Senast publicerat 23-06-2022 12:21

Betänkande EkUB 17/2022 rd RP 22/2022 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett positivt kreditupplysningsregister och till lagar som har samband med den

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ett positivt kreditupplysningsregister och till lagar som har samband med den (RP 22/2022 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet och lagutskottet för utlåtande. 

Utlåtanden

Utlåtande har lämnats av 

  • grundlagsutskottet 
    GrUU 28/2022 rd
  • lagutskottet 
    LaUU 20/2022 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • lagstiftningsråd Virpi Koivu 
    justitieministeriet
  • lagstiftningsråd Katri Kummoinen 
    justitieministeriet
  • lagstiftningsråd Antti Makkonen 
    finansministeriet
  • chefsjurist Sanna Atrila 
    Finansinspektionen
  • avdelningschef Katja Taipalus 
    Finlands Bank
  • överinspektör Silja Kantonen 
    Dataombudsmannens byrå
  • överinspektör Matti Laiho 
    Regionförvaltningsverket i Södra Finland
  • jurist Fanni Teinilä 
    Verket för finansiell stabilitet
  • direktör Terhi Holmström 
    Skatteförvaltningen
  • ledande expert Helena Hynynen 
    Skatteförvaltningen
  • lagstiftningsexpert Heidi Oikarinen 
    Skatteförvaltningen
  • gruppchef Paula Hannula 
    Konkurrens- och konsumentverket
  • verkställande direktör Jussi Pajala 
    Nordea Hypoteksbank Abp
  • verkställande direktör Peter Sjöberg 
    Santander Consumer Finance Oy
  • direktör Sami Aarnio 
    Finlands Hypoteksförening
  • verkställande direktör Juha A. Pantzar 
    Garantistiftelsen sr
  • expert Anmari Brink Pacius 
    Finlands näringsliv rf
  • ledande expert Teija Kaarlela 
    Finanssiala ry
  • chef för påverkansarbete Tiina Vyyryläinen 
    Kuluttajaliitto - Konsumentförbundet ry
  • professor Panu Kalmi. 

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Statistikcentralen.

Inget yttrande av 

  • professor Vesa Puttonen. 

PROPOSITIONEN

Propositionen

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om ett positivt kreditupplysningsregister. I det positiva kreditupplysningsregistret ska det enligt förslaget registreras uppgifter om fysiska personers krediter och inkomster. Med hjälp av registret kan en kreditgivare på ett enklare och mer tillförlitligt sätt bedöma en låntagares förmåga att återbetala en kredit. Registrets ändamål är enligt förslaget användning av uppgifterna vid kreditgivning samt vid uppföljning och övervakning av den finansiella stabiliteten och kreditmarknaden. 

I lagen föreslås bestämmelser om den personuppgiftsansvarige, om de uppgifter som ska registreras i registret, om skyldigheten att anmäla uppgifter till registret, om utlämnande av uppgifter ur registret samt om tillsynen över att förpliktelserna enligt lagen uppfylls. Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen föreslås vara personuppgiftsansvarig. I fråga om skyldigheten att anmäla uppgifter är Finansinspektionen och Regionförvaltningsverket i Södra Finland tillsynsmyndigheter. 

I propositionen föreslås det dessutom ändringar i konsumentskyddslagen, kreditupplysningslagen och lagen om inkomstdatasystemet. 

Den föreslagna lagen om ett positivt kreditupplysningsregister avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Enligt förslaget blir lagen dock successivt tillämplig. De föreslagna lagarna om ändring av konsumentskyddslagen och kreditupplysningslagen avses träda i kraft den 1 april 2024 och den föreslagna lagen om ändring av lagen om inkomstdatasystemet den 1 januari 2023. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund och syfte

Det kreditupplysningsregister som föreslås i propositionen är en av regeringsprogrammets viktigaste åtgärder mot överskuldsättning. Bakgrunden är att hushållens skuldsättning länge ökat. Behovet av positiva kreditupplysningar accentueras också av förändringarna på kreditmarknaden och internationell praxis. Frågan tas också upp i de landsspecifika finanspolitiska rekommendationer som kommissionen antog 2019. 

Även ekonomiutskottet har betonat behovet av ett positivt kreditupplysningsregister och påskyndat beredningen av reformen, särskilt när det behandlade ett förslag om kortare lagringstider för anteckningar om betalningsstörningar (EkUU 35/2021 rdRP 109/2021 rd). Utskottet betonade då att ett positivt kreditupplysningsregister utgör ett motstycke till de kortare lagringstiderna och för sin del lindrar de konsekvenser som den föreslagna regleringen eventuellt har för bedömningen av kreditvärdigheten. 

Ekonomiutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är motiverade och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker dem med motiveringen nedan och de ändringar som anges i detaljmotiveringen. 

De viktigaste förslagen och tillämpningsområdet för registret

Datainnehåll och tillämpningsområde.

Avsikten är att det positiva kreditupplysningsregistret ska fungera som en databas som finns till för kreditgivare, tillsynsmyndigheter och medborgare och med hjälp av vilket kreditgivaren bättre än för närvarande kan bedöma betalningsförmågan hos den som ansöker om kredit. Av dem som ansöker om kredit får kreditgivarna numera en stor del av de uppgifter som behövs för att bedöma kreditvärdigheten. Endast en del av uppgifterna kan kontrolleras med hjälp av andra källor. I registret ska det finnas uppdaterade uppgifter om personens krediter och disponibla inkomster. Skatteförvaltningens uppgift som personuppgiftsansvarig blir en motsvarande informationstjänst som Skatteförvaltningens inkomstregisterenhet för närvarande har i egenskap av personuppgiftsansvarig för inkomstregistret och inkomstdatasystemet. 

Målet är att i det positiva kreditupplysningsregistret samla in ett så omfattande datainnehåll som möjligt om fysiska personers krediter och inkomster. I den första etappen från och med våren 2024 ska registret omfatta konsumentkrediter och bostadskrediter som kreditgivarna meddelat och som omfattas av tillämpningsområdet för 7 och 7 a kap. i konsumentskyddslagen. Detta kan anses vara en motiverad utgångspunkt med tanke på bekämpningen av överskuldsättning: största delen av fysiska personers och hushållens skulder, totalt omkring 76 procent, består av bostadskrediter samt konsumtionskrediter som beviljas av många andra kreditgivare än kreditinstitut. Skuldsättningen påverkas dock också av andra krediter. I den andra etappen, från och med våren 2026, ska registret också inbegripa fysiska personers krediter för näringsverksamhet. 

Registret ska innehålla grundläggande uppgifter om krediter, amorteringar, räntor, säkerheter och uppgifter om mer än 60 dagars dröjsmål med betalningen av krediter samt borgensfordringar för studielån. I registret införs också uppgifter om skuldsanering och företagssanering. Fysiska personer kan själva anmäla ett frivilligt kreditförbud. 

I registret införs de uppgifter om fysiska personers inkomster som behövs vid beräkningen av brutto- och nettoinkomsterna, dvs. löne- och arvodesinkomster samt pensioner och andra förmånsinkomster, som beaktas vid bedömningen av kreditvärdigheten. Dessa uppgifter överförs till registret från inkomstdatasystemet. Kreditgivarna ska på samma sätt som för närvarande hos de sökande kontrollera andra inkomstuppgifter än de som ingår i registret. Dessa är inkomster från utdelning, hyresinkomster, inkomster från näringsverksamhet och inkomster från jord- och skogsbruk. 

Uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret får lämnas ut endast för de syften som uttryckligen anges i lagen. Uppgifter får lämnas ut till kreditgivare för bedömning av en fysisk persons kreditvärdighet. I lagen ska de myndighetsuppgifter för vilka det anses nödvändigt att lämna ut information noggrant avgränsas. 

Ekonomiutskottet fäster också uppmärksamhet vid registrets betydelse i vidare bemärkelse när det gäller politiska åtgärder: med tanke på uppföljningen och analysen av kreditupplysningsmarknaden och tillsynen över den finansiella stabiliteten är det väsentligt att myndigheterna har tillgång till heltäckande, omfattande och med enhetliga specifikationer rapporterade uppgifter från alla kreditgivare. Detta förbättrar analysernas exakthet och dimensioneringen, effektiviteten och den korrekta inriktningen av de åtgärder som anses nödvändiga. 

På motsvarande sätt är det med tanke på dataskyddet och hanteringen av den egna ekonomin viktigt att registrerade personer har möjlighet att ur registret få heltäckande uppgifter om sin ekonomiska situation. Detta främjar uppfattningen av den totala skuldsättningen och förebygger överskuldsättning. Ett positivt kreditupplysningsregister kan således också ge hushållen möjlighet att se över sin egen ekonomiska situation och lättare skapa sig en uppdaterad bild av gränserna för sin konsumtionskapacitet. Med tanke på detta anser ekonomiutskottet att den föreslagna e-tjänsten, via vilken fysiska personer ska få åtkomst till uppgifterna, är viktig. Utskottet betonar samtidigt att det är fråga om en reglering som kompletterar dataskyddslagstiftningen och som inte begränsar tillgången till uppgifter till exempel för personer som inte har möjlighet att använda en e-tjänster. 

