Regeringen föreslår ändringar i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag. Ersättningen för stängning till små företag och kostnadsstödet för företag inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen ändras. Ersättningen för stängning ska kompensera de skador som bestämmelserna om stängning och förbuden mot offentliga tillställningar i anslutning till hanteringen av covid-19-pandemin orsakar företagsverksamheten. Kostnadsstödet kompenserar de lindrigare begränsningarnas negativa konsekvenser för de verksamhetsområden och företag som drabbas av begränsningarna. Syftet med propositionen är att stödja kontinuiteten i företagens verksamhet i den svåra situation som uppstått till följd av pandemin. 

Ekonomiutskottet tillstyrker den föreslagna regleringen med ändringar. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner två uttalanden, med följande kommentarer. 

Ekonomiutskottet har tagit ställning till de företagsstöd som föreskrivits på grund av coronapandemin i samband med flera tidigare lagförslag (bland annat EkUB 18/2021 rd — RP 97/2021 rd, EkUB 15/2021 rd — RP 79/2021 rd och EkUB 7/2021 rd — RP 38/2021 rd, senast i december 2021 (EkUB 33/2021 rd — RP 207/2021 rd). 

Utskottet har ansett att det med tanke på marknadens funktion under normala förhållanden är viktigt att lagstiftningsåtgärderna ingriper så lite som möjligt i utgångspunkten att företagen ska ha jämlika konkurrensförutsättningar. Coronapandemin och de begränsningar som föreskrivits med anledning av den har dock drabbat näringsverksamheten på väldigt olika sätt, och därför är det motiverat att också offentligt finansierade stöd på motsvarande sätt varierar beroende på hur mycket affärsverksamheten har störts. Stödsystemet bör så noggrant och rättvist som möjligt inriktas på att korrigera de ekonomiska skador som coronaepidemin och begränsningarna orsakat och på att förhindra långvariga skador. Frågan bör bedömas både inom branscherna och med avseende på likabehandlingen av olika branscher. 

Ekonomiutskottet har redan tidigare understrukit att vid bedömningen av stödsystemets legitimitet är det viktigt att systemet är avsett att vara ett snabbt och temporärt likviditetsstöd i en situation där verksamhetsbetingelserna utan företagens egen förskyllan har försämrats kraftigt och utan förvarning och verksamhet som i normala fall är lönsam tillfälligt har blivit olönsam. I en sådan situation kan också stödformer som under normala förhållanden inte är motiverade eller tillåtna vara godtagbara.  

När det gäller tillämpningsområdet ska kostnadsstödet fortsättningsvis främst vara avsett för sådana företag inom turist-, restaurang- och evenemangsbranschen som är verksamma inom de verksamhetsområden som nämns i bilagan till lagen. Dessutom kan stöd beviljas om företaget har drabbats av en offentligrättslig begränsning som hänför sig till hanteringen av coronapandemin, antingen direkt eller så att begränsningen avser en betydande kundkrets för företaget. Lindrigare restriktioner, exempelvis rekommendationer från myndigheterna, är inte en tillräcklig grund för att få stöd. Meningen är att kostnadsstödet i detta nu endast ska omfatta de sektorer och företag som drabbats av de offentligrättsliga begränsningarna. Stödet är således inte längre ett så kallat allmänt kostnadsstöd som beviljas företag för allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av coronapandemin. 

Det krav på minskad omsättning som är en förutsättning för att bevilja stöd sänks så att minskningen ska vara över 25 procent i stället för 30 procent som den var enligt den tidigare regleringen om kostnadsstöd. Förutsättningarna för att bevilja stöd är i huvudsak oförändrade. 

Vid beviljande av stöd enligt prövning till företag som inte omfattas av branschkriterierna framhävs behovet av entydiga och tydliga kriterier. Myndighetsföreläggandena om stängning och den planerade stödperioden för kostnadsstödet infaller i praktiken under samma tid, och därför kommer flera företag sannolikt att ansöka om både ersättning för stängning och kostnadsstöd. Stödformerna överlappar delvis varandra, men i regleringen samordnas stöden på ett ändamålsenligt sätt. 

