Senast publicerat 03-11-2021 12:16

Regeringens proposition RP 86/2015 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden, 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling och av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden ändras, så att i den tas in också forsknings- och utvecklingsprojekt som avser skärgården samt bestämmelser om samarbetsgrupper. Det föreslås att lagen om främjande av skärgårdens utveckling ändras så att skärgårdsdelegationen finns i anslutning till jord- och skogsbruksministeriet. Det föreslås dessutom att lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt ändras så att bestämmelserna om nationella anslag för utveckling av landsbygden och landskapsutvecklingspengar stryks i lagen och att det till lagen fogas bestämmelser som gäller förvaltning av ett nytt nationellt anslag för införande av regionala innovationer och försök. 

Genom propositionen föreslås uppgifter kring utvecklingen av landsbygden och skärgården bli överförda från arbets- och näringsministeriet till jord- och skogsbruksministeriet. Till arbets- och näringsministeriet, som är det ministerium som ansvarar för utvecklingen av regionerna, hör också fortsättningsvis sammanjämkning av utvecklingen av skärgården och landsbygden med den övriga utvecklingen av regionerna. De uppgifter som ska överföras omfattar nationell finansiering av de riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller utvecklandet av landsbygden samt förvaltningen av statsunderstödet för Byaverksamhet i Finland r.f.  

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016. 

MOTIVERING

Nuläge

Enligt 7 § i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) svarar arbets- och näringsministeriet för den riksomfattande utvecklingen av regionerna och för den tillhörande samordningen samt för beredningen av regionutvecklingsbeslutet och de nationella strukturfondsprogrammen. Dessa uppgifter ska skötas i samverkan med ministerierna, landskapsförbunden och andra parter som är viktiga med avseende på regionutvecklingen eller genomförandet av programmen. Regionutvecklingen inbegriper också beviljandet av olika medel som reserverats för ändamålet. På basis av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014), (finansieringslagen) beviljar arbets- och näringsministeriet medel för bl.a. nationella projekt för utveckling av regionerna eller landsbygden som berör fler än en region. Sådana medel är landskapsutvecklingspengar eller anslag som reserverats för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden.  

Av landskapsutvecklingspengarna har också sådan verksamhet som syftar till utveckling av skärgården finansierats, t.ex. skärgårdsdelegationens kostnader och projekt för utveckling av skärgården.  

I 16 § i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten finns bestämmelser om samarbetsgrupper. Samarbetsgrupper kan tillsättas för samordning av beredningen och genomförandet av särskilda program eller andra regionalpolitiskt viktiga helheter samt för prognostisering, övervakning och utvärdering. Samarbetsgrupper för genomförande av särskilda program tillsätts för programperioden, medan övriga samarbetsgrupper för genomförande av regionalpolitiskt viktiga helheter tillsätts för regeringsperioden. Samarbetsgrupperna tillsätts av statsrådet, men arbets- och näringsministeriet beslutar om ändringar bland samarbetsgruppens medlemmar.  

Till sådana samarbetsgrupper hör bl.a. landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (fi. YTR), som är den centrala aktören inom den nationella landsbygdspolitiken, och stadspolitiska samarbetsgruppen. Samarbetsorganet för utveckling av skärgården är skärgårdsdelegationen. Bestämmelser om skärgårdsdelegationen finns i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (484/1981). Ovan nämnda samarbetsorgan verkar i anslutning till arbets- och näringsministeriet och de är delar av regionutvecklingshelheten.  

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har sedan ingången av 2012 funnits i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Dessförinnan verkade den i anslutning till jord- och skogsbruksministeriet. Det som karakteriserat samarbetsgruppen under hela dess verksamhet har varit ett intensivt samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och det ministerium som svarar för utvecklingen av regionerna. Samarbetsgruppen har till uppgift att samordna verksamheterna för utveckling av landsbygden och främja en effektiv användning av resurser som riktas till landsbygden. När statsrådet tillsatt landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har det uppdragit åt gruppen att bl.a. genomföra och övervaka genomförandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014−2020 och det landsbygdspolitiska åtgärdsprogrammet 2015−2020 i samarbete med olika aktörer inom och utanför förvaltningsområdena samt att bistå regeringen i beredningen och verkställandet av regeringens landsbygdspolitiska riktlinjer. Till samarbetsgruppens uppgifter hör dessutom att utveckla landsbygdspolitiken och att utveckla strukturerna hos och tillvägagångssätten vid utvecklandet av landsbygden utifrån arbete i nätverksform och i form av partnerskap samt att stödja den platsbaserade politiken. Statsrådet har också fastställts som samarbetsgruppens uppgift att utföra tematiskt utvecklingsarbete, särskilt på de prioriterade områden som fastställts i det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, samt att stärka landskapsforskningen och -kunnandet bl.a. genom riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden. Till uppgifterna hör dessutom att främja landsbygdsaktörernas nätverksbildning nationellt och internationellt och utbytet av erfarenheter, att utveckla landsbygdssäkring, främja införandet av den och följa upp det samt att påverka sådana aktuella projekt som har landsbygdspolitisk betydelse. Statsrådet har vidare uppdragit åt samarbetsgruppen att stärka strukturerna hos och arbetssätten för den lokala utvecklingen, att förbättra förutsättningarna för växelverkan och samarbetet mellan landsbygden, skärgården och städerna tillsammans med stadspolitiska samarbetsgruppen, skärgårdsdelegationen och andra parter. Samarbetsgruppen deltar också i samordningen av EU:s landsbygds- och regionalpolitik och den nationella landsbygds- och regionalpolitiken.  

