Hållbar återhämtning

Planen för de offentliga finanserna har kommit till i ett läge där den pågående covid-19-viruspandemin har förändrat de ekonomiska utsikterna på ett aldrig tidigare skådat sätt. De tidsbegränsade restriktionerna väntas leda till en relativt kortvarig svacka i ekonomin som kommer att vara i ungefär ett år. Efter det kan ekonomin ytterst sakta börja återhämta sig. Men det är fortfarande osäkert hur pandemin utvecklas, och alla prognoser är mycket osäkra. Därför innehåller planen för de offentliga finanserna inte några betydande nya politiska beslut utan är mer av teknisk karaktär. Under pågående kris är alla bedömningar av situationen exceptionellt osäkra. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken som helhet kommer att dras upp vid budgetmanglingen i augusti 2020. 

Miljöutskottet betonar att det handlar om en omfattande kris och att situationen fortfarande är akut. Samtidigt påpekar utskottet att klimatförändringen och utarmningen av biodiversiteten sammantaget utgör ett ännu större problem och ett hot mot mänsklighetens överlevnad, om också på längre sikt. Därför måste både resurser och fokus i fortsättningen särskilt läggas på att klara av krisen på ett sätt som samtidigt gör det möjligt att fasa ut fossila bränslen och ställa om till ett koldioxidsnålt samhälle. Genom investeringar i att bekämpa klimatförändringen och stoppa utarmningen av naturen kan man samtidigt stödja sysselsättningen och ekonomin. Det måste därför särskilt ses till att satsningarna på stimulansåtgärder är hållbara och inte försvårar möjligheterna att på sikt åstadkomma en rättvis omställning till klimatneutrala strukturer. Det är klart att alla stimulansåtgärder inte kan ha positiva miljökonsekvenser. Men inte ens de åtgärder som på ett betydande sätt stöder sysselsättningen får ha negativa konsekvenser för klimatet, ett hållbart utnyttjande av naturresurserna eller biodiversiteten (den s.k. do no harm-principen). Investeringar som främjar en kolsnål ekonomi stärker Finlands konkurrenskraft och exportmöjligheter, eftersom den globala omställningen till en kolsnål ekonomi kräver att tekniska innovationer börjar användas i större utsträckning och att man utnyttjar digitalisering och artificiell intelligens. Därför bör man särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå och stödja investeringar i forskning, utveckling och innovation. Miljöutskottet betonar också i sitt utlåtande MiUU 1/2020 rd om den europeiska gröna given (Green Deal) att det gynnar både Finlands och EU:s konkurrenskraft om vi är föregångare inom klimatpolitiken. 

En omställning till en klimatneutral och cirkulär ekonomi är nödvändig för att motverka klimatförändringen och utarmningen av biodiversiteten. Detta kräver ytterligare satsningar på teknik och lösningar som är utsläppningssnåla och på infrastruktur som möjliggör materialkretslopp. Ungefär hälften av växthusgasutsläppen och ungefär 90 procent av förlusten av natur beror på användningen och behandlingen av material. I Europa kunde utsläppen från stål-, aluminium-, plast- och cementindustrin minskas med ungefär hälften med hjälp av lösningar inom cirkulär ekonomi fram till 2050. När kretsloppsgraden stiger minskar trycket på naturens mångfald. 

Det krävs åtgärder inom alla sektorer i samhället för att man ska kunna nå de snabba och ambitiösa utsläppsminskningarna så att Finland kan bli klimatneutralt 2035 i enlighet med regeringens riktlinjer. Det krävs nationella styrmedel särskilt i fråga om de åtgärder som gäller ansvarsfördelningssektorn och utsläppen från markanvändningen och de åtgärder som syftar till att stärka kolsänkorna. Klimatförändringen kan inte motverkas enbart med offentliga medel, utan det krävs stora privata investeringar i kolsnål teknik. Nu behövs det stödåtgärder från det allmänna för att investeringarna i så hög grad som möjligt ska kunna genomföras som planerat. Samtidigt måste man förhålla sig allt mer kritiskt till miljöskadliga statliga stöd som snedvrider marknaden. För att vi ska kunna återhämta oss från recessionen behövs det åtgärder som lyfter ekonomin och sysselsättningen och som samtidigt stöder omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Den av miljöminister Krista Mikkonen tillsatta Arbetsgruppen för hållbar återhämtning publicerade den 8 maj 2020 kriterier för hållbar återhämtning med vars hjälp man kan bedöma enskilda stimulansåtgärders inverkan på klimatkrisen, den hållbara användningen av naturresurserna, den biologiska mångfalden och miljöns tillstånd. Utskottet ser det som viktigt att man får konkreta och fungerande verktyg som grund för planeringen. 

