UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Inledning
Förvaltningsutskottet bedömer nedan varje uttalande i regeringens årsberättelse som riksdagen godkänt utifrån förvaltningsutskottets betänkande. Utskottet uttrycker för varje uttalande sin åsikt om huruvida uttalandet kan strykas eller om det bör stå kvar.
Organisationen för tillsynsmyndigheten för dataskyddet
RP 9/2018 rd — RSv 108/2018 rd
Riksdagen förutsätter att regeringen utreder huruvida organisationen för tillsynsmyndigheten för dataskyddet bör utvecklas som ett ämbetsverk och vid behov bereder relevanta lagändringar i ärendet. Frågor som bör beaktas när organisationen utvecklas är bland annat bestämmande av administrativa påföljdsavgifter i verkets kollegiala organ och kraven i EU:s dataskyddsförordning om tillsynsmyndighetens självständighet och oberoende. Justitieministeriet har utrett om de administrativa uppgifter som sköts av små och funktionellt sett självständiga fristående myndigheter inom förvaltningsområdet kan slås samman utan att deras självständiga ställning baserad på lagstiftning och internationella bestämmelser äventyras eller deras verksamhetsfält ändras. Samtidigt föreslås det att myndigheter såsom dataombudsmannens byrå formellt separeras från justitieministeriet, vilket skulle stärka deras självständighet och oberoende och öka deras strukturella distans till det politiskt ledda ministeriet. Enligt inkommen utredning är avsikten att regeringens proposition med förslag till lag om ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen ska lämnas till riksdagen hösten 2023.
Utskottet anser att uttalandet bör stå kvar.
Ändring av lagstiftningen om sotning
RP 634/2018 rd — RSv 110/2018 rd
Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer vilka konsekvenser revideringen av lagstiftningen om sotning har särskilt för brandsäkerheten samt för tillgången, kvaliteten och priserna på sotningstjänster. En skriftlig utredning om genomförandet av reformen ska lämnas till förvaltningsutskottet före utgången av 2021. Riksdagen förutsätter dessutom att regeringen utreder om det i framtiden finns behov av ett sotningsregister och hur en kund som anlitar sotningstjänster kan försäkra sig om att tjänsteleverantören uppfyller behörighetskraven för sotare. Inrikesministeriet lämnade den 22 december 2021 en skriftlig utredning om genomförandet av sotningsreformen till förvaltningsutskottet. Utredningen till riksdagen baserar sig på observationer som gjorts av den uppföljningsgrupp för sotningsreformen (SM030:00/2018) som inrikesministeriet tillsatt, samt på den utredning som inrikesministeriet beställt av Östra Finlands universitet angående konsekvenserna av lagändringarna om sotning (Inrikesministeriets publikationer 2021:30, Nuohousta koskevan sääntelyn uudistamisen jälkiseuranta). En bedömning av registerbehovet ingår i utredningen. Enligt årsberättelsen har genomförandet av sotningsreformen framskridit som väntat. Byggnadsägarna använder sig av sotningstjänsterna på samma sätt som förut och utbudet av sotningstjänster har varit tillräckligt. De som anlitat sotningstjänster har i allmänhet varit nöjda med den service de fått. Priset på sotning har fortsättningsvis varit skäligt även utanför tätorterna. Enligt utredningen fungerar bestämmelserna om sotning av byggnader bra och i nuläget finns det inget behov av att ändra bestämmelserna i räddningslagen.
Mandatperioden för uppföljningsgruppen för sotningsreformen upphörde den 31 december 2021. Av berättelsen framgår att inrikesministeriet kommer att främja kommunikationen kring sotning och samarbetet mellan aktörer inom sotning, samt bevaka de långsiktiga konsekvenserna av sotningsreformen på andra sätt.
Utskottet anser att uttalandet kan strykas.
Lag om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet
RP 242/2018 rd — RSv 318/2018 rd
Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp och utvärderar verkställigheten av polisens nya personuppgiftslagstiftning och uppmärksammar bland annat hur den nya på ändamålsbundenhet baserade regleringen fungerar, hur skyddet för personuppgifter genomförs, vilka konsekvenserna blir för polisens och andra myndigheters verksamhet samt hur behandlingen av personuppgifter övervakas, samt avfattar en detaljerad rapport om detta till förvaltningsutskottet före utgången av 2021. Inrikesministeriet har den 31 januari 2022 lämnat den i uttalandet avsedda rapporten till förvaltningsutskottet inom den tid som utskottet preciserat.
