1.1  Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), nedan finansieringslagen, föreskrivs det om kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för den utbildning som avses i gymnasielagen och för yrkesutbildningen. I paragrafens 4 mom. föreskrivs det om det belopp som läggs till den kommunala självfinansieringsandelen och som höjs årligen med ett belopp som motsvarar förändringen i den uppskattade kostnadsnivån. Det erhållna beloppet divideras med invånarantalet för året före det år som föregått finansåret. 

I lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreskrivs det bl.a. om fastställandet av den åldersklassbaserade statsandel som beviljas kommunerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Statsandelen beviljas av finansministeriet som en del av finansieringen av den kommunala basservicen. Med stöd av finansieringslagen beviljas finansiering till funktioner inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning till den del statsandelen enligt lagen om statsandel för kommunal basservice inte täcker de funktioner som det föreskrivs om i lagen om grundläggande utbildning. Enligt finansieringslagen är den finansiering som beviljas för påbyggnadsundervisning enligt den grundläggande utbildningen, förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga, tilläggsfinansiering för i lagen om grundläggande utbildning avsedd förlängd läroplikt, utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands, tillägg för internatskola, skolhemsförhöjning för privat anordnare av grundläggande utbildning för elever som får undervisning vid ett skolhem (11—15 § och 18 §) bunden till den grunddel av hemkommunsersättningen som finansministeriet årligen beslutar om separat för varje kommun. Det slopande av förändringen i kostnadsnivån för 2013 och 2014 som ursprungligen var avsett att vara temporärt har gjorts bestående genom att sänka det belopp av hemkommunsersättningens grunddel som anges i 11—15 § och 18 § i finansieringslagen. 

I 23 § i finansieringslagen föreskrivs det om de genomsnittliga priserna per enhet för undervisningsväsendet. Enligt den föreskrivs det årligen genom förordning av statsrådet om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, i enlighet med vad som bestäms i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Grunden för statsandelen för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning utgörs av ett pris per enhet och ett studerandeantal som beräknas per studerande på basis av de faktiska kostnaderna för varje utbildningsform. 

På grund av inbesparingsåtgärder inom statsfinanserna har det till finansieringslagen fogats en temporär 23 a § där det föreskrivs om beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning under åren 2013—2015. Enligt den paragrafen ska de förändringar i den uppskattade kostnadsnivån som avses i 54 § 2 mom. 2 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice inte beaktas under åren 2013 och 2014 i de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning, och under åren 2013—2015 inte heller den i 54 § 2 mom. 3 punkten avsedda skillnaden mellan förändringen i den faktiska kostnadsnivån och den gjorda uppskattningen av denna. 

På grund av både de uteblivna indexhöjningarna och de inbesparingar inom statsfinanserna i fråga om gymnasieutbildningen är det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen 7,7251 procent lägre år 2015 än det genomsnittliga priset per enhet år 2014, men detta gäller varken den höjning av det genomsnittliga priset per enhet som beror på verksamhetens art och omfattning eller förändringen i den uppskattade kostnadsnivån. Utöver de uteblivna indexhöjningarna har det gjorts inbesparingar inom statsfinanserna som har gällt den grundläggande yrkesutbildningen, och därför är det genomsnittliga priset per enhet för den grundläggande yrkesutbildningen 2,8169 procent lägre år 2015 än det genomsnittliga priset per enhet 2014, med undantag av 2015 års uppskattade förändring i kostnadsnivån. Vid beräkningen av avdraget beaktas inte den i 68 § i finansieringslagen avsedda höjningen i euro av det genomsnittliga priset per enhet eller det avdrag som görs från priset i enlighet med 69 §. 

Genom lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (189/2015), som stadfästes den 6 mars 2015 och som träder i kraft den 1 januari 2016, gjordes de inbesparingar som har genomförts temporärt i fråga om statsandelsindex och priset per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, grundläggande konstundervisning och yrkesinriktad tilläggsutbildning bestående. Detta genomfördes genom en ny 23 b § i lagen och genom en ändring av 27 § 1 mom. 

I 23 b § i lagen föreskrivs det om avdrag i euro från det genomsnittliga priset per enhet i fråga om gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning, som beräknas per utbildningsform. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det att avdraget från det genomsnittliga priset per enhet i fråga om gymnasieutbildning är 1 012,89 euro, i fråga om grundläggande yrkesutbildning 770,55 euro och i fråga om grundläggande konstundervisning 2,02 euro. I avdraget från det genomsnittliga priset per enhet har man utöver inbesparingarna 2014 och 2015 även beaktat de förändringar som beror på de uteblivna justeringarna av den faktiska kostnadsnivån för 2013 och den uppskattade kostnadsnivån för 2014. I paragrafens 2 mom. föreskrivs det dock att det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning ska ligga minst på 2015 års nivå för att inbesparingarnas verkan på det genomsnittliga priset per enhet ska beaktas endast en gång. 

