Lagen om ädelmetallarbeten föreslås bli ändrad på grund av ändringar i konventionen om kontroll och märkning av ädelmetallarbeten (CCM-konventionen). Dessutom föreslås vissa tekniska ändringar i lagen utifrån observationer som gjorts av Säkerhets- och kemikalieverket, som är tillsynsmyndighet för ädelmetallarbeten. De föreslagna ändringarna avser särskilt bestämmelserna om definitioner, krav på ädelmetallarbeten, ansökningsförfarande för namnstämplar och tillsyn. Ekonomiutskottet välkomnar lagförslaget och tillstyrker det utan ändringar. 

Den som tillverkar eller släpper ut ett ädelmetallarbete på marknaden ska fortsatt enligt 4 § 3 mom. i lagen svara för att ädelmetallarbetet är försett med de stämplar som behövs för att påvisa överensstämmelse med kraven. Utskottet ser det som viktigt att lagstiftningen om ädelmetallarbeten syftar till att skydda konsumenterna och säkerställa en rättvis konkurrens mellan företagarna. Utskottet välkomnar att företagens administrativa börda minskar i samband med förfarandet för registrering av namnstämplar. 

Enligt 5 § i lagen kan överensstämmelse med de krav som fastställs för ädelmetallarbeten påvisas genom kontroller som utförs av ett kontrollorgan och certifieras med kontrollorganets kontrollstämpel. Enligt utredning åtskildes uppgiften som kontrollorgan från uppgiften som tillsynsmyndighet 1995, när tillsynen övergick till efterhandskontroll av produkter som redan släppts ut på marknaden och kontrollorganets verksamhet överfördes till ett statligt affärsverk.  

Under sakkunnigutfrågningen framkom det att det enda kontrollorganet i Finland har upphört med sin verksamhet 2021 och att det i Finland inte längre finns tillgång till analys- och stämplingstjänster som uppfyller kraven i lagstiftningen och CCM-konventionen. I Sverige har kontrollorganet upphört med stämpling av silverprodukter eftersom det inte är lönsamt. Utskottet anser att det är motiverat att skilja på uppgifterna som kontrollorgan och tillsynsmyndighet, men betonar samtidigt att det nuvarande rättsläget, där inget kontrollorgan har utsetts, inte är oproblematiskt ur konsumentskyddssynpunkt och för företagens konkurrensvillkor jämfört med en modell där uppgiften skulle ligga hos till exempel Säkerhets- och kemikalieverket. 

Enligt utredning har arbets- och näringsministeriet låtit utreda olika alternativ för att organisera tillsynsverksamheten i Finland. Ministeriet har också diskuterat med CCM-staterna om tolkningen av konventionen kunde ändras för att göra det möjligt för Finland att fortsätta att vara part i konventionen även utan kontrollorgan. Utskottet betonar vikten av en ändamålsenlig och kostnadseffektiv lösning i frågan.