(1)Kommunikationsutskottet anser att propositionens mål att främja användningen av alternativa bränslen i trafiken är mycket välkommet. Utskottet anser det också vara bra att det i lagen om distributionsskyldighet tas in biogas och förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung, alltså så kallade elektrobränslen. Genom att utvidga distributionsskyldigheten kan man främja utvecklingen av produktionen av alternativa bränslen och förbättra tillgången till dem samt också minska utsläppen från det befintliga fordonsbeståndet. 

(2)Utskottet betonar att det centrala i regleringen är att bevara en tillräcklig teknikneutralitet. I detta skede behövs det en variation av alternativ med låga utsläpp för energilösningar inom trafiken. Det ska gå att från fall till fall välja det lämpligaste alternativet för olika användningsändamål. Vid sakkunnighörandet har det framförts en uppskattning om att cirka en tredjedel av behoven att minska utsläppen från trafiken under de närmaste årtiondena kan uppnås genom att andelen biodrivmedel ökas. Eftersom utsläppsmålen sannolikt kommer att skärpas under de närmaste åren, kommer biodrivmedlens betydelse som åtgärd för att minska utsläppen sannolikt att öka ytterligare i synnerhet under de följande 10—15 åren. Vid sakkunnighörandet har det betonats att biodrivmedel är en central del också av den gröna omställningen inom kollektivtrafiken, i synnerhet inom stadstrafiken. Utskottet anser det vara bra att införandet av nya drivkrafter i distributionsskyldigheten samtidigt ökar också bränsledistributörernas spelrum och alternativ att svara mot de krav som distributionsskyldigheten ställer. 

(3)Utskottet betonar allmänt med tanke på den ökade användningen av alternativa drivkrafter också behovet av att utveckla distributionsnät som täcker hela landet. I synnerhet i glesbygden finns det fortfarande många utvecklingsbehov i Finland. 

(4)Enligt den utredning som fåtts ändrar propositionen inte genast trafikbränslenas relativa konkurrenskraft eller inbördes prisförhållanden. Sakkunnigyttrandena stöder propositionens ambitiösa mål och förslag i rätt stor utsträckning. Vid behandlingen av ärendet har det dock också framförts en oro över att målen i propositionen delvis är onödigt höga till den del de avviker uppåt från de minimikrav som EU-regleringen ställer. Dessutom har det framförts oro över att bränslepriserna kan stiga i fortsättningen. 

(5)I enlighet med det så kallade RED-direktivet ska andelen biodrivmedel som framställts av vissa avfallsbaserade råvaror begränsas till 1,7 procent av skyldigheten. Utskottet anser det motiverat att arbets- och näringsministeriet har inlett ett ansökningsförfarande som gäller ett nationellt undantag och vars syfte är att höja begränsningen för dessa råvaror från 1,7 procent till 3,4 procent. Utskottet anser att en höjning av begränsningen bidrar till att minska trycket på att höja produktionskostnaderna för biodrivmedel och på att höja bränslepriserna. 

(6)Enligt propositionen förutsätter inkluderandet av biogas i distributionsskyldigheten samtidigt att biogasen beskattas. Vid sakkunnighörandet har det framförts att eftersom biogasen i och med lagändringarna kommer att omfattas av beskattningen, kan detta leda till att det så kallade pumppriset på bränslet höjs. Samtidigt har efterfrågan på och produktionsvolymen av biogas dock uppskattats öka så att den totala priseffekten har bedömts vara mycket liten eller obefintlig. Enligt dessa uppskattningar kommer priset på biogas sannolikt att förbli konkurrenskraftigt jämfört med priset på fossila bränslen. 

(7)Utskottet anser att skatten på biogas i sig är förståelig i detta skede. Utskottet anser dock att det är mycket viktigt att användningen av biogas och biogasprisets konkurrenskraft i förhållande till bensin- och dieselpriserna framöver främjas med skattemässiga och andra motsvarande metoder. Vid sakkunnighörandet har det framförts att påförandet av skatt på biogas endast ska gälla sådan biogas som överlåtits för användning i trafiken och att den inte ska utsträckas till att gälla användning av biogas exempelvis inom industri eller för uppvärmning. Utskottet anser att inkluderandet av biogas i distributionsskyldigheten bidrar till att skapa en tydlig lagstiftningsgrund för främjandet av biogasmarknaden och användningen av biogas i trafiken på lång sikt. Enligt erhållen utredning beräknas efterfrågan på gasbilar i synnerhet inom den tunga trafiken öka under de kommande åren, eftersom elektrifieringen oundvikligen framskrider långsammare i fråga om tunga fordon än i fråga om det övriga fordonsbeståndet. Också vid sakkunnighörandet har det uppskattats att värdet av biogas i trafiken kommer att stiga betydligt i och med distributionsskyldigheten. Utskottet anser att den föreslagna regleringen kan ge incitament till satsningar på forskning och produktutveckling samt behövliga investeringar exempelvis i produktionsanläggningar. 