Enligt statsrådets förordning om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasier, yrkesutbildning, grundläggande konstundervisning och medborgarinstitut som läggs till grund för statsfinansieringen år 2015 (953/2014) är det genomsnittliga priset per enhet för gymnasier 6 004,93 euro år 2015, för yrkesutbildning 10 782,42 euro och för grundläggande konstundervisning 75,48 euro. Genom statsrådets förordning 211/2015, som trädde i kraft den 23 mars 2015, höjdes priset per enhet för gymnasieutbildning med 40 cent år 2015. 

På basis av de genomsnittliga priserna per enhet beräknas priserna per enhet i enlighet med 24 och 25 § för de enskilda utbildningsanordnarna inom gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning, och i enlighet med 28 § för priset per enhet för den grundläggande konstundervisning som finansieras per undervisningstimme. 

Priserna per enhet per studerandeårsverke för yrkesinriktad tilläggsutbildning beräknas i enlighet med 27 § 1 mom. på basis av det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning. Den yrkesinriktade tilläggsutbildningen finansieras i huvudsak av staten. En del av utbildningen betalas av studerande och arbetsgivare, av vilka det kan tas ut avgifter. I finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen ingår ingen lagstadgad kommunal finansieringsandel. Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning är detsamma för alla utbildningsanordnare och fastställs på basis av det genomsnittliga priset per enhet för den grundläggande yrkesutbildningen. Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning är enligt 25 § 6 mom. i finansieringslagen 63,13 procent av det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning. 

I 27 § 4 mom. i finansieringslagen föreskrivs det om det per studerandearbetsdag bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter. Enligt den paragrafen fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen det per studerandearbetsdag bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter enligt priset per enhet för det föregående året justerat till den uppskattade kostnadsnivån för det år då priserna per enhet tillämpas. År 2015 är det per studerandearbetsdag bestämda priset 72,47 euro. 

Det inbesparingskrav som gällde den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter har uppfyllts genom en temporär 27 a §. I den paragrafen föreskrivs det om beräkningen av priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning och för särskilda yrkesläroanstalter under åren 2013—2015. Enligt denna ska det som grund för beräkningen av priserna per enhet för den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter användas ett belopp som är en viss procentandel av det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning. År 2015 är procentandelen 93,8 procent. Vid justeringen av priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter beaktas inte den justering 2013 och 2015 som berodde på förändringen i kostnadsnivån 2013, och inte heller den justering 2014 som berodde på förändringen i kostnadsnivån 2014. 

Den inbesparing i fråga om den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter och som var avsedd att vara temporär gjordes bestående genom den ändring av 27 § 1 mom. som träder i kraft den 1 januari 2016. Enligt denna ska det som grund för beräkningen av priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning användas ett belopp som är 93,8 procent av det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som avses i 23 §. 

I finansieringslagens 35 och 35 a § föreskrivs det om priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar samt om beräkningen av dem. Enligt 35 § i lagen beräknas de årliga priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar separat för varje form av konst- och kulturinstitution, genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet för finansåret i enlighet med den uppskattade kostnadsnivån och beaktar då i tillämpliga delar enligt 23 § 1 mom. de förändringar i verksamhetens omfattning och art som beror på statens åtgärder. Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar ska inte graderas. I statsandelsfinansieringen för museer, teatrar och orkestrar ingår ingen lagstadgad kommunal finansieringsandel. 

På grund av inbesparingsskyldigheterna inom den statliga ekonomin föreskrivs det temporärt om beräkningen av priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar under åren 2014 och 2015 i 35 a § i finansieringslagen. Under åren 2014 och 2015 bestämdes priset per enhet genom att justera priset per enhet för föregående år genom ändringar av verksamhetens art och omfattning och genom att från det erhållna talet dra av 9 460 euro i fråga om museer, 3 675 euro i fråga om teatrar och 3 643 euro i fråga om orkestrar. De justeringar som görs på grund av förändringen i kostnadsnivån beaktades år 2015, men inte år 2014. Från det pris per enhet som beräknades på ovan nämnda sätt avdrogs år 2015 dessutom 2 849 euro i fråga om museer, 2 183 euro i fråga om teatrar och 2 167 euro i fråga om orkestrar. 

Med stöd av 68 § i finansieringslagen höjs det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning med skillnaden mellan det belopp som hänför sig till övergångsperioden för finansieringssystemet för investeringar och de avskrivningar enligt bokföringen som gjorts av utbildningsanordnarna, om antalet avskrivningar är mindre än de belopp som anges i paragrafen (s.k. garantihöjning). Beloppet justeras årligen enligt förändringen i kostnadsnivån. På basis av den temporära 68 a § som har fogats till lagen gjordes det 2013 och 2014 ingen justering av kostnadsnivån, och 2015 ingen justering enligt förändringen i den uppskattade och faktiska kostnadsnivån 2013. 

