Evenemangsgarantin och ersättningarna utifrån den
I propositionen föreslår regeringen att lagen om temporärt kostnadsstöd för företag får en bestämmelse om ett nytt stöd till arrangörer av publika evenemang. Det är fråga om en evenemangsgaranti och ersättning som betalas till arrangören.
Evenemangsgarantin är en förhandsförbindelse som ges till en evenemangsarrangör för de kostnader som arrangören uppgett. Om evenemanget ställs in på grund av en bestämmelse som utfärdats i lag eller meddelats av en myndighet, betalas i ersättning 85 procent av de faktiska kostnader som anmälts på förhand. Om evenemangets omfattning begränsas med stöd av lag eller ett myndighetsbeslut, betalas det en partiell ersättning för de faktiska kostnaderna.
Evenemangsgarantin ska sökas av evenemangsarrangören, men den ersättning som på basis av garantin betalas för ett inställt evenemang ska också betalas till de underleverantörer för evenemanget som arrangören uppgett i sin ansökan. Utskottet ser positivt på att evenemangsgarantin också väger in den grundläggande logiken i affärsverksamheten inom evenemangsbranschen så att också underleverantörer garanteras möjlighet att få ersättning.
Utskottet påpekar att evenemangsverksamhet med allt slags innehåll måste kunna öppnas för att näringsverksamheten i sektorn med anknytande ekonomisk aktivitet och sysselsättningseffekter ska repa sig, eftersom den i stor utsträckning varit nedstängd på grund av covid-19-pandemin och lidit allvarliga skador till följd av den utdragna krisen. Verksamhet i evenemangsbranschen bedrivs överallt i Finland och för att företagen inom branschen ska klara sig måste evenemangsverksamheten aktiveras i alla landskap. Verksamheten inom branschen spelar en viktig roll för möjligheterna att tillgodose medborgarnas kulturella rättigheter.
För att konstnärer och kulturutövare ska kunna uppträda och för att lagidrottsevenemang och andra idrottsevenemang ska kunna ordnas behövs alla kompetensområden inom evenemangsbranschen och satsningar från många olika företag och sammanslutningar. En evenemangsgaranti som beaktar branschens särdrag och får brett genomslag kan ha betydande effekter på evenemangsindustrins affärsmöjligheter, branschens återhämtning och möjligheterna att börja växa och åter sysselsätta människor. På detta sätt möjliggörs bättre utsikter för andra branscher och den regionala ekonomin som är direkt kopplade till branschen.
Utskottet anser att propositionen behövs eftersom den förbättrar de kreativa branschernas och evenemangsbranschernas möjligheter att klara av skadorna till följd av coronapandemin. Propositionen är visserligen inte problemfri i alla avseenden. Ändringsbehoven behandlas nedan i detta utlåtande.
Utskottet pekar på vikten av att skapa sig en uppfattning om situationen och verksamhetsfältet i stort och om hur den föreslagna evenemangsgarantin behandlar olika grupper, även inom ramen för andra stöd. Stödmekanismen måste faktiskt beakta branschens funktionslogik, nuläget och olika aktörers behov.
Evenemangsgarantin ska tackla ekonomiska risker
Den föreslagna evenemangsgarantin syftar till att minska arrangörernas risker för ekonomiska förluster till följd av covid-19-pandemin. Om arrangören av evenemanget är tvungen att bära hela den ekonomiska risken själv, skulle det i många fall vara klokt att för säkerhets skull ställa in evenemanget i god tid innan merparten av kostnaderna för evenemanget uppstår och när det fortfarande är möjligt att häva avtal med underleverantörer och samarbetspartner utan sanktioner. Detta skulle sannolikt bromsa upp återhämtningen inom evenemangssektorn ännu efter det att restriktionerna gällande offentliga tillställningar har lättats upp och avvecklats.
Utskottet menar att evenemangsgarantin endast kan tillgodose en del av behoven inom evenemangssektorn och att det därför utöver garantin också behövs andra stödåtgärder. En del sådana har redan ordnats utifrån tidigare beslut.