Enligt statsrådets reglemente hör utveckling av landsbygden till jord- och skogsbruksministeriet, och till arbets- och näringsministeriets uppgifter inom regionutvecklingen har sedan 2012 hört samordningen av den nationella landsbygdspolitiken. Denna uppgift fogades till statsrådets förordning om arbets- och näringsministeriet (1024/2007).  

Medlemmarna i landsbygdspolitiska samarbetsgruppen består av företrädare för i sammanhanget viktiga ministerier, närings-, trafik- och miljöcentraler, landskapsförbund och organisationer. Ordförandeskapet har växlat mellan jord- och skogsbruksministeriet och ministeriet med ansvar för regionutvecklingen. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har ett sekretariat som har en generalsekreterare som har uppdraget som huvudsyssla. Flera temanätverk som koncentrerar sig på olika specialfrågor kring landsbygdsutvecklingen deltar i landsbygdspolitiska samarbetsgruppens arbete.  

Skärgårdsdelegationen är enligt lagen om främjande av skärgårdens utveckling och förordningen om skärgårdsdelegationen, som utfärdats med söd av den, en permanent delegation som har tillsatts av statsrådet och som sedan ingången av 2008 har verkat i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Dessförinnan verkade delegationen i anslutning till inrikesministeriet. Delegationen deltar i utvecklingen av skärgårdsområdena tillsammans med landskap, kommuner, statliga myndigheter och andra parter. Delegationen har ett eget sekretariat med en generalsekreterare som har uppdraget som huvudsyssla. Medlemmarna i sekretariatet representerar olika ministerier, statliga inrättningar och landskapsförbund. Kommunsektorn företräds genom sekreterare som har uppdraget som bisyssla. Dessutom deltar en företrädare för Ålands skärgårdsnämnd i skärgårdsdelegationens möten i egenskap av sakkunnigmedlem. Skärgårdsdelegationen har tillsammans med ministerier, landskapsförbund, kommuner och organisationer utarbetat statsrådets skärgårdspolitiska principbeslut. 

I finansieringslagen ingår bestämmelser om ansökan om, beviljande och utbetalning av landskapsutvecklingspengar samt om övervakning och återkrävande av dem. I regeringens budgetproposition för 2015 (RP 131/2014 rd) föreslogs slopande av landskapsutvecklingspengarna, och för 2015 har inte längre några landskapsutvecklingspengar budgeterats. Landskapsutvecklingspengar var i statsbudgeten upptagna uteslutande nationella anslag för utveckling av regionerna. Pengarna användes till finansiering av särskilda program för regionutveckling och av mer omfattande, nationellt viktiga projekt för utveckling av regionerna. Dessutom utdelades landskapsförbuden genom statsrådets beslut årligen medel av landskapsutvecklingspengarna, dels för sådana ändamål enligt 7 § i finansieringslagen som de fritt fick välja och dels som riktade medel för finansiering av särskilda program.  

Föreslagna ändringar

I propositionen föreslås det att landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, skärgårdsdelegationen, de riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden samt statsunderstödet till byaverksamheten överförs från arbets- och näringsministeriet till jord- och skogsbruksministeriet. Överenskommelse om den föreslagna överföringen av landsbygdspolitiska samarbetsgruppens och skärgårdsdelegationens samordningsuppgifter och verksamheter samt projektverksamhet har träffats mellan jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet. I regeringens budgetproposition har de medel som avsatts för nämnda verksamheter samt tre årsverken och omkostnader för dessa föreslagits bli överförda från arbets- och näringsministeriets moment till jord- och skogsbruksministeriets förfogande. Efter reformen ska jord- och skogbruksministeriet svara för samordningen av den nationella landsbygdspolitiken samt för den eventuella beredningen av program för och principbeslut om den nationella landsbygdspolitiken och för föredragningen av dessa för statsrådet.  

Till arbets- och näringsministeriets uppgifter hör sammanjämkning av landsbygdsutvecklingen med regionutvecklingshelheten.  

Som förvaltningsövergripande aktör ska landskapspolitiska samarbetsgruppen för sin del främja sammanjämkningen.  

Avsikten är att finansieringen av de riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden och av de forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller skärgården liksom också utbetalningen och den övriga administrationen av redan pågående projekt ska skötas vid jord- och skogsbruksministeriet. Också de medel som reserverats för finansiering av landskapspolitiska samarbetsgruppens och skärgårdsdelegationens verksamheter ska ställas till jord- och skogbruksministeriets förfogande.  

Avsikten är att själva omfattningen av och innehållet i samt förutsättningarna för finansieringen av de riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekten eller landsbygdspolitiska samarbetsgruppens projekt eller skärgårdsdelegationens projekt inte ska ändras i någon betydlig utsträckning till följd av den administrativa överföringen. Avsikten är vidare att landsbygdspolitiska samarbetsgruppens och skärgårdsdelegationens verksamheter ska fortsätta huvudsakligen enligt det nuvarande konceptet och de nuvarande målen också efter det att verksamheterna och de behövliga anslagen samt personalresurserna har överförts till jord- och skogsbruksministeriet. Avsikten är dessa också fortsättningsvis ska vara betydelsefulla aktörer inom regionutvecklingshelheten.  

I propositionen föreslås ändringar i två lagar som reglerar finansieringen. I lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014) finns centrala bestämmelser om ansökan om, finansieringen av och tillsynen över riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessa bestämmelser föreslås bli upphävda.  

Till lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden föreslås å andra sidan bli fogade bestämmelser om såväl finansieringen av riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som landsbygdspolitiska samarbetsgruppens och skärgårdsdelegationens finansiering. Lagens rubrik föreslås också bli ändrad så att den motsvarar det nya innehållet. Dessutom föreslås ändringar av teknisk art i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981).  