1.2  Lagen om fritt bildningsarbete

Bestämmelser om verksamheten vid och finansieringen av läroanstalter för fritt bildningsarbete finns i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och i förordningen om fritt bildningsarbete (805/1998). Enligt 2 § i lagen om fritt bildningsarbete består läroanstalterna för fritt bildningsarbete av medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler, idrottsutbildningscenter och sommaruniversitet. Lagen om fritt bildningsarbete tillämpas även på en läroanstalt vid namn Snellman-korkeakoulu som ordnar steinerpedagogisk lärarutbildning och övrig utbildning. 

Statsandelen för alla läroanstaltsformer för fritt bildningsarbete bildas så att grunden för statsandelen för driftkostnaderna utgörs av produkten av prestationer och det för en prestation bestämda priset per enhet enligt driftskostnaderna för respektive läroanstaltsform. Prestationen och statsandelsprocenten varierar beroende på läroanstaltsformen. Prestationerna för folkhögskolor och läroanstalten Snellman-korkeakoulu utgörs av studerandeveckor. Vid en folkhögskola avser en studerandevecka en studerandes studieperiod på fem arbetsdagar vid folkhögskolan, varvid den studerande har fått handledd undervisning i genomsnitt minst fem timmar per dag. Studieperioder som är kortare eller längre än detta ändras till studerandeveckor genom att dividera antalet arbetsdagar med fem. Som prestationer för medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler används undervisningstimmar. Som prestationer för riksomfattande idrottsutbildningscenter används studerandedygn och som prestationer för regionala idrottsutbildningscenter används studerandedagar. 

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar, undervisningstimmar och studiecirkeltimmar som ska användas som grund för beräkningen av statsandelen. I enlighet med 11 § 1 mom. i lagen om fritt bildningsarbete bestämmer undervisnings- och kulturministeriet det följande årets priser per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar samt pris för studiecirkeltimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den uppskattade kostnadsnivån för finansåret. Från och med budgetåret 2016 ska man enligt 11 § 2—6 mom. i lagen om fritt bildningsarbete beräkna priserna per enhet för folkhögskolor, medborgarinstitut, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler årligen på basis av de faktiska kostnaderna så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet verkställda prestationer samma kalenderår. Enligt 11 § 4 mom. i lagen bestäms i tillämpliga delar det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut årligen genom förordning av statsrådet enligt vad som föreskrivs i 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Från och med ingången av 2016 ska det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut bestämmas årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. 

Enligt 12 § i lagen ska förändringeni kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art vid beräkningen av priserna per enhet beaktas i tillämpliga delar med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). I priserna per enhet eller i det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut ska man, enligt 12 a § som har fogats temporärt till lagen om fritt bildningsarbete, vid fastställandet av priserna per enhet och vid utfärdandet av bestämmelser om det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut inte beakta de justeringar av kostnadsnivån 2013 och 2014 som avses i 54 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice eller den justering för 2015 som avses i 3 punkten. Enligt den ändring av lagen om fritt bildningsarbete (579/2015) som träder i kraft den 1 januari 2016 ska avdragen från de genomsnittliga priserna per enhet för läroanstalter för fritt bildningsarbete från och med 2016 dock göras så att de avdrag i euro som motsvarar den uteblivna justeringen av förändringen i kostnadsnivån för 2013 och 2014 genomföras så att de genomsnittliga priserna per enhet motsvarar minst nivån för finansåret 2015. Enligt den till lagen fogade 11 b § ska det från det genomsnittliga pris per enhet som beräknats enligt 11 § avdras 

1) för en folkhögskolas studerandevecka 8,00 euro, 

2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 2,37 euro, 

3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 2,23 euro, 

4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 4,22 euro, 

5) för en studiecentrals undervisningstimme 2,45 euro. 

I 11 a § i lagen bestäms det om beräkningen av priser per enhet under åren 2005—2007. 

Genom lagen om ändring av lagen om fritt bildningsarbete (579/2015) förtydligas vissa bestämmelser om ordnandet av utbildning för fritt bildningsarbete och om fastställandet av statsandelen, bl.a. ska studiecirkeltimmarna slopas från ingången av 2016. Från och med den 1 januari 2016 slopas även den gradering av priserna per enhet för medborgarinstitut i tätt befolkade kommuner som görs på basis av befolkningstätheten i den kommun där medborgarinstitutet finns. 

2.1  Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Statsminister Juha Sipiläs regering har i sitt regeringsprogram förbundit sig att täcka hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro inom den offentliga ekonomin samt att genomföra de inbesparingar och fatta de beslut om strukturella reformer som behövs. Regeringen har kommit överens om ett anpassningsprogram som ska stärka den offentliga ekonomin. I bilaga 6 i regeringsprogrammet presenteras anpassningsåtgärdernas innehåll och konsekvenser för den offentliga ekonomin under regeringsperioden. 

