Utskottets utlåtande

Kulturutskottet konstaterar att det allvarliga ekonomiska läget i landet och i synnerhet behovet av att balansera de offentliga finanserna förutsätter de omfattande offentliga inbesparingar som anges i planen för de offentliga finanserna 2016—2019 (SRR 1/2015 rd). Redan under förra regeringsperioden skars cirka 10 procent av resurserna bort för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, och de nödvändiga sparåtgärderna kommer tyvärr också under innevarande regeringsperiod att gälla även framtidsinvesteringar som är centrala för samhällets livskraft och välfärd, däribland utbildningen. 

Anslagen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde minskar under ramperioden från cirka 6,8 miljarder euro 2016 till cirka 6,6 miljarder euro 2019. Förvaltningsområdet är föremål för en anslagsminskning på 0,4 miljarder euro fram till 2019. Av detta belopp hänför sig sammanlagt 45 miljoner euro av nedskärningarna till anslaget för att minska gruppstorleken i den grundläggande utbildningen och till andra understöd. Anslagen för yrkesutbildning minskar med sammanlagt 118 miljoner euro. 

I samband med reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet är det tänkt att utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen ska skötas samlat i en enhet som lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Därför överförs från och med 2018 totalt 90 miljoner av den finansiering som reserverats för att upphandla arbetskraftspolitisk utbildning från arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. 

Det omarbetade finansieringssystemet för det fria bildningsarbetet införs 2016 och strukturen i anslutning till läroanstalternas huvudmän utvecklas. 

Den totala effekten av att högskolornas verksamhet effektiviseras och kompensationen för apoteksavgiften slopas är 105 miljoner euro. Fullmakten för Finlands Akademis forskningsprojekt minskar med 10 miljoner euro. Sparmålet inom reformen av studiestödssystemet är 70 miljoner euro till 2019 och 150 miljoner euro på lång sikt. Reformen avses träda i kraft hösten 2016 

Enligt planen ska också de indexhöjningar som görs utifrån förändringar i kostnadsnivån frysas för åren 2016—2019 i fråga om det kalkylerade finansieringssystemet och högskolorna. Indexbindningen av studiepenningen slopas helt. 

Utskottet menar att de planerade inbesparingarna är ytterst oroväckande, särskilt i fråga om kvaliteten på och verkningsfullheten inom undervisningen, utbildningen och forskningen samt för tillgängligheten för den småbarnspedagogiska verksamheten. Tillsammans med de inbesparingar som gjordes under den föregående regeringsperioden blir den kumulativa effekten av de minskande resurserna så stor att det kompetenskapital genom vilket vi ska bli världens kunnigaste folk oundvikligen kommer att försvagas. De fortgående utgiftsbesparingarna berör allt från småbarnspedagogisk verksamhet till högskoleutbildning. Utbildningssystemet bildar dock ett processartat kontinuum där ny kunskap och kompetens bygger på tidigare rön. Vi har inte till någon del råd att pruta på vår högklassiga och jämlika utbildning. 

Utskottet understryker därför att de planerade utgiftsbesparingarna måste göras så att de inte hindrar ett framgångsrikt genomförande av utbildningens och undervisningens kärnfunktioner eller vidareutvecklingen av funktionerna. Målsättningen måste vara att verksamheten och ekonomin anpassas genom strukturella reformer och genom att stärka utbildningssystemets produktivitet, effektivitet och genomslagskraft. Trots de minskande resurserna måste alla finländare tillförsäkras rättvisa och högklassiga utbildningstjänster inom allt från småbarnspedagogik till högskoleutbildning. 

Utskottet ser det som mycket viktigt att insatsområdets kompetens och utbildning under åren 2016—2018 får totalt 300 miljoner euro för följande spetsprojekt: att utveckla nya lärandemiljöer och öka det digitala materialet i grundskolorna, reformera yrkesutbildningen på andra stadiet, ändra ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti, öka samarbetet mellan högskolor och näringsliv för att främja kommersialiseringen av innovationer, påskynda övergången till arbetslivet och göra konst och kultur tillgängligare. Av beloppet riktas 237 miljoner euro till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Finansieringen till spetsprojekten räcker i och för sig inte till för att kompensera förvaltningsområdets minskande resurser, men spetsprojekten kan enligt utskottet på ett avgörande sätt bidra till att styra de omfattande utvecklingsinsatser som i det rådande ekonomiska läget behövs inom förvaltningsområdet. Genom projekten ska framtidens nya undervisning och lärande finansieras. 