Utskottet understryker att trots att det handlar om en stor utmaning har de isoleringsåtgärder man tvingats ta till på grund av pandemin visat att samhällena har en förmåga att anpassa sig och till vissa delar införa nya handlingsmodeller. Till exempel har trafikutsläppen avtagit betydligt som en följd av att pendlingstrafiken minskat kraftigt när man övergått till distansarbete. Distansarbetet har tvingat oss att utnyttja digitaliseringen och utföra vårt arbete på ett sätt som man kan ha mycket att lära av när situationen återgår till det normala. Det finns många fördelar med ökat distansarbete. Bland annat sparar man tid som annars går åt till arbetsresor, arbetet blir effektivare och det blir lättare att samordna arbetsliv och familjeliv. Då mår också arbetstagarna bättre. Det är möjligt att ställa om till en från miljösynpunkt mer hållbar livsstil, och detta har också upplevts förbättra livskvaliteten på många sätt. 

Krisen innebär också en allvarlig belastning på kommunernas ekonomi. Regionerna, städerna och kommunerna har en betydande roll för att genomföra den hållbara utvecklingen och den gröna omställningen. Det bör utredas hur man kunde stödja kommunerna så att de har jämlika möjligheter att sköta sina uppgifter inom miljöförvaltningen. 

Krisen har också accentuerat betydelsen av en decentraliserad livsmedels- och energiproduktion med avseende på försörjningsberedskapen. När krisen är över måste vi granska samhällets sårbarheter ur ett nytt perspektiv och förbättra möjligheterna att klara av en eventuell ny pandemi eller någon annan kris. 

Utskottet påminner om att principerna för Finlands handlingsprogram för en hållbar utveckling, Agenda 2030, är oförändrade även under krisen. Dessa principer är ett klimatneutralt och resurssmart Finland, och ett Finland där det råder jämlikhet, jämställdhet och kompetens. Ett klimatneutralt och resurssmart Finland kräver att man satsar på kompetensutveckling och hantering av förändringar på ett för samhället och människorna hållbart och rättvist sätt. En förutsättning för hållbar utveckling är att vi har ett säkert samhälle i en föränderlig omvärld. Å andra sidan är den övergripande säkerheten och de vitala funktionerna i samhället beroende av en hållbar utveckling. Utskottet välkomnar att hållbar utveckling synliggörs i statsbudgeten. Hållbar utveckling har sedan 2018 inkluderats i budgeten som ett genomgående politiktema inom alla förvaltningsområden. Detta ger en god grund för det fortsatta arbetet för ett djupare samband mellan den ekonomiska styrningen och målen för hållbar utveckling. Med tanke på de åtgärder som behövs för att få bukt med den ekologiska hållbarhetskrisen vore det väsentligt att klimat- och miljökonsekvenserna av samtliga offentliga åtgärder skulle bedömas i planen för de offentliga finanserna och i budgeten i så stor utsträckning som möjligt. 

Miljöministeriets förvaltningsområde

Den totala anslagsnivån för miljöministeriets huvudtitel sjunker under ramperioden från 297 miljoner euro till 209 miljoner euro. Anslagsminskningen beror främst på att anslag för naturvård som delvis är av engångsnatur inte längre beviljas. 

Utskottet understryker behovet att hålla kvar och rentav öka anslaget till Forststyrelsens naturtjänster för skötsel av nationalparkerna och det övriga nätverket av naturskyddsområden. Covid-19-pandemin har konkret visat hur viktigt det är med både närbelägna rekreationsområden och ett nätverk av nationalparker och andra naturskyddsområden. Men samtidigt slits naturen på grund av de kraftigt ökade besöken. Det blir allt viktigare att bygga infrastruktur så att man kan styra trafiken till utmärkta leder. Utskottet betonar att satsningar på skötseln av naturskydds- och strövområden ökar naturturismen och därigenom medför stor samhällsnytta både för den regionala ekonomin och sysselsättningen och för människors hälsa och välmående. I framtiden kommer dessa områden att vara en allt större attraktionsfaktor för utländsk turism, utöver den i dagsläget viktiga inhemska turismen. 