Husbolagslån.

Sakkunniga har särskilt pekat på betydelsen av ett heltäckande datainnehåll. Det positiva kreditupplysningsregistrets betydelse för bekämpningen av överskuldsättning grundar sig på att registret ger en rättvisande och heltäckande bild av personens ekonomiska ställning. Här kan det anses vara en betydande brist och ett behov av fortsatt utveckling att registret nu inte ska innehålla uppgifter om så kallade husbolagslån. Andelarna av husbolagslån per aktieägare utgör enligt utredning cirka 14 procent av hushållens totala skulder. 

Enligt utredning till ekonomiutskottet är avsikten att husbolagslån ska införas i kreditupplysningsregistret genom separata lagändringar i sinom tid när projektet för utveckling av bostadsdatasystemet möjliggör det. Detta har å andra sidan bedömts kunna fördröja införandet av uppgifter om husbolagslån i registret med flera år. Sakkunniga har också menat att det utifrån propositionen inte har övervägts några andra snabbare metoder för att inkludera husbolagslån. Vid utfrågningen lyfte de sakkunniga fram möjligheten att genomföra detta exempelvis genom att genom en lagändring utvidga anmälningsskyldigheten till byggföretag och husbolag som byggts 2010 eller senare.Men enligt utredning kan detta ge upphov till kostnadseffekter och frågor om datateknik och dataskydd. Det är fråga om en betydande utvidgning som också förutsätter en bedömning av vilka uppgifter om husbolagslån som är nödvändiga för att bedöma kreditvärdigheten hos enskilda personer som ansöker om kredit. 

Ekonomiutskottet anser det vara väsentligt både med tanke på bekämpningen av överskuldsättning och kreditgivarnas riskhantering att kreditupplysningsregistret innehåller heltäckande uppgifter om fysiska personers skulder som påverkar kreditvärdigheten. Ekonomiutskottet påskyndar bedömningen och genomförandet av de ändringar som krävs för att husbolagslån ska kunna införas i kreditupplysningsregistret. 

Lagutskottets utlåtande

Lagutskottet har lämnat utlåtande om propositionen (LaUU 20/2022 rdRP 22/2022 rd). Lagutskottet understöder inrättandet av ett positivt kreditupplysningsregister och anser att det är en viktig ytterligare metod för att bekämpa överskuldsättningen. Utskottet fokuserar i sitt utlåtande på bekämpning av överskuldsättningen, rättsskyddsfrågor och propositionens förhållande till kreditupplysningslagen. 

Utskottet identifierar vissa ändringsbehov av delvis teknisk natur som särskilt hänför sig till rättsskyddsfrågor och samordning av lagar och lagt fram förslag till ändringar i dessa. Ekonomiutskottet anser att förslagen är ändamålsenliga och granskar dem nedan i detaljmotiveringen. Lagutskottet har också fäst uppmärksamhet vid riskerna i samband med utlämnande av uppgifter och den registrerades rättsskydd samt vid de direkt tillämpliga bestämmelserna i dataskyddsförordningen. Lagutskottet har ansett att den föreslagna regleringen fyller sitt syfte med avseende på den registrerades rättsskydd. Ekonomiutskottet anser också att många av lagutskottets förslag till fortsatt utveckling av registret är motiverade, såsom att husbolagslån ska tas in i registret, att möjligheten att nyttja registeruppgifter i större utsträckning än vad som nu föreslås ska undersökas och att registrets syfte eventuellt ska utvidgas till att omfatta till exempel den ekonomiska rådgivningens och skuldrådgivningens lagstadgade uppgifter. 

Grundlagsutskottets utlåtande

Grundlagsutskottet har lämnat utlåtande om propositionen (GrUU 28/2022 rdRP 22/2022 rd). Utskottet analyserar bestämmelserna särskilt med avseende på skyddet för privatlivet enligt 10 § och egendomsskyddet enligt 15 § i grundlagen. Med avseende på 10 § 1 mom. i grundlagen har grundlagsutskottet ansett att det i princip räcker med att regleringen uppfyller kraven i EU:s allmänna dataskyddsförordning. Lagstiftaren bör vara restriktiv när det gäller att införa nationell speciallagstiftning. Sådan lagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger. 

Med beaktande av karaktären och konsekvenserna av den omfattande behandlingen av kredit- och inkomstuppgifter samt de risker som ansluter till denna behandling, kan en detaljerad och noggrant avgränsad reglering anses vara nödvändig och motiverad inom de ramar som den allmänna dataskyddsförordningen medger, står det i propositionen (s. 97—98). Grundlagsutskottet har inget att anmärka på ståndpunkten i propositionen till denna del. Ekonomiutskottet bör dock försäkra sig om att regleringen innehållsmässigt är förenlig med EU:s allmänna dataskyddsförordning. 

Grundlagsutskottet hänvisar i sitt utlåtande också till sin tidigare praxis i fråga om 15 § i grundlagen, där det har ansett att försök att hindra djup skuldsättning och att eliminera de negativa effekterna av den är med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna acceptabla grunder för att begränsa egendomsskyddet. Grundlagsutskottet anser att det positiva kreditupplysningsregistrets mål att förhindra överskuldsättning och trygga den finansiella stabiliteten också i detta regleringssammanhang kan anses godtagbara med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna. 

Bedömning av dataskyddsbestämmelserna

Lagförslag 1 i propositionen avser speciallagstiftning om behandling av personuppgifter, genom vilken det handlingsutrymme som EU:s allmänna dataskyddsförordning tillåter utnyttjas. Lagförslaget om det positiva kreditupplysningsregistret innebär dock en omfattande behandling av sekretessbelagda personuppgifter i ett centraliserat nytt myndighetsregister. Det rör sig om ett stort antal uppgifter om fysiska personers inkomster och skulder. Uppgifterna ger en bild av personens ekonomiska ställning. Personkreditupplysningar ska enligt förslaget också få lämnas ut i stora mängder för syften som anges i lag. De föreslagna bestämmelserna inskränker således skyddet för privatlivet och personuppgifterna. Behandlingen av personuppgifter i samband med det föreslagna positiva kreditupplysningsregistret medför på grund av behandlingens art och omfattning även betydande risker för fysiska personers rättigheter och friheter. Målet är att minska riskerna i anslutning till skyddet av personuppgifter genom detaljerade och noggrant avgränsade bestämmelser och till exempel med hjälp av dataanvändningstillstånd enligt lagförslaget. Propositionen går närmare in på regleringens förhållande till EU:s allmänna dataskyddsförordning och annan EU-rätt samt riskerna med behandlingen av personuppgifter och metoderna för att minska riskerna. 

Ekonomiutskottet anser det motiverat att lagförslaget utgår från att dataskyddsförordningen ska vara direkt tillämplig, framför allt beträffande den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar, den registrerades rättigheter samt tillsyn. Det nationella handlingsutrymmet kan utnyttjas till den del dataskyddsförordningen möjliggör det. I enlighet med grundlagsutskottets tolkningspraxis bör man dock förhålla sig restriktiv till handlingsutrymmet och begränsa det riskbaserat till de situationer där det är nödvändigt (särskilt GrUU 14/2018 rd och senare utlåtanden). 

Sakkunniga har delvis varit av olika åsikt om huruvida den föreslagna regleringen bör preciseras särskilt i fråga om den personuppgiftsansvariges och kreditgivarens ansvar. Ekonomiutskottet instämmer i förslagets utgångspunkt att bestämmelser om den personuppgiftsansvariges uppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen ska undvikas i den nationella lagen och att det inte kan föreskrivas om nya rättigheter för de registrerade i den nationella lagen. Det kan inte heller föreskrivas något annat om den personuppgiftsansvariges ansvar i nationell lag och den personuppgiftsansvariges ansvar kan inte överföras på någon annan. Enligt utredning till ekonomiutskottet har utgångspunkten för beredningen varit att den föreslagna registerregleringen inte avviker från andra motsvarande registreringssituationer och att den inte är förknippad med så stora risker att bestämmelserna om förfaranden enligt dataskyddsförordningen behöver anpassas. Utskottet ser det som motiverat att förslaget utgår från att bestämmelserna i dataskyddsförordningen inte behöver anpassas till den del det är fråga om uppgifter som anmälts till ett positivt kreditupplysningsregister och kontroll av att uppgifterna stämmer. Ekonomiutskottet hänvisar också till lagutskottets och grundlagsutskottets utlåtanden om det aktuella lagförslaget (LaUU 20/2022 rd och GrUU 28/2022 rd) och anser att den föreslagna lagstiftningen fyller sitt syfte. 