Ärendet har beröringspunkter med de uttalanden som nämns nedan, RP 206/2020 rd — RSv 81/2021 rd och RP 35/2021 — RSv 92/2022 rd.
Utskottet anser att uttalandet bör stå kvar.
Ändring av lagar som gäller ansvarsområdet för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
RP 10/2019 rd — RSv 20/2019 rd
Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan tillhandahålla tjänster av hög kvalitet i hela landet med hänsyn till bland annat behoven av personliga besök hos myndigheten, bristande tillgång till it-utrustning och brister i it-kunskaperna hos en del av befolkningen, nedsatt funktionsförmåga till följd av hög ålder eller sjukdom, vilket försvårar kontakterna med myndigheten, och tillgången till språktjänster på båda nationalspråken och på samiska. I årsberättelsen redogörs för de åtgärder som vidtagits med anledning av uttalandet. Utskottet har dessutom fått en lägesrapport från finansministeriet om de åtgärder med hjälp av vilka kundbesöken, e-tjänsterna, det digitala stödet och de språkliga tjänsterna vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utvecklas. Därtill har utskottet fått en översikt över handläggningstiderna vid myndigheten. Enligt ministeriet föranleder tryggandet av tillgången till de tjänster vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som hänför sig till uttalandet inte längre några särskilda åtgärder, utan ärendet följs upp och hanteras som en del av myndighetens normala resultatstyrning.
Utskottet anser att uttalandet kan strykas.
Utveckling av vapenregistersystemet
RP 101/2019 rd — RSv 2/2020 rd
1. Riksdagen förutsätter att regeringen i första hand ser till att det, innan 25 § i skjutvapenlagen träder i kraft, med stöd av den nu föreslagna lagen säkerställs att det nuvarande informationssystemet utvecklas, och vidtar andra åtgärder så att det inte råder osäkerhet om vapensäkerheten, näringsidkarnas behov och rättssäkerhet, vapenregistersystemets integritet och tillförlitlighet eller andra omständigheter som är av betydelse i ärendet. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen i andra hand lämnar riksdagen en proposition om uppskjutande av ikraftträdandet av 25 § i skjutvapenlagen till en tidpunkt efter den 1 november 2020, om den säkerhet som avses i 1 punkten till någon del inte kan uppnås. Enligt den lägesrapport som utskottet fått har arbetet med att utveckla vapenregistersystemet till vissa delar fördröjts. De lagstadgade elektroniska tjänsterna för privatpersoner tas dock i bruk inom den planerade tidsramen. Enligt Polisstyrelsens uppskattning kommer den första produktionsversionen av vapenregistersystemet att tas i bruk i november 2025. Enligt inkommen utredning fortsätter utvecklingen av systemet i projektform 2025–2027 för att systemet ska kunna genomföras i enlighet med målen. Det föreslås att projektet ska fortsätta till och med den 30 juni 2027.
Utskottet anser att uttalande 1 och 2 bör stå kvar.
Återkallande av uppehållstillstånd för och utvisning av utlänningar som dömts för sexualbrott i Finland
MI 5/2019 rd — RSk 5/2021 rd
Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att utlänningar som begått sexualbrott eller grova brott avlägsnas ur landet snabbt och effektivt samt även i övrigt säkerställer smidigare behandlingsprocesser i brottmål för att förbättra medborgarnas trygghetskänsla och rättssäkerheten för brottsoffren och parterna själva, och lämnar förvaltningsutskottet en rapport om de åtgärder som vidtagits och resultaten av dem före början av höstsessionen 2022. Inrikesministeriet lämnade den 9 september 2022 förvaltningsutskottet en utredning om riksdagens uttalande i anslutning till medborgarinitiativet MI 5/2019 rd om återkallande av uppehållstillstånd för och utvisning av personer som dömts för sexualbrott i Finland. I utredningen redogörs närmare för den lagstiftningsram och praxis som gäller utvisning, såsom tredjeländers centrala roll när tillbakasändningen inte fungerar. Det har inte gjorts några ändringar i lagstiftningen utifrån riksdagens uttalande.
Dessutom har utskottet i samband med behandlingen av årsberättelsen för 2022 fått uppdaterad information av justitieministeriet om åtgärder som ska förbättra brottsoffrens ställning i straffprocessen och göra behandlingen av brottmål smidigare och snabbare.
Enligt utredning till utskottet innehåller programmet för statsminister Orpos regering bland annat följande skrivning om det förslag till ändring av utlänningslagen som ska lämnas till riksdagen senast våren 2024: ”Statusen som internationellt skyddsbehövande upphävs, det uppehållstillstånd som grundar sig på den återkallas och inreseförbud meddelas, om en person i Finland gör sig skyldig till ett allvarligt brott som äventyrar allmän ordning och säkerhet eller om personen äventyrar den nationella säkerheten. Förbudet mot tillbakasändning kränks inte.”
Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt där syftet bland annat är att genomföra regeringsprogrammets ovan nämnda skrivning om upphävande av skyddsstatus. Enligt inkommen utredning har projektarbetet påbörjats. Avsikten är att en regeringsproposition ska lämnas i mars 2024.
I regeringsprogrammet ingår följande formulering i anslutning till skrivningarna om frivillig återresa och frivilligt avlägsnande ur landet: ”Det görs möjligt att med hänsyn till allmän ordning och säkerhet ta en person i förvar och att förlänga tiden för hållandet i förvar till tolv månader i stället för nuvarande sex månader. Möjligheterna till tagande i förvar ökas i fråga om personer som gjort sig skyldiga till allvarliga brott.”
Enligt utredning till utskottet bereder inrikesministeriet ett projekt i syfte att ändra bestämmelserna som gäller tagande i förvar och meddelande av inreseförbud i utlänningslagen. Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen under höstsessionen 2024.
Utskottet konstaterar att i regeringsprogrammet i fråga om utvisning bland annat har fastställts att en begränsning av sökande av ändring i beslut om avvisning eller utvisning till en enda besvärsinstans utreds och att de avvisningar och utvisningar som lagen tillåter införs effektivt under skedet för ändringssökande i de situationer där verkställigheten inte har förbjudits genom domstolsbeslut.
Uttalandet bör stå kvar.
Användning av biometriska uppgifter från passregistret och identitetskortsregistret inom brottsbekämpningen
RP 206/2020 rd — RSv 81/2021 rd
1. Riksdagen förutsätter att inrikesministeriet utreder de rättsliga och andra förutsättningarna för en lagändring som gör det möjligt att använda fingeravtryck som införts i passregistret eller identitetskortsregistret för att förebygga, avslöja eller utreda åtminstone de allra grövsta brotten, antingen som en del av utredningen om verkställigheten av polisens personuppgiftslagstiftning eller lämnar förvaltningsutskottet en separat utredning om saken senast vid ingången av höstsessionen 2022. I Finland registreras biometriska uppgifter, ansiktsbilder och fingeravtryck som ingår i pass och identitetskort i ett nationellt register som förs av polisen. I lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019, polisens personuppgiftslag), som trädde i kraft 2019, anges de ändamål som uppgifterna får användas för. Uppgifterna får inte användas för att förebygga, avslöja eller utreda brott.
Inrikesministeriet lämnade den 5 september 2022 förvaltningsutskottet en utredning om användningen av biometriska uppgifter från passregistret och identitetskortsregistret inom brottsbekämpningen. Enligt slutsatserna i utredningen bör man vid den fortsatta bedömningen överväga till exempel vilken betydelse resedokumenten har för en persons rörelsefrihet och vilka fördelar användningen av uppgifter som ursprungligen samlats in för resedokument medför för brottsbekämpningen. I utredningen bedömdes det att fördelarna med biometriska uppgifter i passregistret och identitetskortsregistret framhävs särskilt när det gäller att förhindra, avslöja och utreda de allra grövsta brotten.
I polisens register införs biometriska uppgifter också om de personkategorier som avses i 131 § i utlänningslagen (301/2004). Uppgifterna får användas för att förebygga, avslöja och utreda vissa sådana brott som har ansetts ha ett nära samband med tryggandet av statens säkerhet. Uppgifterna får också användas för vissa registreringar i Schengens informationssystem (SIS), men endast i mycket begränsad utsträckning. Till detta hänför sig riksdagens uttalande RP 35/2021 rd — RSv 92/2022 rd, som behandlas nedan.
I programmet för statsminister Orpos regering har fastställts att regeringen ska stärka brottsbekämpningen för att öka medborgarnas säkerhet och förtroendet för myndigheterna. Regeringen kommer i anslutning till detta bland annat att utvärdera och förbättra förutsättningarna för användningen av biometriska uppgifter för brottsbekämpning och brottsförebyggande ändamål. Inrikesministeriet tillsatte den 25 september 2023 ett lagstiftningsprojekt för att bereda ändringar i bestämmelserna om behandling av biometriska uppgifter i passregistret och identitetskortsregistret samt behandlingen av biometriska uppgifter som förts in i polisens register med stöd av 131 § i utlänningslagen (SM048:00/2023). Syftet är att de föreslagna bestämmelserna ska göra det möjligt att i den omfattning som behövs behandla biometriska uppgifter med beaktande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt de villkor för behandling av uppgifter som anges i den allmänna lagstiftningen.
