1.1
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), nedan finansieringslagen, föreskrivs det om kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för den utbildning som avses i gymnasielagen och för yrkesutbildningen. I paragrafens 4 mom. föreskrivs det om det belopp som läggs till den kommunala självfinansieringsandelen och som höjs årligen med ett belopp som motsvarar förändringen i den uppskattade kostnadsnivån. Det erhållna beloppet divideras med invånarantalet för året före det år som föregått finansåret.
I lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) föreskrivs det bl.a. om fastställandet av den åldersklassbaserade statsandel som beviljas kommunerna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Statsandelen beviljas av finansministeriet som en del av finansieringen av den kommunala basservicen. Med stöd av finansieringslagen beviljas finansiering till funktioner inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning till den del statsandelen enligt lagen om statsandel för kommunal basservice inte täcker de funktioner som det föreskrivs om i lagen om grundläggande utbildning. Enligt finansieringslagen är den finansiering som beviljas för påbyggnadsundervisning enligt den grundläggande utbildningen, förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga, tilläggsfinansiering för i lagen om grundläggande utbildning avsedd förlängd läroplikt, utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands, tillägg för internatskola, skolhemsförhöjning för privat anordnare av grundläggande utbildning för elever som får undervisning vid ett skolhem (11—15 § och 18 §) bunden till den grunddel av hemkommunsersättningen som finansministeriet årligen beslutar om separat för varje kommun. Det slopande av förändringen i kostnadsnivån för 2013 och 2014 som ursprungligen var avsett att vara temporärt har gjorts bestående genom att sänka det belopp av hemkommunsersättningens grunddel som anges i 11—15 § och 18 § i finansieringslagen.
I 23 § i finansieringslagen föreskrivs det om de genomsnittliga priserna per enhet för undervisningsväsendet. Enligt den föreskrivs det årligen genom förordning av statsrådet om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, i enlighet med vad som bestäms i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Grunden för statsandelen för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning utgörs av ett pris per enhet och ett studerandeantal som beräknas per studerande på basis av de faktiska kostnaderna för varje utbildningsform.
På grund av inbesparingsåtgärder inom statsfinanserna har det till finansieringslagen fogats en temporär 23 a § där det föreskrivs om beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning under åren 2013—2015. Enligt den paragrafen ska de förändringar i den uppskattade kostnadsnivån som avses i 54 § 2 mom. 2 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice inte beaktas under åren 2013 och 2014 i de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning, och under åren 2013—2015 inte heller den i 54 § 2 mom. 3 punkten avsedda skillnaden mellan förändringen i den faktiska kostnadsnivån och den gjorda uppskattningen av denna.
På grund av både de uteblivna indexhöjningarna och de inbesparingar inom statsfinanserna i fråga om gymnasieutbildningen är det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen 7,7251 procent lägre år 2015 än det genomsnittliga priset per enhet år 2014, men detta gäller varken den höjning av det genomsnittliga priset per enhet som beror på verksamhetens art och omfattning eller förändringen i den uppskattade kostnadsnivån. Utöver de uteblivna indexhöjningarna har det gjorts inbesparingar inom statsfinanserna som har gällt den grundläggande yrkesutbildningen, och därför är det genomsnittliga priset per enhet för den grundläggande yrkesutbildningen 2,8169 procent lägre år 2015 än det genomsnittliga priset per enhet 2014, med undantag av 2015 års uppskattade förändring i kostnadsnivån. Vid beräkningen av avdraget beaktas inte den i 68 § i finansieringslagen avsedda höjningen i euro av det genomsnittliga priset per enhet eller det avdrag som görs från priset i enlighet med 69 §.
Genom lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (189/2015), som stadfästes den 6 mars 2015 och som träder i kraft den 1 januari 2016, gjordes de inbesparingar som har genomförts temporärt i fråga om statsandelsindex och priset per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, grundläggande konstundervisning och yrkesinriktad tilläggsutbildning bestående. Detta genomfördes genom en ny 23 b § i lagen och genom en ändring av 27 § 1 mom.
I 23 b § i lagen föreskrivs det om avdrag i euro från det genomsnittliga priset per enhet i fråga om gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning, som beräknas per utbildningsform. I paragrafens 1 mom. föreskrivs det att avdraget från det genomsnittliga priset per enhet i fråga om gymnasieutbildning är 1 012,89 euro, i fråga om grundläggande yrkesutbildning 770,55 euro och i fråga om grundläggande konstundervisning 2,02 euro. I avdraget från det genomsnittliga priset per enhet har man utöver inbesparingarna 2014 och 2015 även beaktat de förändringar som beror på de uteblivna justeringarna av den faktiska kostnadsnivån för 2013 och den uppskattade kostnadsnivån för 2014. I paragrafens 2 mom. föreskrivs det dock att det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning ska ligga minst på 2015 års nivå för att inbesparingarnas verkan på det genomsnittliga priset per enhet ska beaktas endast en gång.