Förvaltningsområdets spetsprojekt har en central roll även vid uppnåendet av andra strategiska mål i regeringsprogrammet och vid genomförandet av de spetsprojekt som gäller dessa mål. Verksamheten inom förvaltningsområdet främjar hälsa och välfärd, sysselsättning, konkurrenskraft och tillväxt, bioekonomi och ren teknik samt uppnåendet av mål som gäller nya verksamhetssätt. 

Utskottet konstaterar att man inom förvaltningsområdet i åtskilliga år utfört ett framgångsrikt projekt- och utvecklingsarbete i syfte att förbättra funktioner och system, eliminera problem som försvårar samarbetet över sektionsgränser och hitta och utveckla ny och bra praxis. I stället för att starta nya, kortvariga utvecklingsprojekt är det nu hög tid att centralt och på bred front dra nytta av den praxis som i de tidigare projekten visat sig vara välfungerande. Utskottet vill dessutom lyfta fram regeringsprogrammets mål att inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde främja en försökskultur. 

Kulturutskottet menar att reformplanerna för yrkesutbildningen i princip är problematiska på så sätt att man börjar med att minska på resurserna för utbildningen och först därefter startar den egentliga omfattande reformen. Det är angeläget att reformen av styrningen och reformen av finansieringen av yrkesutbildning i mån av möjlighet görs samtidigt. Utskottet stöder en rivning av skrankorna mellan yrkesutbildningen för dels unga, dels vuxna. Det är också välkommet att utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen samlas centralt. 

Det måste understrykas att högkvalitativ grundforskning och undervisning, tillämpad forskning och innovationsverksamhet stöder varandra. Om det brister i något av elementen går det ut över de övriga elementen. Den statliga finansieringen av forskning och innovationer har sänkts flera år i följd. Utöver förvaltningsområdets egna sparåtgärder minskar till exempel understödsfullmakterna för Tekes med 130 miljoner euro, vilket beräknas leda till att finansieringen av universitet och forskningsinstitut minskar med cirka 100 miljoner euro. Finansieringen av forskning som grundar sig på lagen om specialiserad sjukvård minskar med 5 miljoner euro. Vissa universitet berörs dessutom av att den s.k. kompensationen för apoteksavgifter slopas vid ingången av 2017. Utskottet behandlar i detta utlåtande finansieringen av högskolorna närmare i anslutning till budgetpropositionen för 2016. Utskottet vill dock redan i detta sammanhang varna för att de sparåtgärder som föreslås för planperioden enligt utredning till utskottet inte kommer att slå ut rättvist mellan olika universitet och högskolor. För till exempel Helsingfors universitets del kommer slopandet av kompensationen för apoteksavgifter från och med 2017 i kombination med övriga sparåtgärder att leda till en så kraftig anslagsminskning att det oundvikligen måste försvaga forskningen och undervisningen och även sysselsättningen bland forskare. 

Utskottet behandlar under hösten 2015 ett flertal propositioner som har samband med såväl den föreslagna budgetpropositionen för 2016 som planen för de offentliga finanserna. I betänkandena om dessa propositioner tar utskottet närmare ställning till bland annat förslagen om frysning av vissa index, upphävning av bestämmelserna om kompensation till universiteten för s.k. apoteksavgifter, slopandet av indexbindningen av studiepenningen och ändringen av den subjektiva rätten till småbarnspedagogisk verksamhet och proportionen mellan antalet barn och antalet pedagoger. 

Slutsumman under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel 2016 föreslås vara högst 6 770 miljoner euro, vilket är 2,4 miljoner euro mindre än innevarande år. De främsta ändringarna anknyter till anslagsminskningar till följd av anpassningsåtgärderna. De största minskningarna berör basfinansieringen till högskolorna, understöden för den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen. Till de främsta anslagsökningarna hör att ett anslag motsvarande kyrkans andel av samfundsskatten överförs så att det finansieras ur statsbudgeten (effekt 114 miljoner euro) och en budgetteknisk ändring i fråga om Finlands Akademis forskningsanslag (effekt 90 miljoner euro). Dessutom ska de indexhöjningar som görs utifrån förändringar i kostnadsnivån frysas för åren 2016—2019 i fråga om det kalkylerade finansieringssystemet, statsandelarna och högskolorna. I fråga om studiestödet ska indexhöjningarna slopas permanent. 

Kulturutskottet granskar i det följande budgetpropositionen för 2016 endast i fråga om vissa centrala frågor. 

Åren 2013—2014 reserverades cirka 60 miljoner euro för ungdomsgarantin. Av detta var 28 miljoner euro anslag inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och 32 miljoner euro anslag inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Enligt denna indelning har nu endast 27,9 miljoner euro reserverats för 2016. 

