Allmänt
Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel i budgetpropositionen slutar på cirka 17,6 miljarder euro. Det är ungefär 27,4 procent av statsbudgeten. Det är ungefär 2,7 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för innevarande år. I slutet av ramperioden beräknas slutsumman uppgå till 14,6 miljarder euro.
De största förändringarna beror direkt eller indirekt på coronapandemin och på den beräknade ökningen av arbetslösheten och antalet permitterade. För testning av covid-19-viruset och höjning av testkapaciteten, spårning av infektioner, vård av patienter och hälsosäkerhet vid resor reserveras cirka 1,7 miljarder euro, för tilläggsutgifter för utkomstskyddet för arbetslösa 582 miljoner euro, för tilläggsutgifter för grundläggande utkomststöd och bostadsbidrag 191 miljoner euro samt för tilläggsutgifter för sjukförsäkringen 164 miljoner euro. Dessa utgifter täcks till fullo som utgifter utanför ramen i nästa års budget och vid behov i en tilläggsbudget. Coronaersättningar betalas i form av statsunderstöd till kommuner och samkommuner samt till landskapet Åland.
Anslaget för utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet uppgår nästa år till 4,5 miljarder euro. Minskningen på cirka 211 miljoner euro föranleds i huvudsak av ändringar i det uppskattade behovet av bostadsbidrag och utkomststöd. Utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet och Folkpensionsanstaltens övriga förmåner påverkas också coronavirussituationen och den försämring av det ekonomiska läget som den lett till.
Största delen av ökningen med 164 miljoner euro av statens andel av sjukförsäkringen (2,14 miljarder euro) föranleds av en omvärdering av behovet. Ökningen av utkomstskyddet för arbetslösa med 582 miljoner euro (sammanlagt 2,8 miljarder euro) föranleds av att antalet arbetslösa ökat. Arbetslösheten beräknas stiga till 8,2 procent.
Ökningen av pensionsutgifterna med 91 miljoner euro (totalt 5 miljarder euro) påverkas bland annat av att företagarnas arbetsinkomster sjunker till följd av coronavirussituationen, vilket ökar statens andel av de pensioner som betalas till företagarna (89,3 miljoner euro).
För att öka antalet skyddshemsplatser föreslås ett tillägg på 1 miljon euro i finansieringen av verksamheten jämfört med förra årets ordinarie budget (totalt 23,55 miljoner euro). För utveckling och genomförande av den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården föreslås 10,4 miljoner euro. I det nationella vaccinationsprogrammet reserveras 0,3 miljoner euro för utvidgning av pneumokockvaccinet till att omfatta riskgrupper.
Utvecklingsprojekten för social- och hälsovårdstjänsterna (cirka 122,9 miljoner euro) inriktas bland annat på att trygga tillgången till basservice, förbättra vården och omsorgen för äldre, utveckla närståendevården, hemvården och familjetjänsterna samt på beredningen av den nationella mentalvårdsstrategin och barnstrategin. Utskottet anser det vara viktigt att statsunderstöd beviljas för projekt som stöder beredningen av strukturreformen inom social- och hälsovården och överföringen av ansvaret för att ordna tjänster.
Kommunalekonomin
Enligt budgetpropositionen ökar underskottet i de offentliga finanserna avsevärt på grund av den ekonomiska recession som coronavirussituationen lett till och åtgärderna för att bekämpa epidemin. Underskottet för innevarande år beräknas uppgå till cirka 18 miljarder euro, dvs. 7,7 procent av bnp, och nästa års underskott beräknas uppgå till 5 procent av bnp. I år har coronakrisen också ytterligare försvårat situationen för den kommunala ekonomin bland annat på grund av att social- och hälsovården påförts nya uppgifter och skatte- och avgiftsinkomsterna har minskat. Å andra sidan har staten på grund av epidemin stött kommunfältet genom vårens och höstens stödpaket (1,4 och 1,45 miljarder euro). Statens åtgärder stärker enligt budgetpropositionen kommunernas ekonomi med 1,1 miljard euro 2021. Utskottet betonar behovet av att stärka den offentliga ekonomins struktur för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna.