Regeringen har bland annat som mål att stärka den offentliga ekonomin med sammanlagt 6 miljarder euro före 2021. För att uppnå detta mål har regeringen förbundit sig till statens rambudgetförfarande (regeringsprogrammets bilaga 5) där de statliga utgifter som omfattas av rambudgeten ska vara 1,2 miljarder euro lägre 2019 än i de ramar för statsfinanserna som fastställdes den 2 april 2015 (enligt prisnivån 2016). Regeringen förbinder sig att iaktta de utgiftsregler som den satt upp och det rambeslut för statsfinanserna som ingår i planen för de offentliga finanserna. För att uppnå målet för dimensioneringen i rambeslutet vidtar regeringen de åtgärder som förtecknas i regeringsprogrammets bilaga och som ska stärka den offentliga ekonomin 2019 med cirka 4 miljarder euro. Som en del av detta minskas de statliga utgifter som ska hänföras till ramen med ett nettobelopp på 0,65—1,7 miljarder euro under åren 2016—2019. I de nödvändiga anpassningsåtgärder i fråga om statsfinanserna som regeringen beslutat om (bilaga 6) ingår en frysning av indexhöjningarna inom undervisnings- och kulturväsendets förvaltningsområde under åren 2016—2019. 

Enligt regeringens proposition (304/2015 rd) om lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (189/2015) beaktas inbesparingarnas verkan på det genomsnittliga priset per enhet endast en gång, och i 23 b 2 mom. i lagen föreskrivs att det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning ska ligga minst på 2015 års nivå. Garantihöjningen för avskrivningar för yrkesutbildning upphör på basis av 68 § finansieringslagen från ingången av 2016. Påverkningarna av avskrivningens avhöjning för priset per enhet för den grundläggande yrkesutbildningens del fullbordas inte i helhet genom 23 §:s 2 moment. 

Inbesparingarna i fråga om museer, teatrar och orkestrar genomfördes under åren 2012 och 2015 genom att sänka priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar. Inbesparingen på tio miljoner euro år 2012 genomfördes genom att sänka priset per enhet för museer med 9 460 euro, priset per enhet för teatrar med 3 675 euro och priset per enhet för orkestrar med 3 643 euro. Inbesparingen på 4 450 000 euro år 2015 genomfördes genom att sänka priset per enhet för museer med 2 849 euro, priset per enhet för teatrar med 2 183 euro och priset per enhet för orkestrar med 2 167 euro. Dessutom slopades indexhöjningen år 2014. I 35 a § föreskrivs det temporärt om beräkningen av priserna per enhet under åren 2014—2015. 

2.2  Lagen om fritt bildningsarbete

Den ovan nämnda indexfrysning som ingår i regeringsprogrammet såsom en anpassningsåtgärd i fråga om de offentliga finanserna gäller samtliga statsandelar för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Därför gäller indexfrysningen även de statsandelar som beviljas enligt lagen om fritt bildningsarbete, vilket betyder att förändringen i kostnadsnivån enligt 12 § i lagen om fritt bildningsarbete inte ska beaktas i de priser per enhet som beräknas och fastställs för 2016—2019 med stöd av lagen om fritt bildningsarbete. 

3.1  Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Det föreslås att de indexfrysningar och de inbesparingar som motsvarar indexfrysningar ska göras bestående. En inbesparing som motsvarar indexfrysningarna ska under åren 2016—2019 göras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet när det gäller finansieringen av de funktioner enligt lagen om grundläggande utbildning som omfattas av indexhöjningen. I regeringspropositionen föreslås det en inbesparing som motsvarar indexhöjningarna 2016. Inbesparingarna under åren 2017—2019 ska genomföras genom en årlig ändring av finansieringslagen, med undantag av 8 a och 27 a §, i vilka det ska föreskrivas om en indexfrysning för åren 2016—2019. 

För att genomföra de inbesparingar som motsvarar indexfrysningarna föreslås det att de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning ändras. I enlighet med vad som ovan anförts, ska det eurobaserade beloppet som tillhör kommunens självfinansieringsandel enligt 8 § 4 moment, som beror på att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks, samt priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter inte justeras utgående av ändringar i kostnadsnivån för åren 2016—2019. Då priserna per enhet för den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter och för den grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning fastställs på basis av priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning, kommer den inbesparing som motsvarar indexfrysningen även att gälla priserna per enhet för den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter och den grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning. 

I propositionen föreslås det att det fogas en 8 a, 27 a § och 35 a § till lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och att 11—15 §, 18 och 23 b § i lagen ändras samt att 68 § i lagen upphävs. 