Enligt utredning från undervisnings- och kulturministeriet uppgår förvaltningsområdets i vid mening disponibla anslag för ungdomsgarantin cirka 120 miljoner euro för 2016. I detta ingår kommunernas andel av finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen, ca 23 miljoner euro, och dessutom senare fastslagna satsningar på kombinationer av läroavtalsutbildning och lärande på arbetsplatsen. Vidare ingår finansieringen av kompetensprogrammet för unga vuxna, vilket räknas som en åtgärd inom satsningarna på ungdomsgarantin. 

Enligt utredning fördelar sig anslagen enligt följande: 

Arbets- och näringsministeriets moment för finansiering av ungdomsgarantin utsätts för inbesparingar på 50 miljoner 2016. Det betyder att de anslag för ungdomsgarantin som beslutades under föregående regeringsperiod inte längre finns tillgängliga inom denna sektor. 

Utskottet vill uttrycka sin oro över de avsevärda minskningarna av anslagen för ungdomsgarantin särskilt inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Ungdomsgarantin har gett ett viktigt bidrag speciellt när det gäller att överbrygga olika faser i de ungas liv och i fråga om utvidgningen av det uppsökande ungdomsarbetet till hela landet. Under verkställandet av ungdomsgarantin har antalet unga som gått vidare från den grundläggande utbildningen ökat, och det uppsökande ungdomsarbetet har nått allt fler unga som saknar jobb och utbildningsplats. Kompetensprogrammet för unga vuxna har med framgång nått unga som endast har grundläggande utbildning (ca 4 000). Att de unga lättare kunnat gå vidare från det grundläggande stadiet till fortsatt utbildning har dessutom påverkat arbetslöshetsstatistiken bland unga. 

Ungdomsverkstäderna finansieras med tippningsvinstmedel och allmänna budgetmedel. För denna verksamhet anvisas 6 miljoner euro från moment 29.91.50 (Tippnings- och penninglotterivinstmedel för att främja ungdomsarbete) och 15,5 miljoner euro, inklusive spetsprojektfinansiering, från moment 29.91.51 (Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete). Det senare momentet minskas med sammanlagt 5,5 miljoner euro.  

För de åtgärder som avses i regeringsprogrammets spetsprojekt för ändring av ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti anvisas inom det uppsökande ungdomsarbetet riktade tilläggsanslag för utveckling av en modell med förtroendepersoner och för Ohjaamo-projektet (2 miljoner euro), för särskilda åtgärder inom den allmänbildande utbildningen (0,4 miljoner euro) och för utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna för unga (mental hälsa och rehabilitering, social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde; 1,5 miljoner euro). 

Utskottet välkomnar varmt att spetsprojektfinansieringen på detta sätt stärker ungdomsarbetet och social- och hälsovårdstjänsterna för unga. Anslagen riktas bland annat till åtgärder som fördjupar samarbetet mellan dem som erbjuder tjänster för unga och som samlar bästa praxis och nyttiggör denna på nationell nivå. Den öronmärkta finansieringen kompenserar enligt uppgift ändå inte de ovan nämnda nedskärningarna. 

Enligt inkommen sakkunnigutredning har det uppsökande ungdomsarbetet varje år nått över 20 000 unga som hotats av utslagning. Av dessa har över 15 000 behövt handledning under en längre tid. Utskottet vill poängtera att konsekvenserna av marginalisering är ytterst negativa på lång sikt. Undersökningar visar att bara utgifterna för social trygghet och skattebortfallet till följd av marginalisering årligen uppgår till minst 600 miljoner euro. Till detta kan läggas att hälsovårdskostnaderna för kroniskt marginaliserade kan vara upp till åtta gånger så höga som för de unga som inte riskerar marginalisering. 

Utskottet menar att nedskärningarna inom det uppsökande ungdomsarbetet och ungdomsverkstäderna är ohållbara med hänsyn till att forskningen visar att systemen fungerar bra och verksamheten uttryckligen riktas till de unga som har det allra sämst ställt. Utskottet understryker att de övriga sparåtgärder som riktas mot utbildningssystemet i kombination med de allmänt otillräckliga tjänsterna inom elev- och studerandevården redan i sig hotar att öka antalet unga som hotas av marginalisering. Med andra ord kommer sparåtgärdernas effekter att kumuleras i fråga om de mest utsatta ungdomarna. Det finns också risk för att anslagsminskningarna i praktiken måste riktas främst mot det förebyggande arbetet, vilket sammantaget sett inte på något vis kan anses vara motiverat. De medel som satsas på förebyggande verksamhet betalar bevisligen tillbaka sig mångdubbelt. 