Statsunderstödet till byaverksamheten ska också fortsättningsvis beviljas med stöd av statsunderstödslagen. I budgetpropositionen för 2016 föreslås att moment 32.50.62 ”Utvecklande av landsbygden” ska omvandlas till moment 30.10.63. 

Det föreslås dessutom att det till lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt fogas bestämmelser om användningen av ett anslag för införande av regionala innovationer och försök, som i budgetpropositionen föreslås bli infört på arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.  

I budgetpropositionen för 2016 föreslås ett anslag på 10 000 000 euro under moment 32.50.40 ”Införande av regionala innovationer och försök”. 

Detaljmotivering

3.1  Lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden

Lagens rubrik. Lagens rubrik behöver ändras då det i lagen inkluderas uppgifter som gäller forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller skärgården. Till lagens rubrik fogas ett omnämnande av skärgården. 

1 §. Tillämpningsområde. Tillämpningsområdet föreslås bli utvidgat, så att det också omfattar sådana forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller skärgården i och med att skärgårdsdelegationens uppgifter överförs till jord- och skogsbruksministeriet. 

4 §. Verksamhet som understöds. Till 2 mom. föreslås bli fogat ett omnämnande av uppnåendet av de skärgårdspolitiska målen i syfte att möjliggöra finansieringen av skärgårdsdelegationens verksamhet i framtiden. Bestämmelser om skärgårdsdelegationen finns i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981). 

5 a §.Samarbetsgrupper. Till lagen föreslås bli fogad en ny 5 a §. Genom paragrafen görs det möjligt att tillsätta samarbetsgrupper för samordning av beredningen och genomförandet av landsbygdspolitiskt och skärgårdspolitiskt viktiga helheter samt för prognostisering, uppföljning och utvärdering. Enligt förslaget ska samarbetsgruppen tillsättas av statsrådet och jord- och skogsbruksministeriet ska besluta om ändringar i fråga om samarbetsgruppernas medlemmar. Som medlemmar ska väljas företrädare för de ministerier och andra parter som har en central betydelse för genomförande av ett ärende.  

Bestämmelsens särskilda syfte är att möjliggöra samarbetsgruppens fortsatta verksamhet vid jord- och skogsbruksministeriet. Genom lagen om finansiering av riksomfattande utveckling av och forskning kring landsbygden samt av forskning kring jordbruk och livsmedelsekonomi (1477/2007), som har upphävts den 1 januari 2012 genom lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011), överfördes landsbygdspolitiska samarbetsgruppen jämte tjänster från jord- och skogsbruksministeriet till arbets- och näringsministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet har avtalat om överföring av landsbygdspolitiska samarbetsgruppens och skärgårdsdelegationens uppgifter från arbets- och näringsministeriet till jord- och skogsbruksministeriet. Det har beslutats att anslagen under moment 32.50.62 (Utvecklande av landsbygden) i budgeten för 2016, som är avsedda för finansiering av landsbygdens utveckling och skärgårdsdelegationens verksamhet, ska överföras till moment 30.10.63 och tjänsterna jämte anslagen för dessa överföras från moment 32.01.01 till moment 30.01.01. Som helt nya uppgifter överförs skärgårdsdelegationens uppgifter till jord- och skogsbruksministeriet. 

Bestämmelsen möjliggör också tillsättande av andra samarbetsgrupper och ger möjlighet till att utfärda andra behövliga bestämmelser om grupperna.  

Samarbetsgrupper ska enligt förslaget tillsättas för den tid det krävs för att genomföra särskilda program eller för en bestämd tid på högst sex år. Mandatperiodens längd ska enligt den föreslagna bestämmelsen hållas öppen, och mandatperioden behöver nödvändigtvis inte bindas vid regeringsperioden. På detta sätt kan man vid behov trygga verksamhetens kontinuitet bl.a. vid regeringsbyte. Mandatperioden ska enligt förslaget kunna vara lika med tiden för genomförande av ett särskilt program eller en annan period, dock högst sex år. Tiden för genomförande av ett särskilt program har inte begränsats till sex år, utan den kan vid behov också vara längre. 

Statsrådet föreslås få en möjlighet att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om samarbetsgruppernas sammansättning, mandatperiod, arbetsmetoder och uppgifter.  

3.2  Lagen om främjande av skärgårdens utveckling

14 §. Skärgårdsdelegationen. På samma gång när skärgårdsdelegationen överförs till jord- och skogsbruksministeriet vill man korrigera texten i ett gammalt lagrum där det föreskrivs att delegationen finns i samband med statsrådets kansli. Delegationen ska i fortsättningen finnas i anslutning till jord- och skogsbruksministeriet. Delegationen tillsätts också fortsättningsvis av statsrådet. För att minska den administrativa bördan föreslås det i bestämmelsen dessutom att jord- och skogsbruksministeriet ges befogenhet att besluta om ändringar i fråga om delegationens medlemmar. I paragrafen föreslås dessutom bli intagna bestämmelser om medlemmarna. I samarbetsgruppen ska det finnas företrädare för sådana aktörer som har en central betydelse för genomförande av ett ärende. Delegationen ska enligt förslaget kunna tillsättas för en bestämd tid på högst sex år. 

3.3  Lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt

1 §.Tillämpningsområde. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det i momentet stryks ett omnämnande av landskapsutvecklingspengar och stöden för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden. Till momentet föreslås bli fogat ett omnämnande av anslaget för införande av regionala innovationer och försök.  

