Allmänt
I planen för de offentliga finanserna beräknas bruttonationalprodukten öka med 1,5 procent 2022 och 1,7 procent 2023. Planen för de offentliga finanserna har också nu utarbetats under exceptionella omständigheter, då den ekonomiska politiken efter coronakrisen påverkas av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Som en följd av sanktionerna mot Ryssland upphör Finlands utrikeshandel med Ryssland praktiskt taget helt, vilket minskar Finlands ekonomiska tillväxt mest inom exporten och industriproduktionen.
I planen för de offentliga finanserna konstateras det att regeringen i det allvarliga och avsevärt förändrade säkerhetspolitiska läget som berör hela Europa gör undantag i anslagsramarna. Nödvändiga utgiftsökningar med direkt anknytning till rikets försvar, gränssäkerhet och cybersäkerhet ska täckas utanför ramen. Också biståndet till Ukraina, hjälpen till ukrainare som flyr undan kriget och de direkta konsekvenser som krigsrelaterade sanktioner har för statens verksamhet täcks utanför ramen. Utanför ramen finansieras också sådana tidsbundna åtgärder under 2022 och 2023 som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen.
Våren 2021 uppställde regeringen i sin färdplan för stärkande av hållbarheten i de offentliga finanserna som mål att bromsa ökningen av skuldkvoten inom de offentliga finanserna vid mitten av 2020-talet samt höja sysselsättningsgraden till 75 procent i mitten av årtiondet och genom regeringens sysselsättningsåtgärder öka antalet sysselsatta med 80 000 personer före utgången av årtiondet. De viktigaste åtgärdshelheterna är slopandet av tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa, den nordiska jobbsökningsmodellen, finansieringsreformen i anslutning till överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna, bestämmandet av arbetsvillkoret för utkomstskyddet för arbetslösa enligt inkomsten i euro samt utvidgandet av läroplikten.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet understöder åtgärderna för att öka sysselsättningen och konstaterar att åtgärderna för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten har en synnerligen viktig roll när det gäller att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna och att en höjning av sysselsättningsgraden är det viktigaste enskilda elementet i inkomstunderlaget i regeringsprogrammet. Utskottet betonar vikten av att trygga tillräckliga resurser vid beredningen och genomförandet av reformerna.
Främjande av sysselsättningen
För utgifter som föranleds av att kommunförsöken för främjande av sysselsättningen fortsätter ska det 2023—2024 överföras 2,1 miljoner euro till arbets- och näringsbyråernas omkostnader. Regeringen bereder en överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna, och avsikten är att överföringen ska genomföras under 2024. De ekonomiska konsekvenserna av reformen inkluderas i planen för de offentliga finanserna efter det att en regeringsproposition i frågan har lämnats till riksdagen. Utskottet understöder att kommunförsöket fortsätter och anser det vara viktigt att man sörjer för tillräckliga resurser för försöket och att resurserna riktas på ett ändamålsenligt sätt.
Ett engångsbelopp på 20 miljoner euro överförs från den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen till finansieringen av projektet för digitalisering av arbets- och näringstjänster 2023—2024. Utskottet betonar betydelsen av ett högklassigt kundinformationssystem och anser att det för att främja matchningen är särskilt viktigt att stärka kundorienteringen. Med tanke på ibruktagandet av kundinformationssystemet är det viktigt att säkerställa tillräckliga resurser, genomföra tillräcklig och rättidig kommunikation och introduktion samt sörja för personalens ork särskilt under övergångsperioden i samband med att systemet införs.
Som en del av sysselsättningsåtgärderna görs de ändringar i lönesubventionen som EU:s regler om statligt stöd förutsätter. Användningen av lönesubventionen till 100 procent begränsas i fråga om de största sammanslutningarna som bedriver ekonomisk verksamhet, vilket minskar behovet av anslag för offentlig arbetskrafts- och företagsservice med 10 miljoner euro från och med 2023.