Under utskottets utfrågning har de sakkunniga särskilt lyft fram hur mångfasetterade de ungas problem är samt behovet av långvarig hjälp. Saken försvåras av att den sociala omsorgen är splittrad och av det inte görs någon helhetsbedömning av den ungas situation. En av de största utmaningarna inom det uppsökande ungdomsarbetet är att vinna den marginaliserades förtroende. Först därefter kan man börja bearbeta de problem som lett till marginaliseringen och försöka hitta vägar till en bättre framtid. De föreslagna sparåtgärderna hotar bryta dessa kundrelationer och därigenom ytterligare späda på den ungas misstro mot samhället och fördjupa marginaliseringen. 

Utifrån inkommen utredning anser utskottet det vara viktigt att ungdomsverkstäderna och det uppsökande ungdomsarbetet tillförsäkras tillräcklig finansiering för en utvidgning av verksamheten till hela landet. Det uppsökande ungdomsarbetet utförs i hög grad av organisationsaktiva på gräsrotsnivå. Det är viktigt att deras möjligheter att utföra detta värv säkerställs. I stället för olika slag av projektfinansiering bör man sträva till permanent finansiering. Därigenom kan bästa praxis spridas, medan mindre effektiva projekt fasas ut. Dessutom måste det tvärsektoriella samarbetet stärkas så att man tidigare än i dag når de barn och unga som behöver stöd. 

Enligt budgetpropositionen för 2016 uppgår den statliga finansieringen av universitetens verksamhet till 1 824 miljoner euro, medan finansieringen av yrkeshögskolorna uppgår till 858 miljoner euro. Minskningen jämfört med 2015 är 80,6 miljoner euro för universitetens del och 4 miljoner euro för yrkeshögskolornas. Förutom de nämnda utgiftsbesparingarna har det gjorts tekniska justeringar av anslagen (specificering av momskompensationen, genomförandet av självkostnadsprincipen i fråga om Senatfastigheters hyror, justering av tidigare indexhöjning). Vidare har tilläggsanslag av engångsnatur slopats. För universitetens del har också anslaget för stärkande av profileringen överförts till Finlands Akademi. 

Som ett led i regeringens bestående utgiftsbesparingar har regeringen beslutat bland annat om en rationalisering av högskolenätet 2016, varigenom den statliga finansieringen av universiteten och yrkeshögskolorna kommer att minska med 75 miljoner euro. Minskningen fördelas så att universiteten står för 50 miljoner euro och yrkeshögskolorna för 25 miljoner euro. 

Universitets- och yrkeshögskoleindexen väntas stiga med 1,2 procent 2016, vilket utan en frysning skulle betyda 20,7 miljoner euro för universiteten och 9,7 miljoner euro för yrkeshögskolorna. Detta återspeglas inte som någon utgiftsbesparing jämfört med 2015. 

Den direkta effekten av utgiftsbesparingarna enligt regeringsprogrammet och indexfrysningarna uppskattas till 70,8 miljoner euro för universitetens del och 34,7 miljoner euro för yrkeshögskolornas del år 2016. Det utgör cirka 4 procent av de totala anslag som beviljas universiteten och högskolorna genom budgeten. 

Kulturutskottet konstaterar att tidigare fattade beslut innebär att sammanlagt 50 miljoner euro statlig finansiering kommer att överföras från universiteten till Finlands Akademi för profilering av universitetens forskning under 2015—2019. Universitetens förutsättningar påverkas också av de utgiftsbesparingar som görs särskilt i Finlands Akademis bidragsfullmakter och Tekes FoU-bidrag från och med 2016. 

Utskottet understryker att regeringen vid sidan av utgiftsbesparingarna även beslutat om anslagsökningar av engångsnatur. Åren 2016—2018 anvisas förvaltningsområdet totalt 237 miljoner euro för kompetens- och utbildningsrelaterade spetsprojekt, av vilka en del berör högskolorna. Hit hör utvecklingen av nya lärandemiljöer och av digitalt material i den grundläggande utbildningen, stärkande av samarbetet mellan högskolorna och näringslivet i syfte att främja kommersialiseringen av innovationer samt åtgärder för att påskynda övergången till arbetslivet. 

Till dessa tillväxtsatsningar av engångsnatur som regeringen beslutat om hör beredskapen för en rekapitalisering av universitet och yrkeshögskolor med sammanlagt 70 miljoner euro 2018. Vidare avser regeringen starta ett program för utveckling av lärarutbildningen. Av de medel som reserverats för detta viks en del för högskolorna. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för finansiering av forskningsprojekt har ökats med en engångspost på 30 miljoner euro för främjande av kommersialiseringen av innovationer. Utskottet menar att anslagsökningarna är motiverade och kan understödas. 