2 §.Definitioner. Det föreslås att 1 mom. 3 punkten ändras. Definitionen på landskapsutvecklingspengar ska styrkas som onödig och i 3 punkten föreslås i stället en definition på ett nytt anslag för införande av regionala innovationer och försök, som är avsett för nationell utveckling av regionerna. Med det avses det nationella anslag för införande av regionala innovationer och försök som används för genomförande av regeringen Sipiläs spetsprojekt ”Konkurrenskraften stärks genom förbättrade förutsättningar för näringsliv och företagande”. Det föreslås att 4 punkten stryks i momentet. Eftersom numreringen av återstående punkter i momentet ändras till följd av detta, föreslås att 2 § ändras i sin helhet.  

6 §.Stöd som beviljas av ministerier. I 1 mom. föreslås att omnämnandet av anslag för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden samt omnämnandet om landskapsutvecklingspengar ska strykas. Till momentet föreslås ett tillägg som handlar om arbets- och näringsministeriets behörighet att bevilja finansiering av anslaget för införande av regionala innovationer och försök. Ministeriet föreslås, i likhet med nuläget, kunna bevilja en del av medlen för projekt som berör fler än en region eller som är viktiga för hela riket. Till sådana hör exempelvis olika utredningar och bedömningar. Den finansiering som för detta ändamål ställs till arbets- och näringsministeriets förfogande ska vara oansenlig, högst två procent, och medlen ska inte användas för täckande av ministeriets normala administrativa kostnader. Det föreslås dessutom nya bestämmelser om att ministeriet ska kunna bevilja finansiering för sådana tillväxtavtal mellan staten och städerna som ökar konkurrenskraften samt för tillväxtkorridorer som ökar regionernas livskraft och samarbetet över administrativa och andra gränser.  

Med tillväxtavtal mellan staten och städerna avses samarbetsavtal enligt 45 § i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014). Förhandlingarna mellan ministeriet och staden i fråga förs under ledning av arbets- och näringsministeriet. Också andra ministerier kan vara parter i avtalet för de regionutvecklingsmåls och åtgärders del som gäller deras förvaltningsområden. Om avtalets tillämpningsområde inte har samband med regionutvecklingen, ska denna bestämmelse inte tillämpas på avtalet. Enligt detaljmotiveringen till paragrafen ska landskapsförbunden i tillräcklig utsträckning delta i beredningen av avtal, för att sammanjämkningen av avtalen och landskapsprogrammens mål ska kunna säkerställas. Efter att ett avtal har ingåtts ska den finansiering som behövs för det allokeras till det behöriga landskapsförbundet, som fattar beslut om finansieringen av enskilda projekt som verkställer avtalet. Landskapsförbundet finansierar projektet, om projektet överensstämmer med avtalet och lagen. Förbundet försäkrar sig också om att tillväxtavtalet på ett adekvat sätt integreras i förfarandet med landskapsprogram och genomförandeplanerna för landskapsprogram.  

Syftet med tillväxtkorridorerna är övergripande utveckling av en regions livskraft utgående från samarbetet mellan olika områden och olika aktörer. Tillväxtkorridorerna sammanlänkar tillväxtcentra och områden i olika storleksklasser med varandra samt främjar och riktar samarbetet. Korridorerna bildar funktionellt starkare marknads- och samarbetsområden. Målet för tillväxtkorridorerna är att öka affärsverksamheten, öka arbetskraftens rörlighet inom en omfattande pendlingszon, locka företag att investera och skapa nya möjligheter för serviceaffärsverksamhet. Ett av syftena med tillväxtkorridorer är också att intensifiera det internationella samarbetet. Valet av tillväxtkorridorer (1 – 2) sker genom ett anbudsförfarande. Som urvalskriterier används åtminstone förslagets innehåll som gäller ökad rörlighet, verksamhet som går över landskapsgränserna samt parternas egenfinansieringsandel. Valet bereds av en tjänstemannaarbetsgrupp som lägger fram sitt förslag för arbets- och näringsministeriet för beslut. Arbets- och näringsministeriet anvisar sedan behövliga medel till ett landskapsförbund som verkar inom området för tillväxtkorridoren. Landskapsförbundet beviljar finansiering för sådana projekt som förverkligar tillväxtkorridoren.  

Utvecklingen av metropolområdet föreslås ministeriet kunna stöda genom olika utvecklingsprojekt som stöder samarbetet inom metropolområdet. Utvecklingsprojekt för metropolområdet ska riktas flexibelt enligt funktionella behov, för t.ex. huvudstadsregionens eller det mer omfattande MBT-områdets behov. Sådana aktörer som är viktiga med tanke på utvecklandet av metropolområdets konkurrenskraft, såsom högskolor som är centrala utvecklare av kunskaps- och innovationsmiljön, är koncentrerade till huvudstadsregionen, varför projekt kring tillväxt och konkurrenskraft i princip genomförs i de fyra städerna inom huvudstadsregionen. Metropolområdets samhällsstruktur har spritt sig till ett betydligt större område, varför det kan vara motiverat att genomföra utvecklingsprojekt kring markanvändning, boende och trafik exempelvis i de 14 kommuner inom Helsingforsregionen som bedriver etablerat samarbete. Stödmottagare vid utvecklingsprojekt kan enligt 5 § vara offentligrättsliga och privaträttsliga juridiska personer.  

Projekten föreslås också kunna vara sådana som ministeriet själv genomför. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar innehållsmässigt bestämmelsen i den gällande lagen.  

I 2 mom. föreslås ett tillägg om att arbets- och näringsministeriet kan bevilja statlig finansiering för samarbetsprogrammen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete.  

