3.1  INFRAFRONTIER ERIC:s uppgift

Syftet med INFRAFRONTIER ERIC är att utveckla och driva verksamheten i en distribuerad forskningsinfrastruktur. Forskningsinfrastrukturen INFRAFRONTIER:s vision är att förbättra människors hälsa genom att öka förståelsen av sjukdomar och deras förebyggande och behandling genom att tillhandahålla forskare unika mus-/sjukdomsmodeller. Dessutom ger INFRAFRONTIER den biomedicinska och medicinska forskarkåren tillgång till omfattande dataresurser samt forskningsplattformar, sakkunskap och tjänster för undersökning av geners betydelse med hjälp av modellorganismer. INFRAFRONTIER ERIC ansvarar för samordningen av verksamheten i den distribuerade forskningsinfrastrukturen. 

Syftet med INFRAFRONTIER ERIC är att utveckla och driva verksamheten i en forskningsinfrastruktur som är utspridd på flera värdorganisationer. För att uppnå sina mål samordnar INFRAFRONTIER ERIC samarbetet mellan de nationella centren och tillgången till forskningstjänster i enlighet med principen om öppen tillgång, utvecklar tillgången till sina tjänster, skapar och tillämpar kvalitets- och verksamhetsstandarder samt främjar och samordnar utvecklingen och användningen av nya, moderna tekniker. INFRAFRONTIER ERIC ser till att tjänsterna i forskningsinfrastrukturen är kända och ger nationella och internationella organisationer konsulthjälp och råd. 

Musen är en central modellorganism vid analys av geners funktion hos däggdjur och människans sjukdomar. Musmodeller kan användas för att studera geners uppgifter och interaktionerna mellan olika gener och/eller deras produkter. Musmodeller kan också användas för att studera både monogena och multifaktoriella sjukdomar, såsom cancer, och för att utveckla och testa behandlingsformer. Till INFRAFRONTIER hör muskliniker där det utförs storskaliga grundanalyser av genetiskt modifierade möss (så kallade musmodeller) och en musbank där möss som bär på olika genetiska modifieringar förvaras som embryon konserverade i flytande kväve eller som könsceller, och från vilken möss levereras till forskare enligt beställning. Data som erhållits om mössen samlas i en öppen databas. EMMA (the European Mouse Mutant Archive) fungerar som INFRAFRONTIER:s musbank. Den omfattar 16 enheter i totalt 13 länder. Till INFRAFRONTIER:s tjänster hör också framställning av axeniska (mikrobfria) möss. Sådana möss används för att studera till exempel tarmmikrobernas betydelse i sjukdomar. INFRAFRONTIER har förbundit sig till de etiska 3R-principerna (replacement, reduction and refinement, det vill säga ersättning, minskning och förfining) för försökdjursverksamhet. För att minska antalet djurförsök utvecklar INFRAFRONTIER tekniken samt satsar på karakteriserade musstammar som är öppet tillgängliga och på delning av redan befintliga högkvalitativa data om dem. 

3.2  Medlemmar

Europeiska unionens medlemsstater, associerade länder, andra tredjeländer och internationella organisationer kan ansluta sig som medlemmar till INFRAFRONTIER ERIC. EU:s medlemsstater eller de associerade länderna ska tillsammans inneha majoriteten av rösterna vid INFRAFRONTIER ERIC:s generalförsamling. Generalförsamlingen beslutar om antagande av nya medlemmar i enlighet med förfaranden som fastställts i stadgarna. INFRAFRONTIER ERIC kan också ha observatörsmedlemmar och bedriva avtalsbaserat samarbete med tredje parter. 

