Betänkande

Regleringen av öppettiderna i detaljhandeln föreslås bli upphävd helt och hållet, med undantag av de bestämmelser som finns till skydd för småföretagare i köpcentra.  

Utskottet tillstyrker lagförslagen enligt propositionen och föreslår att lagmotionen förkastas.  

Enligt gällande lagstiftning får näringsidkarna inte själva fritt bestämma över en av sina viktigaste konkurrensfaktorer - öppettiderna. De lagfästa restriktionerna kan anses ha gjort konkurrensvillkoren mer ojämlika, då begränsningarna i öppettiderna bara tillämpas på en enda bransch utöver detaljhandeln, alltså frisersalonger. Avgränsningen av tillämpningsområdet gör att närings-idkarnas omvärldsvillkor markant skiljer sig från varandra på ett sätt som har upplevts som ojämlikt. Dispensförfarandet har bidragit till den upplevda orättvisan eller ojämlikheten.  

Ur konsumentsynvinkel är den gällande lagstiftningen med dess många undantag komplicerad. De tillåtna gränserna för öppettiderna beror på butikens verksamhetsområde, läge och areal, klockslag, veckodag och kalendermånad. Dessutom ska effekterna av helgdagar och dispensförfarande beaktas. Det är i nuläget mycket svårt för konsumenterna att få grepp om när detaljhandelstjänster finns tillgängliga. 

Det är svårt och olämpligt att genom begränsningar i öppettiderna inom handeln styra den utvecklingstrend som innebär att befolkningen söker sig från glesbygden till stadsområden och därmed anlitar tjänster som finns att tillgå i de områdena. När det gäller närservice är lönsamheten och således också tillgången kopplade till planläggningen. Därför är beslut om planläggning ett viktigare och effektivare sätt att påverka tillgången till service än reglering av affärernas öppettider. Jordbruks- och miljöministern har därför tillsatt en arbetsgrupp som ska förbereda en översyn av markanvändnings- och bygglagen (MM019:2015 23.9.2015). Ett mål är att förenkla regleringen och processerna inom handeln och avveckla olämpliga begränsningar.  

Enligt utredning har de lagfästa restriktionerna för näringsverksamhet bidragit till en starkare position för dem som redan är verksamma på området. Därför kommer avvecklingen av regleringen antagligen att göra det lättare för nya aktörer att komma in i branschen. Sakkunniga har också pekat på att fysiska butiker får bättre konkurrensvillkor i förhållande till nätbutiker tack vare reformen. 

Sakkunniga har uppgett att ett ökat antal arbetstimmar inte innebär en motsvarande ökning av heltidsanställningar, utan ett ökat antal deltids- och visstidsanställningar. Utskottet noterar att det är svårt att exakt bedöma vilka effekter den föreslagna avregleringen av öppettiderna kommer att få på sysselsättningen. Men aktörerna i branschen har själva menat att fria öppettider kommer att inverka betydligt på branschens kapacitet att erbjuda arbete. Utskottet anser att den allmänna ekonomiska utvecklingen har större inverkan på hur sysselsättningen i handeln utvecklas än den föreslagna reformen.  

I konsekvensbedömningen måste det vägas in att den föreliggande propositionen inte ändrar på bestämmelserna om anställningsvillkor. 

I sitt utlåtande (AjUU 4/2015 rd) till ekonomiutskottet pekar arbetslivs- och jämställdhetsutskottet särskilt på att propositionen inte innehåller någon könsspecifik konsekvensbedömning av de föreslagna ändringarna. Ekonomiutskottet påminner om att konsekvensanalyser ur jämställdhetsperspektiv hör till lagberedningen och uttrycker sin oro över att detta inte har beaktats vid beredningen av propositionen.  

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet tar i sitt utlåtande också upp arbetarskydds-aspekter. Ekonomiutskottet understryker att arbetsgivaren enligt arbetarskyddslagen har generell skyldighet att oavsett öppettider ha hand om säkerheten på arbetsplatsen. I synnerhet ska konsekvenserna av kvälls- och nattarbete samt ensamarbete vägas in när risken för våld och möjligheterna att få hjälp i eventuella nödlägen bedöms. Enligt utredning påverkas arbetstagarnas fysiska säkerhet mer av butikens läge, dess yttre omgivning och dess kundkrets än av öppettider. Reglering av öppettider är ur den här synvinkeln inte det lämpligaste verktyget att ingripa mot de här problemen. 