7 §. Stöd som beviljas av landskapsförbunden. Det föreslås att det inledande stycket i 1 mom. ändras så att omnämnandet av landskapsutvecklingspengar stryks i momentet och förbundens behörighet utökas så att de får befogenhet att bevilja medel av anslaget för införande av regionala innovationer och försök. Medlen ska användas till projekt enligt 1 mom. 1 och 2 punkten. De utvecklingsprojekt som omfattas av landskapsförbudens regionala utvecklingsstöd är allmänna utvecklingsprojekt eller projekt som utvecklar företags verksamhetsmiljö och är av betydelse ur regionutvecklingssynpunkt. De projekt som får infrastrukturellt investeringsstöd är i huvudsak kommunbaserade.  

Genom anslaget understöds regionbaserade åtgärder för förutsedd strukturomvandling. Anslagets syfte är att sätta igång snabba nya åtgärder av försökskaraktär inom regionerna samt stärka förmågan att anpassa sig efter förändringar i näringsstrukturen och att klara sig ur dem. Förnyelse av näringarna och företagsverksamheten, tillväxt och internationalisering samt försök som främjar sysselsättningen och företagandet har en central roll. Med anslaget stöds åtgärder för att snabbt gå vidare med viktiga utvecklingsförslag och utvecklingsprocesser av betydande omfattning inleds. Landskapsförbunden beviljar medel för sådana utvecklings- och investeringsprojekt som stöder förutsedd strukturomvandling. Landskapet ska uppgöra en plan för förutsedd strukturomvandling som integreras i landskapsprogrammets genomförandeplan. Landskapsförbunden har redan uppgjort strategier för smart specialisering vilka delvis motsvarar planerna för förutsedd strukturomvandling. Landskapsförbunden kan dessutom bevilja finansiering för projekt som har samband med tillväxtavtal, tillväxtkorridorer och utveckling av metropolområdet när arbets- och näringsministeriet väl har fattat ett beslut om riktande av finansiering till ändamålet. 

11 §.Efterlevnaden av bestämmelserna om statligt stöd. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras, så att den också omfattar annat stöd än stöd av mindre betydelse. Den gällande 11 § har tolkats så att i fråga om verksamhet enligt finansieringslagen kan endast förfarandet för stöd av mindre betydelse tillämpas. Syftet med paragrafen har dock enligt ordalydelsen i 2 mom. varit att föreskriva om förfarandet i det fall att stödet beviljas som stöd av mindre betydelse. Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 1 mom. som är av informativ karaktär. I det föreslagna momentet föreskrivs att vid beviljandet av stöd ska utöver Europeiska unionens lagstiftning om förutsättningarna för och begränsningarna i fråga om statligt stöd dessutom iakttas Europeiska kommissionens beslut, om stödet har godkänts av kommissionen.  

14 §.Godtagbara kostnader. Det föreslås att 1 mom. ändras, så att omnämnandet av landskapsutvecklingspengar och av riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden stryks i momentet och ett omnämnande av anslaget för införande av regionala innovationer och försök tas in i momentet.  

15 §.Stödets belopp. Det föreslås att 2 mom. ändras, så att omnämnandet av landskapsutvecklingspengar och av riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden stryks i momentet och ett omnämnande av anslaget för införande av regionala innovationer och försök tas in i momentet.  

19 §.Ansökan om utbetalning av stöd. Det föreslås att 1 mom. ändras, så att omnämnandet av landskapsutvecklingspengar och av riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden stryks i momentet och ett omnämnande av anslaget för införande av regionala innovationer och försök tas in i momentet.  

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. I paragrafen föreslås övergångsbestämmelser i vilka det föreskrivs att på stödet för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden och på stöd från landskapsutvecklingspengar för utveckling av skärgården vilket beviljats eller kommer att beviljas före denna lags ikraftträdande, och på användningen, utbetalningen och övervakningen samt på återkrävande av stödet och på annan förvaltning av stödet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet samt villkoren i stödbeslutet. Denna övergångsbestämmelse omfattar också upphandlingskontrakt och andra avtal som har samband med genomförandet av projekt.  

De ansökningar om beviljande av stöd eller utbetalning av stödet för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden eller skärgården vilka är anhängiga vid arbets- och näringsministeriet när denna lag träder i kraft överförs till jord- och skogsbruksministeriet för avgörande. Stödet beviljas på basis av en överförd ansökan med iakttagande av vad som i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden och skärgården föreskrivs om förutsättningarna för stödet och förfarandet för beviljande av stöd. Stödmottagaren och sökanden av stöd ska underrättas om överföring av redan beviljat stöd respektive ansökan om stöd, så snart som möjligt efter överföringen.  

I övergångsbestämmelsen föreslås dessutom bestämmelser om rättigheterna och skyldigheterna för den personal som överförs. Enligt 11 § i lagen om statsrådet (175/2003) kan statsrådet i överensstämmelse med en ändring i indelningen av ministeriernas ansvarsområden överföra en tjänst som har inrättats vid ett ministerium till ett annat ministerium. Utgångspunkten är att en tjänst som är tillsatt kan överföras utan tjänstemannens samtycke, om överföringen inte inverkar på tjänstemannens frihet att välja bostadsort. Den överföring som nu föreslås har inte några sådana inverkningar.  

Inom gruppen för regional styrning och politik på regionavdelningen vid arbets- och näringsministeriet finns sammanlagt fem tjänster avsatta för utveckling av landsbygden och utveckling av skärgården. Innehavaren av en av dessa tjänster är tjänstledig fram till den 31 december. I regeringens budgetproposition har tre av de ovan nämnda tjänsterna föreslagits bli överförda till jord- och skogsbruksministeriet.  

Överföringen föreslås bli genomförd med iakttagande av det förfarande som anges i lagen om statsrådet. Tjänstemännens anställningsvillkor ska förbli oförändrade i samband med överföringen av tjänsterna, och i fråga om tjänsterna gäller vad som avtalas om dem i tjänstekollektivavtal eller föreskrivs i lag.  

