Bakgrund och mål

I propositionen föreslås det att 145 a § i avfallslagen ändras. I paragrafen föreskrivs det om de kommunala avfallshanteringsbolagens gräns för försäljning till utomstående, således om möjligheten att tillhandahålla avfallshanteringstjänster på marknadsvillkor. Dessutom föreslås det att det till lagen fogas en ny 32 a §, vars syfte är att trygga en fungerande avfallshantering i övergångsskedet när välfärdsområdena inleder sin verksamhet, och ansvaret för att ordna avfallshanteringen överförs från kommunerna till välfärdsområdena. 

Ekonomiutskottet påpekar att det är fråga om två separata förslag med självständiga mål. Ekonomiutskottet tar ställning till propositionen utifrån sitt eget ansvarsområde och koncentrerar sig på omständigheter som accentuerades vid utfrågningen av sakkunniga. 

Bedömning av de viktigaste förslagen

Bibehållande av gränsen för försäljning till utomstående på tio procent efter 2029

Det föreslås att 145 a § i avfallslagen ändras så att gränsen för försäljning till utomstående inom den kommunala avfallshanteringen förblir nuvarande 10 procent också från ingången av 2030. Syftet med ändringsförslaget är att säkerställa de kommunala avfallshanteringsbolagens möjligheter att tillhandahålla avfallshanteringstjänster på marknadsvillkor utan risk för att ställningen som anknuten enhet går förlorad. Bakgrunden till förslaget är en skrivning i regeringsprogrammet enligt vilken gränsen för kommunala aktörers försäljning till utomstående ska hållas på 10 procent även efter den 1 januari 2021. I samband med den tidigare ändringen av avfallslagen som trädde i kraft den 1 januari 2019 ändrades gränsen för försäljning till utomstående så att gränsen för försäljning till utomstående sjunker från tio procent till fem procent från ingången av 2030. 

I ekonomiutskottets sakkunnigyttranden framförs olika åsikter om huruvida det är motiverat att hålla kvar gränsen för försäljning till utomstående på tio procent även efter 2029. Företrädare för kommunerna och parter som står nära kommunerna understöder förslaget, eftersom det gör det möjligt för kommunerna att erbjuda avfallshanteringstjänster på marknadsvillkor i samma omfattning som för närvarande. De övriga remissinstanserna förhåller sig kritiska till förslaget. Kritiken riktar sig särskilt mot tidpunkten för genomförandet av förslaget, förslagets konsekvenser med tanke på konkurrensneutraliteten samt det ryckiga och inkonsekventa sättet att revidera avfallslagstiftningen. 

I propositionen och i flera sakkunnigyttranden konstateras att bedömningen av förslagets konsekvenser försvåras av att det hinner ske förändringar på marknaden före 2030. För närvarande är de kommunala bolagens försäljning till utomstående i genomsnitt 2,8 procent, inget bolag har en försäljning till utomstående som överstiger tio procent och endast några bolag har en försäljning till utomstående som överstiger fem procent. Ekonomiutskottet uppmanar miljöutskottet att överväga om det vore mer ändamålsenligt att besluta om gränsen för försäljning till utomstående först när marknadsläget 2030 är bättre känt. Utskottet noterar särskilt att en höjning av gränsen för försäljning till utomstående i detta skede kan bidra till att under de kommande åren minska företagens vilja till innovationer och investeringar i avfallshanteringslösningar i Finland. Det kan i sin tur fördröja genomförandet av de reformer som den cirkulära ekonomin kräver samt försvaga de finländska företagens tillväxt och konkurrenskraft. 

Ett av de viktigaste målen med propositionen är att höja återvinningsgraden och stärka Finlands roll som föregångare inom cirkulär ekonomi. Ekonomiutskottet påpekar att propositionen ändå inte motiverar hur målen för cirkulär ekonomi kan främjas genom att bibehålla gränsen för försäljning till utomstående på tio procent. 

Ekonomiutskottet instämmer i det som konstateras i flera sakkunnigyttranden, således att de mål för främjande av cirkulär ekonomi och konkurrensneutralitet som uppställts för avfallslagstiftningen bäst kan nås genom att möjliggöra en mångsidig och öppen avfallshanteringsmarknad som sporrar företagen till innovationer och investeringar i avfallshanteringslösningar som främjar cirkulär ekonomi. Det förutsätter ett långsiktigt, konsekvent och övergripande arbete för att utveckla avfallslagstiftningen. 