3.3  Medlemmarnas rättigheter

Medlemmarna har rätt att utse representanter och delta i verksamheten i INFRAFRONTIER ERIC:s högsta beslutande organ, det vill säga generalförsamlingen, utöva sin rösträtt och delta i utvecklingen av INFRAFRONTIER ERIC:s strategi och förfaranden. En forskargemenskap hos en medlem har rätt att delta i INFRAFRONTIER ERIC:s evenemang och utbildning. Medlemmarna har också rätt att använda INFRAFRONTIER ERIC:s varumärke och delta i europeiska forskningsprojekt där INFRAFRONTIER ERIC är samordnare. Medlemmarna kan inrätta en nationell enhet för forskningsinfrastrukturen INFRAFRONTIER. 

Medlemmarna kan inte utträda ur INFRAFRONTIER ERIC under de första fem åren efter dess inrättande. Därefter kan de utträda i enlighet med förfaranden som fastställts i stadgarna. 

Observatörsmedlemmarna har rätt att delta i generalförsamlingen utan rösträtt. Observatörsmedlemmarnas forskargemenskaper får delta i INFRAFRONTIER ERIC:s evenemang och utbildningar, om det finns plats för dem. Observatörsländernas forskargemenskaper kan också få stöd från INFRAFRONTIER ERIC för utveckling av system, processer och tjänster. 

3.4  Medlemmarnas skyldigheter

I enlighet med stadgarna ska medlemmarna betala en årlig medlemsavgift, som bestäms enligt bilaga II i stadgarna. Varje medlem är skyldig att upprätthålla forskningsinfrastrukturen INFRAFRONTIER:s höga servicenivå, i sin nationella forskningsinfrastruktur främja en verksamhet som följer kvalitetsstandarder, främja forskarkårens användning av resurserna och tjänsterna i forskningsinfrastrukturen, investera på ett ändamålsenligt sätt i den nationella infrastruktur som stödjer INFRAFRONTIER ERIC:s verksamhet och bemyndiga sina representanter att rösta i alla ärenden som det enligt dagordningen ska fattas beslut om i generalförsamlingen. 

Observatörsmedlemmarna betalar hälften av en andel av avgiften enligt artikel 2 (b) i stadgarnas bilaga II. INFRAFRONTIER ERIC och observatörsmedlemmar ingår ett observatörsmedlemsavtal. 

3.5  Förvaltning och beslutsfattande

INFRAFRONTIER ERIC:s förvaltningsstruktur består av generalförsamlingen, verkställande direktörer, en rådgivande vetenskaplig nämnd, en rådgivande etisk nämnd och de nationella centrens möte (Board of National Nodes). Generalförsamlingen kan också besluta att inrätta andra administrativa organ. 

Generalförsamlingen utövar högsta beslutanderätt i INFRAFRONTIER ERIC. Generalförsamlingen beslutar om den övergripande ledningen och övervakningen av INFRAFRONTIER ERIC. Generalförsamlingen beslutar om utvecklingen av och strategierna för forskningsinfrastrukturen samt om dess arbetsprogram och budget. Generalförsamlingen beslutar också om förvaltningsstrukturen, reglerna för verksamheten, användarpolitiken och principerna i fråga om immateriella rättigheter, medlemsavgifterna och principerna för beräkning av medlemsavgifterna, ärenden som rör medlemskapet och vid behov avveckling av INFRAFRONTRIER ERIC. Varje medlem har en röst i generalförsamlingen. 

Generalförsamlingen utser ledningen för INFRAFRONTIER ERIC. INFRAFRONTIER ERIC har två direktörer, den ena har vetenskaplig och den andra administrativ bakgrund. Direktörerna ansvarar för den dagliga ledningen av INFRAFRONTIER ERIC och fungerar som lagliga företrädare för INFRAFRONTIER ERIC. 

Generalförsamlingen utser en rådgivande vetenskaplig nämnd. Denna består av forskare som har meriter inom områden som är centrala med tanke på INFRAFRONTIER ERIC. En av medlemmarna i den vetenskapliga nämnden ska representera användarna. Nämnden ger generalförsamlingen och direktörerna råd i vetenskapliga frågor. Generalförsamlingen och ledningen kan också begära att nämnden bedömer de nationella centrens vetenskapliga lämplighet, om centren eller deras värdorganisation har genomgått betydande vetenskapliga eller strukturella förändringar. 