Propositionens konsekvenser

Om samordningen av den nationella landsbygdspolitiken och genomförandet av den landsbygdsutveckling som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde sköts vid ett och samma ministerium, blir det lättare att säkra tillräckliga resurser för verksamheterna i en situation där de personalresurser och andra resurser som står till ministeriernas förfogande minskar. Också överföringen av skärgårdspolitiska frågor till det ministerium som ansvarar för utveckling av landsbygden bringar mervärde, eftersom skärgårdsområdena huvudsakligen finns inom landsortsbetonade regioner.  

Överföringen medför inte några extra kostnader och den förbereds så att projektverksamheten, landsbygdspolitiska samarbetsgruppens verksamhet och skärgårdsdelegationens verksamhet utsätts för minsta möjliga störningar. Den föreslagna reformen har inte några nämnvärda konsekvenser som sträcker sig utanför förvaltningen. I övergångsskedet krävs särskild omsorg när det gäller informationen om reformen, för att stödmottagarna och samarbetsnätverken ska vara medvetna om den.  

Bestämmelserna om beviljande och utbetalning av det nya anslag för införande av regionala innovationer och försök som föreslås bli intagna i finansieringslagen motsvarar till innehållet gällande lagens bestämmelser om den nationella finansieringen. Införandet av dem vid arbets- och näringsministeriet eller landskapsförbunden kräver ingen introduktion eller utbildning, vilket således innebär kostnadsbesparingar. Det nya anslag som är avsett för utveckling av regionerna bedöms kunna ha betydande inverkningar när det gäller att få igång ur regionutvecklingssynvinkel större helheter. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts gemensamt av jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet. Utlåtanden över propositionsutkastet har begärts av landskapsförbuden, närings-, trafik- och miljöcentralerna, jord- och skogsbruksministeriet, finansministeriet, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, skärgårdsdelegationen samt av MTK ry och Finlands Kommunförbund.  

Remissinstanserna understöder överföringen av verksamheter för den nationella landsbygdspolitiken och skärgårdspolitiken, och anser att överföringen av uppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet ökar den nationella landsbygds- och skärgårdspolitikens synlighet. Flera landskapsförbund konstaterade att det i skärgårdsdelegationen och i den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen bör finnas tillräcklig representation från förbunden och från närings- trafik- och miljöcentralerna. Utvecklingen av landsbygden ska också kunna sammankopplas tätt med den övriga utvecklingen. Det konstaterades allmänt att det på den regionala nivån dessutom bör framhävas landskapets samarbetsgrupps sammanjämkande och samordnande roll, vilket innebär också att utvecklingsåtgärder för projekten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ska i större utsträckning än nuförtiden behandlas i samarbetsgrupperna. I landsbygdspolitiska samarbetsgruppens och MTK ry:s remissvar ansågs det att klarhet bör skapas i arbetsfördelningen mellan arbets- och näringsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Utlåtandena föranleder inte några ändringar i propositionen eftersom det i den ifrågavarande lagen föreskrivs om uppgifterna för landskapets samarbetsgrupp, medan arbetsfördelningen mellan ministerierna kommer i fråga om praktiska funktioner att preciseras i statsrådets reglemente och i ministeriernas arbetsordningar.  

När det gäller anslaget för införande av regionala innovationer och försök ansågs det att de administrativa förfarandena i fråga om anslaget i allmänhet är bra och tillräckligt flexibla. Remissinstanserna (landskapsförbunden, Finlands Kommunförbund) anser att det nya anslaget för införande av regionala innovationer och försök behövs och att det trots det ganska låga anslagsbeloppet har en stor betydelse för utvecklingen av regionerna. Ett önskemål var dock att anslaget skulle höjas till åtminstone de 20 miljoner euro per år som förbunden föreslagit. Västra Finlands förbund och Södra Finlands förbund påpekade dessutom att man vid fördelningen av pengarna bör beakta att den finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden som finns till förfogande för de ovan nämnda förbundens områden är ytterst liten. Dessutom påpekades det att de föreslagna användningsobjekten är alltför stora jämfört med det penningbelopp som står till förfogande. Man motsatte sig särskilt det anslag som ställs till arbets- och näringsministeriets förfogande. Propositionen preciserades så att endast en liten del av anslaget ska ställas till ministeriets förfogande för de utredningar, utvärderingar och verkställande av användningen av medel som ska göras. Dessutom konstateras det att medlen inte används för att täcka ministeriets normala administrativa kostnader.  

Nästan alla förbund konstaterade att anslaget bör användas för sådana ändamål som utgår från regionerna och regionernas behov, och föreslog att hela anslaget eller åtminstone största delen av det reserveras för landskapets beslutsfattande i fråga om finansiering av projekt för förutsedd strukturomvandling eller tillväxtkorridorer. Den nya finansieringsmekanismen bör till sitt innehåll och sina användningsändamål vara icke bunden vid programmen och möjliggörande och smidig. Det ansågs vara mycket viktigt att också när beslutet om finansiering av åtgärder fattas av arbets- och näringsministeriet, ska det i fråga om åtgärderna ses till att dessa är kopplade till regionutvecklingshelheten i både planerings- och genomförandeskedet. När det gäller särskilt tillväxtavtalen vill många förbund försäkra sig om att landskapsförbunden är med i ansöknings-, val- och avtalsskedet. Förbunden anser att de mål som skrivs in i tillväxtavtalet ligger då bättre i linje med den övriga utvecklingen av landskapet och möjliggör vid behov bl.a. riktande av EU-stödet till spetsprojekt enligt tillväxtavtalen. Egentliga Finlands förbund anser att det inte är ändamålsenligt att förbundet endast fungerar som teknisk utbetalare och att ministeriet ensidigt bestämmer vilka projekt som ska finansieras. Också några städer har kommenterat propositionsutkastet. Enligt dem hör det inte till förbundens behörighet att besluta om godtagbarheten av innehållet i tillväxtavtalsprojekt.  