Utskottet anmärker dessutom att den pågående kampanjen för insamling av medel till universiteten stöds av förslaget om att införa avdragsrätt för privatpersoners donationer till högskolor vid donationsbelopp på 850—500 000 euro. Det är beklagligt att regeringen föreslår en frysning av universitets- och yrkeshögskoleindex åren 2016—2019 till följd av de nödvändiga utgiftsbesparingarna inom den offentliga ekonomin. Åtgärden försvårar i synnerhet den långsiktiga planeringen vid högskolorna.  

Enligt uppgift till utskottet är högskolornas ekonomiska ställning på basis av bokslutsuppgifterna för 2014 sammantaget sett fortfarande god. Förändringarna i samhället och den hårdnande konkurrensen på den internationella utbildnings- och forskningsmarknaden kräver dock att resultaten förbättras klart med hjälp av de resurser som finns tillgängliga. 

Det är ytterst viktigt att det i budgetförslaget uppställs som mål för högskolorna att främja en arbetsfördelning som stöder profileringen och att intensifiera det inbördes samarbetet och även samarbetet med forskningsinstituten. Målet är att samla kompetensen i konkurrenskraftiga kluster och att utnyttja resurserna för vetenskap och forskning med än större effektivitet och genomslag. I ett läge där anslagen minskar vill utskottet betona vikten av att omvärdera samarbetsmöjligheterna och högskolornas strukturer och utbildningsprogram. De 50 miljoner euro som anvisats Finlands Akademi för stärkande av universitetens profilering styrs vidare till universiteten genom ett konkurrensutsatt ansökningsförfarande. Anslaget utgör en viktig satsning och en vägvisare för rationaliseringen av universitetsfältet. Utskottet uppmanar än en gång regeringen att överväga tydliga ekonomiska incitament för en profilering och strukturell utveckling av hela högskolefältet. Det måste dock ske så att utbildning som kräver en bred kår av experter erbjuds på orter av olika storlek och i olika delar av landet. 

Kulturutskottet stöder strävandena att bredda högskolornas finansieringsbas. Det strama finansiella läget kan åtminstone delvis lindras genom till exempel den extra avkastning som möjliggörs genom en rekapitalisering av högskolorna, genom den planerade avdragsrätten för donationer och genom stärkta förutsättningar för utbildningsexport. Utskottet understryker särskilt vikten av att ännu effektivare utnyttja de europeiska instrumenten för finansiering av forskning och vetenskapen inom högskolornas egna kärnområden. 

Enligt uppgift har endast 18 procent av alla som deltar i FoU-verksamheten avlagt doktorsexamen. Siffran är låg i ett internationellt perspektiv. Utskottet anser det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid sysselsättningsgraden för dem som fått forskarutbildning. 

Regeringen avser att starta ett program för utveckling lärarutbildningen. Syftet med programmet är att se över den grundläggande och den kompletterande lärarutbildningen utifrån de nya utbildningsbehoven. Sammanlagt 50 miljoner euro anvisas projektet under perioden 2016—2018. Som ett led i programmet för utveckling av den småbarnspedagogiska verksamheten kommer också antalet utbildningsplatser för universitetsutbildade barnträdgårdslärare att höjas till 120 under 2016. Utskottet menar att budgetförslagets mål i fråga om Utbildningsstyrelse, dvs. att utveckla undervisningsväsendets personalutbildning, är ytterst aktuellt och viktigt. Åtgärden syftar till att utveckla personalutbildningen så att den stöder den nationella programmen för utveckling av olika utbildningsformer och av undervisningsväsendet i stort och så att kontakten till grundutbildningen för lärare intensifieras. 

Utskottet understryker att fortbildningen måste ses som ett led i lärarnas ständiga lärande. Grundutbildningen och fortbildningen, stödet vid inträdet i arbetslivet och utvecklingen av yrkeskompetensen bildar ett kontinuum som utgör en del av lärarens arbetsbeskrivning. Lärarfortbildningen måste vara systematisk och lärarna måste ha faktisk möjlighet att söka och få utbildning. Utbildning bör också ges lokalt på arbetsplatserna. Ansvaret för undervisningen vilar helt klart på utbildningsanordnarna och läroanstalternas ledning. Under sakkunnigutfrågningen betonades uttryckligen att rektorns uppmuntran och stöd är av vikt för hur lärarfortbildningen utfaller. 

Sakkunniga har också föreslagit att det borde föreskrivas i lag om arbetsgivarens skyldighet att sörja för att undervisningspersonalen upprätthåller och utvecklar sin kompetens. Kulturutskottet stöder en uppföljning av hur lärarfortbildningen utfaller. Eventuella problem måste lösas och vikten av fortbildning bör lyftas fram i första hand genom informationsstyrning. 