Övergångsbestämmelse om organiseringsansvaret för avfallshanteringen

Syftet med den föreslagna nya övergångsbestämmelsen i 32 a § är att trygga en fungerande avfallshantering i vårdreformens övergångsfas när välfärdsområdena inleder sin verksamhet den 1 januari 2023. Målet är att förtydliga ansvaret för att ordna hanteringen av kommunalt avfall i välfärdsområdena under övergångsfasen och att säkerställa att olika aktörer har tillräckligt med tid att förbereda sig för kommande ändringar och sköta de konkurrensutsättningar som behövs planenligt. I propositionen konstateras att man tills vidare endast i mycket få välfärdsområden har förberett sig på att ansvaret för avfallshanteringen överförs. Åtminstone en del av välfärdsområdena anser att kommunalt avfall som uppkommer i välfärdsområdenas förvaltnings- och serviceverksamhet även i fortsättningen kan omfattas av kommunens organiseringsansvar. 

Utifrån inkommen utredning anser ekonomiutskottet att övergångsperioden i sig är motiverad för att välfärdsområdenas avfallshantering ska kunna genomföras på ett kontrollerat sätt. Det är svårt och tidskrävande att fastställa avfallshanteringsansvaret särskilt i fråga om situationer relaterade till ägande och hyrning av fastigheter. Utskottet fäster dock uppmärksamhet vid följande frågor som lyfts fram i sakkunnigyttrandena: 

I sakkunnigyttrandena har det framförts olika åsikter om den optimala längden på övergångsperioden. En del av de sakkunniga anser att den föreslagna övergångstiden på tre år är en minimitid för en kontrollerad övergång. En del anser å sin sida att den föreslagna övergångstiden är överdimensionerad. Enligt förslaget ska välfärdsområdena också ha möjlighet att ordna avfallshanteringen före utgången av den treåriga övergångsperioden. Om detta ska kommunen underrättas skriftligen sex månader i förväg. I flera sakkunnigyttranden anses det motiverat att välfärdsområdena har möjlighet att ordna avfallshanteringen redan innan övergångstiden på tre år löper ut. Meningsskiljaktigheter råder däremot om hur långt på förhand kommunen ska underrättas om saken. Representanter för kommunerna anser tolv månader vara en skälig tid, medan flera andra understöder en kortare anmälningstid på rentav en månad. Ekonomiutskottet uppmanar miljöutskottet att i sin bedömning av övergångsperiodens längd fästa uppmärksamhet vid olika parters synpunkter och motiveringarna till dem. 

I flera sakkunnigyttranden framförs det att den privata sektorn redan nu sköter en betydande del av välfärdsområdenas avfall. Specialavfall från hälso- och sjukvård och annat än kommunalt avfall måste redan nu konkurrensutsättas. Målet har varit att avfallshanteringen inom social- och hälsovårdstjänsterna ska kunna konkurrensutsättas kostnadseffektivt som en helhet. Detta genomförs inte fullt ut under övergångsperioden. Ekonomiutskottet betonar vikten av kostnadseffektivitet och konstaterar att man i fortsättningen bör satsa på att avfallshanteringen kan konkurrensutsättas kostnadseffektivt och som förnuftiga helheter. 

Sammanfattande synpunkter

Ekonomiutskottet anser att avfallslagen bör utvecklas långsiktigt som en helhet för att de mycket heterogena behoven av avfallshantering i olika områden och lagens konsekvenser bättre ska kunna bedömas och beaktas vid beredningen. Utskottet anser att exempelvis en ryckig och svårförutsebar lagstiftning om gränsen för försäljning till utomstående kan minska företagens incitament att göra innovationer och investera i avfallshanteringslösningar i Finland. Det kan fördröja genomförandet av de reformer som den cirkulära ekonomin kräver samt försvaga de finländska företagens tillväxt och konkurrenskraft. 

Utskottet påpekar att avfallets betydelse och värde som material kommer att accentueras ytterligare, eftersom det råder brist på många jungfruliga råvaror och material. Ekonomiutskottet betonar att både det aktuella förslaget och övrig lagstiftning bör säkerställa att finländska företag får en samarbetsfrämjande, dynamisk, lockande och konkurrenskraftig omvärld som möjliggör finländska innovationer som främjar en grön omställning också inom avfallshanteringen.