Centerns utskottsgrupp grundar sin analys på skrivningarna i regeringsprogrammet och huruvida de löften som avgetts där uppfylls i budgetpropositionen för 2024 och planen för de offentliga finanserna 2024—2027.
Enligt regeringsprogrammet är målet för regeringens trafikpolitik att öka tillväxten och livskraften i hela Finland. Regeringen lovar utveckla trafiknätet för att säkerställa tillgängligheten, konkurrenskraften och försörjningsberedskapen i hela Finland. Man lovar också bekämpa ökningen av det eftersatta underhållet av trafikledsnätet.
Dessutom lovar regeringen att satsa på och anvisa tillräckliga resurser för tillräckligt snabba och störningsfria dataförbindelser i hela landet. Vidare ska man bedöma behovet av ett stödprogram för bredband för byggande av fasta förbindelser i områden där de inte byggs på marknadsvillkor.
Regeringen lovar också att trygga posttjänster av hög kvalitet i hela landet och uppmuntrar stadsregionerna att koncentrera samhällsstrukturen, att främja kollektivtrafik, cykling och gång samt att förebygga segregation.
Regeringsprogrammet står i konflikt med regeringens finansieringsbeslut
Centerns utskottsgrupp har ingenting att anmärka mot de mål för att utveckla hela Finland som skrivits in i regeringsprogrammet. Slutligen stöds dessa mål inte närapå till fullo vare sig i budgetpropositionen för 2024 eller i planen för de offentliga finanserna 2024—2027.
Kommunikationsministeriets ram pekar neråt mot slutet av valperioden 2023—2027. I brist på tillräckliga resurser kommer många av skrivningarna i regeringsprogrammet att förbli tomma löften. Samtidigt håller den tolvåriga riksomfattande trafiksystemplanen, som parlamentariskt förhandlades fram under förra valperioden, på att mista sin finansieringsbas, vilket innebär en återgång till en kortvarig trafikledspolitik som bara sträcker sig över en valperiod.
Regeringen är på väg att inleda en sällsynt kraftig kursändring i utvecklingen av det finska samhället. Vi anser att denna förändring är främmande för den rådande tiden och rentav skadlig. Genom sina beslut lämnar regeringen en stor del av Finland utanför investeringarna.
De väsentliga förändringarna i Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska ställning och stärkandet av försörjningsberedskapen skulle formligen kräva decentralisering istället för en radikal centraliseringspolitik. Trafik- och kommunikationspolitiken spelar en viktig roll i utvecklingen av Finlands livskraft.
Finansieringen av trafiklederna på väg att bli kortsiktig och oklar
När det gäller finansieringen av trafikleder är redan utgångsläget utmanande och utsikterna svaga. Statens budgetekonomi kommer även i fortsättningen att vara den huvudsakliga finansieringskällan för byggande och utveckling av statsägda trafikleder och för basunderhåll av transportinfrastrukturen. Behoven av utveckling och underhåll har redan länge varit mångdubbelt större än vad som kan finansieras med en statsbudget som är bunden till utgiftsramarna. Situationen försvåras också av att byggnadskostnaderna har ökat kraftigt på grund av inflationen.
I den totala finansieringen av trafiklederna pekar utgiftsramen för hela valperioden neråt. Regeringen har för avsikt att på engångsbasis avhjälpa den bristfälliga finansieringen genom att inleda ett investeringsprogram på sammanlagt fyra miljarder euro som finansieras genom försäljning av statens egendom. Inom ramen för investeringsprogrammet genomförs stora projekt för att utveckla trafiklederna, det eftersatta underhållet av trafiklederna åtgärdas och trafiktjänsterna förbättras. Allt till ett belopp av tre miljarder euro.
Centerns utskottsgrupp anser att ett sådant sätt att finansiera och budgetera för trafikledsprojekt är ansvarslöst och rent av skadligt. Investeringsprogram av engångsnatur medför visserligen finansiering, men fördunklar och försvårar i slutändan en långsiktig utveckling av förvaltningsområdet.