Under sakkunnigutfrågningen föreslogs en rad teman för lärarfortbildningen: tillgången till fortbildning, bredare utnyttjande av IT-teknik i undervisningen, utveckling av bedömningspraxisen, utveckling av undervisningsplanerna, synen på lärandet och undervisningsmetoderna, digitaliseringen, skrivandets pedagogik, förskolelärarnas pedagogiska medvetenhet, jämställdhetsfostran, demokrati- och människorättsfostran, samarbetet mellan hem och skola samt bemötandet av barn som behöver särskilt stöd. Ämnen som lyfts fram är till exempel mångkulturfrågor, däribland kommunikation, två- och flerspråkiga frågor, kompetens inom språklig och kulturell mångfald, undervisning i modersmålet och stödet till barn och unga med invandrarbakgrund. Det som sagts ovan visar på behovet av fortbildning och motiverar enligt utskottet mycket väl ett särskilt program för utveckling av lärarutbildningen. Det är angeläget att fortbildningen också beaktar motionspedagogiken; projektet Skolan i rörelse bör utvecklas till ett etablerat och permanent element, och målet om en timme gymnastik per dag bör uppnås också efter att spetsprojektfinansieringen upphör. 

Det är enligt utskottet viktigt att fortbildningen stöder spetsprojektet för digitalisering av läroanstalterna. Programmet Kunnig (Osaava-ohjelma) har inom detta fält utvecklat innovativa utbildningskoncept som enligt uppgift verkligen engagerar och uppmuntrar lärarna att utveckla arbetet med sikte på livslångt lärande. Fortbildningsprogrammet Kunnig fortsätter 2016 och målet är att 70 000 av personalen inom undervisningsväsendet ska delta i programmet under 2016. Uppskattningsvis kommer cirka 5,7 miljoner euro ur moment 29.30.20 (Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter) att läggas på programmets kostnader under 2016. 

Utskottet menar att välmående och särskilt fysiskt välmående bör utgöra ett centralt tema i fortbildningen. Temat välmående kopplar samman fortbildningen med syftena i den grundläggande utbildningens läroplan, stödet för elevernas uppväxt, utveckling och lärande samt med målet i gymnasiets läroplan om att stödja de studerandes mognad till vuxna människor. Under budgetpropositionens moment 29.90.30 (Understöd till programmet Skolan i rörelse) beviljas 7 miljoner euro för betalning av utgifter och understöd som föranleds av genomförandet av projektet En timme motion om dagen. Målet att utvidga programmet så att det blir ett riksomfattande program som gäller alla barn och unga i den åldersgrupp som omfattas av den grundläggande utbildningen. Utskottet förordar varmt detta projekt. Spetsprojektet för reformering av lärarutbildningen bör sätta fokus också på motionspedagogik. 

Utskottet vill också lyfta fram de utmaningar som mångkulturaliteten för med sig för undervisningen och därmed också för lärarutbildningen. Det ökande antalet flyktingar leder till än större utmaningar inom detta område. Enligt utredning till utskottet finns det ett uppenbart behov av att utveckla lärarnas kompetens inom mångkulturalitet. Behovet av förberedande och handledande utbildning ökar dag för dag. Varje lärare är också språklärare oberoende av vilket ämne eller temaområde hen undervisar i. Lärarnas kompetens i undervisning av finska respektive svenska som andra språk bör utvecklas. 

Slopandet av specialklasserna och det att elever som behöver särskilt stöd integreras i större grupper har enligt inkommen utredning aktualiserat ett stort behov av fortbildning av lärarna. Antalet elever som behöver särskilt stöd har varit i stort sett konstant, medan antalet som behöver intensifierat stöd har ökat avsevärt. Utskottet ser det som nödvändigt att elever som behöver särskilt stöd verkligen får tillräckligt stöd och individuell undervisning. I en klass där det finns elever som behöver särskilt stöd måste man se till att läraren har tid för alla elever. Det är en ständig utmaning för lärarna att möta elever med olika behov. 

Utskottet vill poängtera att lärarnas arbete kommer att förändras också genom översynen av yrkesutbildningen. Lärarna kommer att möta mer heterogena studerandegrupper och kommer därför att behöva bredare pedagogisk kompetens och kännedom om olika kulturer. I takt med att mer av undervisningen flyttas ut till arbetsplatserna kommer lärarna dessutom att behöva mer arbetslivskompetens. Digitaliseringen utgör också ett inslag i yrkesutbildningen. 