Generalförsamlingen utser också en rådgivande etisk nämnd som ska ge generalförsamlingen och ledningen råd i viktiga etiska frågor. Medlemmarna i den etiska nämnden är meriterade forskare som har sakkunskap inom hälsa och etik när det gäller djur. 

De nationella centrens representanter bildar de nationella centrens möte. Detta möte sammankallas av direktörerna, som leder det. Mötets uppgift är att delta i beredningen av det vetenskapliga arbetsprogrammet. Tillsammans med direktörerna bedömer de nationella centrens möten även ansökningar från nya nationella center och ger generalförsamlingen rekommendationer om antagandet av dem. 

INFRAFRONTIER ERIC:s administrativa byrå ligger i München, Tyskland. 

3.6  INFRAFRONTIER ERIC:s finansiering

INFRAFRONTIER ERIC:s verksamhet finansieras med medlemsavgifter och eventuell extern finansiering. Medlemsavgifternas storlek fastställs i stadgarna, enligt de principer som anges i bilaga II till stadgarna. Alla medlemmars årsavgift består av en fast andel och en andel som varierar från år till år. Generalförsamlingen beslutar om storleken på den fasta andelen vart femte år. Den rörliga andelen läggs till den fasta andelen endast om de årliga kostnaderna för ERIC inte kan täckas med de fasta andelarna och om det godkänns av generalförsamlingen. Under de första fem verksamhetsåren ska INFRAFRONTIER ERIC:s årliga budget delas upp i lika andelar beräknade utifrån antalet medlemmar, upp till 600 000 euro. Varje medlem betalar minst en andel. De medlemsländer vars tjänster begränsar sig till arkivering och delning av musmodeller betalar en andel. Medlemmar vars tjänster även inkluderar analys av musmodeller betalar två andelar. Värdlandet Tyskland betalar dessutom fyra andelar som bidrag från värdlandet. 

Den årliga budgeten för INFRAFRONTIER ERIC antas enhälligt av generalförsamlingen. Om den årliga budgeten är större än 600 000 euro fördelas den överstigande delen mellan medlemmarna enligt samma principer (en eller två andelar för varje medlem, beroende på vilka tjänster medlemmen tillhandahåller, för värdlandet dessutom fyra andelar). När nya medlemmar ansluter sig eller avgår räknas betalningsandelarna om så att när antalet medlemmar ökar så minskar den enskilda betalningsandelen och när antalet minskar så blir andelen större. 

Observatörsmedlemmarna betalar en halv andel av de andelar som beräknats enligt en årlig budget på 600 000 euro. 

Storleken på Finlands medlemsavgift beror på hur många medlemmar INFRAFRONTIER ERIC har och vilka tjänster som dessa tillhandahåller. I en situation där medlemmarna i INFRAFRONTIER ERIC är INFRAFRONTIER Grekland, Frankrike, Tyskland, Finland och Tjeckien betalar Finland 1/12 av den totala budgeten. Med en budget på 600 000 euro innebär det 50 000 euro per år. 

Varje medlem ska ansvara för finansieringen av sin nationella forskningsinfrastruktur som är kopplad till INFRAFRONTIER ERIC i enlighet med sitt nationella system. 

INFRAFRONTIER ERIC är befriad från mervärdesskatt och punktskatt på de nyttigheter och tjänster som det förvärvar, med de begränsningar som anges i stadgarna. 