Principerna för ersättningen för stängning skiljer sig något från principerna för kostnadsstödet. De på lagstiftning eller myndighetsföreskrifter baserade föreläggandena om stängning och restriktioner har inneburit att utövandet av en viss näring har förbjudits nästan helt för viss tid. Därmed har de ingripit mycket kraftigt i näringsfriheten, sådan den garanteras i 18 § i grundlagen. Dessutom har regleringen ingripit i näringsidkarnas egendomsskydd enligt 15 § i grundlagen. 

Bakom föreläggandena om stängning har det funnits ytterst vägande skäl som berör de grundläggande fri- och rättigheterna. Enligt grundlagsutskottet (GrUU 6/2021 rd — RP 22/2021 rd) är upprätthållande av funktionsförmågan hos hälso- och sjukvårdssystemet under coronavirusepidemin en synnerligen vägande grund med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Denna grund har samband med det allmännas skyldighet enligt 7 § 1 mom. i grundlagen att trygga vars och ens rätt till liv och att även under en pandemi tillförsäkra var och en tillräckliga hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa (19 § 3 mom. i grundlagen). En sådan grund berättigar enligt grundlagsutskottet exceptionellt långtgående myndighetsåtgärder som också ingriper i människors grundläggande fri- och rättigheter. Med beaktande av de exceptionellt betydande och akuta konsekvenserna av regleringen har grundlagsutskottet ansett (GrUU 7/2020 rd — RP 25/2020 rd) att det är nödvändigt att det genom lag föreskrivs om skälig kompensation till näringsidkarna och om arrangemang som lindrar dessa konsekvenser.  

Den ersättning som betalas med anledning av förbudet mot offentliga tillställningar bestäms utifrån de kostnader som uppkommit. Grunden för bestämmande av ersättningen motsvarar ersättningsprinciperna för den evenemangsgaranti som anges i lag 435/2021. 

Eftersom ersättningen för stängning är en stödform som beviljas i efterhand möjliggör den inte förhandsanmälan av underleverantörer som deltar i ordnandet av ett evenemang. Statskontoret har inte möjlighet att försäkra sig om huruvida en underleverantör verkligen har deltagit i ordnandet av en förbjuden offentlig tillställning eller huruvida underleverantören redan har fått ersättning för kostnaderna för att ordna evenemanget av evenemangets huvudarrangör. 

I lagen 435/2021 krävdes det att ett evenemang skulle ha minst 200 deltagare för att evenemanget skulle klassificeras som en offentlig tillställning. Nu kommer även betydligt mindre offentliga tillställningar (minst 50 personer) att omfattas av ersättningen för stängning. De allra minsta offentliga tillställningarna och de underleverantörer som deltar i att ordna dem kan få kostnadsstöd som beviljas för en tid som motsvarar stängningsersättningen. 

Ersättning för stängning beviljas inte företag som inte har haft någon omsättning alls och därmed inte heller någon affärsverksamhet som berörs av stängningen vid den tidpunkt som omedelbart föregår beslutet om stängning. I dessa situationer har företaget möjlighet att ansöka om kostnadsstöd för motsvarande tid. 

Ersättningen för stängning gäller inte evenemang som senarelagts. Utifrån propositionen förblir det oklart i vilka situationer ett evenemang anses ha senarelagts i stället för att ha ställts in. Många aktörer som ordnar offentliga tillställningar ordnar regelbundet tillställningar antingen året om eller under vissa säsonger. Då kan det vara oklart om det är fråga om att ställa in eller senarelägga en tillställning. När ett evenemang senareläggs till en tidpunkt då restriktionerna inte längre gäller innebär det i allmänhet att något annat evenemang i stället inte kan ordnas. 

Ekonomiutskottet har fått utlåtande från riksdagens kulturutskott (KuUU 2/2022 rd) och kommunikationsutskott (KoUU 4/2022 rd). Kulturutskottet fäster i enlighet med sitt ansvarsområde uppmärksamhet vid att restriktioner för evenemangsbranschen i fortsättningen bör underställas tyngre prövning med beaktande av branschens särdrag och mångfald. Kulturutskottet anser det dessutom vara viktigt att återhämtningen inom evenemangsbranschen framöver också får andra former av stöd, såsom evenemangsgaranti. Aktörerna har stor hjälp av att få trovärdiga utsikter om att de kan inleda och fortsätta med lönsam affärsverksamhet. 