Undervisnings- och kulturministeriet har riktat flera stödåtgärder till konst- och kultursektorn samt idrottssektorn för att lindra följderna av coronapandemin och för att hjälpa aktörerna i branschen över pandemitiden. I den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2021 ingår ett omfattande coronastödpaket på 127,36 miljoner euro för konst- och kultursektorn samt 18,5 miljoner euro för idrottssektorn. Stödåtgärderna återges närmare i propositionsmotiven.
När det gäller stödåtgärder inom andra förvaltningsområden har företag och företagare inom kultur- och idrottssektorn också nytta av det allmänna kostnadsstöd som Statskontoret beviljar och arbetsmarknadsstödet för företagare. Målet är att de olika stödåtgärderna ska bilda ett heltäckande paket som kompenserar för att verksamheten inom evenemangssektorn och de kreativa branscherna hindras och försvåras.
Utskottet anser att alla beslut som redan fattats är behövliga för att stödja de kreativa branscherna och evenemangssektorerna, inklusive sport och idrott, och betonar vikten av att stödja de här branscherna med hänvisning till tidigare utlåtanden (KuUU 7/2020 rd, KuUU 11/2020 rd och KuUU 12/2020 rd).
Begränsningarna av offentliga tillställningar och konsekvenserna för evenemangsbranschen och kreativa branscher
Restriktioner. För att förebygga spridningen av covid-19-pandemin har arrangerandet av offentliga tillställningar begränsats mycket strikt. Med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) kan regionförvaltningsverket eller det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar förbjuda allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar för högst en månad åt gången. Med stöd av bestämmelsen har regionförvaltningsverken fattat beslut om maximiantal deltagare i offentliga tillställningar och förutsatt att säkerheten garanteras i enlighet med anvisningar av undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Offentliga tillställningar har till exempel under vårvintern och våren 2021 fått ha högst sex deltagare, vilket betyder att det i praktiken inte alls är möjligt att ordna offentliga tillställningar.
I sina anvisningar har ministeriet och institutet krävt att möjligheten till säkerhetsavstånd på minst två meter mellan personer och sällskap garanteras under hela tillställningen. Kravet på minst två meters säkerhetsavstånd gäller således i fråga om offentliga tillställningar för närvarande också sådana områden där det inte finns någon gällande föreskrift enligt 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar om att det i lokaler avsedda för kunder och deltagare ska vara möjligt att undvika närkontakt på mindre än två meter. Kravet på säkerhetsavstånd begränsar i många fall det maximala antalet deltagare i offentliga tillställningar på ett mycket väsentligt sätt. Effekten varierar avsevärt beroende på omständigheterna i lokalen eller på platsen, såsom hur sittplatserna är placerade på en publikläktare. Men den tillåtna publiken kan exempelvis uppgå till cirka 20 procent av det normala.
Restriktionerna beträffande offentliga tillställningar har inneburit att det under pandemin i långa tider har varit praktiskt taget omöjligt att arrangera offentliga tillställningar inom bland annat konst, kultur och idrott. Även när det har varit möjligt att ordna evenemang har man varit tvungen att ordna dem för betydligt mindre publik än vanligt. Begränsningarna har således haft betydande ekonomiska konsekvenser för dem som ordnar kultur- och idrottsevenemang samt för hela ekosystemet kring organiseringen.
Frilansarnas situation. Utskottet fäster stor vikt vid de svårigheter som uppstått till följd av coronarestriktionerna för aktörerna inom kultursektorn. I termer av förlorad försörjning har scenkonsten och frilansare på det området drabbats särskilt hårt.
Till exempel har största delen av frilansande skådespelares arbete varit förhindrat i 15 månader och samma situation råder fortfarande. Antagligen kommer det att vara svårt att hitta jobb också efter krisen. Teatrarna har övat på föreställningar som kommer att presenteras senare. Det kommer att dröja åtminstone till hösten 2021 eller i värsta fall till 2022 innan andra uppträdanden kan ordnas.