För statsbidrag till kommunerna anvisas sammanlagt 12,4 miljarder euro. Statsbidragen ökar med cirka 0,8 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt 8,7 miljarder euro, vilket är cirka 0,6 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2020. Av de kalkylerade statsandelarna hänför sig 7,7 miljarder euro till statsandelen för basservice och 1 miljard euro till statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten. Denna ökning stärker som helhet inte den kommunala ekonomin utan en betydande del av ökningen motsvarar antingen en minskning i övriga inkomster eller en ökning i kostnaderna. Statens kompensation till kommunerna för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna är 2,36 miljarder euro.
För statsandelarna för basservice föreslås en ökning av engångsnatur på 300 miljoner euro för 2021, för att kompensera kommunerna bland annat för minskade skatteinkomster till följd av coronavirusepidemin.
Det föreslås att höjningen av kommunernas andel av samfundsskatten med 10 procentenheter förlängs för viss tid till 2021, vilket ökar kommunernas inkomster med sammanlagt 550 miljoner euro. Utöver ovannämnda statsunderstöd ersätts kommunerna och sjukvårdsdistrikten för de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin, såsom utgifter för testning och vård, till fullt belopp så länge epidemiläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det. I budgetpropositionen föreslås 1,66 miljarder euro för dessa åtgärder.
Kommunernas utgifter ökar permanent bland annat genom personaldimensioneringen enligt äldreomsorgslagen, och inkomsterna minskas av de ändringar som föreslås i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Inkomstminskningen ersätts kommunerna genom en ökning av statsandelen för basservice. Utskottet anser det vara viktigt att tillgången till och finansieringen av yrkeskunniga vårdare inom hemvården och närståendevården tryggas.
Enligt uppgift är konsekvenserna för enskilda kommuner mycket varierande bland annat på grund av kommunens näringsstruktur och geografiska läge, sätten att ordna kommunens tjänster och antalet coronafall. Konsekvenserna förändras också över tid. På kort sikt har konsekvenserna varit särskilt tunga i stora städer och i mindre kommuner som är beroende av turismen, till exempel i Lappland och på Åland. Utskottet anser det vara viktigt att kommunfältet i samband med coronakrisen har fått avsevärt stöd och betonar betydelsen av balans i och långsiktig finansiering av den kommunala ekonomin också med tanke på tryggandet av social- och hälsovårdstjänsterna.
Säkerställande av tillgången till vård
Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att nästa års budget på grund av covid-19-epidemin bereds under mycket exceptionella och krävande omständigheter.
I budgetpropositionen för 2021 har regeringen anvisat ett betydande anslag för de kostnader covid-19 medför för den offentliga social- och hälsovården, vilket enligt utskottet skapar en god grund för kommunerna och samkommunerna att klara av de direkta kostnaderna för bekämpningen av epidemin.
Det finländska hälso- och sjukvårdssystemets beredskap inför covid-19-epidemin genomfördes enligt utredning på ett sätt som bland annat begränsade tillgången till icke-brådskande vård. Genom denna beredskap kunde man undvika en överbelastning av servicesystemet, och behandlingen av coronapatienter lyckades bra sammantaget sett. Även dödligheten till följd av coronaviruset var relativt låg jämfört med många andra länder. Samtidigt försämrades dock den övriga tillgången till vård avsevärt och de lagstadgade tidsgränserna för tillgången till vård har i många områden överskridits för allt fler patienter till följd av beredskapsåtgärderna för covid-19-epidemin och vårdköerna har ökat avsevärt. Enligt inkommen utredning har problemen med tillgången till vård ökat bland annat inom primärvårdens öppna sjukvård, mun- och tandvården, mentalvårdstjänsterna för barn och unga samt inom den specialiserade sjukvården. Utskottet stöder syftet med medborgarinitiativet om terapigarantin, det vill säga att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster. Behandlingen av medborgarinitiativet pågår fortfarande i utskottet.
Utskottet uttrycker allvarlig oro över att tillgången till vård försämras och konstaterar att det behövs tilläggsfinansiering för att trygga tillgången till vård. Undersökningen och inledandet av behandlingen har i många patientgrupper fördröjts, vilket kan försämra det slutliga resultatet av behandlingen och därmed orsaka både mänskligt lidande och betydande merkostnader i form av tyngre och dyrare behandlingar.