Kommunikationsutskottet betonar i sitt utlåtande att utsikterna för aktörerna inom transportsektorn fortfarande är osäkra. Utskottet anser det vara viktigt att dessa aktörer omfattas av lagens tillämpningsområde i enlighet med propositionen. Kommunikationsutskottet lyfter särskilt fram att lönekostnaderna för firmaföretagare och företagare med personbolag bestäms enligt FöPL-arbetsinkomsten. Det innebär att en faktisk höjning eller utebliven höjning av lönen inte påverkar kostnadsstödet för deras del. Kommunikationsutskottet anser att det är motiverat att en företagares lönekostnader ska beaktas enligt FöPL-inkomsten, oberoende av bolagsformen. Kommunikationsutskottet anser att dessa aspekter behöver granskas åtminstone i eventuella senare lagberedningsprojekt för att säkerställa en jämlik behandling av aktörerna, om situationen drar ut på tiden och det blir nödvändigt att fortsätta stödet. 

Turistbranschen är sannolikt en av de sektorer där de stöd som beviljas företag i olika stater — och samtidigt också skillnaderna i stödnivån — har störst betydelse. Enligt de uppgifter som ekonomiutskottet fått har EU:s medlemsstater stött sina företag på mycket olika sätt. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en internationell jämförelse av offentliga satsningar på företagande och utkomst inte är problemfri. I de olika ländernas nationella lagstiftning är konkurrensförutsättningarna mycket olika redan under normala förhållanden. 

Enligt en inkommen utredning har man inte inom turistbranschen kunnat verifiera någon betydande återhämtning av verksamheten, med vissa undantag. Under hösten 2021 begränsades både finländarnas utlandsresor och resenärers inresor till Finland av många olika faktorer. Nu i februari 2022 gäller fortfarande restriktioner för resenärer som kommer till Finland från länder utanför EU- och Schengenområdet. De varierande restriktionerna och det osäkra läget utgör fortfarande ett hinder för resebeslut. 

Det rådde delade meningar bland de sakkunniga som ekonomiutskottet utfrågade om huruvida det stöd som nu föreslås fyller sitt syfte. Sakkunniga sade att de stöd som beviljats med anledning av pandemin (inklusive den föreslagna lagstiftningen) har varit knappa både när det gäller kvantiteten och i fråga om de verksamheter som berättigar till stöd. Det gäller särskilt i internationell jämförelse, men också i absoluta tal. Å andra sidan visar en utredning som utskottet fått att effekten av instrument av typen kostnadsstöd har varit liten eller till och med negativ efter att den konkursvåg som hotade till följd av likviditetskrisen i början av pandemin hade avvärjts. 

Ekonomiutskottet anser att pandemin efter mer än två år har blivit en del av företagens affärsmiljö. Därmed minskar grunderna för omfattande och allmänna stöd. Fortfarande gäller dock riktade restriktioner som införts för att förhindra att sjukdomen sprids och som de facto inskränker näringsfriheten. Av rättviseskäl har ersättandet av skador som orsakats av begränsningen av näringsfriheten kvarstått som en central grund för fortsatt direktstöd. 

När stödinstrumenten förlängs gång på gång kan det leda till oönskade beteendeeffekter. Det i sin tur kan fördröja företagens anpassning och omplaceringen av arbetstagare och andra produktionsfaktorer. I fortsättningen bör man granska om det kunde finnas andra parallella medel för att nå målen för stöden som är lättare för de offentliga finanserna och som betonar stödmottagarens egen aktivitet. Ekonomiutskottet konstaterar att utskottet inte i fråga om det nu aktuella lagförslaget har haft någon ordentlig möjlighet att bedöma om den föreslagna stödlagstiftningen är det bästa möjliga sättet att stödja näringarna under rådande förhållanden, när man beaktar de olika formerna av stöd för företagsverksamhet.(Förslag till uttalande) 