En del av dem som arbetar inom scenkonsten har fått inkomstrelaterad dagpenning, men trots detta har försörjningen rasat. De som är företagare får inte inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa. Den långvariga svåra situationen och ovissheten om framtiden prövar aktörerna inom branschen i och med att det inte finns någon utkomst som under normala förhållanden eller möjlighet att försörja sig.
Enligt ett sakkunnigyttrande till utskottet har coronastöden till teatrar inte riktats till frilansskådespelare, eftersom dessa endast får lön när de arbetar. Coronastödet till frilansare från Centret för konstfrämjande har inte fördelats bland de utövande konstnärerna i proportion till förlusterna. Det har delats ut jämnt till alla konstområden.
Sakkunniga har påpekat att det ovan beskrivna problemet också verkar finnas i evenemangsgarantin, som inte ser ut att gälla frilansare. Frilansavtal innehåller ofta mycket flexibla villkor, de kan annulleras med kort varsel eller så är avtalen så kallade nollavtal, dvs. lönen betalas endast för utförda arbetstimmar. I allmänhet betalas inte lön till frilansare eller arvode till ensamföretagare, om evenemanget ställs in.
Utskottet anser med hänvisning till sitt tidigare utlåtande (KuUU 7/2020 rd) att det är absolut nödvändigt att noggrant utreda de ekonomiska och andra svårigheter som den exceptionella situationen medför inom kultur och konst och att vidta åtgärder för att klara av dem. Detsamma bör göras i fråga om motion och idrott. Det är viktigt inte bara med tanke på tryggandet av branschernas funktionsförmåga utan också med tanke på tryggandet av möjligheterna att delta i konst, kultur och idrott.
Avveckling av restriktionerna
Evenemangsgarantin och andra ekonomiska stöd under coronapandemin samt regeringens exitstrategi är ett paket som ska hjälpa till att återuppta kultur- och evenemangsverksamheten.
Statsrådet publicerade den 20 april 2021 en promemoria om riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin (s.k. exitstrategi). I enlighet med exitstrategin har man redan gjort de första lindringarna i restriktionerna gällande offentliga tillställningar. Social- och hälsovårdsministeriet har i ett styrningsbrev den 23 april 2021 rekommenderat att man i områden där epidemin är på basnivå kan tillåta offentliga tillställningar för högst 50 personer och under vissa förutsättningar också större evenemang, om de kan delas in i avdelningar med högst 50 personer. Statsrådet fattade den 6 maj 2021 ett principbeslut om att avstå från att använda åtgärdsnivåer så att regionerna övergår till att följa rekommendationerna i den gällande handlingsplanen för hybridstrategin i enlighet med epidemifasen i varje region. I riksdagen behandlas nu en regeringsproposition (RP 73/2021 rd), där det föreslås att definitionen av närkontakt i 58 d § i lagen om smittsamma sjukdomar ändras så att kravet på säkerhetsavstånd på minst två meter inte längre gäller utomhus.
Enligt den målsatta tidsplanen ska begränsningarna gradvis avvecklas under maj, juni och juli. Avvecklingen är dock förenad med många osäkerhetsfaktorer, exempelvis en sämre tillgång till vacciner än väntat och tilltagande virusspridning och eventuell försämring av vaccinernas effekt till följd av virusvarianter.
Utskottet är medvetet om att avvecklingen av restriktionerna är beroende av utvecklingen av epidemiläget, som inte kan förutses på ett tillförlitligt sätt långt in i framtiden. Det finns alltså inte långt på förhand visshet om vilka restriktioner som kommer att gälla vid tidpunkten för varje offentlig tillställning. Därför är ordnandet av offentliga tillställningar under sommaren och hösten 2021 förenat med en avsevärd risk för arrangören att begränsningarna inte kan hävas inom den eftersträvade tidtabellen eller måste skärpas på nytt och att det blir nödvändigt att ställa in eller senarelägga tillställningen eller ha mindre publik än planerat.