Coronakrisen är inte någon orsak att ge avkall på vare sig klimatmålen eller målet att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. Utskottet understryker att utarmningen av den biologiska mångfalden och klimatförändringen är oskiljaktigt sammankopplade och att dessa hot måste bemötas samtidigt. Målet att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden kan inte nås om inte anslagen för detta bibehålls åtminstone oförändrade. 

Utskottet framhåller också behovet av att främja en hållbar infrastruktur i kommunerna, till exempel gång- och cykelleder, som gör det möjligt att leva utsläppssnålt. Genom extra stöd för byggande av infrastruktur med laddningsstationer för el- och gasfordon kunde man skynda på omställningen till en mer utsläppssnål bilpark. Minskningen av trafikutsläppen bör fortsätta på ett teknikneutralt sätt så att man också försöker minska utsläppen från traditionella bilar med förbränningsmotor. Utskottet understryker att även stödjande av sysselsättningen är en väsentlig del av stimulansåtgärderna. Sysselsättningen kan också stödjas genom satsningar på exempelvis energieffektivitetsprojekt och genom att stödja byten av uppvärmningsform som främjar användningen av förnybar energi. Genom att främja en klimatneutral och cirkulär ekonomi kan vi skapa nya arbetstillfällen och samtidigt sträva efter en strukturell omställning i riktning mot hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Miljöutskottet välkomnar tillägget på fyra miljoner euro för att få fart på klimatarbetet i kommunerna och regionerna. Det behövs också en granskning av finansieringen för naturvårdsarbetet i kommunerna, eftersom de lösningar som stöder den biologiska mångfalden ofta är lokala. 

Utskottet anser att det är viktigt att det utifrån regeringsprogrammet inrättas en klimatfond i anslutning till statens utvecklingsbolag Vake Oy. Det ger för sin del större möjligheter att ställa om till ett kolneutralt samhälle också under en lågkonjunktur. Mekanismerna för fondens verksamhet bör fastställas snabbt, så att fonden kan börja stödja stimulansåtgärderna. Utskottet understryker att projektens miljökonsekvenser för exempelvis växthusgasutsläppen, kolsänkorna och biodiversiteten bör bedömas utifrån hela livscykeln. 

Statens bostadsfond är en fond utanför statsbudgeten. Ur fonden betalas en avsevärd del av de bidrag som behövs för att genomföra de bostadspolitiska åtgärderna, såsom räntestöd för lån till statligt stödd bostadsproduktion och ombyggnad, startbidrag, bidrag till boenderådgivning, bidrag till kommunalteknik och olika stödåtgärder för hyreshus med ekonomiska problem. Utskottet framhåller betydelsen av denna helhet rent generellt och särskilt med tanke på de ekonomiska utmaningar vi står inför inom den närmaste framtiden. En fortsatt statsunderstödd bostadsproduktion under recessioner har även tidigare fungerat som en stimulansåtgärd. Det är viktigt att dessa understöd finns att tillgå åtminstone i planerad omfattning och att en höjning av dem ingår i stimulansåtgärdspaketet. Utskottet påminner om vikten av målet i regeringsprogrammet att bygga 10 000 ARA-bostäder per år och betonar dess betydelse. 

Utskottet betonar fortsatt behovet att konsekvent främja hållbarheten i de lösningar som gäller boende och trafik. Genom att planeringen av markanvändning, boende och trafik blir intensivt integrerad, vilket man lyckats med tack vare MBT-avtalen, kan en energieffektiv samhällsstruktur främjas. Utöver MBT-avtalen vore det viktigt att i de hållbara stimulansåtgärderna inkludera reparationsunderstöd, till exempel för renoveringar som höjer energieffektiviteten och för byte av uppvärmningsform. Utskottet påskyndar slutförandet av förhandlingarna och betonar att MBT-avtalen snabbt bör sättas i kraft som ett viktigt led i uppnåendet av de bostads- och klimatpolitiska målen. Städernas förmåga att bibehålla investeringarna i infrastruktur och bostadsbyggande är väsentlig i eftervården av coronakrisen. 

Utskottet konstaterar att man just nu håller på att utarbeta det åttaåriga utvecklingsprogrammet om bostadspolitiken. Målet att stödja en positiv utveckling i bostadsområdena och förebygga segregering är viktigt för att på lång sikt trygga en god nivå på tjänster och boende och stärka livskraften i områdena. Programmet är ett bra verktyg för hållbar återhämtning och en klimatneutral samhällsstruktur. Utskottet understryker vikten av utvecklingsprogrammet för att nå de ambitiösa bostadspolitiska målen.