I 8 § 4 mom. i finansieringslagen föreskrivs det med anledning av finansieringsreformen för yrkeshögskolorna om det belopp som ska läggas till den kommunala finansieringsandelen. Enligt denna paragraf ska förändringen i kostnadsnivån för finansåret samt förändringen i hela landets invånarantal beaktas vid beräkningen av det årliga beloppet. I nya 8 a § i lagen föreskrivs det att justeringen av kostnadsnivån under åren 2016—2019 ska slopas vid beräkningen av det belopp som ska läggas till den kommunala finansieringsandelen och som det föreskrivs om i 8 § 4 mom. i finansieringslagen. Under åren 2016—2019 ska det belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel årligen förbli 290,948 miljoner euro på grund av slopandet av kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor. 

Finansieringen enligt 11—15 § och 18 § i finansieringslagen baserar sig på den grunddel av hemkommunersättningen som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. På grund av att den permanenta kostnadsnivån uteblev 2013—2014 avdras det från hemkommunersättningens grunddel 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med den koefficient som anges i följande tabell och med det elevantal som berättigar till finansiering. 

Före utgången av året före finansåret fastställer finansministeriet om beloppet av grunddelen av hemkommunsersättningen. I hemkommunersättningens grunddel enligt lagen om statsandel för kommunal basservice ingår en indexhöjning. Den indexfrysning för åren 2016—2019 som förutsätts i regeringsprogrammets bilaga 6 föreslås bli genomförd år 2016 så att beloppet ökas med en inbesparing på 33,30 euro som motsvarar en indexhöjning, som dras av från grunddelen av hemkommunersättningen. Paragraferna 11—14 § och 18 § föreslås bli ändrade så att utbildningsanordnaren beviljas finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av sammanlagt 160,78 euro och dessutom ett belopp på 33,30 euro år 2016, varvid avdraget är sammanlagt 194,08 euro. Den erhållna skillnaden multipliceras med det elevantal som berättigar till finansiering och med den koefficient som anges i tabellen. Dessutom föreslås det att de svenska termerna i 14 § ska preciseras. 

Det föreslås att den indexfrysning som påförs enligt bilaga 6 i regeringsprogrammet och som gäller åren 2016—2019 ska genomföras så att indexhöjningen år 2016 görs kalkylmässigt, men så att en lika stor inbesparing beaktas i de belopp som anges i 23 b § för de olika utbildningsformerna, vilka minskar de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning.  

Det föreslås att 23 b § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, som träder i kraft den 1 januari 2016, ändras helt och hållet. Paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar ändringen av innehållet. Ordalydelsen i paragrafens 1 mom. föreslås bli preciserad. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det om den minskning som görs i det genomsnittliga priset per enhet i gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den grundläggandekonstundervisning. Det föreslås dessutom att det till avdragsbeloppet enligt 1 mom. läggs till ett belopp som motsvarar en indexhöjning för 2016. Inbesparingens effekt på de genomsnittliga priserna per enhet är bestående. De avdrag som görs från det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning inverkar även på finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter och av den grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning. På samma sätt ska det föreskrivas årligen under åren 2017—2019 om en minskning av indexhöjningen. 

Ett nytt avdrag i euro per utbildningsform:: 

Gymnasium 35,63 

Grundläggandeyrkesutbildning 56,18 

Grundläggandekonstundervisning 0,39 

Det föreslås att paragrafens 2 mom. ändras så att slopandet av garantihöjningen för den grundläggande yrkesutbildningens avskrivningar får full effekt på priset per enhet från ingången av 2016. Därför föreslås det att bestämmelsen om miniminivån på det genomsnittliga priset per enhet ändras så att det från priset per enhet för 2015 avdras ett belopp på 426,78 euro som motsvarar verkan av den garantihöjning för avskrivningarna som har genomförts under året i fråga. Garantihöjningen för avskrivningarna upphör på basis av 68 § i finansieringslagen från ingången av 2016. Det föreslås att 68 § i finansieringslagen upphävs, eftersom den övergångsperiod som gäller arrangemangen i fråga om finansieringssystemet för yrkesutbildningens investeringar löper ut den 31 december 2015. 

Till finansieringslagen föreslås en ny 27 a § om beräkningen av priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter för åren 2016—2019. Enligt nya 27 a § ska priset per enhet för det per studerandearbetsdag bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter inte justeras för åren 2016—2019 till den uppskattade kostnadsnivån det år då priserna per enhet tillämpas. 

Till finansieringslagen föreslås att det tilläggs en ny 35 a §. Enligt paragrafen ska de priser per enhet som beräknats enligt 35 § sänkas årligen från ingången av 2016 med 15 177 euro i fråga om museer, 8 545 euro i fråga om teatrar och 8 479 euro i fråga om orkestrar. Syftet med avdragen är att inbesparingarna för 2012 och 2015 ska bli bestående och inbesparingarna för åren 2016—2019 ska bli bestående i enlighet med rambesluten fr.o.m. 2016. Indexhöjningen för 2014 ska göras kalkylmässigt, men så att en lika stor inbesparing ingår i de avdrag från priserna per enhet som anges i paragrafen. Den indexfrysning under åren 2016—2019 som förutsätts i bilaga 6 i regeringsprogrammet föreslås bli genomförd så att indexhöjningen för 2016 görs kalkylmässigt, men så att en lika stor inbesparing ingår i de avdrag från priserna per enhet som anges i paragrafen. 

