarna är ofta arbetsgivare som sporadiskt anställer någon, varför det är svårt att uppskatta lönesumman för hela året. Om utfallsmodellen tillämpas behöver arbetslöshetsförsäkringspremierna inte uppskattas i förskott i början av året och arbetslöshetsförsäkringspremierna betalas i en mera uppdaterad form i efterskott enligt en redan betald lönesumma som anmälts till inkomstregistret.  

Det är troligt att största delen av hushållsarbetsgivarna kommer att välja utfallsmodellen. I praktiken innebär valet av utfallsmodellen att valet inte förutsätter några åtgärder av hushållen, utan Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och fakturerar arbetslöshetsförsäkringspremien efter att den betalda lönen har meddelats. Reformen minskar hushållsarbetsgivarnas administrativa skyldigheter som arbetsgivare, vilket kan sporra hushåll att anställa mera än för närvarande. 

Den föreslagna propositionen har inga konsekvenser för löntagarnas ställning när det gäller att finansiera arbetslöshetsförmåner. Om förskottsmodellen tillämpas innehåller arbetsgivaren fortfarande löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie på basis av den lön som ska betalas till arbetstagaren och redovisar förskotten på löntagarnas premier för Arbetslöshetsförsäkringsfonden, men i fortsättningen fyra gånger per år, dvs. oftare än i dag. Med utfallsmodellen beror antalet betalningsposter på antalet lönebetalningsperioder och hur de infaller under kalenderåret. 

Propositionen bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för samhällsekonomin. Ibruktagandet av inkomstregistret beräknas effektivisera bekämpningen av den grå ekonomin, vilket sannolikt effektiviserar uttaget av arbetslöshetsförsäkringspremier och kan öka det finansieringsflöde som finns tillgängligt. Dessutom kan bekämpningen av den grå ekonomin i och med införandet av inkomstregistret bli enhetligare. Löntagaren har möjlighet att granska de lönebetalningsuppgifter som arbetsgivaren meddelat till inkomstregistret, vilket indirekt effektiviserar bekämpningen av den grå ekonomin och förbättrar uppgifternas tillförlitlighet i förhållande till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. 

Ibruktagandet av inkomstdatasystemet inverkar inte på hur Arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar de andelar som finansieras med intäkterna från arbetslöshetsförsäkringspremierna för arbetslöshetskassorna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och andra vars verksamhet Arbetslöshetsförsäkringsfonden enligt lag ska finansiera. Arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar premierna för 2019 och framöver på samma sätt och med samma rytm som tidigare år. Betalningsredovisningar betalas jämnt per månad eller i enlighet med arbetslöshetskassornas behov. De föreslagna ändringarna medför ändringar i Arbetslöshetsförsäkringsfondens processer och informationssystem. Ändringarna i informationssystemen genomförs som en del av en grundläggande reform av de informationssystem som är i bruk. Reformen av informationssystemen medför en utgiftspost av engångsnatur.