Förbunden anser att det är viktigt med finansieringen av tillväxtkorridorer. Egentliga Finlands förbund föreslår åter att den norra tillväxtkorridoren ska genomföras. När det gäller tillväxtkorridorer förutsätter bl.a. Egentliga Finlands förbund att om viktiga tillväxtkorridorer ska förhandlingar på bred basis föras med landskapsförbunden.  

I övrigt har ministeriet och förbunden samma syn på tillväxtkorridorer: arbets- och näringsministeriet fattar beslut om korridorerna, och landskapsförbundet om projekten, förutsatt att dessa stöder tillväxtkorridorens mål. 

Ikraftträdande

I propositionen föreslås det att lagarna träder i kraft den 1 januari 2016.  

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:  

  

Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden (1413/2011) lagens rubrik, 1 § 1 mom. och 4 § 2 mom. samt  
fogas till lagen en ny 5 a § som följer: 
Lag om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden och skärgården 
1 § Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas då understöd beviljas för forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden och skärgården. 
Kläm 
4 § Verksamhet som understöds 
Kläm 
Dessutom kan understöd beviljas för övergripande forsknings- och utvecklingsverksamhet som på ett betydelsefullt sätt främjar landsbygdens utveckling och de landsbygdspolitiska eller skärgårdspolitiska målsättningarna. 
Kläm 
5 a § Samarbetsgrupper 
Statsrådet kan tillsätta samarbetsgrupper för samordning av beredningen och genomförandet av landsbygdspolitiskt eller skärgårdspolitiskt viktiga helheter samt för prognostisering, uppföljning och utvärdering. I samarbetsgrupperna finns det företrädare för de ministerier och andra aktörer som har en central betydelse för genomförande av ett ärende. Samarbetsgrupper kan tillsättas för den tid som krävs för att genomföra särskilda program eller för en bestämd tid på högst sex år.  
Statsrådet utser ordföranden för en samarbetsgrupp. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om ändringar i fråga om samarbetsgruppernas medlemmar.  
Närmare bestämmelser om samarbetsgruppernas sammansättning, mandatperiod, arbetsmetoder och uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) 14 § som följer: 
14 § Skärgårdsdelegationen 
För att bereda åtgärder som rör främjandet av skärgårdens utveckling samt för att följa åtgärdernas verkningar tillsätter statsrådet en skärgårdsdelegation i anslutning till jord- och skogsbruksministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om ändringar i fråga om delegationens medlemmar. 
I delegationen finns det företrädare för sådana aktörer som har en central betydelse för genomförande av ett ärende. Delegationen kan tillsättas för en bestämd tid på högst sex år.  
Närmare bestämmelser om delegationen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014) 1 § 1 mom., 2 §, 6 § 1 och 2 mom., 7 § 1 mom., 11 §, 14 § 1 mom., 15 § 2 mom. samt 19 § 1 mom., av dem 11 § sådan den lyder i lag 141/2015, som följer:  
1 § Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på det stöd för utveckling av regionerna som finansieras med anslaget för införande av regionala innovationer och försök. 
Kläm 
2 § Definitioner 
I denna lag avses med 
1)strukturfondsmedel medel från strukturfonderna som Europeiska kommissionen beviljat Finland ur Europeiska unionens budget, 
2) strukturfondsprogrammet det operativa programmet Hållbar tillväxt och jobb 2014—2020,  
3) anslaget för införande av regionala innovationer och försök det nationella anslag för införande av regionala innovationer och försök som tagits in i statsbudgeten,  
4) nationell offentlig finansiering finansiering förmån eller prestation som anvisas av staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund för en stödberättigande åtgärd och vars värde kan fastställas i pengar,  
5) självfinansiering privata eller offentliga medel som sökanden förvaltar i sin vanliga verksamhet eller naturaprestationer vilka sökanden anvisar för genomförande av ett projekt,  
6) stöd bidrag som beviljas av statens eller Europeiska unionens medel eller vardera,  
7) statligt stöd stöd, finansiering eller annan förmån som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,  
8) stöd av mindre betydelse stöd finansiering och annan förmån som beviljas av en medlemsstat i Europeiska unionen och som avses i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, 
9) utvecklingsprojekt tidsmässigt begränsad utvecklingsverksamhet som baserar sig på en projektplan och vars huvudsakliga syfte inte är att skapa omedelbar ekonomisk fördel för stödmottagaren,  
10) investering uppförande, utvidgande, reparation eller förvärv av en byggnad, konstruktion eller anläggning samt annat förvärv av materiella eller immateriella anläggningstillgångar,  
11) region landskapsområden eller verksamhetsområden för statens regionförvaltningsmyndigheter enligt lagen om landskapsindelning (1159/1997) samt i fråga om riksomfattande verksamhet området för det finländska fastlandet, 
12) strukturfondsprojekt projekt som medfinansieras med strukturfondsmedel för att genomföra strukturfondsprogrammet,  
13) förmedlande organ myndighet som för en förvaltningsmyndighets eller en attesterande myndighets räkning sköter uppgifter som gäller stödmottagarna,  
14) allmänna förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, som omfattas av den gemensamma strategiska ramen.  
 