I statsbudgeten har regeringen reserverat 60 480 000 euro för integrationsutbildning under arbets- och näringsministeriets moment 32.30.51 (Offentlig arbetskrafts- och företagsservice). Det är en ökning med 8 miljoner euro jämfört med budgeten för 2015. De lokala arbets- och näringsbyråerna beslutar på basis av konkurrensutsättning hur anslagen ska användas. När budgetpropositionen gjordes upp hade man enligt uppgift till utskottet inte förutsett den stora flyktingströmmen och det därav följande och starkt ökande behovet av integrationsutbildning redan under 2016. 

I de migrationspolitiska åtgärder som godkändes 11.9.2015 säger regeringen att alla asylsökande som fått uppehållstillstånd måste delta i integrationsåtgärderna. Integrationsutbildningen är invandrarens första steg mot integration i samhället och till att lära sig finska eller svenska tillräckligt bra. Syftet är att göra det lättare för invandrare att hitta jobb eller fortsatt utbildning. Ju snabbare vi lyckas med integreringen och sysselsättningen av invandrarna, desto lägre blir kostnaderna samtidigt som skatteinkomsterna stiger. I en utredning till utskottet understryks att om finansieringen av integrationsutbildningen utfaller enligt budgetförslaget, krävs det sannolikt förändringar i omfattningen av och strukturen för utbildningen. Det kan innebära att målnivån för integrationsutbildningen måste sänkas och utbildningsmetoderna göras mer flexibla. Utbildningskvaliteten kan sjunka, om undervisningsgrupperna växer och direktundervisningens andel minskar. Det ökande antalet asylsökande leder enligt utskottet av nödtvång till att vi måste fästa än större vikt vid integrationsutbildningens kvalitet och kvantitet. Kunskap inom integrationsutbildning avsedd för vuxna finns särskilt vid vuxengymnasierna, vuxenutbildningscentrerna, medborgarinstituten och folkhögskolorna, där integrationsutbildningen utvecklats under årtionden. Kulturutskottet understryker att alla invandrare har rätt att få tillräcklig undervisning i finska eller svenska och att språkutbildningen utgör grunden för integrationen. 

I ett läge där anslagen för integrationsutbildningen inte räcker till har skolorna inom det fria bildningsarbetet, särskilt folkhögskolorna, redan länge finansierat denna utbildning med medel ur statsandelen för fritt bildningsarbete. Av de studieveckor som produceras vid folkhögskolorna (och finansieras via moment 29.30.30) utgörs i dag cirka 15 procent av invandrarutbildning. Merparten (ca 85—90 %) av utbildningen är frivillig integrationsutbildning på heltid (varje år läggs cirka 6,5 miljoner euro av statsandelen för fritt bildningsarbete på denna utbildning). Den studieavgift som avses i lagen om fritt bildningsarbete kan inte tas ut av de studerande inom integrationsutbildningen. Studieavgifternas andel kan i någon utsträckning ersättas genom ett system med studiecheckar, men bidrag för studiecheckar är inte och bör inte vara finansiering som ersätter statsandelssystemet. 

I samband med reformen av yrkesutbildningen på andra stadiet är det tänkt att utbildningsutbudet, finansieringen och styrningen ska skötas samlat i en enhet som lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Det är angeläget att reformen också täcker integrationsutbildningen, så att dess kvalitet och produktivitet kan höjas samtidigt som den anpassas bättre till arbetslivet. Integrationsutbildningen måste utgöra en fast del av den utbildning som ger invandrarna handledning med sikte på yrkesutbildning, så att de den vägen snabbare kommer ut i arbetslivet. Inom den handledande utbildningen skulle invandrarna samtidigt kunna bekanta sig med yrkesskolornas utbud och planera den fortsatta utbildningen. Vid sidan av integrationsutbildningen kan de gå kurser inom yrkesutbildningen. Därigenom skulle de snabbare och enklare komma ut i arbetslivet. 

Under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel har anslag för invandrarutbildning reserverats under följande moment: 

Efter asylbeslutet har kommunen ett stort ansvar för att integrationen går bra. Det kraftiga ökande antalet flyktingar kommer att höja kommunernas kostnader avsevärt. I fråga om barn och unga ökar trycket framför allt på småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande undervisning. Inledningsvis kommer bland annat den förberedande utbildningen för asylsökande att medföra stora utmaningar för kommunerna. 

Utskottet uppskattar att det i budgeten för 2016 inte har reserverats tillräckliga anslag för till exempel utbildning som förbereder asylsökande för den grundläggande utbildningen. Uppskattningsvis 2 500—5 000 barn i förskole- eller grundskoleålder kommer att komma till Finland, och utifrån detta är anslagen helt klart för låga. Under sakkunnigutfrågningen framfördes också att längden på den förberedande utbildningen bör kunna justeras bättre än i dag och att den vid behov skulle kunna vara upp till två år. Det skulle visserligen leda till ökade kostnader för staten. 