Utskottet anser att uttalandet fortfarande behövs.
Konsumtionsgränser som främjar måttfullt spelande samt stöd- och terapitjänster för problemspelare
RP 135/2019 rd — RSv 226/2021 rd
1. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att sänka de i inrikesministeriets förordning VN/23729/2021 fastställda obligatoriska högsta tillåtna förlustgränserna per dag och månad i fråga om identifierat penningspelande. Utvärderingsgruppen för riskerna med och skadeverkningarna av penningspel som verkar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet utfärdade i slutet av december 2022 rekommendationer om utveckling av förlustgränserna i anslutning till bedömningen av hur spelbegränsningarna fungerar som helhet. Utvärderingsgruppen ansåg att den nuvarande maximala förlustgränsen per månad är hög med tanke på alla spelare, särskilt i förhållande till den totala inkomstnivån. Enligt utvärderingsgruppen fungerar förlustgränserna kanske inte optimalt när det gäller att bekämpa skadeverkningarna av penningspel. Utvärderingsgruppen gav en rekommendation om förlustgränser som är lägre än de gällande gränserna, och framhöll att det vore lämpligt att fastställa särskilda förlustgränser för fysiska spelautomater.
Enligt programmet för statsminister Orpos regering ska regeringen reformera Finlands penningspelsystem och öppna det för konkurrens med en licensmodell senast den 1 januari 2026. Enligt den utredning som utskottet fått är avsikten att man i lagstiftningsprojektet kring reformen av penningspelsystemet i enlighet med målen i regeringsprogrammet utreder och bedömer vilka metoder för att hantera spelproblem som skulle fungera bäst och vara mest ändamålsenliga i det nya penningspelsystemet, för att kunna motverka de skadeverkningar som penningspelandet medför. Inrikesministeriet bereder således tills vidare inga separata förordningsändringar i fråga om de maximala förlustgränserna.
Utskottet anser att uttalandet kan strykas.
2. Riksdagen förutsätter att regeringen satsar på tillgången till olika stöd- och vårdtjänster samt ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning för problemspelare och deras närstående. I årsberättelsen redogörs för genomförandet av det spelpolitiska programmet och för de lagstiftningsändringar som genomförts i syfte att bättre kunna motverka skadeverkningarna av penningspel och förbättra tillgången till stöd- och vårdtjänster. Utskottet har dessutom fått en lägesrapport från social- och hälsovårdsministeriet där regeringsprogrammet tas i beaktande. Enligt den utredning som utskottet fått är avsikten att man i lagstiftningsprojektet kring reformen av penningspelsystemet i enlighet med målen i regeringsprogrammet utreder och bedömer vilka metoder för att hantera spelproblem som skulle fungera bäst och vara mest ändamålsenliga i det nya penningspelsystemet, för att motverka de skadeverkningar som penningspelandet medför.
Utskottet anser att uttalandet tills vidare bör stå kvar.
Statsrådets redogörelse om den inre säkerheten
SRR 4/2021 rd — RSk 11/2022 rd
1. Riksdagen förutsätter att regeringen sörjer för verksamhetsförutsättningarna för de centrala myndigheterna inom den inre säkerheten (polisen, Gränsbevakningsväsendet, räddningsväsendet, Nödcentralsverket, Tullen och Migrationsverket), justitieförvaltningsmyndigheterna i straffrättskedjan (Åklagarmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten) samt domstolsväsendet och att regeringen hållbart och långsiktigt tryggar deras finansieringsbas över valperioderna utifrån resursbehoven enligt redogörelsen för den inre säkerheten (SRR 4/2021 rd). 2. Riksdagen förutsätter att regeringen effektiviserar bekämpningen av allvarlig och organiserad brottslighet och i detta syfte bland annat 1) snarast möjligt uppdaterar strategin för bekämpning av organiserad brottslighet och 2) utreder och bedömer behoven av att utveckla lagstiftningen och utifrån detta bereder behövliga lagstiftningsförslag. 3. Riksdagen förutsätter att regeringen gör en bedömning av bestämmelserna om utlämnande av uppgifter och utifrån bedömningen bereder en proposition om ändring av lagstiftningen så att myndigheterna inom social- och hälsovårdsministeriets och undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde åläggs att lämna polisen åtminstone de i övrigt sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för att bedöma hot mot liv eller hälsa eller förhindra en hotande gärning. Utskottet anser att uttalande 1, 2 och 3 bör stå kvar. Utskottet vill påskynda åtgärderna utifrån uttalandena.
Statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet
SRR 6/2021 rd — RSk 22/2022 rd
Riksdagen förutsätter att regeringen noggrant följer hur integrationsutbildningen och i synnerhet åtgärderna för att öka dess genomslagskraft och göra det mer förpliktande att delta i de språkstudier som hör till integrationsutbildningen påverkar inlärningsresultaten samt ser till att språkstudierna utvecklas så att språkkunskaperna hos dem som flyttat till landet bättre än för närvarande motsvarar kraven på språkkunskaper i arbetslivet. Uttalandet bör stå kvar.
Bestämmelserna om behandling av biometriska uppgifter
RP 35/2021 rd — RSv 92/2022 rd
Utskottet förutsätter att regeringen noga utreder och bedömer den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen om behandling av biometriska uppgifter om utlänningar, inklusive förutsättningarna för användning av biometriska uppgifter i nationella informationssystem för registreringar enligt SIS-förordningarna, och vid behov vidtar lämpliga åtgärder för att ändra den nationella lagstiftningen. Enligt programmet för statsminister Orpos regering ska regeringen stärka brottsbekämpningen för att öka medborgarnas säkerhet och förtroendet för myndigheterna. Regeringen kommer bland annat att utvärdera och förbättra förutsättningarna för användningen av biometriska uppgifter för brottsbekämpning och brottsförebyggande ändamål. Inrikesministeriet tillsatte den 25 september 2023 ett lagstiftningsprojekt vars uppgift är att bereda ändringar i bestämmelserna om behandling av biometriska uppgifter i passregistret och identitetskortsregistret samt behandlingen av biometriska uppgifter som förts in i polisens register med stöd av 131 § i utlänningslagen (SM048:00/2023). Syftet är att de föreslagna bestämmelserna ska göra det möjligt att i den omfattning som behövs behandla biometriska uppgifter med beaktande av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt de villkor för behandling av uppgifter som anges i den allmänna lagstiftningen. Inrikesministeriet inrättade också den 12 september 2023 ett projekt där syftet är att bedöma användningen av biometriska uppgifter som lagrats med stöd av 131 § i utlänningslagen för registreringar inom migrationsförvaltningen som gäller återvändande och inreseförbud enligt SIS-förordningarna, samt att utveckla bestämmelserna om uppehållstillstånd i utlänningslagstiftningen. (SM041:00/2023).
Uttalandet bör stå kvar.
Efterhandskontroll av uppehållstillstånd som beviljas på grund av studier
RP 232/2021 rd — RSv 35/2022 rd
Riksdagen förutsätter att regeringen i framtiden vidtar behövliga åtgärder för att säkerställa att efterhandskontrollen av förutsättningarna för uppehållstillstånd som beviljas på basis av studier fungerar, effektiviseras och ges resurser på ett sätt som säkerställer att det finns förutsättningar för uppehållstillstånd också efter det att tillståndet beviljats. Uttalandet bör stå kvar.
Ändring av finansieringslagstiftningen i samband med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet
RP 68/2022 rd — RSv 102/2022 rd
1. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att trygga finansieringen av oljebekämpning till havs. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att uppnåendet av målen för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet följs upp långsiktigt och att iakttagelserna rapporteras regelbundet. Utskottet anser att uttalande 1 och 2 bör stå kvar.
Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen
SRR 11/2021 rd — RSk 70/2022 rd
1. Riksdagen förutsätter att regeringen gör en grundlig utredning om hur brandväggsbestämmelserna i underrättelselagstiftningen fungerar och om behoven att precisera dem. Utifrån bedömningen bereder regeringen behövliga heltäckande, noggrant avgränsade och exakta lagförslag för att förtydliga regleringen. 2. Riksdagen förutsätter att regeringen också i övrigt granskar underrättelselagstiftningens funktion, konsekvenser och eventuella ändringsbehov, ser till att lagstiftningen är uppdaterad i en föränderlig omvärld och säkerställer tillräckliga resurser för underrättelseverksamheten och tillsynen över den. Utskottet anser att uttalande 1 och 2 bör stå kvar.
Avslutningsvis
Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om årsberättelsen för 2021 (FvUU 21/2022 rd — B 2/2022 rd) och påpekar att utskottet inte hade gett tillstånd att stryka uttalande 2 i riksdagens svar på regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av utlänningslagen (RP 65/2020 rd — RSv 63/2020 rd). Utifrån inkommen utredning anser utskottet att det inte är motiverat att återinföra uttalandet i årsberättelsen.