6 § Stöd som beviljas av ministerier 
Arbets- och näringsministeriet kan bevilja en del av anslaget för införande av regionala innovationer och försök för sådana projekt för utveckling av regionerna som berör fler än en region eller som är viktiga för hela riket samt för tillväxtavtal mellan staten och städerna, tillväxtkorridorer och utveckling av metropolområdet. Projekten kan också vara sådana som ministeriet själv genomför. 
Arbets- och näringsministeriet kan bevilja en del av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden och av motsvarande statliga medel för sådana projekt inom strukturfondsprogrammet som är viktiga för hela riket och som berör fler än en region samt för strukturfondernas projekt för tekniskt stöd. Projekten kan också vara sådana som ministeriet själv genomför. Arbets- och näringsministeriet kan dessutom bevilja statlig finansiering för projekt inom samarbetsprogrammen enligt målet Europeiskt territoriellt samarbete.  
Kläm 
7 § Stöd som beviljas av landskapsförbunden 
Landskapsförbunden kan bevilja medel av anslaget för införande av regionala innovationer och försök samt medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och motsvarande nationella medel för 
1) utvecklingsprojekt som syftar till utveckling av regioner och främjande av näringspolitiskt samarbete mellan en regions kommuner (regionalt utvecklingsstöd); i fråga om utvecklingsprojekt kan investeringarnas andel utgöra högst hälften av projektets godtagbara totalkostnader, 
2) anskaffning av anläggningstillgångar eller för ändrings- och förbättringsarbeten på dem i syfte att utveckla infrastrukturen (infrastrukturelltinvesteringsstöd), 
3) utvecklings- och investeringsprojekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde och som medfinansieras endast genom Europeiska regionala utvecklingsfonden.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11 § Iakttagande av bestämmelserna om statligt stöd 
Vid beviljande av stöd iakttas bestämmelserna om förutsättningarna för och begränsningarna av statligt stöd i Europeiska unionens lagstiftning. Om stödet har godkänts av Europeiska kommissionen, iakttas dessutom bestämmelserna i kommissionens beslut om stöd.  
En förutsättning för att stöd ska kunna beviljas som stöd av mindre betydelse är att sökanden lämnar stödmyndigheten en utredning om det stöd av mindre betydelse som redan har beviljats sökanden och att det sammanlagda beloppet för stöd av mindre betydelse inte överstiger det maximibelopp för stöd av mindre betydelse som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. 
Om stöd av mindre betydelse beviljas för något annat ändamål än sökandens företagsverksamhet eller om stöd överförs på det sätt som avses i 12 §, är det en förutsättning för stödet att en utredning om redan beviljade stöd av mindre betydelse lämnas separat för varje part som är föremål för stödet eller som deltar i den åtgärd som stöds, samt att stödbeloppet inte för någon parts del överstiger maximibeloppet av stöd av mindre betydelse. 
Närmare bestämmelser om tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd på sådant stöd som avses i denna lag och om förutsättningarna för beviljande av stöd av mindre betydelse får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
14 § Godtagbara kostnader 
Stödet för projekt som finansieras med anslaget för införande av regionala innovationer och försök kan beviljas som procentbaserad ersättning, engångsersättning eller utifrån faktiska kostnader. 
Kläm 
15 § Stödbelopp 
Kläm 
En del av självfinansieringen eller den andra finansieringen än den statliga finansieringen för projekt som finansieras av anslaget för införande av regionala innovationer och försök får vara vederlagsfritt arbete eller överlåtelse av produktionsinsats (naturaprestation) eller verifierbart arbete mot vederlag eller överlåtelse mot vederlag av annan nyttighet som behövs i projektet. 
Kläm 
19 § Ansökan om utbetalning av stöd 
Ansökan om utbetalning av stöd för projekt som finansieras med anslaget för införande av regionala innovationer och försök ska på en blankett som fastställts för ändamålet skriftligen sökas hos den myndighet som beviljat stödet. Ansökan ska vara undertecknad. Ett landskapsförbund kan besluta att ett annat landskapsförbund får sköta utbetalningen av anslaget för införande av regionala innovationer och försök eller strukturfondsmedel för dess räkning.  
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
På användning, utbetalning och övervakning samt på återkrävande och annan förvaltning av sådant stöd för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden och sådant stöd med landskapsutvecklingspengar för utvecklande av skärgården som beviljats eller kommer att beviljas före denna lags ikraftträdande, tillämpas de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt när stödet beviljades samt villkoren i stödbeslutet. Denna övergångsbestämmelse omfattar också upphandlingskontrakt och andra avtal som har samband med genomförandet av projekt. 
De ansökningar om beviljande eller utbetalning av stöd för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller landsbygden eller skärgården som var anhängiga vid arbets- och näringsministeriet när denna lag trädde i kraft överförs till jord- och skogsbruksministeriet för avgörande. Stöd beviljas på basis av en överförd ansökan med iakttagande av vad som i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller jordbruk och livsmedelsekonomi samt landsbygden och skärgården föreskrivs om förutsättningarna för stöd och förfarandet vid beviljande av stöd.  
Stödmottagaren och sökanden ska underrättas om överföring av redan beviljat stöd och av ansökan om stöd, så snart som möjligt efter överföringen.  
Tre sådana anställda i tjänsteförhållande som vid arbets- och näringsministeriet sköter uppgifter som överförs till jord- och skogsbruksministeriet och de tjänster de innehar överförs vid denna lags ikraftträdande till jord- och skogsbruksministeriet. För överföring av en tjänst eller ändring av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke. De anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt deras anställningsvillkor. På tjänstemännens anställningsvillkor tillämpas vad som avtalas om villkoren i tjänstekollektivavtal eller föreskrivs i lag.  
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 22 oktober 2015 
Statsminister Juha Sipilä 
Näringsminister Olli Rehn