I det moderna servicesamhället finns det en lång rad branscher där arbetstagarna har atypiska arbetstider. De branscher där verksamhetstiderna till skillnad från detaljhandeln inte är begränsade genom lagstiftning har etablerade handlingsmodeller för att samordna arbete och familjeliv. Kommunerna har bland annat skyldighet att ordna barnomsorg på obekväm tid, om det framkommer behov av det. De utvidgade öppettiderna efter den förra reformen (2009) ökade inte behovet av barnomsorg på obekväm tid i någon betydande grad. Frågan om behovet av offentliga tjänster är dock ganska komplex, eftersom efterfrågan kan vara sammankopplad med invånarnas subjektiva upplevelse av serviceutbudet. 

Ekonomiutskottet ser det som motiverat att 5 § om rätt till ledig dag för företagare som har affär i köpcentra flyttas över med nuvarande innehåll till lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet (1061/1978). Bestämmelsen ändrades 2014. Det föreskrevs att den ska vara tillämplig på företagare som är verksamma i köpcentra och har högst fem anställda. Med tanke på varaktiga omvärldsvillkor och rättssäkerhet för näringsidkarna ser utskottet det som viktigt att bestämmelserna inte ändras utan vägande skäl. Eftersom bestämmelsen i fråga har varit i kraft bara en kort tid är det bra att den står kvar i nuvarande form.  

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår att ekonomiutskottet överväger reglering av öppettiderna under helger men välkomnar samtidigt slopandet av dispensförfarandet och anser att det särskilt gynnar självständiga småföretag såsom frisersalonger som faktiskt själva kan bestämma när de har öppet. Ekonomiutskottet anser att om öppettiderna fortsatt skulle regleras till någon del, skulle behovet av ett dispensförfarande, med anknytande problem, kvarstå. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fäster också uppmärksamhet vid andra småföretagare än de som är verksamma i köpcentra och vars verksamhet är baserad på något slag av samarbets- eller kedjeavtal. De centrala elementen i avtal av den typen är ett affärskoncept som ägs och förvaltas av innehavaren av varumärket, som tillhandahåller stöd till företagarna som är avtalsparter, plus en samordnad visuell profil för kedjan och ett servicelöfte till konsumenterna. Om räckvidden av lagbestämmelsen om skydd för företagare i köpcentra breddas så att den också omfattar de här kedjeföretagarna blir avtalsfriheten avgränsad på ett sätt som inte kan anses ingå i syftet med den aktuella propositionen. När det gäller förhandlingsposition gentemot ägaren av affärslokalen skiljer sig villkoren för småföretagare i köpcentra betydligt från villkoren för näringsidkare i självständiga små affärer. 

I lagmotionen föreslås det att den gällande lagen upphävs. I propositionen föreslås det att lagen upphävs och att regleringen i fråga om köpcentra fortfarande gäller på så sätt att en paragraf flyttas över till lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet. Utskottet anser på de grunder som konstaterats ovan att lagförslagen ska godkännas enligt propositionen och föreslår därför att lagmotionen förkastas.  

När restriktionerna slopas väntas öppettiderna inom handeln inte förändras väsentligt. De största ändringarna gäller öppettiderna under storhelger. Affärsekonomiska aspekter kommer antagligen att leda handelsenheterna till lösningar som bäst svarar mot konsumenternas behov. Utskottet håller med sakkunniga om att den största betydelsen och effekten av den föreslagna ändringen är att detaljhandeln blir mer flexibel och kan tillgodose kundernas behov under olika tider. Förslagen i propositionen ligger i linje med ambitionen att minska den börda som regleringen innebär. När dispensförfarandet upphör minskar den administrativa bördan både för näringsidkare och myndigheter. Med hänsyn till de här aspekterna anser utskottet att propositionen är ett välkommet element i utvecklingen av omvärlden i näringslivet så att den blir mer konkurrenskraftig. Med beaktande av de frågor som tagits upp vid utfrågningen av sakkunniga och i utlåtandena när det gäller negativa eller oväntade effekter ser utskottet det som viktigt att konsekvenserna av den nya regleringen bevakas noga och att statsrådet i förekommande fall vidtar åtgärder för att ändra lagstiftningen.