Anslag anvisas under det nya anslagsmomentet 32.30.55 för att främja sysselsättningen bland personer som fyllt 55 år. Från och med 2023 införs utbildning som omfattas av omställningsskyddet samt stöd för återgång till arbetet för personer som fyllt 55 år. Under momentet budgeteras dessutom de stöd som betalats för lönekostnaderna under tiden för kommunalt ordnat samhällsgaranterat arbete, vilket för närvarande är en del av utgifterna för lönesubvention. För de ovannämnda ändamålen reserveras sammanlagt 58,5 miljoner euro 2023 och 2024, 60,6 miljoner euro 2025 och 62,8 miljoner euro 2026. Den ökning av utgifterna som börjar 2025 beror på att tilläggsdagarna faller bort, vilket stegvis ökar utgifterna för garanterat arbete 2025—2029. Utbildning som omfattas av omställningsskyddet (22 miljoner euro) finansieras av sysselsättningsfonden, vars inkomster har beaktats under inkomstmoment 12.32.99 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Utskottet konstaterar att anslagsfördelningen för främjande av sysselsättningen bland personer som fyllt 55 år och den utbildning som omfattas av omställningsskyddet och som tas i bruk från och med 2023 samt stödet för återgång till arbetet hos dem som fyllt 55 år förlänger tiden i arbetslivet och skjuter upp alltför tidiga pensioneringar.
Avsikten är att den totalreform av lagen om främjande av integration som är under beredning ska träda i kraft samtidigt som reformen av arbets- och näringstjänsterna i slutet av 2024. I totalreformen föreslås för kommunerna nya uppgifter i syfte att främja integrationen av invandrare. Finansiering för dessa uppgifter har anvisats i planen för de offentliga finanserna 2023—2026. Tilläggsfinansiering riktas till exempel till ordnande av samhällsorientering, till väglednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel, till sektorsövergripande verksamhet av typen kompetenscentrum och till bedömning av servicebehovet hos invandrarkvinnor som står utanför arbetskraften, särskilt de som sköter barn hemma, och hänvisning av dem till integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänster. Tilläggsfinansiering har också anvisats för att förbättra ställningen för barn och unga som befinner sig i landet utan vårdnadshavare. Dessutom har finansiering reserverats för kostnaderna för att driva kundinformationssystemet för integrationstjänster för invandrare som står utanför arbetskraften och för sluttestning av deras språkkunskaper.
För tilläggsförslagen i totalreformen av lagen om främjande av integration reserveras det 1,7 miljoner euro 2024 och 10,7 miljoner euro från och med 2025. Dessutom inkluderas finansieringen av väglednings- och rådgivningstjänsterna samt den sektorsövergripande verksamheten av typen kompetenscentrum (sammanlagt 4 miljoner euro per år) i finansieringen av totalreformen av lagen om främjande av integration efter att statsunderstödsfinansieringen upphört. Kommunerna har beviljats statsunderstöd för att utveckla och etablera vägledningen och rådgivningen med låg tröskel och den sektorsövergripande verksamheten av typen kompetenscentrum, och detta fortsätter med statsunderstöd fram till totalreformen av lagen om främjande av integration. I planen för de offentliga finanserna reserveras 2,5 miljoner euro, 7,12 miljoner euro och 14,7 miljoner euro för 2023—2026. Utskottet konstaterar att de åtgärder och tilläggsanslag i planen för de offentliga finanserna som särskilt ska främja arbetskraftsinvandring och påskynda tillståndsprocessen, integrationen och sysselsättningen för invandrare är av väsentlig betydelse för att uppnå en hög sysselsättningsgrad.
Slutligen påpekar utskottet att reformeringen av arbetslivet är en kritisk faktor vid genomförandet av planen för de offentliga finanserna. Bäst får man till stånd en kontinuerlig reform av arbetslivet och en utveckling som säkerställer konkurrenskraften, produktiviteten och innovationerna om man samtidigt sörjer för arbetsförmågan, arbetshälsan och kompetensen och tryggar främjandet av jämställdheten som en av hörnstenarna i det finländska arbetslivet.