Sättet att genomföra registret och kostnaderna för det

Det är motiverat att de uppgifter som behövs för att bedöma kreditskötselförmågan finns tillgängliga på ett och samma ställe. Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen kan anses vara lämplig som personuppgiftsansvarig. Inkomstregisterenheten har också genom genomförandet av inkomstdatasystemet skaffat sig omfattande erfarenhet av att genomföra och ta i bruk ett omfattande informationssystem likt det positiva kreditupplysningsregistret samt av att kontinuerligt driva registret. 

De beräknade kostnaderna för att inrätta och driva registret har varit föremål för bedömningar i utskottet. I propositionen bedöms konsekvenserna för statsbudgeten. 

Inrättandet av registret medför engångskostnader på uppskattningsvis 44,1 miljoner euro för Skatteförvaltningen 2021—2024. När det gäller omkostnaderna har det preliminärt uppskattats att den årliga kostnadsnivån kommer att stiga i etapper och uppgå till sammanlagt cirka 16,15 miljoner euro från och med 2025. Dessutom medför genomförandet av den andra helhet som tas i bruk våren 2026 kostnader av engångsnatur på uppskattningsvis cirka 11,5 miljoner euro för åren 2023—2026. Utvidgningen ökar också de årliga omkostnaderna, som kommer vara uppe i 17,46 miljoner euro från och med slutet av 2025. De årliga omkostnaderna omfattar från och med 2025 personalutgifter som motsvarar sammanlagt 63 årsverken. 

Motsvarande krav på dataskydd och datasäkerhet ställs på många av myndigheternas datasystem. Kostnaderna för att inrätta det föreslagna registret ser ut att vara högre än kostnaderna för de flesta tidigare registerprojekt, eftersom de nya kraven i lagstiftningen om dataskydd och informationshantering beaktas redan när registret inrättas. Kostnaderna för inrättandet är också exceptionellt väl kända, eftersom arbetet med att utveckla registret delvis har inletts samtidigt som lagberedningen. 

En del av kostnaderna för registret kan på längre sikt täckas med inkomsterna. Användningen av registret vid kreditgivning ska vara avgiftsbelagd, och avsikten är att också kostnaderna för inrättandet ska beaktas i de avgifter som tas ut för kreditupplysningsrapporterna med en avskrivningstid på 10 år. Principen för de årliga kostnaderna för driften av registret är att kreditgivarna ska svara för en andel som motsvarar den andel av kostnaderna som orsakas av de tjänster som tillhandahålls kreditgivarna. Kreditgivarna väntas kunna försöka överföra sina höjda kostnader till kundprissättningen. Detta framhäver vikten av en kritisk bedömning av kostnaderna för registret, behovet av ett ändamålsenligt sätt att genomföra registret och av att undvika administrativ börda. 

Ekonomiutskottet riktar kritik mot den beräknade kostnadsnivån för systemet. Trots de höga kraven på dataskydd och informationshantering anser utskottet att det uppskattade behovet av årsverken är anmärkningsvärt stort. Detta understryks av att registret trots sin betydande uppgift och sitt betydande datainnehåll är en riktad och avgränsad funktion som ska inrättas i anslutning till Skatteförvaltningens Inkomstregisterenhet. Ekonomiutskottet betonar att frågan bör bedömas kritiskt i samband med rambesluten för statsfinanserna och beredningen av statsbudgeten, och förslagen om årsverken måste motiveras separat för varje tjänst som föreslås. Vad som är ett ändamålsenligt personalantal ska följas upp inte bara i budgetprocesserna utan också i resultatstyrningsprocessen. 

Sammanfattande synpunkter

Enligt utredning till ekonomiutskottet kan ett heltäckande positivt kreditupplysningsregister i bästa fall bekämpa utvecklingen av överskuldsättning genom flera mekanismer: skapa en helhetsbild av den sökandes ekonomiska ställning för kreditgivarna, ge forskare och beslutsfattare faktaunderlag om skuldsättning samt ge privatpersoner en klarare uppfattning av deras ekonomiska ställning. 

Sakkunniga har påpekat att kreditupplysningsregistret kan påverka tillgången till och prissättningen av krediter. Till följd av detta kan skillnaderna mellan kunderna accentueras jämfört med nuläget. Detta motsvarar å andra sidan också registrets syfte: den insyn som registret medför gör det lättare för kreditgivaren att bedöma den sökandes situation och förbättra förutsättningarna för riskhantering. Samtidigt är det viktigt att följa upp registrets inverkan på kreditgivningsprocesserna och deras kostnader för konsumenterna. 

Med tanke på registrets samhälleliga mål, kreditgivarna och gäldenärerna är det viktigt att registret förmedlar en heltäckande och aktuell bild av privatpersoners ekonomiska situation. Vid utvecklandet av systemet, uppföljningen av regleringen och framtida ändringar ska särskild uppmärksamhet fästas vid datainnehållets och registrets användningsändamål, möjligheterna att nyttja registeruppgifterna för forskning, den tekniska funktionen samt kostnaderna för registret. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister

18 §. Skyldighet att anmäla sig hos Inkomstregisterenheten.

Ekonomiutskottet föreslår att bestämmelserna i 19 § 7 mom. ändras och flyttas så att de blir ett nytt 2 mom. Bestämmelserna passar på grund av sitt sammanhang bättre in i 18 §, där det föreskrivs om skyldigheten att anmäla sig till Inkomstregisterenheten. Dessutom är det motiverat att precisera bestämmelserna för att det ska framgå på vilka grunder enheten fattar beslut om öppnande av förbindelser. Det nya 2 mom. får följande lydelse: 

Inkomstregisterenheten fattar beslut om att öppna förbindelser för anmälan av uppgifter till registret när enheten har fått tillräckliga uppgifter för konstaterande av anmälningsskyldigheten och öppnande av ett tekniskt gränssnitt.  

19 §. Anmälan av uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret.

Ekonomiutskottet föreslår att 7 mom. stryks på de grunder som anförs ovan i motiveringen till 18 §. 

21 §. Utlämnande av uppgifter till kreditgivare.

Ekonomiutskottet föreslår att 8 mom. stryks på de grunder som anförs ovan i motiveringen till 27 a §. 

27 a §. Kreditgivarens ansökan om att få tillgång till uppgifterna.

Lagförslaget innehåller inga bestämmelser om förfarandet för begäran om uppgifter, utan man bara hänvisar till det i propositionsmotiven (s. 75 och 76). För att garantera rättssäkerheten i förfarandet föreslår ekonomiutskottet att det till lagen fogas bestämmelser om ansökningsförfarandet som grundar sig på propositionsmotiven. Ekonomiutskottet föreslår därför att bestämmelserna om ansökan tas in i en ny 27 a § i lagförslag 1. På grund av saksammanhanget är det motiverat att i den nya paragrafen ta in också bestämmelserna i 21 § 8 mom. justerade, vilket innebär att 21 § 8 mom. kan strykas. Den nya 27 a § får följande lydelse: 

27 a § (Ny)Kreditgivarens ansökan om att få tillgång till uppgifterna En förutsättning för utlämnande av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret är ett beslut som utfärdas efter ansökan av kreditgivaren. Av ansökan ska framgå användningsändamålet för uppgifterna och vid behov andra rättsliga grunder för erhållande av uppgifter. Till ansökan ska fogas en utredning om hur skyddet av uppgifterna har ordnats och hur användningen av dem övervakas. Inkomstregisterenheten fattar ett beslut som ger kreditgivaren rätt att få uppgifter, när kreditgivaren har lagt fram en tillräcklig utredning om företaget och dess verksamhet, användningsändamålet för uppgifterna samt skyddet av uppgifterna och tillsynen över användningen av uppgifterna, om de lagstadgade förutsättningarna för kreditgivarens rätt att få uppgifter uppfylls. Inkomstregisterenheten har rätt att vägra ge ut uppgifter eller återkalla ett beslut, om de förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag eller någon annanstans i lag inte uppfylls. 

28 §. Tillsynsmyndigheter och uppmaning.

För tydlighetens skull föreslår ekonomiutskottet att ordet "eller" används i första meningen i 28 § 2 mom. i lagförslag 1 i stället för ordet "och". Dessutom föreslår utskottet att ordet "begära" i första meningen i 2 mom. i sammanhanget ersätts med ordet "uppmana" och att också paragrafrubriken ändras på motsvarande sätt. Dessutom föreslår utskottet att momentet preciseras med att bristerna ska avhjälpas "inom utsatt tid". Efter de nämnda justeringarna lyder paragrafen i sin helhet som följer: 

28 § Tillsynsmyndigheter och uppmaning Uppfyllandet av anmälningsplikten enligt 16, 19, 20 § och fullgörandet av anmälningsskyldigheten enligt 18 § övervakas av Finansinspektionen. När det gäller i 3 § i lagen om registrering av aktörer som bedriver indrivningsverksamhet (411/2018) avsedda aktörer som bedriver indrivningsverksamhet och i 2 § i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare avsedda kreditgivare och kreditförmedlare övervakas uppfyllandet av anmälningsplikten och fullgörandet av anmälningsskyldigheten dock av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Om Inkomstregisterenheten upptäcker brister i uppfyllandet av den anmälningsplikt som avses i 16, 19 och 20 § eller i fullgörandet av den anmälningsskyldighet som avses i 18 §, kan enheten uppmana den anmälningsskyldige i fråga att avhjälpa bristerna inom utsatt tid. Om den anmälningsskyldige trots uppmaning inte avhjälper bristerna, kan Inkomstregisterenheten lämna över ärendet till Finansinspektionen eller Regionförvaltningsverket i Södra Finland för inledande av tillsynsåtgärder. 

