Bakgrund och mål

I propositionen föreslås bestämmelser om skyldigheten för den som beviljar stöd av mindre betydelse att lämna uppgifter om stödet till det centrala registret på unionsnivå. Enligt förslaget svarar den som beviljar stöd också för att uppgifterna om stöd av mindre betydelse bevaras samt för att de enskilda villkoren för stöden uppfylls, såsom rapporteringsskyldigheter samt övervakningsskyldigheter som gäller stödets maximibelopp. Registreringsskyldigheten börjar tillämpas den 1 januari 2026. Syftet med den föreslagna regleringen är att säkerställa att beviljandet av stöd av mindre betydelse kan fortsätta i Finland efter 2025.  

Förslagen baserar sig på kommissionens förordningar om stöd av mindre betydelse (allmänna de minimis-förordningen (EU) 2023/2831 och SGEI de minimis-förordningen (EU) 2023/283) som reviderades 2023.  

Bestämmelser om skyldigheten att registrera och övervaka stöd av mindre betydelse föreslås i den nya 2 b § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. Dessutom görs det i punktskattelagen, lagen om punktskatt på läskedrycker och lagen om accis på vissa dryckesförpackningar samt lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter behövliga kompletteringar och preciseringar för att fullgöra skyldigheterna att övervaka och rapportera stöd av mindre betydelse. Vidare föreslås det en teknisk ändring i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. 

Ekonomiutskottet anser att förslaget är motiverat och fäster särskild uppmärksamhet vid följande: 

Bedömning av de viktigaste förslagen

Med stöd av mindre betydelse, det vill säga de minimis-stöd, avses offentligt stöd som beviljas ett enskilt företag och vars totala belopp inte överstiger 300 000 euro under en treårsperiod. Med SGEI de minimis-stöd avses i sin tur offentligt stöd av mindre betydelse som beviljas för sådant allmänt ekonomiskt intresse som avses i artikel 106 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen har fastställt att så små stöd inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna och inte snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Till skillnad från den allmänna regeln behöver stöd av mindre betydelse inte anmälas på förhand till kommissionen.  

Den tidigare EU-lagstiftningen om stöd av mindre betydelse förutsatte inte att stöd av mindre betydelse anmäls till ett register. I Finland finns det inte heller något nationellt register över alla stöd av mindre betydelse som beviljats i Finland, utan maximibeloppen för de företagsspecifika stöden har följts upp på basis av uppgifter från de företag som tagit emot stöd. Ekonomiutskottet anser att förslaget om att aktörer som beviljar stöd av mindre betydelse ska föra in stöden i EU:s centrala register på det sätt som den nya EU-regleringen förutsätter är motiverat. På så sätt kan Finland fullgöra de skyldigheter enligt EU-lagstiftningen som gäller registrering av stöd av mindre betydelse och övervakning av stödens maximibelopp och som blir tillämpliga den 1 januari 2026. Vidare effektiviserar förslaget övervakningen av maximibeloppen för stöd av mindre betydelse och gör uppföljningen mer transparent än tidigare.  

Enligt propositionen är Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret den behöriga myndighet som förutsätts i EU-förordningarna om stöd av mindre betydelse och sköter förvaltningen i Finland av administratörerna av det centrala registret på unionsnivå. Utvecklings- och förvaltningscentret har dessutom till uppgift att vara registrets tekniska stöd och kontaktpunkt mellan Europeiska kommissionen och de finländska administratörerna av registret. Dess uppgifter omfattar dock inte rådgivning eller handledning till slutanvändarna. Inom statsförvaltningen ges rådgivning i första hand av den aktör som styr respektive stödmyndighet. Andra offentliga aktörer, såsom kommuner och välfärdsområden samt sammanslutningar av dem, ska ordna sin rådgivning själv. Utskottet anser att förslaget är motiverat särskilt med beaktande av den snäva tidsplanen för den föreslagna regleringen och regeringens riktlinje om att Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets nya uppgifter sköts inom ramen för de befintliga resurserna. Samtidigt fäster utskottet uppmärksamhet vid ett sakkunnigyttrande enligt vilket Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret skulle behöva en tilläggsresurs på två årsverken för att kunna sköta uppgiften. 

Skyldigheterna i anslutning till registrering av stöd kommer att öka den administrativa bördan och kostnaderna för dem som beviljar stöd. Stöd av mindre betydelse beviljas i stor utsträckning i Finland på olika nivåer inom den offentliga förvaltningen. Enligt propositionen fattas årligen tiotusentals enskilda stödbeslut. Till exempel är många av de bidrag, investeringsstöd, lån och borgen som beviljas av Business Finland, Finnvera, NTM-centralerna och kommunerna stöd av mindre betydelse.  

I ett sakkunnigyttrande till utskottet fäster man särskild uppmärksamhet vid kommunernas administrativa börda och kostnader samt konstaterar att stöd av mindre betydelse är det vanligaste sättet för kommunerna att bevilja stöd för ekonomisk verksamhet. Kommunernas beslut om stöd av mindre betydelse har ökat ytterligare till följd av den arbets- och näringsreform som trädde i kraft vid ingången av 2025, eftersom bland annat beviljandet av startpeng och lönesubvention överfördes till kommunerna. I sakkunnigyttrandet betonas vikten av att registret är lätt att använda, att rapporteringen är tydlig och så enkel som möjligt samt att handledningen och rådgivningen sker nära stödmyndigheten för att dämpa den administrativa bördan och kostnaderna för dem som beviljar stöd. Dessutom anses det viktigt att det i EU:s centrala register finns ett tekniskt gränssnitt (s.k. API-gränssnitt) som stödmyndigheterna kan använda för att automatiskt föra in uppgifter ur sina egna register. Ekonomiutskottet konstaterar att man i fortsättningen bör sträva efter att göra EU:s centrala register och dess egenskaper i anslutning till den nationella användningen tydligare och lättare så att stödmyndigheternas administrativa börda och kostnader för skyldigheterna enligt förordningen blir så små som möjligt.  

Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen och dess ikraftträdande utan dröjsmål är nödvändiga för att beviljandet av stöd av mindre betydelse ska kunna fortsätta utan avbrott efter 2025. Detta är av central betydelse för att företagsverksamhet ska kunna vara förutsägbart och verksamheten smidig. Vidare effektiviserar det EU-omfattande registreringskravet övervakningen av anhopning av stöd av mindre betydelse och förebygger snedvridning av konkurrensen till följd av missbruk av stöd samt skadliga konsekvenser för den inre marknaden.