Ekonomiutskottet anser att propositionen i huvudsak är motiverad och fyller sitt syfte och tillstyrker därför propositionen, men med några små ändringar i två av lagförslagen som behandlas närmare nedan.
Det viktigaste innehållet i och syftena med propositionen.
I propositionen föreslås det att det stiftas en ny lag om kundinformationssystemet för företagstjänster som ersätter den gällande lagen med samma namn. I den föreslagna lagen föreskrivs det förutom om kundinformationssystemet också om det kunddatalager som hör till systemet och om behandlingen av uppgifter i systemet.
Den gällande regleringen möjliggör inte i sin nuvarande form informationsutbyte mellan aktörerna i den utsträckning som har konstaterats behövas. Den manuella behandlingen av uppgifterna möjliggör inte heller analys av kundgrupper eller inriktning av tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt. Ekonomiutskottet anser att det är viktigt att det nya datalagret kan utnyttjas för dessa ändamål och uppgifterna dessutom också kan användas på annat sätt — eventuellt på företagsekonomiska grunder — till den del bestämmelserna om integritetsskydd, skydd för personuppgifter och handlingars offentlighet möjliggör detta.
Ekonomiutskottet anser att den föreslagna lagen främjar målet med smidigare processer inom den offentliga förvaltningen både regionalt och på det riksomfattande planet. Man försöker ordna ärendeprocessen i fråga om företagstjänsterna så att en uppgift när den lämnas till en myndighet samtidigt också blir tillgänglig för övriga myndigheter. De föreslagna bestämmelserna kan också förväntas bidra till att utveckla riskhanteringen i anslutning till beviljande och utbetalning av företagsstöd.
Datalagret.
I enlighet med det föreslagna tekniska genomförandesättet ska kunduppgifter inte längre förmedlas genom systemet på basis av enskilda förfrågningar, utan kunduppgifterna registreras i ett gemensamt kunddatalager där de genom en teknisk anslutning finns tillgängliga för användarna. Genom möjligheten till gemensamt utnyttjande av datalagren eftersträvas en snabbare och smidigare ärendehantering och en snabbare handläggning av ansökningar. Enligt uppgift till ekonomiutskottet möjliggör det föreslagna kundinformationssystemet att produktionen av företagstjänster blir mer kostnadseffektiv och bättre beaktar användarnas behov. Det gemensamma systemet väntas också förenhetliga myndigheternas praxis och på så sätt förbättra beslutens förutsägbarhet.
Till den del det i 7 § 2 mom. 3 punkten i lagförslag 1 föreslås bestämmelser om registrering i informationssystemet av sådana uppgifter om ansvariga personer vid ett företag som antecknats i kreditupplysningsregistret, konkurs- och företagssaneringsregistret, utsökningsregistret och näringsförbudsregistret påpekar utskottet att uppgifterna i fråga inte får lagras längre än den tid de får lagras i de ursprungliga registren.
Uppgifternas riktighet.
Centraliseringen av uppgifterna till ett datalager för gemensam användning kommer sannolikt att medföra betydande synergifördelar. T.ex. kommer uppdateringar av uppgifterna att vara till nytta också för andra än den som skött uppdateringen. När uppgifterna samlas i en enda databas betyder detta emellertid också att eventuella fel sprids och upprepas hos flera myndigheter. Den som uppgifterna gäller måste således också själv kunna påverka korrigeringar och avföringar av anteckningarna, och det måste synas i systemets logg om någon tittat på uppgifterna. Företagen måste garanteras rätt att få information om behandlingen av uppgifter om dem, bl.a. för att kunna utreda eventuella dataläckor. Eftersom det handlar om ett omfattande informationssystem och det finns många som behandlar och tar emot uppgifterna, måste också definitionen av registeransvariga och ansvaret för att behandlingen av uppgifter står i samklang med lagen samt ansvaret för uppgiftsfördelningen beaktas. Det väsentliga här är att man tryggar de registrerades rättigheter bl.a. genom information om behandlingen av personuppgifter och rätt att granska uppgifter. Dessutom ska möjligheten att korrigera eventuell felaktig information säkerställas.
Dataskydd.
Den tekniska lösning som föreslås i propositionen får inte leda till obehörig användning av uppgifter. Särskilt i fråga om affärshemligheter och finansiella arrangemang är kravet på konfidentialitet och tillförlitlighet högre än normalt. Endast särskilt angivna personer ska kunna titta på uppgifter i systemet, och det ska vara möjligt bara i sådana fall när det är nödvändigt av något lagstadgat eller särskilt angivet ändamål som företaget har kännedom om. Behandlingen av personuppgifter ska vara motiverad i sak och svara mot ett behov hos myndigheterna. Enligt uppgift till ekonomiutskottet ska de aktörer som registrerar uppgifter i systemet ansvara för att fastställa om en uppgift är offentlig eller sekretessbelagd samt sköta klassificeringen av informationen när den lagras. Genom förfarandena för beviljande och övervakning av användarrättigheter kan man minska datasäkerhetsriskerna och säkerställa att de sekretessbelagda uppgifterna inte hamnar i fel händer utan stannar hos dem som har rätt till dem.
Servicekanalen.
Ekonomiutskottet håller med de sakkunniga om att det reviderade kundinformationssystemet ska utgöra en del av det nationella servicesystemet. I enlighet med den lag som gäller servicekanalens stödtjänster ska kundinformationssystemet utnyttja de stödtjänster som anges i lagen t.ex. när det gäller identifiering, meddelandeförmedling och behörighetstjänst.
Den fortsatta beredningen av bestämmelserna.
I propositionen sägs det att de ändringar som landskapsreformen och den lag om utveckling av regioner samt tillväxttjänster som kommer att utfärdas kräver i de nu aktuella bestämmelserna ska behandlas i samband med de propositionerna. Den nu aktuella reformen skapar en grund för det kommande utvecklingsarbetet. Ekonomiutskottet framhåller att man i dessa författningar särskilt ska beakta utlämnandet av kunduppgifter och utbytet av information mellan privata och offentliga serviceproducenter. Det är viktigt, menar utskottet, att det inte råder någon rättslig oklarhet om dessa frågor i de fall när den som tar emot, behandlar eller lämnar ut uppgifter är en privat aktör som sköter myndighetsuppgifter.