4.1  Främjande av forskningsinfrastrukturer i Europa

Internationellt samarbete inom forskningsinfrastrukturområdet är nödvändigt, eftersom stora och dyra forskningsanläggningar kan byggas och drivas endast om flera länder samarbetar. Dessutom erbjuder samarbete nya möjligheter att integrera omfattande material eller mätresultat och att på distans använda infrastrukturer som finns någon annanstans. För att bedöma behoven av europeiska forskningsinfrastrukturer har EU:s medlemsstater och kommissionen inrättat det europeiska strategiforumet för forskningsinfrastrukturer (ESFRI). ESFRI publicerade den första planen för forskningsinfrastrukturer, det vill säga färdplanen, år 2006. Färdplanen har uppdaterats 2008, 2010, 2016 och 2018. Den nuvarande färdplanen omfattar 18 projekt och 37 projekt som har nått genomförandestadiet. ESFRI:s färdplan ska uppdateras 2021. 

EU:s ramprogram för forskning har stött planeringen av nya forskningsinfrastrukturer och utvidgningen av befintliga strukturer samt ett närmare samarbete. Denna stödform ingår också i EU:s nuvarande forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa (2021—2027). 

4.2  Forskningsinfrastrukturpolitiken i Finland

I samband med europeiskt utvecklingsarbete har Finland kartlagt sina egna nationella forskningsinfrastrukturer och utarbetat en färdplan för betydande nya forskningsinfrastrukturer. Finlands Akademis kommitté för forskningsinfrastruktur har publicerat en strategi för nationella forskningsinfrastrukturer 2020—2030 och en vägvisare för dem 2021—2024. Vägvisaren innehåller 29 infrastrukturer. Den första vägvisaren för forskningsinfrastrukturer publicerades 2009 och den första strategin 2014. 

För att utveckla den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken och finansiera kostnaderna relaterade till forskningsinfrastrukturer har statsbudgeten sedan 2012 innehållit ett forskningsinfrastrukturmoment (29.40.22) inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Enligt lagen om Finlands Akademi (482/2014) finns det vid Akademin en kommitté för forskningsinfrastruktur. Kommittén har till uppgift att 1) följa och utveckla den nationella och internationella forskningsinfrastrukturverksamheten, 2) lägga fram förslag för Akademins styrelse om en långsiktig plan för forskningsinfrastrukturerna, 3) besluta om valet av forskningsinfrastrukturprojekt och svara för uppföljningen av projekten och 4) sköta andra uppgifter som gäller forskningsinfrastruktur och som Akademins styrelse ålägger den. Dessutom har undervisnings- och kulturministeriet i december 2011 gett Finlands Akademi i uppgift att administrera ovannämnda anslag (29.40.22). 

Kommittén för forskningsinfrastrukturer har också i uppgift att ge det behöriga ministeriet rekommendationer om huruvida Finland bör ansluta sig till en europeisk eller någon annan internationell forskningsinfrastruktur och i vilken utsträckning kostnader för anslutningen kan betalas med medel under momentet för forskningsinfrastrukturer. 

Finland har anslutit sig till tio forskningsinfrastrukturer av ERIC:s slag (EATRIS, BBMRI, EURO-ARGO, ICOS, CLARIN, ESS, CESSDA, EU-OPENSCREEN, INSTRUCT och Euro-BioImaging) och är värdland för ICOS ERIC och Euro-BioImaging ERIC. Dessutom håller man på att bereda Finlands anslutning till några andra forskningsinfrastrukturer av ERIC:s slag, såsom AnaEE ERIC. 

6.1  Konsekvenser för vetenskap och teknik

Finlands deltagande i INFRAFRONTIER ERIC effektiviserar forskningsverksamheten genom att ge omedelbar tillgång till ny och framväxande teknik, vilket är viktigt med tanke på den internationella konkurrenskraften. Dessutom förbättrar den möjligheterna till internationellt forskningssamarbete och till ansökan om finansiering på EU-nivå. Forskningsinfrastrukturen bidrar till utvecklingen av diagnostik och behandlingar samt främjar på så sätt människors hälsa och skapar möjligheter att utveckla kommersiella produkter utifrån fynd. 