Utöver stödformerna och exitstrategin betonar utskottet vikten av att säkerställa att de regionala besluten och avvecklingen av restriktionerna sker på ett jämlikt, snabbt och noggrant avgränsat sätt ur olika sektorers synvinkel. I denna utdragna krissituation ska restriktioner inte införas bara för säkerhets skull. Väntan på föreskrifter, rekommendationer, styrning och beslut plus ovissheten om framtiden inom kultur- och evenemangssektorn är en hård prövning för aktörerna i branschen.
Det är viktigt att se till att bland annat arrangörer av musikevenemang har tillgång till de metoder som krävs för att öppna evenemangen. De professionella arrangörerna i musik-, kultur- och evenemangsbranschen har redan sommaren 2020 anpassat sig till situationen och utvecklat olika sätt att bedriva sin verksamhet hälsosäkert. Under sommaren och hösten 2020 rapporterades inte en enda smittkedja som härrörde från professionellt arrangerade kulturevenemang. Aktörerna inom branschen har kompetens att ordna evenemang på ett hälsosäkert sätt. Utskottet uppmuntrar till att överväga olika möjligheter för att evenemangen ska kunna inledas så snart som möjligt med beaktande av hälsosäkerheten. Sådana metoder kan vara till exempel att införa coronaintyg och snabbtestning i den mån det är möjligt.
Sakkunniga har uttryckt oro över att öppnandet av kultur- och evenemangsverksamheten inte verkar ske på lika villkor som inom andra sektorer. Det finns redan exempel på att framför allt scenkonsten fortfarande är orimligt begränsad jämfört med de branscher där restriktionerna inte längre är lika stränga för näringsidkarna. Ojämlikhet eller upplevd särbehandling hotar att undergräva trovärdigheten hos olika åtgärder inom sektorer som länge har lidit av restriktioner, i synnerhet inom scenkonst såsom musik. Om det anses att olika sektorer måste behandlas olika av skäl som grundar sig på bevis och evidensbaserad kunskap, ska dessa presenteras på ett transparent sätt.
Ändringsbehov i de föreslagna bestämmelserna
Utskottet anser att den föreslagna evenemangsgarantin i hög grad kommer att förbättra möjligheterna att arrangera evenemang i höst. För att garantin ska fylla sitt syfte så effektivt och verkningsfullt som möjligt krävs det enligt utskottet vissa ändringar i den föreslagna bestämmelsen.
Verksamhet året runt. Evenemangsgarantin ska gälla till exempel konst- och kulturfestivaler, andra konserter och utställningar än sådana som ordnas som en del av evenemangsverksamhet året runt, idrottsevenemang, musikfestivaler, mässor och motsvarande evenemang. Utskottet påpekar att den föreslagna avgränsningen innebär att en del av aktörerna i branschen inte omfattas av evenemangsgarantin, vilket är problematiskt med tanke på likabehandlingen av aktörerna och kan medföra behov av att bedöma frågan med avseende på snedvridning av konkurrensen.
Myndigheternas restriktioner gäller alla typer av evenemang och hela evenemangsindustrins företagsverksamhet, men det har inte lagts fram tillräckliga skäl för särbehandling av de olika typerna av evenemang.
Enligt propositionen ska garantin inte gälla idrottsevenemang som ordnas regelbundet, till exempel sportligornas matcher. Idrottsevenemang i serieform ordnas av en etablerad, professionell arrangör som har en permanent organisation för denna verksamhet i enlighet med villkoren i den föreslagna evenemangsgarantin. Syftet med evenemangsgarantin är att stödja professionella arrangörer och detta syfte uppfylls fullt ut när det gäller idrottsevenemang i serieform. Att evenemang i serieform är uteslutna motiveras i propositionen med att "i och med att evenemangsarrangörerna kan anordna flera evenemang varje år, kan man inte av arrangörernas omsättningsuppgifter dra några slutsatser om omsättningen eller deltagarantalet för enskilda evenemang". Enligt ett sakkunnigyttrande som utskottet fått har det i motiveringen inte beaktats att även om det förekommer en viss variation i omsättningen och antalet deltagare i verksamhet i serieform, kan denna variation jämnas ut utifrån genomsnittet. Stödet kan också beräknas utifrån uppgifterna för 2019 före coronaepidemin.