32 §. Bevaringstid för uppgifterna.

Ekonomiutskottet anser att det sista saldot av en engångskredit ska finnas kvar i registret tills krediten har betalats. Utskottet menar att paragrafen behöver preciseras så att tidpunkten för radering enligt 32 § 1 punkten tillämpas på de uppgifter om kreditens saldo som avses i 10 § 2 mom. 5 punkten. I annat fall kan det finnas en risk för att den sista uppgiften om kreditens saldo i vissa situationer kan raderas ur registret för tidigt. 

33 a §. Ändringssökande.

Enligt propositionsmotiven får förvaltningsbeslut som Inkomstregisterenheten fattar och som gäller öppnande av en förbindelse som behövs för anmälan av uppgifter till registret och rätten att få tillgång till uppgifter överklagas hos förvaltningsdomstolen i enlighet med lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Bestämmelserna i den lagen blir i princip tillämpliga vid sökande av ändring i förvaltningsärenden också utan en hänvisningsbestämmelse, men för att det ska vara klart att lagen är tillämplig på de beslut som avses i lagförslaget föreslår ekonomiutskottet en informativ hänvisningsbestämmelse som följer: 

33 a § Sökande av ändring Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

4. Lagen om ändring av kreditupplysningslagen

Ändringarna i kreditupplysningslagen i lagförslag 4 gäller samma paragrafer (1, 12 och 17 §) som en del av de ändringar i kreditupplysningslagen som trädde i kraft den 1 juni 2022.Ekonomiutskottet föreslår att bestämmelserna i lagförslag 4 uppdateras så att de motsvarar lag 331/2022 som trädde i kraft den 1 juni 2022 och att de ändringar som föreslås i propositionen tas in. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 och 3 i proposition RP 22/2022 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 4 i proposition RP 22/2022 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ett positivt kreditupplysningsregister 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Det positiva kreditupplysningsregistret och lagens syfte 
Denna lag innehåller bestämmelser om ett riksomfattande register med kreditupplysningar (det positiva kreditupplysningsregistret), som syftar till att säkerställa tillgången till kreditupplysningar för de ändamål som anges nedan, samt om skyldigheten att anmäla uppgifter till registret och om rätten att få uppgifter ur registret. 
Syftet med denna lag är att förebygga överskuldsättning genom att säkerställa att det särskilt vid bedömning av kreditvärdigheten vid kreditgivning finns tillgång till tillförlitliga kreditupplysningar och genom att förbättra fysiska personers möjligheter att hantera sin egen ekonomi. Syftet med lagen är dessutom att inom uppföljningen och övervakningen av den finansiella stabiliteten och kreditmarknaden främja tillgången på tillförlitliga uppgifter som beskriver kreditmarknaden. 
2 § 
Personuppgiftsansvarig 
Personuppgiftsansvarig för det positiva kreditupplysningsregistret är Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen. Inkomstregisterenheten och Skatteförvaltningen är dock gemensamt personuppgiftsansvariga när det gäller det tekniska underhållet av, funktionaliteten och informationssäkerheten hos och utvecklandet av det positiva kreditupplysningsregistrets informationssystem. Inkomstregisterenheten svarar för mottagandet, bevarandet och utlämnandet av personuppgifter och av kreditupplysningar och andra uppgifter som har samband med dem samt för den personuppgiftsansvariges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan den allmänna dataskyddsförordningen, föreskrivna övriga skyldigheter samt för tillgodoseendet av de registrerades rättigheter. 
Inkomstregisterenheten och Skatteförvaltningen sköter dessutom de övriga uppgifter som föreskrivs för dem i denna lag. 
3 § 
Sekretess 
Med undantag för den anmälningsskyldiges namn och företags- och organisationsnummer eller utländska organisationsnummer är de uppgifter som registrerats i det positiva kreditupplysningsregistret sekretessbelagda. På det positiva kreditupplysningsregistret tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen, dock så att uppgifter, med undantag för den anmälningsskyldiges namn och företags- och organisationsnummer eller utländska organisationsnummer, endast får lämnas ut ur det positiva kreditupplysningsregistret för de ändamål som anges i denna lag och för de ändamål som anges i 11 och 12 §, 26 § 3 mom. och 29 § 1 mom. 3 och 4 punkten i offentlighetslagen. 
Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen får Inkomstregisterenheten göra de anmälningsskyldigas namn och företags- och organisationsnummer eller utländska organisationsnummer allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät. Personuppgifter ska kunna sökas i ett elektroniskt datanät endast som enskild sökning. 
2 kap. 
Uppgifter som registreras i det positiva kreditupplysningsregistret 
4 § 
Uppgifter om fysiska personer 
Till det positiva kreditupplysningsregistret ska anmälas uppgifter om sådana fysiska personer som då de beviljas kredit är bosatta i Finland och har finsk personbeteckning. Till det positiva kreditupplysningsregistret får även anmälas uppgifter om sådana fysiska personer som då de beviljas kredit inte är bosatta i Finland om de har finsk personbeteckning och inkomster från Finland eller något annat särskilt band till Finland. 
5 § 
Identifierings- och kontaktuppgifter för fysiska personer 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras som identifieringsuppgifter för fysiska personer personbeteckningen och i de situationer som avses i 6 § 1 mom. 2 punkten företags- och organisationsnumret. 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras dessutom de uppgifter som avses i 13 § 1 mom. 1, 2, 16 och 20–22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) i fråga om sådana fysiska personer som getts finsk personbeteckning, samt ändringar i uppgifterna i fråga. 
Inkomstregisterenheten har rätt att uppdatera sina uppgifter utifrån befolkningsdatasystemet och att kontrollera fysiska personers personuppgifter i syfte att konstatera uppgifternas riktig-het. Inkomstregisterenheten har rätt att uppdatera och kontrollera de uppgifter i det positiva kreditupplysningsregistret som hänför sig till en fysisk persons näringsverksamhet utifrån uppgifterna i handelsregistret och företags- och organisationsdatasystemet. 
6 § 
Uppgifter om krediter 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i 7–15 § avsedda uppgifter om enligt avtal beviljade 
1) konsumentkrediter som omfattas av 7 eller 7 a kap. i konsumentskyddslagen (38/1978) samt krediter som enligt 7 kap. 1 § 2 och 3 mom. i den lagen kan jämställas med sådana krediter, 
2) krediter, betalningsuppskov eller andra motsvarande ekonomiska arrangemang som beviljats andra fysiska personer än konsumenter, om ränta eller andra kostnader tas ut för arrangemanget enligt vad som avtalats. 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 2 punkten registreras i det positiva kreditupplysningsregistret dock inte uppgifter om 
1) kreditavtal enligt vilka fysiska personer har rätt att i betalningsposter betala priset på en nyttighet som levereras fortlöpande under avtalsperioden, 
2) hyresavtal eller andra avtal som ger fysiska personer besittningen till en vara, om varans kontantpris och kreditkostnaderna enligt avtalsvillkoren ska betalas under hyresperioden eller om det framgår av villkoren att fysiska personer kan bli ägare till varan på annat sätt när avtalet löper ut. 
7 § 
Uppgifter som registreras som basuppgifter om krediten 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om krediter som enligt 6 § ska registreras i registret följande basuppgifter om krediten: 
1) den anmälningsskyldiges namn, det namn eller den bifirma som den anmälningsskyldige använder vid marknadsföringen samt företags- och organisationsnummer eller, om sådant saknas, utländskt organisationsnummer, 
2) kreditens nummer, 
3) uppgift om huruvida det är fråga om en kredit som den anmälningsskyldige lämnat i egenskap av kreditgivare eller en kredit som den anmälningsskyldige förmedlat i egenskap av förmedlare av person-till-person-lån, 
4) antalet gäldenärer, 
5) datum för ingående av kreditavtalet, 
6) uppgift om huruvida det är fråga om en engångskredit eller en fortlöpande kredit, 
7) uppgift om huruvida det är fråga om ett hyresavtal eller ett annat sådant avtal som ger konsumenten besittningen till en vara, om varans kontantpris och kreditkostnaderna enligt avtalsvillkoren ska betalas under hyresperioden eller om det framgår av villkoren att konsumenten kan bli ägare till varan på annat sätt när avtalet går ut (leasingavtal), 
8) kreditvalutan, 
9) i fråga om konsumentkrediter uppgift om huruvida det är fråga om en kredit som omfattas av 7 eller 7 a kap. i konsumentskyddslagen samt huruvida det är fråga om en sådan nyttighetsbunden kredit som avses i 7 kap. 7 § 3 punkten i den lagen, 
10) engångskostnader som ska betalas i samband med ingåendet av kreditavtalet, 
11) uppgift om att krediten har överförts samt mottagarens företags- och organisationsnummer, eller om sådant saknas, mottagarens namn och utländska organisationsnummer, 
12) uppgift om kreditavtalets upphörande och datum för detta. 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om engångskrediter utöver vad som föreskrivs i 1 mom. följande uppgifter: 
1) kreditens ändamål, 
2) amorteringssätt och amorteringsintervall, 
3) beviljat och lyft kreditbelopp, 
4) den sista förfallodagen enligt betalningsprogrammet, om den är känd. 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om fortlöpande krediter utöver vad som föreskrivs i 1 mom. följande uppgifter: 
1) kreditgräns, 
2) det kreditbelopp som lyfts kalenderdagen efter den månatliga förfallodagen eller, om en månatlig förfallodag saknas, månadens sista kalenderdag samt värderingsdagen för det kreditbelopp som lyfts. 
Inkomstregisterenheten har rätt att uppdatera och kontrollera uppgifterna i det positiva kreditupplysningsregistret om en anmälningsskyldig utifrån uppgifterna i handelsregistret och företags- och organisationsdatasystemet. 
8 § 
Ränteuppgifter 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om krediter som avses i 6 § följande uppgifter om räntan på krediten: 
1) den totala ränta som tas ut för krediten, 
2) räntemarginalen, 
3) grunden för bestämmande av räntan, 
4) räntebindningsperiodens längd, 
5) i fråga om konsumentkrediter den effektiva räntan för krediten vid tidpunkten för ingå-ende av kreditavtalet, 
6) datum när perioden med fast ränta löper ut och grunden för bestämmande av räntan efter det att perioden med fast ränta löpt ut, 
7) den nedre och övre gränsen för räntekorridoren, 
8) ett räntetak som baserar sig på ränteskyddet, 
9) datum när ränteskyddet upphör. 
 