Vi anser att det med tanke på trafikledsbudgeteringen är mer ansvarsfullt att sträva efter jämlikhet och förutsägbarhet i utgiftsramarna för de offentliga finanserna. Nu föreslås att den säkra finansieringen ska skäras ned och att den osäkra finansieringen ökas så att det långsiktiga finansieringsbehovet förblir helt oklart. Hur genomförs till exempel slutfinansieringen av de stora utvecklingsprojekt som inleds inom ramen för investeringsprogrammet, eller hur stor del av dem kommer framtida regeringar få ansvar för att lösa?
Vi anser också att det är ett allvarligt problem att den tekniska ramen för trafiklederna, enligt de uppgifter vi har fått, normalt har fastställts utifrån den genomsnittliga finansieringen under en tidsperiod på tio till tolv år. Hur mycket snedvrider investeringsprogrammet den framtida rambudgeteringen?
Det eftersatta underhållet av trafiklederna ökar betydligt
För basunderhållet av transportinfrastrukturen anvisas i enlighet med regeringsprogrammet 1,535 miljarder euro 2024 och 1,285 miljarder euro per år 2025—2027.
Regeringen ämnar med andra ord åtgärda det eftersatta underhållet av trafiklederna genom att minska utgiftsramen för basunderhållet av transportinfrastrukturen. Den minskningen försöker regeringen sedan kompensera med intäkter från försäljningen av statens egendom (sammanlagt 520 miljoner euro under hela valperioden). Trots detta är den totala finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen enligt våra kalkyler på väg att minska med cirka 110 miljoner euro jämfört med finansieringen för 2019—2023. Det är också betydligt mindre än vad som fastställts i den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021—2032. Den kraftiga ökningen av kostnaderna har också lett till att man inte längre kan reparera trafikleder i dåligt skick till ens närapå samma belopp som tidigare.
Enligt den bedömning av effekterna som ingår i budgetpropositionen för nästa år och enligt de sakkunniga som utskottet har hört kommer det eftersatta underhållet av trafiklederna att öka redan nästa år, trots att regeringen samma år planerar använda nästan hälften, 250 miljoner euro, av den tilläggsfinansiering som skrivits in i investeringsprogrammet. Enligt de sakkunniga kommer exempelvis det eftersatta underhållet av vägnätet att öka till 2,4 miljarder euro enligt prisnivån 2024, och byggnadskostnaderna förblir höga. De sakkunniga som utskottet hört har påpekat att den föreslagna finansieringen är tillräcklig för att belägga cirka 1 500 kilometer av vägnätet, när målet för att åtgärda det eftersatta underhållet är 4 000 kilometer. Eftersom finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen kommer att minska under valperiodens tre sista år, kommer det eftersatta underhållet rentav att öka avsevärt, till skillnad från det mål som ställts upp i regeringsprogrammet.
Centerns utskottsgrupp betonar också att de investerings- och utvecklingsprojekt för trafiklederna som regeringen beslutat om och inlett genom sitt investeringsprogram automatiskt kommer att öka behovet av finansiering för basunderhållet av transportinfrastrukturen, eftersom antalet nya leder som kräver underhållning kommer att öka. Regeringen har inte på något sätt förberett sig på detta i sin plan för de offentliga finanserna. Tvärtom minskar finansieringsramen för basunderhåll av transportinfrastrukturen.
Projekten för utveckling av trafiklederna fokuserar på centralisering och bygger på osäker finansiering
Finansieringen för nya trafikledsprojekt sänks under ramperioden 2024—2027 så att den minskas med 100 miljoner euro 2024, 170 miljoner euro 2025, 200 miljoner euro 2026 och 250 miljoner euro 2027. Finansieringen som bygger på ramarna håller på att bli historiskt låg.
För att kompensera nedskärningarna i finansieringen anvisas för nya utvecklingsprojekt finansiering till ett belopp att sammanlagt drygt två miljoner euro. Finansieringen anvisas ur regeringsprogrammets investeringsprogram och är åtskild från statens normala budgetekonomi. För utvecklingsprojekt anvisas 332,1 miljoner euro 2024, 332,8 miljoner euro 2025, 303,1 miljoner euro 2026 och 283,5 miljoner euro 2027.