Syftet med INFRAFRONTIER är att stödja forskning om både vanliga och sällsynta sjukdomar genom att erbjuda forskare tjänster som är av hög kvalitativ och ständigt utvecklas. Hög kvalitet och standardiserade metoder erbjuder betydande förbättringar av djurens välbefinnande och garanterar att resultaten är reproducerbara och tillförlitliga. INFRAFRONTIER:s tjänster är avsedda för forskare med olika utbildningsbakgrund och möjliggör nya forskningsämnen och innovationer. 

Vid utveckling av behandlingar av sjukdomar hos människan är det viktigt att förstå geners uppgifter och interaktioner samt miljöfaktorers betydelse. Laboratoriemusen är en etablerad modellorganism vars genom kan modifieras, vilket har använts för att ta fram sjukdomsmodeller och analysera geners funktioner. Musmodellerna har spelat en betydande roll i de studier som under de senaste åren lett till Nobelpris i medicin, fysiologi och kemi (CRISP-tekniken), till exempel tio pris mellan 2010 och 2020. Sjukdomsmodeller används också för att testa läkemedel och olika behandlingssätt. 

Musbanker, som INFRAFRONTIER-EMMA, garanterar hälsan för djurmodeller som tagits fram med genmodifieringsmetoder (GM) och deras genetiska kvalitet, som säkerställs genom användning av kvalitetsstandarder. Genom arkivering och samanvändning av GM-modeller som tagits fram sparar man kostnader och tid och behöver ett mindre antal försöksdjur. Stränga kvalitetsstandarder är viktiga även för de musmodeller som tagits fram med de nya, effektivare genredigeringsmetoderna (CRISP), eftersom det med tanke på resultatens tillförlitlighet och reproducerbarhet är nödvändigt att förstå musgenetikens och den genetiska bakgrundens betydelse och hur man korrekt underhåller och hanterar försöksdjur. 

Analyser av musmodeller är ofta beroende av de metoder som används i ett enskilt laboratorium, varvid en del symtom kan förbli obeskrivna. Muskliniker har ett omfattande, systematiskt program i vilket man genom högkvalitativa metoder, som utvecklats av experter inom olika områden, får en helhetsbild av vilka effekter en genetisk förändring har. Resultaten samlas i en öppen databas där de är tillgängliga för alla forskare. 

6.2  Ekonomiska konsekvenser

I enlighet med stadgarna ska Finland 

1)  betala en medlemsavgift som utifrån antalet deltagare som uppskattas delta i det inledande skedet kommer att uppgå till 50 000 euro per år, 

2)  göra ändamålsenliga investeringar i den infrastruktur som ska stödja INFRAFRONTIER ERIC:s verksamhet. 

Finlands Akademis kommitté för forskningsinfrastruktur har förbundit sig att under åren 2022–2026 från momentet för forskningsinfrastrukturer (29.40.22) stå för den i punkt 1 nämnda medlemsavgift som Finland ska betala. Enligt INFRAFRONTIER ERIC:s stadgar kräver beslut om medlemsavgifter och budgetar enhällighet. 

När det gäller punkt 2 har Finlands Akademi för inrättandet och uppbyggnaden av forskningsinfrastrukturen INFRAFRONTIER under åren 2010—2020 beviljat forskningsinfrastrukturfinansiering på totalt 1 550 182 euro. 

Kommittén för forskningsinfrastruktur, som tillsatts av Finlands Akademi, beslutar närmare om eventuell fortsatt finansiering med beaktande av de anslag som står till buds och maximibeloppet av Akademins finansieringsandel. Finlands Akademis finansiering baseras alltid på internationell sakkunnigbedömning och konkurrens. Det finns ingen särskilt öronmärkt andel för internationella medlemskap. Finlands Akademis finansieringsandel är för närvarande högst 70 procent av de totala kostnaderna. De nationella aktörerna ska stå för resten av kostnaderna som självriskandel på ett sätt som man kommer överens om sinsemellan.