9 § 
Uppgifter om säkerheter 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om krediter som avses i 6 § följande uppgifter som uppgifter om säkerheter: 
1) uppgift om huruvida det ställts en säkerhet för krediten, 
2) typen av säkerhet, 
3) borgensmannens personbeteckning. 
 
10 § 
Amorteringsuppgifter 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om krediter som avses i 6 § det datum då den i kreditavtalet överenskomna amorteringsfria perioden börjar och upphör. 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om engångskrediter utöver vad som föreskrivs i 1 mom. följande uppgifter: 
1) beloppet av den betalda amorteringen, 
2) beloppet av den betalda räntan, 
3) kreditkostnader som betalats utöver räntan, 
4) datum för den i 1–3 punkten avsedda betalningen, 
5) kreditens saldo efter amorteringen. 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om fortlöpande krediter utöver vad som föreskrivs i 1 mom. de uppgifter som avses i 2 mom. 2–4 punkten. 
11 § 
Uppgifter om leasingavtal 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 7–10 § registreras i det positiva kreditupplysnings-registret i fråga om leasingavtal endast de uppgifter som avses i 7 § 1 mom. samt dessutom följande uppgifter: 
1) datum då avtalsperioden börjar, om det avviker från den dag då kreditavtalet ingås, 
2) beloppet av den månatliga betalningsposten, 
3) beloppet av den ränta som ingår i den månatliga betalningsposten, 
4) beloppet av de kreditkostnader utöver räntan som ingår i den månatliga betalningsposten, 
5) beloppet av den avtalade slutliga köpesumman, om avtalet förutsätter inlösen. 
12 § 
Uppgifter om dröjsmål med betalningar 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras i fråga om krediter som avses i 6 § följande uppgifter om ett sådant dröjsmål med betalningen i anslutning till krediten som varat minst 60 dagar från förfallodagen: 
1) förfallodagen för en betalningspost, 
2) det obetalda beloppet av en betalningspost. 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras dessutom uppgifter om uppsägning av krediten och om uppsägningsdagen, om krediten på grund av dröjsmålet med betalning har förfallit till betalning i sin helhet. 
13 § 
Uppgifter om skuldsanering och företagssanering 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras även kredit- och gäldenärsspecifik upp-gift om att krediten omfattas av ett betalningsprogram enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) eller av ett saneringsprogram enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller att skuldsaneringen eller saneringsprogrammet har förfallit. 
14 § 
Inkomstuppgifter 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras de i det inkomstregister som avses i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) införda uppgifter som är nödvändiga vid beräkningen av en registrerads brutto- och nettoinkomster. 
Med nettoinkomst avses en betalning från vilken dragits av förskottsinnehållning eller käll-skatt, de obligatoriska försäkringspremier som avses i 96 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) till den del de inte ingår i förskottsinnehållningen, ersättningar som tas ut för naturaförmåner samt andra poster som dras av från betalningen. 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras även uppgift om de av gäldenärens inkomster som utretts för bedömningen av gäldenärens kreditvärdighet. 
15 § 
Frivilligt kreditförbud 
I det positiva kreditupplysningsregistret registreras uppgift om ett av en fysisk person anmält frivilligt kreditförbud som gäller för viss tid eller tills vidare. 
Av en anteckning om kreditförbud ska det framgå huruvida orsaken till anteckningen är en ökad risk för missbruk av personuppgifter, en omständighet som hänför sig till den fysiska personens ekonomihantering eller någon annan omständighet. 
Den fysiska personen kan när som helst förnya, uppdatera eller radera en anteckning om kreditförbud. 
Trots sekretessbestämmelserna får uppgift om ett frivilligt kreditförbud lämnas ut ur det positiva kreditupplysningsregistret till aktörer som bedriver kreditupplysningsverksamhet för registrering i det kreditupplysningsregister som avses i kreditupplysningslagen (527/2007) och för utlämnande av uppgifter ur registret vidare för ändamål som avses i 19 § i den lagen. Utlämnande av uppgifter förutsätter att den fysiska personen ger sitt samtycke till detta. Av samtycket ska det framgå att det har getts frivilligt och uttryckligen samt med vetskap om för vilka ändamål uppgifterna lämnas ut. Samtycket kan ges och när som helst återkallas via den e-tjänst som avses i 27 § eller genom att underrätta Inkomstregisterenheten om detta. Inkomstregisterenheten ska lämna underrättelse om återkallande av ett samtycke till dem av de aktörer som bedriver kreditupplysningsverksamhet till vilka uppgiften om kreditförbud har lämnats ut. 
Avgift tas inte ut för anteckning om kreditförbud, för avlägsnande av anteckningen eller för annan behandling av anteckningen. 
3 kap. 
Anmälningsplikt och anmälan av uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret 
16 § 
Anmälningsplikt 
Skyldiga att anmäla uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret i fråga om konsumentkrediter och därmed jämförbara krediter är följande näringsidkare (anmälningsskyldiga): 
1) tillsynsobjekt enligt 4 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen (878/2008) samt sådana i Finland etablerade filialer till utländska EES-tillsynsobjekt och utländska tillsynsobjekt enligt 4 § 5 mom. i den lagen som tillhandahåller tjänster i Finland utan att etablera filial, 
2) kreditgivare och kreditförmedlare som antecknats i det register som avses i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare (853/2016). 
Skyldiga att anmäla uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret är dessutom 
1) näringsidkare som avses i 1 mom., om de beviljar andra fysiska personer än konsumenter kredit, 
2) sådana andra i Finland eller en annan EES-stat etablerade näringsidkare än de som avses i 1 mom. som i syfte att få inkomst eller annan ekonomisk nytta yrkesmässigt lämnar kredit till andra fysiska personer än konsumenter, utom när näringsidkaren lämnar kredit i Finland endast sporadiskt eller endast för att finansiera anskaffning av de varor eller tjänster som näringsidkaren tillhandahåller, 
3) specialfinansieringsbolag som avses i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998). 
Anmälningsplikten gäller förutom de näringsidkare som avses i 1 och 2 mom. även andra näringsidkare till vilka kreditgivarens rättigheter till följd av ett kreditavtal som ska anmälas med stöd av 6 § har överförts. 
17 § 
Folkpensionsanstaltens anmälningsplikt 
Folkpensionsanstalten ska till det positiva kreditupplysningsregistret anmäla sådan borgens-fordran på studielån som avses i 38 § i lagen om studiestöd (65/1994). 
18 § 
Skyldighet att anmäla sig hos Inkomstregisterenheten 
En anmälningsskyldig ska senast en månad innan uppgifter börjar anmälas anmäla sig hos Inkomstregisterenheten som anmälningsskyldig enligt denna lag. Denna skyldighet gäller dock inte Folkpensionsanstalten. 
Utskottet föreslår en ändring Inkomstregisterenheten fattar beslut om att öppna förbindelser för anmälan av uppgifter till registret när enheten har fått tillräckliga uppgifter för konstaterande av anmälningsskyldigheten och öppnande av ett tekniskt gränssnitt. Slut på ändringsförslaget 
19 § 
Anmälan av uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret 
En anmälningsskyldig ska trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäl-ler erhållande av uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret anmäla de uppgifter som avses i 5 § 1 mom., 7–13 § och 14 § 4 mom. (uppgifter som omfattas av anmälningsplikten) samt ändringar av dessa, till den del den anmälningsskyldige får tillgång till uppgifterna genom skäliga åtgärder. Folkpensionsanstalten ska anmäla ovan avsedda uppgifter med undantag för de uppgifter som avses i 8, 11 och 12 §. 
I fråga om krediter som omfattas av ett betalningsprogram enligt 23 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner eller som omfattas av en skuldsanering som ingår i ett saneringsprogram som fastställts i enlighet med lagen om företagssanering anmäls dock endast de uppgifter som avses i 7 § 1 mom. och 9 och 13 §. 
De uppgifter som omfattas av anmälningsplikten ska anmälas med hjälp av ett tekniskt gränssnitt. 