Regeringen har i sitt regeringsprogram och vid budgetförhandlingarna i september utsett nya investerings- och utvecklingsprojekt samt projekt vars planering måste inledas i brådskande ordning. Det största investeringsprojektet är entimmeståget till Åbo, som på alla sätt konstaterats vara en onödig investering, och som regeringen rekapitaliserar med cirka en halv miljard euro. Slutfinansieringen av projektet förblir en fullkomlig gåta. Regeringen kommer att fatta fler investeringsbeslut redan vid ramförhandlingarna våren 2024.
Centerns utskottsgrupp anser att det med tanke på en långsiktig trafikledspolitik är ytterst problematiskt att i en situation där finansieringsramen pekar neråt och kostnaderna stiger, i så stor utsträckning inleda nya investeringsprojekt vars slutfinansiering inte på något sätt kan anses vara garanterad. Det är rentav oansvarigt att sätta in betydande summor på en sådan onödig investering som ett entimmeståg till Åbo, när det med samma pengar hade varit betydligt viktigare att åtgärda det eftersatta underhållet av trafiklederna i hela Finland.
Vår utskottsgrupp fäster också med allvar uppmärksamhet vid att nya utvecklingsprojekt endast riktas till stora stadsområden i södra Finland och till västra Finland. För hela östra Finland anvisas finansiering för endast ett vägprojekt och ett banprojekt, samt finansiering för planering av ett banprojekt.
Statsunderstöden för byggande av bredband måste fortsätta
Regeringen föreslår att det statliga stödet för byggande av bredband skärs ned helt och hållet och att understödsmomentet (31.20.50) stryks ur budgetpropositionen, varvid det är omöjligt att föreslå anslagsfinansiering i fortsättningen.
Centerns utskottsgrupp anser att en proposition där regeringen agerar mot sitt eget regeringsprogram är obegriplig. Enligt regeringsprogrammet ska digitaliseringen av de offentliga tjänsterna främjas. Man lovar att bedöma behovet av ett fortsatt genomförande av stödprogrammet för bredband efter en utredning. Trots detta vill regeringen dra in stödet utan någon utredning. Det är uppenbart att det inte är möjligt att bygga bredbandsförbindelser endast på marknadsvillkor.
Stödet är viktigt och ett livsvillkor för områden där fungerande bredbandsförbindelser inte kan byggas på marknadsvillkor. Frågans samhälleliga betydelse understryks av att stödet är lagstadgat (lagen om stöd för byggande av fast bredband). Lagen tillämpas när Transport- och kommunikationsverket beviljar stöd för bredbandsprojekt av det anslag som reserverats i statsbudgeten.
Syftet med stödet för byggande av bredband har varit att ge 130 000 hushåll eller verksamhetsställen tillgång till snabb bredbandsförbindelse. Enligt de sakkunniga som utskottet hört har man lyckats med detta över förväntningarna. Finansiering har tilldelats sammanlagt 182 projekt. De totala kostnaderna har uppgått till 262,5 miljoner euro under perioden 2011—2022. Statens andel av kostnaderna var 59 miljoner euro och kommunernas 29 miljoner euro. Liten såddfinansiering har haft stort genomslag.
Centerns utskottsgrupp påminner om att man i nuläget håller på att fasa ut 3G-nätet för att kunna ersätta det med nästa generations mobilnät 5G. För att alla även i fortsättningen ska kunna garanteras möjligheter till exempelvis digitala tjänster krävs det att det statliga stödet för byggande av bredband fortsätter. För Centern handlar detta också om likabehandling av regionerna.
