(1)Berättelsen lämnas årligen i enlighet med klimatlagen (609/2015) och den följer upp genomförandet av den klimatpolitiska planen på medellång sikt (Kaisu). Detta gäller i synnerhet uppföljningen av utsläppsutvecklingen inom ansvarsfördelningssektorn, dvs. de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, i förhållande till de uppställda utsläppsminskningsmålen. Syftet med årsberättelsen är att ge riksdagen möjlighet att diskutera aktuella klimatpolitiska frågor utifrån den färskaste informationen och expertbedömningar. 

(2)Finlands skyldighet enligt EU-lagstiftningen är att minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn med 16 procent fram till 2020 och med 39 procent fram till 2030 jämfört med utsläppsnivån 2005. På nationell nivå har Finland åtagit sig att halvera utsläppen från trafiken fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Dessutom ska trafiken uppfylla regeringsprogrammets mål att Finland ska vara klimatneutralt 2035. 

(3)Enligt berättelsen strävar Finland efter att uppnå utsläppsminskningsmålet för 2030 genom nya åtgärder som regeringen har dragit upp riktlinjer för bland annat i färdplanen för fossilfria transporter. Statsrådet har också fattat principbeslut om flygtrafik och sjötrafik. Genom principbesluten fastställdes nationella åtgärder och prioriteringarna för internationell påverkan för att minska växthusgasutsläppen från dessa transportformer. I planen Trafik 12 främjas dessutom hållbara mobilitetsformer genom ett brett metodurval. 

(4)Genomförandet av lagstiftningen om distributionsskyldighet för biodrivmedel och EU-lagstiftningen om gränsvärden för nya person- och paketbilar är enligt uppgift de styrmedel och åtgärder som kommer att minska utsläppen från trafiken mest inom den närmaste framtiden. Våren 2022 kommer det att göras en samlad bedömning av om de åtgärder som fastställts för trafiken räcker till. 

(5)Utskottet anser att det är ytterst viktigt att miljömålen uppnås, men menar samtidigt att transportsystemet ska möjliggöra boende, företagsverksamhet och fungerande godstransporter i hela landet. Därför måste inte bara miljökonsekvenserna vägas in, utan också de totala ekonomiska, regionala och sociala konsekvenserna för människor och företag. 

(6)Utskottet anser att det är mycket bra och behövligt att det även inom informations- och kommunikationsteknologin har utarbetats en klimat- och miljöstrategi. Lösningarna inom IKT-branschen kan spela en viktig roll när det gäller att främja en grön omställning inom olika branscher. 

Allmän utveckling inom transportsektorn

(7)Trafiken står för en betydande andel av utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn i Finland, cirka 37 procent, och samtidigt för cirka en femtedel av alla växthusgasutsläpp i landet. Utsläppen från trafiken minskade år 2020 med hela 6 procent jämfört med 2019. Enligt utredning förklaras dock den betydande minskningen av utsläppen år 2020 särskilt av de minskade transportprestationerna inom vägtrafiken på grund av covid-19-pandemin, och när ekonomin åter börjar växa kan man vänta sig att också transportprestationerna ökar särskilt inom den tunga trafiken. 

(8)Enligt utredning har de åtgärder inom transportsektorn som fastställts i Kaisu-planen 2017 i huvudsak genomförts eller genomförs för närvarande. Vid sakkunnigutfrågningen har det dock framförts en bedömning om att minskningen av utsläppen från trafiken har varit långsam och att utsläppen från trafiken inte minskar i enlighet med de uppställda målen genom de nuvarande åtgärderna. Inom transportsektorn befinner sig omställningen till koldioxidsnålhet enligt dessa bedömningar nu först i initialskedet. Utskottet konstaterar att detta även i fortsättningen kräver att klimatåtgärderna följs upp och att behovet av eventuella ytterligare åtgärder bedöms aktivt. 

(9)Utskottet understryker att man bör sträva efter att uppnå de uppställda målen med hjälp av ett brett urval av metoder även inom transportsektorn. Elektrifieringen av trafiken räcker inte i sig för att uppnå de utsläppsminskningar som behövs, så det behövs ett större urval av metoder, såsom andra alternativa drivkrafter, övergång till hållbarare mobilitetsformer och förbättrad energieffektivitet i trafiksystemet. Enligt sakkunniga behövs det i synnerhet efter 2030 klart fler åtgärder för att trafiken ska bli fossilfri inom den målsatta tidtabellen. 

Förnyelse av bilbeståndet och alternativa drivkrafter

(10)Enligt berättelsen har det uppställda målet att påskynda förnyelsen av bilbeståndet ännu inte uppnåtts. År 2020 skaffades klart färre nya bilar än under åren innan och genomsnittsåldern bland bilar i trafik fortsatte därmed att stiga. Också importen av begagnade bilar minskade jämfört med året innan. Som åtgärder år 2020 genomfördes en skrotningspremiekampanj för åren 2020—2021, och i slutet av 2020 trädde också ett anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar i kraft. Sedan 2018 har det funnits anskaffningsstöd för renodlade elbilar och stöd för konvertering till gas och etanol som drivkraft. Fram till utgången av 2020 hade anskaffningsstöd beviljats för sammanlagt cirka 3 500 renodlade elbilar. Utskottet anser att det behövs nya metoder för att påskynda förnyelsen av fordonsparken. 