(8)I propositionen bedöms det att produktionen av elektrobränslen kan inledas i större skala i slutet av detta årtionde, och användningen av dem kan kommersialiseras efter 2030 när prisnivån sjunker till en konkurrenskraftig nivå jämfört med motsvarande biodrivmedel och biogas. Utskottet betraktar på längre sikt elektrobränslen som en mycket potentiell och utsläppsminskande drivkraft i trafiken och betonar dessutom också de möjligheter till affärsverksamhet som är förenade med dem i Finland. Utskottet anser att också lagstiftningen ska möjliggöra fungerande och effektiva tillverkningsprocesser, pilotprojekt och distribution av elektrobränslen samt skapa en förutsägbar investeringsmiljö i Finland. Enligt erhållen utredning kan till exempel godkännande av industrins avfallsväte som råvara främja produktionen av elektrobränsle i Finland. 

(9)Utskottet anser att alternativa bränslen redan inom den närmaste framtiden kan ha en klart större betydelse än för närvarande också som marina bränslen i och med att miljöregleringen skärps. Man bör förbereda sig på detta också i Finland och sträva efter att säkerställa en tillräcklig produktion av alternativa bränslen och tillgången till dem också för sjöfartens behov. Vid sakkunnighörandet framfördes också en åsikt om att skattefriheten för marina bränslen i fortsättningen bör utvidgas till att omfatta även andra alternativa bränslen. 

(10)Vid sakkunnighörandena har man i fråga om alternativa bränslen till många delar lyft fram att en central utmaning när det gäller ökad användning av alternativa bränslen är att tillgången på råvaror är begränsad. Utskottet betonar allmänt behovet av att öka transparensen och hållbarheten i fråga om de verkliga miljökonsekvenserna av bränslen, råvaror och produktion. I diskussionen har man bland annat fäst uppmärksamhet vid att också sådana råvaror som kan leda till avskogning räknas som avfall. När det gäller råvaror behövs effektiv inhemsk produktion, och möjligheterna att bedöma den verkliga graden av inhemskt ursprung bör också vara tydligare än för närvarande. 

(11)Utskottet påpekar att det i propositionen inte föreslås några ändringar i nivåerna på distributionsskyldigheten. För att införandet av nya bränslen i distributionsskyldigheten framöver uttryckligen ska främja en minskning av användningen av fossila bränslen och koldioxidutsläppen från trafiken, är det viktigt att i fortsättningen utreda och bedöma också behovet att höja nivån på distributionsskyldigheten. Utskottet anser att distributionsskyldigheten är ett kostnadseffektivt sätt att uppnå de nationella målen för minskning av utsläppen från trafiken. 

(12)Vid sakkunnighörandet har det framförts att bland annat prisutvecklingen för olika bränslen i framtiden fortfarande inbegriper många osäkerhetsfaktorer. Därför bör man upprätthålla beredskap att ändra lagstiftningen också med en snabb tidtabell, om prisutvecklingen exempelvis inte sporrar till behövlig inhemsk produktion eller om konkurrenskraften eller tillgången på bränslen skulle bli ofördelaktig med tanke på miljömålen eller annars ogynnsam. 

(13)Vid sakkunnighörandet har det framförts att regleringen på både EU-nivå och nationell nivå är komplicerad och att det således kan vara mycket svårt att bedöma alla konsekvenser av den. Detta kan anses framhäva behovet av halvtidsutvärderingar av den föreslagna lagstiftningen och behovet att bereda sig också på eventuella överraskande konsekvenser för bränslepriset och bränslekostnaderna. 

(14)Utskottet anser det vara viktigt att de bestämmelser som är centrala med tanke på miljömålen för trafiken är tillräckligt tydliga. Vid sakkunnighörandet har det dock framförts oro över att komplexiteten i RED II-direktivet och den nationella reglering som gäller det i fortsättningen innebär utmaningar i synnerhet för Energimyndighetens nuvarande resurser. 

(15)På grund av de ovan nämnda osäkerhetsfaktorerna föreslår kommunikationsutskottet att ekonomiutskottet i sitt betänkande ska ta in ett förslag till riksdagens uttalande om att lagens konsekvenser ska följas upp och bedömas mycket noggrant och att en halvtidsutvärdering av regleringens konsekvenser ska göras senast före utgången av 2023. Vid behov bör det finnas beredskap att ändra eller komplettera den reglering som nu föreslås även i snabb takt.