Man har inte råd att skära ned på statsunderstöden för enskilda vägar
Vi har cirka 370 000 kilometer enskilda vägar i vårt land. Invid enskilda vägar finns det enligt sakkunniga uppskattningsvis cirka 30 000 företag, 40 000 lantbruksföretag, 250 000 egnahemshus och 190 000 fritidshus samt ett stort antal skogslägenheter. Den sänkning av understöden för enskilda vägar med 4,5 miljoner euro som föreslås i budgetpropositionen skulle försämra skicket på nätet av enskilda vägar och höja utgifterna för de väglag som ansvarar för underhållet av vägarna. Regeringen kommer på detta sätt inte bara att försvaga den infrastruktur som är kritisk med tanke på försörjningsberedskapen, utan också att ålägga väglagens delägare att betala för statsmaktens centrala skyldighet att stärka och underhålla enskilda vägar som är viktiga för underhålls- och funktionssäkerheten i hela Finland.
Den föregående regeringen gjorde för det innevarande finansåret ett tillägg på 10 miljoner euro i statsunderstöden för enskilda vägar i syfte att trygga försörjningsberedskapen och tillgången på inhemskt virke. Eftersom Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter bör tillägget hållas kvar.
Vår utskottsgrupp föreslår att regeringens föreslagna nedskärningar på sammanlagt 14,5 miljoner euro i statsunderstöden för enskilda vägar återtas.
Regeringen försvårar människornas möjligheter att färdas
I regeringsprogrammet står det att kostnaderna för olika sätt att färdas inte ska öka. Också i det här avseendet agerar regeringen i strid med sitt program. Kostnaderna för olika färdsätt ökar över hela linjen genom regeringens egna beslut.
Regeringen minskar rätten till avdrag för arbetsresor för dem som oundvikligen behöver använda bil. Regeringen har inte för avsikt att införa den dieselolja för yrkestrafik som transportföretagarna är i behov av.
Efter coronapandemin har den finansiella ställningen för kollektivtrafiken varit svag. Det finns ett fortsatt tryck på att höja biljettpriserna. Trots detta slopar regeringen genom de riktlinjer som skrivits in i regeringsprogrammet på en gång statsunderstödet för klimatbaserade åtgärder för kollektivtrafiken. Det här drabbar i hög grad stora och medelstora stadsregioner samt påverkar biljettpriserna.
Regeringen föreslår också att mervärdesskattesatsen för biljettpriserna höjs från nuvarande 10 procent till 14 procent. Höjningen av mervärdesskatten försämrar också kassaflödet för taxiföretag och busstrafik som drivs på marknadsvillkor. Höjningen återspeglas också till exempel i resekostnaderna för klienter inom hälso- och sjukvården.
Ökade kostnader för olika transportsätt medför också högre kostnader för pendling och andra behov att ta sig från en plats till en annan, till exempel i anslutning till hobbyer eller för att upprätthålla sociala relationer. En medveten prishöjning bidrar till att minska användningen av kollektivtrafik, vilket ytterligare försämrar dess lönsamhet. Alternativet till att höja biljettpriset är att gallra bland tjänsterna.
Regeringen främjar inte byggandet av gång- och cykelleder
Kommunerna har beviljats statsunderstöd för infrastrukturprojekt som främjar gång och cykling och andra projekt som främjar förhållandena för gång och cykling. Kommunerna har aktivt utnyttjat stödet.
Regeringen föreslår en nedskärning på 0,5 miljoner euro nästa år, även om regeringen i sitt program har förbundit sig till att främja rörligheten.
Ett annat problem har varit att stöd för byggande av gång- och cykelleder endast har kunnat beviljas för trafikleder som ägs av kommunen. I Finland finns det dock många landsbygdskommuner som ligger invid det statsägda vägnätet. Stöd har inte kunnat beviljas sådana områden, även om det skulle behövas för att förbättra trafiksäkerheten och främja möjligheterna att röra sig.
Utifrån det som sägs ovan föreslår vi att regeringens förslag om en nedskärning på 0,5 miljoner euro stryks och att 1 punkten i grunderna för användning under moment 31.10.31 ändras så att stöd kan beviljas kommunerna för infrastrukturprojekt som främjar gång och cykling inom kommunens område.