(11)Enligt berättelsen minskade de specifika utsläppen från nya bilar något år 2020, med undantag för dieseldrivna bilar. Utskottet ser det som positivt att denna utveckling enligt berättelsen i synnerhet påverkades av den ökade andelen alternativa drivkrafter. 

(12)Enligt sakkunniga har en renodlad elbil i Finland klart mindre koldioxidutsläpp under sin livscykel än en bensin- eller dieselbil, cirka en tredjedel av bensinbilarnas och hälften av dieselbilarnas utsläpp. I bedömningen har man beaktat utsläppen från biltillverkningen och skrotningen av den samt de utsläpp som produktionen av olika bränslen orsakar under hela livscykeln. När en gasbil drivs med hundraprocentig biogas motsvarar det livscykelutsläppen från en renodlad elbil, om elbilens batteri byts ut under dess livscykel. 

(13)Utskottet anser det vara bra att det mål som i planen Kaisu uppställts för elbilar, 250 000 elbilar (renodlade elbilar och laddhybrider), nås med de nuvarande styrmedlen, och sannolikt kommer antalet elbilar 2030 att vara betydligt större än så. Också de mellanliggande målen för el- och gasbilar för 2020 nåddes mer än dubbelt upp, och antalet elbilar fördubblades 2020 jämfört med 2019. Andelen renodlade elbilar av alla elbilar (17 %) ökade dock inte jämfört med året innan. Med tanke på klimatmålen är det viktigt att främja en ökning av andelen renodlade elbilar och bilar som drivs med andra alternativa bränslen, men också utvecklingen av infrastrukturen för distribution av el, gas och andra alternativa bränslen. 

(14)Den tekniska utvecklingen skapar nya möjligheter också med tanke på utsläppsminskningen. Därför är det också viktigt att åtgärderna och regleringen i så stor utsträckning som möjligt är teknikneutrala för att säkerställa den tekniska utvecklingen. 

Transportsystemets energieffektivitet

(15)Enligt berättelsen har omfattande åtgärder vidtagits för att öka energieffektiviteten i transportsystemet. Våren 2021 fattade statsrådet beslut om en riksomfattande trafiksystemplan för 2021–2032. Dessutom ingicks år 2020 MBT-avtal med fyra stadsregioner och våren 2021 med tre nya stadsregioner. Utskottet betonar att det med tanke på transportsystemets energieffektivitet och miljökonsekvenser är ytterst viktigt att också sörja för basunderhållet av transportinfrastrukturen och trafikledernas skick samt för att finansieringen av kollektivtrafiken är tillräcklig. 

(16)Ytterligare åtgärder har föreslagits i färdplanen för fossilfria transporter. Utskottet anser att det är viktigt att färdplanen genomförs effektivt. 

Gång- och cykeltrafik

(17)Enligt berättelsen pågår genomförandet av programmet för att främja gång och cykling och målet är att genomföra programmet under denna regeringsperiod. 

(18)År 2020 reserverades för understöd till kommunerna inom investeringsprogrammet för gång och cykling 32,9 miljoner euro och år 2021 nästan 30 miljoner euro. Enligt sakkunniga verkar det dock som om åtgärderna för att främja gång och cykling ännu inte är tillräckliga i förhållande till målen för programmet. Programmets mål är ambitiöst och enligt sakkunniga kommer det sannolikt att krävas ytterligare åtgärder för att uppnå det. 

(19)Utskottet anser att det är viktigt att se till att de finansiella resurserna räcker till även i fortsättningen och att satsa mer också på underhåll av cykelleder året om. 

Beredskap inför klimatförändringen

(20)Enligt utredning bereds uppdateringen av Finlands nationella plan för anpassning till klimatförändringen i ett projekt som leds av jord- och skogsbruksministeriet. Syftet med genomförandet och uppdateringen av anpassningsplanen är att minska de skadliga konsekvenser som klimatförändringen har för bland annat människors säkerhet, hälsa och levnadsförhållanden, naturen och den övriga miljön, näringarna, infrastrukturen och de vitala samhällsfunktionerna. Utskottet anser det vara viktigt att man också inom transportsektorn på ett heltäckande sätt bereder sig på de utmaningar som klimatförändringen medför. 

Vidareutveckling av berättelsen

(21)Utskottet anser att klimatårsberättelsen ger en god överblick över situationen och konsekvenserna av åtgärderna. Men den behöver utvecklas så att fokus härefter ligger på de faktorer som har fört utvecklingen i önskad riktning och å andra sidan de faktorer som verkar ställa hinder för måluppfyllelsen. Berättelsen bör innehålla en så allsidig bedömning som möjligt av hur de valda åtgärderna räcker till och vilka effekter de har.