Utskottet påminner om att Helsinki GSE:s Lägesrum inrättades för att stödja beredningen inom den offentliga sektorn inför coronasituationen. Situationen är ännu inte över, och därför har man beslutat att Lägesrummets verksamhet ska fortsätta till utgången av 2021. Inga resurser har emellertid anvisats för att fortsätta pilotförsöket med datarum. Det har lett till att Lägesrummet har lagts ner, och användningen av realtidsdata avbröts i slutet av 2021. Det är således inte längre möjligt att utnyttja Lägesrummets tjänster i beslutsfattandet på det sätt som man gjorde under coronan. Ekonomiutskottet anser att detta är ytterst beklagligt. I bedömningen av huruvida den nu aktuella propositionen fyller sitt syfte hade det varit särskilt värdefullt att få aktuell ekonomiska information. För att kunna göra en omfattande bedömning av hur ändamålsenligt stödinstrumentet är skulle det krävas en helhetsbild av de stöd som företagen har haft och fortfarande har tillgång till. 

Ekonomiutskottet anser det vara nödvändigt att så snabbt som möjligt trygga kontinuiteten i Lägesrummets verksamhet. (Förslag till uttalande) Om man snabbt fattar beslut om att inleda ett pilotförsök med datarum, är det fortfarande möjligt att utnyttja den infrastruktur som skapats för Lägesrummet. Pilotförsöket skulle också ge en god grund för att utreda en mer permanent institutionell struktur. 

Statsrådet överlämnade den nu aktuella propositionen den 10 februari 2022. Enligt motiveringen till propositionen avses den föreslagna lagen träda i kraft redan den 1 mars 2022, dock så att kopplingen till tilläggsbudgetförfarandet förutsätter att betänkandeutskottet får sitt arbete klart den 21 februari 2022. Ekonomiutskottet anser det motiverat att strävan är att lagen ska träda i kraft snabbt och att utbetalningen av stöden ska inledas. Nu är emellertid tiden mellan det att propositionen överlämnades och det planerade ikraftträdandet anmärkningsvärt kort. Dessutom behövde den föreslagna regleringen korrigeras i utskottsfasen. De korta tidsfristerna är oskäliga, särskilt för utskottens sakkunniga. Utskottet påpekar också att behovet av den här lagstiftningen har varit känt redan länge. 

Ekonomiutskottet upprepar vad det sagt tidigare om att statsrådet i lagstiftningsförfarandet inte kan ställa riksdagen och dess utövning av lagstiftande makt inför fullbordat faktum (se även GrUU 14/2020 rd, s. 7, och GrUU 15/2018 rd, s. 60). Utskottet kan inte utföra sin uppgift på behörigt sätt om det inte reserveras en tillräcklig och skälig tid för riksdagsbehandlingen av propositioner.  

DETALJMOTIVERING 

Lagen om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag

5 a §. Ersättning för stängning av lokaler.

När man stryker ordet ”små” i 5 a § 1 mom., begränsas inte tillämpningen av bestämmelsen utifrån företagets storlek. Enligt EU-lagstiftningen om statligt stöd får den ersättning som ges till små företag också betalas till stora företag, förutsatt att ersättningens belopp eller övre gränser eller maximibeloppet per koncern inte höjs. Stora företag som sysselsätter över 50 personer ska således få ersättningar enligt denna lag enligt samma princip som mindre företag. Ändringen öppnar möjligheter till snabbare stöd också för stora företag. En separat stödform för dem är under beredning, och förhandlingar pågår med Europeiska kommissionen. 

Ekonomiutskottet påpekar att stora företag i vilket fall som helst har möjlighet att alternativt ansöka om kostnadsstöd. Den nu föreslagna ändringen är i praktiken en flexibilitetsmekanism mellan instrumenten för stängningsersättning och kostnadsstöd. En praktisk konsekvens av ändringen är att stora aktörer kan få stöd tidigare. Ekonomiutskottet bedömer att denna tidigareläggning av möjligheten till stöd i detta skede av pandemin kan ha stor betydelse för den som ansöker om stöd. Enligt en utredning till ekonomiutskottet pågår beredningen av ett stöd för icke-täckta fasta kostnader som riktar sig till stora företag. Stödet förutsätter kommissionens godkännande. Trots att ändringen av 5 a § öppnar en snabbare möjlighet för stora företag att ansöka om stöd, minskar detta under inga omständigheter trycket på en snabb lagberedning av stödet till dessa företag.