Enligt statsrådets förordning om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasier, yrkesutbildning, grundläggande konstundervisning och medborgarinstitut som läggs till grund för statsfinansieringen år 2015 (953/2014) är det genomsnittliga priset per enhet för gymnasier 6 004,93 euro år 2015, för yrkesutbildning 10 782,42 euro och för grundläggande konstundervisning 75,48 euro. Genom statsrådets förordning 211/2015, som trädde i kraft den 23 mars 2015, höjdes priset per enhet för gymnasieutbildning med 40 cent år 2015.
På basis av de genomsnittliga priserna per enhet beräknas priserna per enhet i enlighet med 24 och 25 § för de enskilda utbildningsanordnarna inom gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning, och i enlighet med 28 § för priset per enhet för den grundläggande konstundervisning som finansieras per undervisningstimme.
Priserna per enhet per studerandeårsverke för yrkesinriktad tilläggsutbildning beräknas i enlighet med 27 § 1 mom. på basis av det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning. Den yrkesinriktade tilläggsutbildningen finansieras i huvudsak av staten. En del av utbildningen betalas av studerande och arbetsgivare, av vilka det kan tas ut avgifter. I finansieringen av den yrkesinriktade tilläggsutbildningen ingår ingen lagstadgad kommunal finansieringsandel. Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning är detsamma för alla utbildningsanordnare och fastställs på basis av det genomsnittliga priset per enhet för den grundläggande yrkesutbildningen. Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas som läroavtalsutbildning är enligt 25 § 6 mom. i finansieringslagen 63,13 procent av det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning.
I 27 § 4 mom. i finansieringslagen föreskrivs det om det per studerandearbetsdag bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter. Enligt den paragrafen fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen det per studerandearbetsdag bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter enligt priset per enhet för det föregående året justerat till den uppskattade kostnadsnivån för det år då priserna per enhet tillämpas. År 2015 är det per studerandearbetsdag bestämda priset 72,47 euro.
Det inbesparingskrav som gällde den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter har uppfyllts genom en temporär 27 a §. I den paragrafen föreskrivs det om beräkningen av priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning och för särskilda yrkesläroanstalter under åren 2013—2015. Enligt denna ska det som grund för beräkningen av priserna per enhet för den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter användas ett belopp som är en viss procentandel av det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning. År 2015 är procentandelen 93,8 procent. Vid justeringen av priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter beaktas inte den justering 2013 och 2015 som berodde på förändringen i kostnadsnivån 2013, och inte heller den justering 2014 som berodde på förändringen i kostnadsnivån 2014.
Den inbesparing i fråga om den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter och som var avsedd att vara temporär gjordes bestående genom den ändring av 27 § 1 mom. som träder i kraft den 1 januari 2016. Enligt denna ska det som grund för beräkningen av priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning användas ett belopp som är 93,8 procent av det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som avses i 23 §.
I finansieringslagens 35 och 35 a § föreskrivs det om priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar samt om beräkningen av dem. Enligt 35 § i lagen beräknas de årliga priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar separat för varje form av konst- och kulturinstitution, genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet för finansåret i enlighet med den uppskattade kostnadsnivån och beaktar då i tillämpliga delar enligt 23 § 1 mom. de förändringar i verksamhetens omfattning och art som beror på statens åtgärder. Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar ska inte graderas. I statsandelsfinansieringen för museer, teatrar och orkestrar ingår ingen lagstadgad kommunal finansieringsandel.
På grund av inbesparingsskyldigheterna inom den statliga ekonomin föreskrivs det temporärt om beräkningen av priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar under åren 2014 och 2015 i 35 a § i finansieringslagen. Under åren 2014 och 2015 bestämdes priset per enhet genom att justera priset per enhet för föregående år genom ändringar av verksamhetens art och omfattning och genom att från det erhållna talet dra av 9 460 euro i fråga om museer, 3 675 euro i fråga om teatrar och 3 643 euro i fråga om orkestrar. De justeringar som görs på grund av förändringen i kostnadsnivån beaktades år 2015, men inte år 2014. Från det pris per enhet som beräknades på ovan nämnda sätt avdrogs år 2015 dessutom 2 849 euro i fråga om museer, 2 183 euro i fråga om teatrar och 2 167 euro i fråga om orkestrar.
Med stöd av 68 § i finansieringslagen höjs det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning med skillnaden mellan det belopp som hänför sig till övergångsperioden för finansieringssystemet för investeringar och de avskrivningar enligt bokföringen som gjorts av utbildningsanordnarna, om antalet avskrivningar är mindre än de belopp som anges i paragrafen (s.k. garantihöjning). Beloppet justeras årligen enligt förändringen i kostnadsnivån. På basis av den temporära 68 a § som har fogats till lagen gjordes det 2013 och 2014 ingen justering av kostnadsnivån, och 2015 ingen justering enligt förändringen i den uppskattade och faktiska kostnadsnivån 2013.