Uppgifterna kan av grundad anledning anmälas också på något annat elektroniskt informationssäkert sätt. 
Anmälningar till det positiva kreditupplysningsregistret ska verifieras med en elektronisk underskrift eller på något annat godtagbart sätt. 
Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om gränssnitt som avses i 3 mom., om andra elektroniska informationssäkra sätt som avses i 4 mom. och om förfaranden för uppfyllande av anmälningsplikten. 
Utskottet föreslår en strykning Inkomstregisterenheten fattar beslut om att för en anmälningsskyldig öppna förbindelser för anmälan av uppgifter till registret. Slut på strykningsförslaget 
20 § 
Tidsfrist för anmälan av uppgifter 
De uppgifter som omfattas av anmälningsplikten ska anmälas senast den kalenderdag som följer på den dag då kreditavtalet ingicks. 
Sådana ändringar av de uppgifter som omfattas av anmälningsplikten som gjorts efter det att kreditavtalet ingicks ska anmälas senast den andra vardagen efter det att uppgifterna ändrats. Ändringar i de uppgifter som avses i 8 § 1 punkten ska dock anmälas senast när de uppgifter som avses i 10 § anmäls följande gång till registret. 
När en kredit drivs in i ett utsökningsförfarande enligt utsökningsbalken (705/2007) ska de uppgifter som avses i 2 mom. dock anmälas senast den andra vardagen efter det att medlen har redovisats till den anmälningsskyldige och denne har fått kännedom om vilken fordran redovisningen hänför sig till. 
4 kap. 
Utlämnande av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret 
21 § 
Utlämnande av uppgifter till kreditgivare 
För bedömning av en konsuments kreditvärdighet och för kontroll av att uppgifterna om en konsument är aktuella får trots sekretessbestämmelserna i 22 § avsedda uppgifter lämnas ut ur det positiva kreditupplysningsregistret till sådana näringsidkare som med stöd av konsumentskyddslagen är skyldiga att bedöma konsumentens kreditvärdighet eller att kontrollera att uppgifterna om konsumenten är aktuella. 
Trots sekretessbestämmelserna får i 22 § avsedda uppgifter dessutom lämnas ut ur registret till näringsidkare som avses i 16 § 1 och 2 mom. 
1) för bedömning av gäldenärens kreditvärdighet för ingående av ett kreditavtal eller för höjning av kreditbeloppet eller kreditgränsen i situationer som avses i 6 § 1 mom. 2 punkten, 
2) för bedömning av gäldenärens kreditvärdighet när denne ansöker om någon annan ändring i villkoren i situationer som avses i 1 mom. eller i 1 punkten i detta moment än höjning av kreditbeloppet eller kreditgränsen, om ändringen förutsätter bedömning av gäldenärens kreditvärdighet, 
3) för ställande eller godkännande av borgen eller tredjemanspant, om borgen eller pantsättningen ställs som säkerhet för betalning av den kredit som ska registreras i registret. 
Uppgifter som fåtts ur det positiva kreditupplysningsregistret får inte behandlas för andra ändamål än de i 1 och 2 mom. angivna ändamålen för vilka uppgifterna har lämnats ut ur registret. Kreditgivaren får dock lämna ut sådana uppgifter som kreditgivaren är i besittning av till statskontoret i samband med ansökan om ersättning enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) samt till borgensmannen och pantgivaren, om det är fråga om uppfyllande av informationsplikten enligt 12 och 14 § i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) eller om den registrerade har gett sitt samtycke till att uppgifterna lämnas ut till borgensmannen eller pantgivaren. 
Bestämmelserna i 1–3 mom. hindrar inte kreditgivaren från att använda uppgifter som finns i det positiva kreditupplysningsregistret om dennes kunder för att fullgöra sina i lag föreskrivna skyldigheter i samband med hanteringen av kreditrisker. 
Uppgifterna lämnas ut via ett tekniskt gränssnitt i form av en kreditupplysningsrapport. 
Uppgifterna kan av grundad anledning även lämnas ut på något annat elektroniskt informationssäkert sätt. 
Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om gränssnitt som avses i 5 mom. och om andra elektroniska informationssäkra sätt som avses i 6 mom. 
Utskottet föreslår en strykning Innan uppgifter börjar lämnas ut fattar Inkomstregisterenheten ett beslut om rätten att få uppgifter, av vilket framgår de uppgifter som ska lämnas ut och ändamålet med dem. Inkomstregisterenheten har rätt att vägra att ge ut uppgifter eller att återkalla ett beslut, om de förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag eller någon annanstans i lag inte uppfylls. Slut på strykningsförslaget 
22 § 
Uppgifter som lämnas till kreditgivare 
För de ändamål som anges i 21 § 1 och 2 mom. får följande uppdaterade basuppgifter lämnas ut ur det positiva kreditupplysningsregistret: 
1) en persons personbeteckning, 
2) det sammanlagda antalet kreditgivare som beviljat en person krediter och förmedlare av person-till-person-lån som förmedlat krediterna, 
3) det sammanlagda antalet krediter som en person har, 
4) det sammanlagda beloppet av den senast betalda amorteringen, räntorna och kostnaderna för en persons samtliga andra krediter i samma valuta än leasingavtal, 
5) det sammanlagda beloppet av den senast betalda månatliga betalningsposten för en persons samtliga leasingavtal i samma valuta, 
6) det sammanlagda antalet krediter där en person är borgensman. 
För de ändamål som avses i 21 § 1 och 2 mom. får följande uppdaterade kreditspecifika uppgifter lämnas ut ur det positiva kreditupplysningsregistret: 
1) uppgifter om huruvida det är fråga om en engångskredit eller en fortlöpande kredit samt om huruvida det är fråga om ett leasingavtal, 
2) datum för ingående av kreditavtalet, 
3) antalet gäldenärer, 
4) kreditvalutan, 
5) gäldenärens företags- och organisationsnummer samt firma, 
6) i fråga om engångskrediter kreditens ändamål, sista förfallodag enligt betalningsprogrammet, beviljat och lyft kreditbelopp, kreditens saldo efter amorteringen, kreditens amorteringsintervall samt, om krediten betalas i en post eller om den sista betalningsposten enligt kreditavtalet är betydligt större än den regelbundna betalningsposten, kreditens amorteringssätt, 
7) i fråga om fortlöpande krediter uppgift om den kreditgräns som beviljats, det senast lyfta beloppet och värderingsdagen för krediten, 
8) uppgift om huruvida det ställts en säkerhet för krediten samt typen av säkerhet, 
9) i fråga om leasingavtal det datum då avtalet börjar gälla, om detta avviker från det datum då kreditavtalet ingicks, samt den avtalade slutliga köpesumman, om avtalet förutsätter inlösen, 
10) start- och slutdatum för en amorteringsfri period, om högst ett år har förflutit från periodens slut, 
11) förfallodagen för en betalningspost som försenats med minst 60 dagar och beloppet av den obetalda betalningsposten samt uppgift om uppsägning av krediten, om krediten till följd av detta har förfallit till betalning i sin helhet, 
12) uppgift om att den registrerade har krävt att behandlingen av personuppgifter begränsas med stöd av artikel 18 i den allmänna dataskyddsförordningen. 
I fråga om krediter som omfattas av ett betalningsprogram enligt 23 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner eller av ett saneringsprogram som har fastställts enligt lagen om företagssanering får det trots sekretessbestämmelserna endast lämnas ut uppgifter som avses i 1 mom. 1–3 och 6 punkten och 2 mom. 5 och 12 punkten samt uppgift om att krediten omfattas av ett sådant program. 
För de ändamål som anges i 21 § 1 och 2 mom. får det ur det positiva kreditupplysningsregistret lämnas ut sådana uppgifter om brutto- och nettoinkomster som har beräknats enligt de uppgifter som mottagits ur inkomstregistret för de senaste 12 månaderna. 
För de ändamål som anges i 21 § 1 och 2 mom. får det ur det positiva kreditupplysningsregistret lämnas ut uppgift om ett i 15 § avsett frivilligt kreditförbud och om orsaken till anteckningen om förbudet. 
Om den person vars uppgifter begärs ur registret har avlidit, får trots sekretessbestämmelserna endast uppgift om personens död och dödsdagen lämnas ut ur registret. 
23 § 
Lämnande av uppgifter till fysiska personer 
Den som inhämtar uppgifter om en fysisk person ur det positiva kreditupplysningsregistret för att använda dem för ändamål som anges i 21 § 1 eller 2 mom., ska se till att den fysiska personen på förhand kan få information om användningen av uppgifterna och om ur vilket register uppgifterna inhämtas. 
