Med propositionen anpassas den nationella lagstiftningen till det internationella rättsläget, som ändrades i och med Parisavtalet som godkändes 2015. Den andra åtagandeperioden enligt Kyotoprotokollet gick ut vid utgången av 2020, och det internationella samarbetet kring utsläppsminskningar fortsätter utifrån Parisavtalet och dess marknadsmekanism. Finland har politiskt förbundit sig till att inte längre utnyttja utsläppsenheter enligt Kyotoprotokollet. 

Bestämmelserna om godkännande av mekanismen för ren utveckling och projekt för gemensamt genomförande i lagen om användning av Kyotomekanismerna inbegriper ingen prövningsrätt, utan de avser rättslig prövning. Lagen behöver därför ändras så att godkännanden inte längre kan beviljas. Annars kan det finnas risk för att projekt godkänns trots att de inte längre motsvarar det förändrade internationella rättsläget. Följaktligen anser ekonomiutskottet att propositionen är motiverad och tillstyrker den utan ändringar. 

Beredningen av reglerna för marknadsmekanismen enligt Parisavtalet pågår fortfarande på internationell nivå, och parterna kan komma överens om dem tidigast vid partsmötet i november 2021. Ekonomiutskottet anser det viktigt att samförstånd om reglerna nås så snart som möjligt för att möjliggöra kostnadseffektiva klimatåtgärder. 

Styrmedlen och marknadsmekanismen enligt Parisavtalet spelar en central roll för uppfyllelsen av klimatmålen. Samtidigt kommer också frivillig kompensation, likaså kriterier för och reglering av kompensation, att vara viktiga. Alla dessa klimatåtgärder kräver en neutral, förutsägbar och möjliggörande regleringsmiljö baserad på vetenskap, både på internationell och på nationell nivå.