1.2
Lagen om fritt bildningsarbete
Bestämmelser om verksamheten vid och finansieringen av läroanstalter för fritt bildningsarbete finns i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och i förordningen om fritt bildningsarbete (805/1998). Enligt 2 § i lagen om fritt bildningsarbete består läroanstalterna för fritt bildningsarbete av medborgarinstitut, folkhögskolor, studiecentraler, idrottsutbildningscenter och sommaruniversitet. Lagen om fritt bildningsarbete tillämpas även på en läroanstalt vid namn Snellman-korkeakoulu som ordnar steinerpedagogisk lärarutbildning och övrig utbildning.
Statsandelen för alla läroanstaltsformer för fritt bildningsarbete bildas så att grunden för statsandelen för driftkostnaderna utgörs av produkten av prestationer och det för en prestation bestämda priset per enhet enligt driftskostnaderna för respektive läroanstaltsform. Prestationen och statsandelsprocenten varierar beroende på läroanstaltsformen. Prestationerna för folkhögskolor och läroanstalten Snellman-korkeakoulu utgörs av studerandeveckor. Vid en folkhögskola avser en studerandevecka en studerandes studieperiod på fem arbetsdagar vid folkhögskolan, varvid den studerande har fått handledd undervisning i genomsnitt minst fem timmar per dag. Studieperioder som är kortare eller längre än detta ändras till studerandeveckor genom att dividera antalet arbetsdagar med fem. Som prestationer för medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler används undervisningstimmar. Som prestationer för riksomfattande idrottsutbildningscenter används studerandedygn och som prestationer för regionala idrottsutbildningscenter används studerandedagar.
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar, undervisningstimmar och studiecirkeltimmar som ska användas som grund för beräkningen av statsandelen. I enlighet med 11 § 1 mom. i lagen om fritt bildningsarbete bestämmer undervisnings- och kulturministeriet det följande årets priser per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar samt pris för studiecirkeltimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den uppskattade kostnadsnivån för finansåret. Från och med budgetåret 2016 ska man enligt 11 § 2—6 mom. i lagen om fritt bildningsarbete beräkna priserna per enhet för folkhögskolor, medborgarinstitut, riksomfattande idrottsutbildningscenter, sommaruniversitet och studiecentraler årligen på basis av de faktiska kostnaderna så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet verkställda prestationer samma kalenderår. Enligt 11 § 4 mom. i lagen bestäms i tillämpliga delar det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut årligen genom förordning av statsrådet enligt vad som föreskrivs i 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Från och med ingången av 2016 ska det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut bestämmas årligen genom förordning av statsrådet med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.
Enligt 12 § i lagen ska förändringeni kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art vid beräkningen av priserna per enhet beaktas i tillämpliga delar med iakttagande av bestämmelserna i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). I priserna per enhet eller i det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut ska man, enligt 12 a § som har fogats temporärt till lagen om fritt bildningsarbete, vid fastställandet av priserna per enhet och vid utfärdandet av bestämmelser om det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut inte beakta de justeringar av kostnadsnivån 2013 och 2014 som avses i 54 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice eller den justering för 2015 som avses i 3 punkten. Enligt den ändring av lagen om fritt bildningsarbete (579/2015) som träder i kraft den 1 januari 2016 ska avdragen från de genomsnittliga priserna per enhet för läroanstalter för fritt bildningsarbete från och med 2016 dock göras så att de avdrag i euro som motsvarar den uteblivna justeringen av förändringen i kostnadsnivån för 2013 och 2014 genomföras så att de genomsnittliga priserna per enhet motsvarar minst nivån för finansåret 2015. Enligt den till lagen fogade 11 b § ska det från det genomsnittliga pris per enhet som beräknats enligt 11 § avdras
1) för en folkhögskolas studerandevecka 8,00 euro,
2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 2,37 euro,
3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 2,23 euro,
4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 4,22 euro,
5) för en studiecentrals undervisningstimme 2,45 euro.
I 11 a § i lagen bestäms det om beräkningen av priser per enhet under åren 2005—2007.
Genom lagen om ändring av lagen om fritt bildningsarbete (579/2015) förtydligas vissa bestämmelser om ordnandet av utbildning för fritt bildningsarbete och om fastställandet av statsandelen, bl.a. ska studiecirkeltimmarna slopas från ingången av 2016. Från och med den 1 januari 2016 slopas även den gradering av priserna per enhet för medborgarinstitut i tätt befolkade kommuner som görs på basis av befolkningstätheten i den kommun där medborgarinstitutet finns.