3.2  Lagen om fritt bildningsarbete

I paragrafens 1 mom. föreskrivs det i enlighet med 11 § om ett avdrag från det beräknade genomsnittliga priset per enhet. Till momentet föreslås dessutom en hänvisning till 12 § i lagen för att en inbesparing som motsvarar höjningen av kostnadsnivån ska beaktas på motsvarande sätt som vid finansieringen av övriga utbildningsformer. 

Avsikten med de avdrag enligt 11 b § som har fogats till lagen om fritt bildningsarbete genom lag (579/2015) om ändring av lagen om fritt bildningsarbete har varit att i de genomsnittliga priser per enhet som beräknats på basis av de faktiska kostnaderna 2013 och 2014 hindra att inbesparingarna i fråga om statsandelsindex år 2013 och 2014 kumuleras. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar innehållet i paragrafen. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det i enlighet med 11 § om ett avdrag som görs från det beräknade genomsnittliga priset per enhet. Till momentet föreslås dessutom en hänvisning till 12 § i lagen för att en inbesparing som motsvarar höjningen av kostnadsnivån ska beaktas på motsvarande sätt som vid finansieringen av övriga utbildningsformer. Av de genomsnittliga priser per enhet som påförs läroanstalter för fritt bildningsarbete och föreskrivs för medborgarinstitut ska göras en kalkylmässig indexhöjning år 2016, men en lika stor inbesparing beaktas i de belopp som anges i 11 b § 1 mom. Det föreslås att effekten av inbesparingen ska göras bestående. På motsvarande sätt ska det föreskrivas under åren 2017—2019. Ordalydelsen i 2 mom. föreslås bli preciserad. 

Tilläggen till avdragen i euro per utbildningsform: 

indexfrysning 2016 

1) för en folkhögskolas studerandevecka 1,47 euro, 

2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 0,44 euro, 

3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 0,43 euro, 

4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 0,78 euro, 

5) för en studiecentrals undervisningstimme 0,66 euro. 

Lagens 11 a § tillämpas på beräkningen av priserna per enhet inom den fria bildningen 2005—2007. Det föreslås att paragrafen upphävs på grund av att tillämpningstiden löpt ut. 

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Den inbesparing som motsvarar indexhöjningarna för 2016 uppgår till cirka 13,2 miljoner euro i fråga om statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet. Inbesparingen i kommunernas självfinansieringsandel uppgår i fråga om gymnasieutbildningen till cirka 3,4 miljoner euro och i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen (läroanstaltsformen och läroavtalsformen) till cirka 5,1 miljoner euro, varvid den totala inbesparingen i fråga om gymnasieutbildningen är cirka 5,8 miljoner euro och i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen cirka 8,8 miljoner euro. De uppskattade inbesparingsbeloppen baserar sig på prestationsbeloppen enligt budgetpropositionen för 2016. Den uppskattade indexhöjning som har använts vid beräkningen av inbesparingarna är 0,5 procent år 2016. 

Tabell över de kalkylmässiga inbesparingar i statsandelen som motsvarar indexhöjningarna för 2016: 

Effekten av slopandet av den s.k. garantihöjningen för den grundläggande yrkesutbildningen uppgår till cirka 59 miljoner euro, och i fråga om läroavtalsutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter till cirka 8 miljoner euro. När slopandet av den s.k. garantihöjningen för yrkesutbildning dras av från ingången av 2016 till fullt belopp från det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning, blir effekten av ändringen, jämfört med om avdraget skulle göras enbart 2015 från nivån på det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning, cirka 39 miljoner euro, och i fråga om läroavtalsutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter sammanlagt cirka 5 miljoner euro. 

På grund av att inbesparingarna 2012, 2015 och 2016 blir bestående, minskar de statsandelar som betalas till kommunala och privata huvudmän för museer, teatrar och orkestrar med sammanlagt 18 miljoner euro. 

Tabellen nedan visar hur priserna per enhet för 2016 beräknas. 

Det avdrag som motsvarar indexhöjningarna för 2014 minskar statsandelen för huvudmännen för museer, teatrar och orkestrar med cirka 1 miljon euro. Vid beräkningen av inbesparingen har man använt 0,8 procent som index 2014. Det avdrag som motsvarar indexhöjningarna för 2016 minskar huvudmännens statsandel med sammanlagt 0,6 miljoner euro. Uppskattningen av inbesparingen baserar sig på prestationsbeloppen enligt budgetpropositionen för 2016. Vid beräkningen av inbesparingen har man använt en indexhöjning på 0,5 procent för 2016. 