Om en fysisk persons kreditansökan har avvisats på basis av uppgifter i det positiva kredit-upplysningsregistret, ska den som har inhämtat uppgifterna ur registret omedelbart efter be-slutet underrätta personen i fråga om att kreditupplysning använts och om vilket register upp-gifterna härstammar från. 
24 § 
Utlämnande av uppgifter till vissa myndigheter 
Inkomstregisterenheten får trots sekretessbestämmelserna ur det positiva kreditupplysningsregistret lämna ut nödvändiga uppgifter till myndigheter för följande ändamål: 
1) till Finlands Bank för skötseln av bankens uppgifter enligt 3 § 1 mom. och 2 mom. 3 och 4 punkten i lagen om Finlands Bank (214/1998), 
2) till Verket för finansiell stabilitet för skötseln av verkets uppgifter enligt 1 kap. 4 § 1 mom. 1, 2, 5, 6, 8 och 9 punkten i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014), 
3) till Finansinspektionen för skötseln av Finansinspektionens uppgifter enligt 3 § 1 mom., 2 mom. 1, 2 och 6 punkten samt 3 mom. 1, 2, 4, 5, 7, 8 och 12 punkten i lagen om Finansinspektionen, 
4) till konsumentombudsmannen för skötseln av konsumentombudsmannens lagstadgade tillsynsuppgifter, 
5) till Konkurrens- och konsumentverket för utredning av en konkurrensbegränsnings innehåll, ändamål och verkningar samt för utredning av konkurrensförhållandena och för bedömning av företagsförvärv som avses i 4 kap. i konkurrenslagen (948/2011) eller ett förfarande eller en struktur som avses i 4 a kap. i den lagen och dess verkningar och för utförande av uppgifter enligt 2 § 1 mom. 1 och 5 punkten i lagen om Konkurrens- och konsumentverket (661/2012). 
Inkomstregisterenheten får trots sekretessbestämmelserna även lämna ut uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret till Statistikcentralen för statistikföring. 
25 § 
Utlämnande av uppgifter när den registrerade kräver begränsning av behandlingen 
Uppgifterna får lämnas ut för de ändamål som anges i 21 och 24 § trots vad som i artikel 18.1 a i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs om den registrerades rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige begränsar sin behandling av personuppgifter, om den registrerade bestrider personuppgifternas korrekthet. 
26 § 
Utlämnande av logguppgifter 
Inkomstregisterenheten får trots sekretessbestämmelserna till en anmälningsskyldig och till en annan aktör, till vilken uppgifter med stöd av 21 och 24 § har lämnats ut, lämna ut logguppgifter som hänför sig till den anmälningsskyldiges eller aktörens behandling av uppgifter, om uppgifterna är nödvändiga för uppföljningen och övervakningen av den anmälningsskyldiges eller aktörens egen verksamhet. Innan logguppgifter lämnas ut får Inkomstregisterenheten kräva en redogörelse för på vilket sätt de uppgifter som lämnas ut kommer att användas och skyddas. 
27 § 
E-tjänsten för fysiska personer 
En fysisk person har rätt att via registrets e-tjänst se de uppgifter om sig själv som registrerats i det positiva kreditupplysningsregistret samt att få information om de mottagare som den registrerades kreditupplysningar har lämnats ut till med stöd av 21 § samt information om de uppgifter som lämnats ut ur registret med stöd av 22 §. 
En fysisk person har i fråga om sitt eget borgensansvar rätt att i e-tjänsten endast se följande uppgifter om huvudskulden som registrerats i det positiva kreditupplysningsregistret: 
1) den anmälningsskyldiges namn och företags- och organisationsnummer samt det namn eller den bifirma som den anmälningsskyldige använder vid marknadsföringen, 
2) gäldenärens namn, 
3) uppgift om huruvida det är fråga om en engångskredit eller en fortlöpande kredit samt om huruvida det är fråga om ett leasingavtal, 
4) i fråga om engångskrediter kreditens saldo efter amorteringen och sista förfallodagen enligt betalningsprogrammet, 
5) i fråga om fortlöpande krediter det belopp som använts av krediten och värderingsdagen för krediten. 
En fysisk person kan via e-tjänsten även göra, uppdatera och radera en i 15 § avsedd anteckning om frivilligt kreditförbud. 
E-tjänsten får användas avgiftsfritt av en fysisk person. 
Utskottet föreslår en ändring 27 a § (Ny) Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Kreditgivarens ansökan om att få tillgång till uppgifterna Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring En förutsättning för utlämnande av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret är ett beslut som utfärdas efter ansökan av kreditgivaren. Av ansökan ska framgå användningsändamålet för uppgifterna och vid behov andra rättsliga grunder för erhållande av uppgifter. Till ansökan ska fogas en utredning om hur skyddet av uppgifterna har ordnats och hur användningen av dem övervakas.  Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Inkomstregisterenheten fattar ett beslut som ger kreditgivaren rätt att få uppgifter, när kreditgivaren har lagt fram en tillräcklig utredning om företaget och dess verksamhet, användningsändamålet för uppgifterna samt skyddet av uppgifterna och tillsynen över användningen av uppgifterna, om de lagstadgade förutsättningarna för kreditgivarens rätt att få uppgifter uppfylls. Inkomstregisterenheten har rätt att vägra ge ut uppgifter eller återkalla ett beslut, om de förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag eller någon annanstans i lag inte uppfylls. Slut på ändringsförslaget 
5 kap. 
Tillsyn 
28 § 
Tillsynsmyndigheter och Utskottet föreslår en ändring uppmaning Slut på ändringsförslaget 
Uppfyllandet av anmälningsplikten enligt 16, 19, 20 § och fullgörandet av anmälningsskyldigheten enligt 18 § övervakas av Finansinspektionen. När det gäller i 3 § i lagen om registrering av aktörer som bedriver indrivningsverksamhet (411/2018) avsedda aktörer som bedriver indrivningsverksamhet och i 2 § i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare avsedda kreditgivare och kreditförmedlare övervakas uppfyllandet av anmälningsplikten och fullgörandet av anmälningsskyldigheten dock av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. 
Om Inkomstregisterenheten upptäcker brister i uppfyllandet av den anmälningsplikt som avses i 16, 19 och 20 § Utskottet föreslår en ändring eller Slut på ändringsförslaget i fullgörandet av den anmälningsskyldighet som avses i 18 §, kan enheten Utskottet föreslår en ändring uppmana Slut på ändringsförslaget den anmälningsskyldige i fråga Utskottet föreslår en ändring att avhjälpa bristerna inom utsatt tid Slut på ändringsförslaget. Om den anmälningsskyldige trots uppmaning inte avhjälper bristerna, kan Inkomstregisterenheten lämna över ärendet till Finansinspektionen eller Regionförvaltningsverket i Södra Finland för inledande av tillsynsåtgärder. 
29 § 
Tillsynsmyndighetens och Inkomstregisterenhetens rätt att få uppgifter 
Finansinspektionen och Regionförvaltningsverket i Södra Finland har trots sekretessbestämmelserna rätt att av anmälningsskyldiga och Inkomstregisterenheten få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen över att anmälningsplikten enligt 16, 19 och 20 § uppfylls och anmälningsskyldigheten enligt 18 § fullgörs. Inkomstregisterenheten har rätt att lämna ut uppgifter på eget initiativ eller på begäran. 
Finansinspektionen och Regionförvaltningsverket i Södra Finland har trots sekretessbestämmelserna rätt att till Inkomstregisterenheten på eget initiativ eller på begäran lämna ut de uppgifter som är nödvändiga för att utreda ett tillsynsärende som hänför sig till uppfyllandet av den anmälningsplikt som avses i 16, 19 och 20 § och till fullgörandet av den anmälningsskyldighet som avses i 18 §. 
30 § 
Vite 
Om en anmälningsskyldig försummar sin anmälningsplikt enligt 16, 19 eller 20 § eller sin anmälningsskyldighet enligt 18 § eller sin skyldighet enligt 29 § att lämna uppgifter och försummelsen inte är ringa, kan tillsynsmyndigheten vid vite ålägga den anmälningsskyldige att uppfylla sin plikt eller fullgöra sin skyldighet. Vite kan, om det föreligger särskilda skäl, även föreläggas en person som är anställd hos den anmälningsskyldige, eller någon annan som handlar för den anmälningsskyldiges räkning. 
Vitet döms ut av tillsynsmyndigheten. 
6 kap. 
Särskilda bestämmelser 
31 § 
Avgifter som tas ut för uppgifterna 
Inkomstregisterenheten har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som anmäls till det positiva kreditupplysningsregistret. 
De i 24 och 28 § nämnda myndigheterna har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som avses i denna lag. 