Utskottet anser att det är absolut nödvändigt att kontinuerlig evenemangsverksamhet, till exempel musikklubbar och idrottsevenemang i serieform, omfattas av evenemangsgarantin, även om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2021 innehåller anslag för separat ansökning om bidrag från UKM för föreställnings-, konsert- och teaterverksamhet året om och idrottsevenemang i serieform. Eventuella bidrag från undervisnings- och kulturministeriet kan dras av från evenemangsgarantin.
Utskottet föreslår att ekonomiutskottet bedömer möjligheterna att ändra förslaget till bestämmelse så att evenemang året runt får rätt till evenemangsgaranti.
Mervärdesskatteplikt. Enligt propositionen ska evenemangsgaranti kunna sökas av arrangörer vars omsättning år 2019 inklusive mervärdesskatt var mer än 150 000 euro. Utskottet påpekar att verksamhetens karaktär i allmännyttig kulturverksamhet inte är väsentligt annorlunda beroende på om sammanslutningen har ansökt om mervärdesskatteplikt eller inte.
Utskottet föreslår att ekonomiutskottet överväger att ändra förslaget till bestämmelse så att evenemangsgarantin omfattar även föreningsbaserade aktörer som etablerat och professionellt arrangerar evenemang och kravet på mervärdesskatteplikt slopas.
Behov av ändringar i tidpunkterna. Bestämmelserna om evenemangsgaranti kommer så sent att de inte kommer att ha den övergripande effekt som eftersträvas i fråga om de stora evenemangen sommaren 2021, eftersom många av dessa evenemang redan har ställts in eller skjutits upp till en senare tidpunkt. Evenemangsgarantin kommer att förbättra möjligheterna att ordna evenemang i höst.
Enligt propositionen ska garantin gälla evenemang som ordnas mellan den 1 juni och den 30 november 2021. Utskottet anser att det är problematiskt att tidsgränsen löper ut i slutet av november, eftersom december fortfarande är en mycket aktiv evenemangsmånad i Finland. För att garantin ska ge ett så heltäckande stöd som möjligt för att ordna evenemang anser utskottet att alla evenemang som ordnas före utgången av 2021 ska vara inkluderade.
Utskottet föreslår att ekonomiutskottet bedömer möjligheterna att ändra den föreslagna bestämmelsen så att garantin gäller evenemang som arrangeras mellan den 1 juni och den 31 december 2021.
Med hänvisning till ett sakkunnigyttrande påpekar utskottet att den föreslagna ansökningstiden (1.6–31.8.2021) är för kort med tanke på höstens evenemang, eftersom produktionscyklerna har blivit kortare på grund av de osäkerhetsfaktorer som beror på epidemin. I augusti finns det till exempel ännu inte kännedom om alla underleveranser som kommer att behövas till ett evenemang som ordnas i slutet av november.
Utskottet anser att det är nödvändigt att ekonomiutskottet bedömer möjligheterna att förlänga ansökningstiden till den 1 juni–30 november 2021.
Ändringarna av tidsfristerna gör det möjligt för alla arrangörer av höstens evenemang och underleverantörsföretag som betjänar dem att omfattas av garantin.
Att ställa in evenemang och tidpunkten för inställandet. Enligt propositionen (5 b § 3 mom.) ska ett evenemang anses ha ställts in på grund av en bestämmelse som utfärdats i lag eller meddelats av en myndighet, om det högst 60 dagar innan evenemanget äger rum finns en sådan begränsning i kraft som hindrar att evenemanget äger rum. Det är nödvändigt att fastställa en tidsgräns, eftersom den ansvariga arrangören måste ställa in evenemanget i god tid för att det inte ska medföra onödiga kostnader för publiken. Enligt en utredning som utskottet fått har det föreslagits att tidsgränsen ska vara 60 dagar, eftersom det har ansetts vara en skälig tid att förutse förutsättningarna för att ställa in ett evenemang på grund av en begränsningsåtgärd.