4.2  Konsekvenser för kommunerna, utbildningsanordnarna och läroanstalternas huvudmän

Propositionen har inga konsekvenser för fördelningen av kostnaderna mellan staten och kommunerna. På grund av den inbesparing som motsvarar en indexhöjning kommer de kommuner som ordnar undervisning och andra anordnare av utbildning och undervisning samt läroanstalternas huvudmän att måsta anpassa sin verksamhet under åren 2016—2019, eftersom förändringen i kostnadsnivån under åren 2016—2019 inte beaktas i finansieringen. Detta förutsätter att de kommuner som ordnar undervisning och andra anordnare av utbildning och undervisning samt läroanstalternas huvudmän anpassar verksamheten till de resurser som finns till förfogande samt att de effektiviserar verksamheten och minskar kostnaderna. 

I fråga om yrkesutbildningen beror det ökade anpassningsbehovet till stor del på slopandet av den s.k. garantihöjningen, eftersom avskrivningarna inte har utvecklats enligt de bedömningar som gjordes då det föreskrevs om garantihöjningen. Slopandet av garantihöjningen inverkar negativt särskilt på priset per enhet för utbildningsanordnarna inom området för teknik och trafik samt naturbruksområdet, eftersom den garantihöjning som ingår i priserna per enhet fram till 2015 varierar beroende på utbildningsområdet och antalet investeringar/avskrivningar som har verkställts inom de olika områdena. 

5.1  Beredningsfaser och beredningsmaterial

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Propositionen har den 14 oktober 2015 behandlats i sektionen för bedömning av ekonomiska konsekvenser vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Propositionen har granskats av justitieministeriets laggranskningsenhet. 

5.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Det begärdes utlåtanden om propositionsutkastet av 27 instanser. Man begärde att utlåtandena skulle avges elektroniskt senast den 18 september 2015. Tiden för utlåtande omfattade två veckor. 

Innan tidfristen löpte ut avgav sammanlagt 17 instanser ett utlåtande: Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry, Suomen Sinfoniaorkesterit oy, Suomen kesäyliopistot ry, finansministeriet, Finlands Kommunförbund, Utbildningsstyrelsen, Elinkeinoelämän Oppilaitokset ry, Museiverket, Finlands Museiförbund rf, Finlands Teatrar rf, Suomen teatterijärjestöjen keskusliitto ry, Teatterikeskus ry, Fritt Bildningsarbete rf, Medborgarinstitutens förbund MiF rf, Undervisningssektorns Fackorganisation rf, Suomen rehtorit ry och Yksityiskoulujen liitto ry. 

När det gäller finansieringen av det fria bildningsarbetet ansåg man att det är nödvändigt att bevara indexbindningen för att läroanstalterna ska kunna fungera på lång sikt. Man ansåg att kumuleringen av inbesparingarna kommer att försvåra och minska verksamheten. Minskningen av finansieringen ansågs påverka prissättningen av utbildningsutbudet då trycket att höja priserna leder till motstridigheter särskilt i områden med invandrare och i tillväxtområden samt till negativa konsekvenser för de underrepresenterade befolkningsgruppernas utbildningsmöjligheter i hela landet. 

Inbesparingarna i gymnasieutbildningen ansågs vara stora med tanke på finansieringsnivån för gymnasieutbildningen. I vissa utlåtanden förde man fram att möjligheterna att anpassa funktioner och effektivisera verksamheten är begränsade utan betydande förändringar i gymnasienätverket och anordnandet av undervisningen. 

I fråga om den yrkesinriktade utbildningen konstaterades det att finansieringen av den yrkesinriktade utbildningen minskar avsevärt på grund av de inbesparingsbeslut som har fattats av de tidigare regeringarna och den nuvarande regeringen. Man ansåg även att slopandet av garantihöjningen leder till att de som anordnar yrkesinriktad utbildning inte har möjlighet att reparera sina fastigheter. I flera utlåtande önskade man att staten kunde underlätta situationen genom att tillåta utbildningsanordnarna att realisera dessa fastigheter utan en skyldighet att återbetala statsandelarna. I fråga om den yrkesinriktade utbildningen ansåg man att propositionen saknade en bedömning av hur propositionen påverkar verksamheten och sektorn för olika anordnare av yrkesinriktad utbildning ur ett större perspektiv. 

Suomen rehtorit ry och Undervisningssektorns Fackorganisation rf förde fram att inbesparingarnas negativa konsekvenser för kvaliteten på utbildningen är oroande och att den minskade finansieringen äventyrar anordnandet av olika handledande och kompletterande utbildningsformer, de regionalt jämlika möjligheterna till utbildning samt syftet att förbättra integreringen i arbetslivet. 

