Regeringen föreslår att det omarbetade direktivet om förnybar energi (EU) 2018/2001, nedan RED II-direktivet, ska genomföras i fråga om bestämmelserna om hållbarhetskriterier. Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen ska uppfylla de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som anges i direktivet. Direktivet föreskriver om ett bindande övergripande unionsmål: år 2030 ska andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning vara minst 32 procent. Jord- och skogsbruksutskottet anser att direktivets mål att öka andelen förnybar energi på EU-nivå och i Finland är ytterst viktigt. 

I lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen finns bestämmelser om hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och flytande biobränslen och om hur uppfyllandet av kriterierna påvisas. I propositionen föreslås det att biomassabränslen tas in i tillämpningsområdet och rubriken för hållbarhetslagen, och i lagens bestämmelser görs de övriga ändringar som förutsätts av bestämmelserna om hållbarhetskriterier i RED II-direktivet. I propositionen håller man sig till direktivets miniminivå och uppställer inga ytterligare nationella skyldigheter, eftersom det kan försämra de positiva effekterna av harmoniseringen av bestämmelserna om hållbarhetskriterier på handeln mellan medlemsstaterna och leda till snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstaterna. Utskottet betonar betydelsen av förutsägbarhet och ett långt perspektiv i omvärlden. Att gå in för bestämmelser som bygger på miniminivån enligt direktivet är ett välkommet val med tanke på Finlands konkurrenskraft. 

Träbaserade bränslen används redan nu i stor utsträckning i Finland för energiproduktion. Kraftverken använder olika sidoströmmar från träförädlingsindustrin, såsom bark, sågspån och andra trärestprodukter, och skogsbaserade fraktioner som flis eller kross av hyggesrester och helträds- eller slanflis. Utskottet understryker att målet i enlighet med den nationella skogsstrategin bör vara att öka förädlingsvärdet inom skogssektorn med hjälp av nya produkter. Genom att skapa förutsättningar för investeringar i träförädlingsindustrin ökas också förutsättningarna för produktion av träbaserad energi, eftersom förnybar energi vanligen produceras som en del av förädlingsprocessen. 

När hållbarhetslagen får bredare räckvidd kommer den enligt en beräkning i propositionen att tillämpas på ungefär 150 verksamhetsutövare, jämfört med 15 i nuläget. För att minska den administrativa bördan är det bra att gränsen för tillämpningen går vid en sammanlagd installerad tillförd effekt på 20 MW för fasta bränslen och 2 MW med gasformiga bränslen i enlighet med direktivet. Då utesluts mindre el- och värmeproducenter från tillämpningen av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp. Den lägre tillämpningsgränsen för biogas innebär att åtskilliga biogasanläggningar härefter kommer att börja omfattas av hållbarhetsbestämmelserna. Utskottet anser att man vid verkställigheten av lagen även i fortsättningen bör se till att små aktörer beaktas så att de administrativa kostnaderna för anläggningarna förblir skäliga. Dessutom ska också små aktörer som underskrider tillämpningsgränserna erbjudas stöd och incitament. 

I och med ändringarna i hållbarhetslagen kommer det också att utfärdas nya bestämmelser genom förordning av statsrådet. Energimyndigheten har dessutom till uppgift att sörja för de anvisningar, den utbildning och den rådgivning som verkställigheten av lagen förutsätter. Behandlingen av ansökningar och tillsynen i anslutning till hållbarhetssystemen kräver också samarbete med exempelvis Finlands skogscentral och Livsmedelsverket. Utskottet framhåller att det vid verkställigheten av lagen och vid beredningen av anknytande bestämmelser och anvisningar på lägre nivå är viktigt att sörja för samarbetet mellan olika aktörer och myndigheter i värdekedjan för biodrivmedel, inklusive markägarna i förekommande fall.