Men sakkunniga menar att tidsgränsen på 60 dagar är för kort, särskilt med tanke på stora evenemang. Vid sakkunnigutfrågningen ansågs det att 90 dagar är tillräckligt.
Utskottet föreslår att ekonomiutskottet bedömer möjligheten att ändra den föreslagna bestämmelsen så att ett evenemang betraktas som inställt på grund av en bestämmelse som utfärdats i lag eller meddelats av en myndighet, om det högst 90 dagar innan evenemanget äger rum finns en sådan begränsning i kraft som hindrar att evenemanget äger rum.
Senareläggning av evenemang. I propositionen tar regeringen inte ställning till evenemang som på grund av myndigheternas restriktioner måste skjutas upp till en annan tidpunkt under stödperioden. För sådana evenemang uppstår extra kostnader exempelvis på grund av extra arbete och ny marknadsföring av evenemanget.
En senareläggning av evenemanget är ofta ett bättre alternativ när det gäller ekonomiska effekter och sysselsättningseffekter än att ställa in evenemanget. Därför ska evenemangsgarantin också bli ett incitament till att genomföra detta alternativ.
Utskottet föreslår att ekonomiutskottet överväger att utvidga stödet till situationer där ett evenemang på grund av myndigheternas restriktioner flyttas till en annan tidpunkt. Då täcker ersättningen de merkostnader som senareläggningen orsakar.
Evenemang som ställts in under beredningen av evenemangsgarantin. Sakkunniga har uttryckt oro över att evenemangsgarantin inte gäller de arrangörer som har blivit tvungna att ställa in evenemang innan garantin träder i kraft. Detta gäller bland annat största delen av de stora musikfestivalerna. Beredningen av evenemangsgarantin är i fråga om evenemangen sommaren 2021 väsentligt försenad, vilket utskottet beklagar.
Sakkunniga har påpekat att företagen i branschen under våren 2021, i en mycket osäker situation och i avsaknad av framtidsutsikter, har agerat ansvarsfullt och sett till att det finns fortsatta verksamhetsmöjligheter genom att ställa in evenemang i det skede då förlusterna till följd av ett eventuellt senare inställande har ansetts bli så stora att det enda alternativet har varit att ställa in och eventuellt senarelägga evenemanget.
Utskottet anser att om det inte är möjligt att utvidga den föreslagna garantin till evenemang som redan ställts in, bör stödet till dessa under våren 2021 inställda evenemang och företag ordnas till exempel genom återuppbyggnadsstöd som kan hjälpa företagen att klara sig fram till sommaren 2022.
Det maximala garantibeloppet. Enligt propositionen är maximibeloppet av den ersättning som beviljas i form av evenemangsgaranti 1,8 miljoner euro, vilket också utgör ett företagsspecifikt tak för det totala beloppet av coronastöd. Maximibeloppet innebär att stora aktörer, som också har de största sysselsättningseffekterna i nätverket av underleverantörer, utesluts från stödet.
Utskottet noterar att det sedan början av 2021 har varit möjligt att höja det maximala företagsspecifika stödet till 10 miljoner euro, men Finland har inte fattat något sådant beslut.
Med hänvisning till en utredning konstaterar utskottet att ett maximalt ersättningsbelopp på 10 miljoner euro har varit ett av alternativen i beredningsskedet, men att införandet av det ändå skulle ha krävt förhandlingar med Europeiska kommissionen och att det därför inte skulle ha varit möjligt att snabbt fatta beslut på nationell nivå.
Det maximala företagsspecifika stödbeloppet har inte höjts till 10 miljoner euro i Finland, trots att Europeiska unionen enligt ett sakkunnigyttrande redan har godkänt ett motsvarande stödtak i flera andra medlemsstater. Utskottet ser det som önskvärt att inleda förhandlingar med kommissionen för att höja det maximala ersättningsbeloppet.