För utlämnande av uppgifter ur det positiva kreditupplysningsregistret till en aktör som avses i 21 § tas det ut en avgift. Bestämmelser om grunderna för avgifter finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
32 § 
Bevaringstid för uppgifterna 
De uppgifter som registrerats i det positiva kreditupplysningsregistret avförs ur registret enligt följande: 
1) i fråga om engångskrediter de uppgifter som avses i 7–9 och 11 § samt 10 § 1 mom.Utskottet föreslår en ändring , 10 § 2 mom. 5 punkten Slut på ändringsförslaget och 14 § 4 mom. två år efter det att krediten i sin helhet har betalats, 
2) i fråga om fortlöpande krediter de uppgifter som avses i 7–9 § samt 10 § 1 mom. och 14 § 4 mom. två år efter det att kreditavtalet har löpt ut, 
3) de uppgifter som avses i 10 § Utskottet föreslår en ändring 2 mom. 1—4 punkten Slut på ändringsförslaget och 3 mom. samt 14 § 1 mom. två år efter att de registrerats i registret, 
4) de uppgifter om dröjsmål med betalningen som avses i 12 §, när uppgiften om att dröjsmål med betalningen inte längre föreligger har överförts till registret, och uppgiften om uppsägning, när en kredit som sagts upp har betalats i sin helhet, 
5) de uppgifter som avses i 13 §, när betalningsprogrammet eller saneringsprogrammet har upphört eller förfallit, 
6) information om vilka uppgifter som lämnats ut med stöd av 15 och 21 § fem år efter den tidpunkt då uppgifterna lämnades ut, 
7) andra i 15 § avsedda uppgifter än information om vilka uppgifter som lämnats ut, när anteckningen om frivilligt kreditförbud har avförts, 
8) uppgift om att den registrerade har krävt att behandlingen av personuppgifter begränsas med stöd av artikel 18.1 i den allmänna dataskyddsförordningen eller att dataombudsmannen har utfärdat ett föreläggande om begränsning av behandlingen, när det inte längre är nödvändigt att begränsa behandlingen. 
33 § 
Bemyndigande att utfärda förordning 
Närmare bestämmelser om de tekniska och innehållsmässiga detaljerna i fråga om de i 7–15 § avsedda uppgifter som registreras i det positiva kreditupplysningsregistret samt i fråga om de uppgifter som anmäls till registret med stöd av 19 § 1 och 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Utskottet föreslår en ändring 33 a § (Ny) Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Sökande av ändring Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Slut på ändringsförslaget 
34 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 6 § 1 mom. 2 punkten, 16 § 2 mom. och 19 § 4 mom. träder dock i kraft först den 1 december 2025 och bestämmelserna i 21 § 2 mom. 1 punkten och 6 mom. träder i kraft först den 1 april 2026. 
Bestämmelserna i 16 § 1 och 3 mom., 17 och 18 §, 19 § 1–3 mom., 20 § och 5 kap. tillämpas först från och med den 1 februari 2024 och bestämmelserna i 15 § och i 4 kap. först från och med den 1 april 2024. 
En i denna lag avsedd anmälningsskyldig som beviljar i 6 § 1 mom. 1 punkten avsedda krediter ska anmäla sig hos Inkomstregisterenheten som anmälningsskyldig kreditgivare med stöd av denna lag tidigast den 2 oktober 2023 och senast den 30 november 2023, och en anmälningsskyldig som beviljar i 6 § 1 mom. 2 punkten avsedda krediter tidigast den 1 augusti 2025 och senast den 31 oktober 2025. 
En i denna lag avsedd anmälningsskyldig ska till det positiva kreditupplysningsregistret anmäla uppgifter som omfattas av anmälningsplikten om i 6 § 1 mom. 1 punkten avsedda gällande kreditavtal tidigast den 1 februari 2024 och senast den 31 mars 2024, och om i 6 § 1 mom. 2 punkten avsedda kreditavtal tidigast den 1 december 2025 och senast den 31 mars 2026, till den del uppgifterna är tillgängliga för den anmälningsskyldige genom skäliga åtgärder.] 
[Skatteförvaltningen får meddela de anmälningsskyldiga närmare föreskrifter om tidtabellen för anmälan av de uppgifter som avses i 4 mom. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 7 kap. 14 § och 7 a kap. 11 § i konsumentskyddslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i konsumentskyddslagen (38/1978) 7 kap. 14 § 1 mom. och 7 a kap. 11 § 1 mom., sådana de lyder, 7 kap. 14 § 1 mom. i lag 207/2013 och 7 a kap. 11 § 1 mom. i lag 851/2016, som följer: 
7 kap. 
Konsumentkrediter 
14 § 
Skyldighet att bedöma en konsuments kreditvärdighet 
Innan ett kreditavtal ingås ska kreditgivaren bedöma om konsumenten har förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter enligt kreditavtalet (konsumentens kreditvärdighet). Bedömningen ska grundas på tillräckliga kreditupplysningsregisteruppgifter och andra uppgifter om konsumentens inkomster och övriga ekonomiska omständigheter. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7 a kap. 
Konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom 
11 § 
Skyldighet att bedöma en konsuments kreditvärdighet 
Innan ett kreditavtal ingås ska kreditgivaren noggrant bedöma konsumentens kreditvärdighet. Bedömningen ska grundas på behövliga, tillräckliga och proportionella kreditupplysningsregisteruppgifter och andra uppgifter om konsumentens inkomster och utgifter samt övriga ekonomiska förhållanden. Uppgifternas riktighet ska kontrolleras på behörigt sätt. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om inkomstdatasystemet 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) en ny 13 a § som följer: 
13 a § 
Utlämnande av uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret 
Trots sekretessbestämmelserna får följande uppgifter för säkerställande av deras riktighet samt för utförande av i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister ( / ) avsedda uppgifter lämnas ut ur inkomstdatasystemet till det positiva kreditupplysningsregistret som Inkomstregisterenheten förvaltar: 
1) uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 1 och 2 punkten, 
2) uppgifter som är nödvändiga för beräkning av de brutto- och nettoinkomster som avses i 14 § 1 och 2 mom. i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av kreditupplysningslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kreditupplysningslagen (527/2007) Utskottet föreslår en ändring 12 § 1 mom. 2 punkten och 17 § 1 mom. 4 punkten, sådana de lyder i lag 331/2022, och Slut på ändringsförslaget 
fogas till 1 §Utskottet föreslår en ändring , sådan den lyder i lag 331/2022, ett nytt 2 mom. Slut på ändringsförslaget som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om kreditupplysningar som registreras i det positiva kreditupplysningsregistret och om annan behandling av dem finns i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister ( / ). Bestämmelserna i 2 kap. i denna lag tillämpas dock även på behandlingen av uppgifter som erhållits ur det positiva kreditupplysningsregistret. 
12 § 
Identifieringsuppgifter och uppgifter om handlingsbehörighet 
I ett kreditupplysningsregister får om fysiska personer registreras Utskottet föreslår en ändring nödvändiga identifieringsuppgifter samt Slut på ändringsförslaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utskottet föreslår en ändring 2 Slut på ändringsförslaget) sådana uppgifter om kreditförbud som de registrerade själva har lämnat eller som den som bedriver kreditupplysningsverksamhet har tagit emot ur det positiva kreditupplysningsregistret. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17 § 
Lagringstider för identifieringsuppgifter och uppgifter om handlingsbehörighet 
Identifieringsuppgifter och uppgifter om handlingsbehörighet Utskottet föreslår en ändring som gäller en fysisk person ska Slut på ändringsförslaget avföras ur Utskottet föreslår en ändring kreditupplysningsregistret Slut på ändringsförslaget som följer: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) av en fysisk person anmält kreditförbud så snart personen begär detta eller så snart informationen om att kreditförbudet har avförts har förmedlats från det positiva kreditupplysningsregistret. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 21.6.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Sanni Grahn-Laasonen saml 
 
vice ordförande 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Mari Holopainen gröna 
 
medlem 
Hannu Hoskonen cent 
 
medlem 
Pia Kauma saml 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Raimo Piirainen sd 
 
medlem 
Sakari Puisto saf 
 
medlem 
Janne Sankelo saml 
 
medlem 
Veikko Vallin saf 
 
medlem 
Tuula Väätäinen sd 
 
medlem 
Johannes Yrttiaho vänst. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Lauri Tenhunen.