Utskottet betonar att den tilläggsfinansiering som behövs för att trygga tillgången till vård måste vara tillräcklig och riktas rättvist med beaktande av att problemen med tillgången till vård varierar mellan olika områden, att åtgärderna för att förhindra att coronavirusepidemin sprids har varit olika i olika regioner och dessutom att finansieringsmodellerna i sjukvårdsdistrikten respektive deras medlemskommuner delvis skiljer sig. Utskottet påpekar att det inte enbart är fråga om ett behov av tilläggsfinansiering, utan att problemet också försvåras av att tillgången på personal för att avveckla köerna varierar från region till region. Utskottet anser det vara viktigt att både offentliga och privata aktörers resurser utnyttjas för att avveckla vårdköer.
Konsekvenser för barnen
Vid social- och hälsovårdsutskottets sakkunnigutfrågningar har det framförts oro över de negativa och långvariga konsekvenser som covid-19-epidemin, begränsningsåtgärderna och den reducerade basservicen har haft i synnerhet på barns, ungas och barnfamiljers välfärd.
Utskottet fäster särskild uppmärksamhet vid den oroväckande situationen för barnskyddet, och konstaterar att covid-19-epidemin och den minskade basservicen kan leda till ett ökat behov av barnskydd i kommunerna. Utskottet välkomnar att man i budgetpropositionen i omkostnaderna för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har beaktat det ökade behovet av tillsyn över barnskyddet, men betonar fortfarande behovet av tillräckliga resurser för barnskyddet och tillsynen över barnskyddet. Också välfungerande och tillräckliga resurser för förebyggande basservice, såsom rådgivningsbyråer, familjetjänster, elevhälsa, studerande- och skolhälsovård samt mentalvårds- och missbrukartjänster, är en del av ett effektivt barnskydd. Utöver tillräckliga resurser behövs det i synnerhet stärkt kompetens hos personalen inom barnskyddets institutionsvård genom tilläggsutbildning och tillräcklig handledning och rådgivning. Utskottet anser det vara viktigt att hälso- och sjukvårdstjänsterna för minderåriga görs helt avgiftsfria för att förbättra likabehandlingen av barn och unga samt familjernas situation.
Utskottet konstaterar att bedömningen av budgetens totala konsekvenser för barn och barnfamiljer försvåras av att budgeten inte innehåller någon heltäckande och systematisk bedömning av konsekvenserna för barn. Utskottet påminner om att FN:s kommitté för barnets rättigheter har uppmanat finska staten att införa barnbudgetering, med hjälp av vilken man kan följa statsbudgeten med tanke på barnets rättigheter. Social- och hälsovårdsutskottet och finansutskottet ansåg redan vid behandlingen av barnombudsmannens berättelse (FiUU 6/2018 rd och ShUB 28/2018 rd) att det är motiverat att utveckla barnbudgeteringen. Barnbudgetering tillåter en helhetsbedömning av de åtgärder som riktas till barn och unga, varvid till exempel de besparingar som beror på att nativiteten minskar kan riktas till att främja barns och ungas välfärd.
Statlig finansiering för universitetsforskning
Social- och hälsovårdsutskottet betonar betydelsen av vetenskaplig forskning för att servicesystemet ska fungera och för att välfärd och hälsa ska kunna främjas. För att säkerställa högklassiga tjänster måste servicesystemets funktion samt vården och omsorgen grunda sig på evidensbaserad kunskap.
I budgetpropositionen för 2021 föreslås ett fast anslag på 25 miljoner euro till enheterna inom hälso- och sjukvården för forskning på universitetsnivå och forskning i socialarbete på universitetsnivå.
Enligt inkommen utredning täcker den statliga finansieringen endast en del av de faktiska kostnaderna för forskningen, och kommunerna har till stor del finansierat forskningen vid universitetssjukhusen. Dessutom har finansieringen av den statliga forskningen sänkts betydligt redan en längre tid.
Utskottet har under de senaste åren i sina utlåtanden om budgetpropositionerna upprepade gånger uttryckt sin oro över den låga finansieringsnivån för den nationella forskningen inom social- och hälsovården (bl.a. ShUU 3/2018 rd s. 3—4, ShUU 9/2017 rd s. 4—5, ShUU 7/2016 rd s. 5). Utskottet upprepar sin oro över att finansieringen av universitetsforskningen är otillräcklig och anser det nödvändigt att finansieringen av forskningen inom social- och hälsovården i fortsättningen tryggas på lång sikt av staten.
Kvalitetsregistren har en nyckelroll när det gäller att trygga lika tillgång till och kvalitet på tjänsterna. Utskottet anser att det är nödvändigt att säkerställa fortsatta anslag för kvalitetsregistren.