Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos våren 2025 visar att antalet arbetslösa i Finland beräknas överstiga 300 000 under de kommande två åren. Prognosen pekar dessutom på att antalet långtidsarbetslösa kommer att öka från cirka 125 000 år 2025 till omkring 142 000 år 2027. Denna utveckling medför inte bara stora samhällsekonomiska kostnader, utan även betydande mänskligt lidande och en ökad risk för att tiotusentals människor mer eller mindre permanent förlorar sin förankring i arbetslivet. Även om konjunkturläget blir bättre så är det svårare att komma tillbaka till arbetslivet för de som blivit långtidsarbetslösa. 

Samtidigt har regeringen valt att avveckla eller minska flera viktiga verktyg inom sysselsättningspolitiken. Exempelvis har möjligheten till alterneringsledighet slopats och vuxenutbildningsstödet avskaffats, utan att ersättande lösningar införts. Dessa åtgärder försämrar möjligheterna till omskolning och ökar riskerna för en fördjupad långtidsarbetslöshet. 

Regeringen har också kritiserats för att ännu inte ha presenterat något samlat åtgärdsprogram för att möta den negativa utvecklingen. I samhällsdebatten har förslag framförts om att i brådskande ordning ta fram ett arbetsmarknadspaket med satsningar på utbildning, aktiva arbetsmarknadsåtgärder, ökade resurser till kommunernas sysselsättningsarbete samt en bostadspolitik som stöder sysselsättning och byggande.