Enligt utlåtandena kommer de minskade statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar att få negativa konsekvenser för museernas, teatrarnas och orkestrarnas verksamhet, bl.a. på grund av att de fasta utgifterna samtidigt ökar i snabbt takt. För museernas del har ökningen främst gällt fastighetsutgifterna. De föreslagna nedskärningarna ansågs leda till personalnedskärningar och till en försämring av särskilt små museers, teatrars och orkestrars verksamhetsförutsättningar och av sysselsättningen inom branschen. I utlåtandena föreslogs det att nedskärningarnas omfattning och tidtabell för genomförandet ska omvärderas samt följderna och multipeleffekten av de föreslagna åtgärderna utredas noggrannare. Man förhöll sig negativt till att de temporära inbesparingarna ska göras bestående. Finlands Teatrar rf och Suomen teatterijärjestöjen keskusliitto ry föreslog ett sysselsättningsprojekt för 2016 som ska finansieras ur reservfonden för tipsvinstmedel och vars syfte ska vara att förebygga sådana sysselsättningssvårigheter som minskningen av statsandelarna medför för kultursektorn. Lagförslaget ansågs inte främja de mål i regeringsprogrammet som gäller främjandet av tillgången på kultur, stödjandet av regionala tjänster samt kulturens roll som stöd för samhällets utveckling. Finlands Museiförbund rf ansåg att lagförslagets beslut om nedskärningar inte har någon praktisk betydelse för att nå det mål som ligger som grund för nedskärningarna. 

Största delen av remissinstanserna konstaterade att frysningen av indexhöjningarna av priserna per enhet under åren 2016—2019 försämrar tillgången, kvaliteten och den regionala jämlikheten när det gäller utbildning och kulturtjänster. I några utlåtanden önskade man dock att slopandet av indexhöjningarna under åren 2016—2019 ska vara förutsägbart och utgöra ett alternativ där inbesparingarna kan utjämnas så att det krävs mindre anpassning av verksamheten. Det sätt som föreslogs i utkastet och som innebär att indexfrysningen inverkar både på finansieringsmottagarens finansiering av priset per enhet och på kommunens självfinansieringsandel ansågs i några utlåtanden vara ett bra sätt att genomföra frysningen på. 

Kommunförbundet framförde att det är oroande att staten minskar dess finansiering av lagstadgade tjänster samt dess ansvar i fråga om genomförandet av finansieringsprincipen. Kommunförbundet ansåg dock att det sätt som föreslogs i utkastet och som innebär att indexfrysningen inverkar både på finansieringsmottagarens finansiering av priset per enhet och på kommunens självfinansieringsandel är ett bra sätt att genomföra frysningen på. 

Enligt finansministeriets utlåtande ska det bestämmas att effekten av indexfrysningarna och av de övriga inbesparingarna i statsandelarna ska göras bestående så att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna inte leder till en finansieringsnivå som motsvarar nivån före inbesparingarna.Finansministeriet anser att ändringarna av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete bör beredas i enlighet med denna princip genom paragrafer som gäller tills vidare i stället för paragrafer som gäller för en bestämd tid. 

Undervisnings- och kulturministeriet har beaktat finansministeriets yttrande om att inbesparingarna borde göras bestående direkt och har ändrat regeringspropositionen i enlighet med finansministeriets utlåtande när det gäller detta. I utlåtandena önskades det att konsekvenserna av inbesparingarna ska bedömas årsvis. Detta har endast gjorts för 2016 på grund av att indexeffekten av inbesparingarna under åren 2017—2019 beror på hur statsandelsindexet för kommunernas basservice utvecklas och på grund av att bedömningen preciseras årligen. Undervisnings- och kulturministeriet ska inleda en utredning om inbesparingsbeslutens konsekvenser med tanke på tryggandet av de kulturella rättigheterna. Vad gäller den yrkesinriktade utbildningen föreslog man att staten ska slopa skyldigheten att återbetala sådana utdelade statsandelar för byggande eller reparation som gäller fastigheter som blir tomma på grund av inbesparingsbesluten i fråga om den yrkesinriktade utbildningen. När det gäller detta kan det konstateras att man från och med 2015 har begränsat återbetalningsskyldigheten i fråga om fastigheter till 30 år och återbetalningsskyldigheten i fråga om statsunderstöd till anläggningsprojekt till 15 år. 

Finansieringssystemen för gymnasier och yrkesinriktad utbildning ska utvecklas under regeringsperioden. I enlighet med regeringsprogrammet ska finansieringssystemet för den yrkesinriktade utbildningen bli en enhetlig helhet som ska kunna tas i bruk från och med 2018. Undervisnings- och kulturministeriet har inrättat en arbetsgrupp för att utreda behoven att reformera det nuvarande finansieringssystemet för kultursektorn. Arbetsgruppen har även till uppgift att utreda effektiviteten och ändamålsenligheten såväl i det nuvarande statsandelssystemet för kultursektorn som i beräkningen av statsandelarna samt inbesparingsbeslutens konsekvenser för kulturens samhälleliga betydelse och kulturutfallet.