Utskottet vill poängtera att förvaltningsområdets ungdoms-, kultur- samt motions- och idrottstjänster har en viktig roll i integrationen. Om invandrarna kan aktiveras att delta till exempel i idrottsföreningarnas verksamhet blir det lättare att bygga upp fungerande och tillitsfulla relationer till den övriga befolkningen. Idrotten kan därigenom bidra inte bara till en hälsosam livsstil utan också till att invandraren lär sig språket och lär känna det finländska samhället. 

Utskottet har också granskat statens möjligheter att främja tillväxten och utvecklingen inom den audiovisuella branschen så att inhemska och utländska filmproduktioner i ökande grad skulle hitta till Finland. De särskilda systemen med produktionsincitament har den största betydelsen för hur internationella produktioner styrs till olika länder. Enligt uppgift får Finland inga internationella produktioner därför att vi saknar sådana produktionsincitament. Också de finländska filmerna spelas i ökande grad in i länder som erbjuder incitament. 

Alla länder där nyttan av incitamenten undersökts rapporterar enbart positiva totalresultat för AV-branschen och samhällsekonomin. Bland de nordiska länderna erbjuder Finland, näst efter Island, det lägsta offentliga filmstödet. Också Island tillämpar incitament för den audiovisuella branschen. Utöver de befintliga 26 europeiska incitamenten har såväl Norge som Sverige långt drivna planer på att införa incitament inom en nära framtid. 

Det utreds för närvarande vilken typ av offentligt finansierat incitament som skulle lämpa sig i Finland och vilken ekonomisk nytta det kunde ge. Incitamentet kan exempelvis fungera så att produktionsbolaget skulle få 20 procents återbäring på varor och tjänster som köps i Finland. Återbäringen skulle styras till ett i Finland registrerat bolag. Systemet skulle vara öppet för alla inhemska och internationella produktioner som uppfyller kriterierna. 

Enligt de preliminära beräkningarna skulle varje euro som finska staten satsar ge 0,92 euro i skatteinkomster det första året, 1,47 euro det andra året och 1,84 euro det tredje året. Utöver detta skulle den totala nyttan av de indirekta ekonomiska aktiviteterna och deras multiplikatoreffekter (enligt koefficienten 2) uppgå till 140 miljoner euro, om staten satsar 10,6 miljoner euro. Utredningen väntas bli klar i november 2015. 

Det är dock inte möjligt att inrätta ett sådant incitament med de anslag ur tippnings- och penninglotterivinstmedlen som i dag anvisas för offentligt understöd till film och andra bildprogram. Ett incitament för AV-produktioner skulle uppenbarligen kräva ett helt nytt moment i de allmänna budgetmedlen. Undervisnings- och kulturministeriet har uppskattat att anslaget bör vara minst fem miljoner euro. 

Enligt uppgift måste vårt inhemska system för produktionsincitament vara tillräckligt stort och permanent för att vara trovärdigt och inverka på besluten om var produktionerna ska förläggas. Systemets genomslagskraft är beroende av konkurrentländernas beslut om motsvaranade system och av stödnivåerna. 

Kulturutskottet föreslår 

Ur det anslag som beviljats under budgetmoment 29.80.41 (Vissa dispositionsrättsersättningar) utbetalas bland annat ersättningar enligt upphovsrättslagen för utlåning av verk vid bibliotek. För 2016 har högst 9,2 miljoner euro reserverats för detta ändamål. År 2015 höjdes anslaget för utlåningsersättningen betydligt. I den kompletterande budgetproposition ingick en höjning på 4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten.  

Enligt uppgift till utskottet bereder undervisnings- och kulturministeriet en ändring av upphovsrättslagen (404/1961). Där ingår bland annat ett förslag om att utvidga utlåningsersättningen så att ersättningsrätten ska omfatta inte bara utlåning vid allmänna bibliotek utan också utlåning vid bibliotek som betjänar forskningen och undervisningen och utlåning vid yrkeshögskolornas bibliotek. Något beslut om när reformen avses träda i kraft har ännu inte fattats. Utvidgningen av rätten till utlåningsersättning har inte beaktats i budgetförslaget för 2016. 

Kulturutskottet hänvisar till sina tidigare utlåtanden om budgetförslag (KuUU 18/2013 rd — RP 112/2013 rd och KuUU 10/2012 rd — RP 95/2012 rd).  

Det är enligt utskottet ytterst viktigt att utvidgningen av rätten till utlåningsersättning inte leder till minskade utlåningsersättningar för de upphovsrättsinnehavare som redan får ersättning.