Bakgrund och mål
Syftet med propositionen är att genomföra de ändringar som antogs den 23 oktober 2024 i EU:s noteringsakter samt att utfärda de nationella bestämmelser som behövs för att tillämpa dem. Syftet med ändringarna i EU-lagstiftningen är att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftning samt förenkla och förtydliga skyldigheterna enligt regleringen, så att kapitalanskaffningen i företag av olika storlek blir smidigare och så kostnadseffektiv som möjligt. Ändringarna i EU:s noteringsbestämmelser ingår i handlingsplanen för att utveckla en europeisk spar‑ och investeringsunion (SIU), vars syfte är att göra EU:s kapitalmarknad mer enhetlig och attraktiv.
Ekonomiutskottet anser att propositionen och de bakomliggande ändringarna i EU-lagstiftningen är viktiga och behövliga med tanke på tillgången till finansiering för företag och utvecklingen av EU:s kapitalmarknad. Vid sakkunnigutfrågningen framfördes det i många sammanhang att särskilt små och medelstora företag har svårt att få finansiering på marknaden och att tillgången till finansiering för dem har försvårats ytterligare de senaste åren. Situationen upplevs som särskilt svår i små och medelstora företag som växer och internationaliseras och som är centrala aktörer med tanke på den ekonomiska tillväxten. Utskottet hänvisar till sitt betänkande EkUB 26/2025 rd — B 19/2025 rd och menar att ambitionen bör vara att utvidga den nationella kapitalmarknaden och att och harmonisera den med EU:s finansmarknad så att det i Finland finns en konkurrenskraftig marknad inte bara för bankerna utan också för andra finansinstitut. Ändringarna i noteringsbestämmelserna är ett steg i rätt riktning i det här avseendet.
Ekonomiutskottet anser att förslagen i huvudsak är motiverade. Utskottet tillstyrker lagförslagen med följande anmärkningar och ändringsförslagen i detaljmotiveringen.
Bedömning av de viktigaste förslagen
Prospekt och anknytande språkkrav
Enligt EU:s prospektförordning ska den som erbjuder allmänheten värdepapper eller ansöker om att värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad offentliggöra ett prospekt över värdepapperen. Prospektet ger investerarna väsentlig information om företagets ekonomi, verksamhet och risker och syftar till att hjälpa dem att fatta välgrundade investeringsbeslut. Prospektet ska vara godkänt av den behöriga myndigheten i medlemsstaten. I Finland är Finansinspektionen den behöriga myndighet som godkänner prospektet.
Enligt de bestämmelser som för närvarande tillämpas ska ett prospekt offentliggöras när värdepapper erbjuds inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till ett sammanlagt belopp på mer än 8 miljoner euro under en tolvmånadersperiod. I samband med ändringarna i EU:s noteringsbestämmelser lättades regleringen upp så att ett prospekt i fortsättningen ska upprättas om värdepapper erbjuds inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till ett belopp av mer än 12 miljoner euro under en tolvmånadersperiod. Enligt EU-lagstiftningen kan en medlemsstat ändå fortfarande dra gränsen vid 5 miljoner euro. I propositionen föreslås det att Finland tillämpar en högre gräns än för närvarande, nämligen 12 miljoner euro i enlighet med noteringsförordningen. Liksom de sakkunniga anser ekonomiutskottet att förslaget är motiverat eftersom det kan underlätta särskilt för små och medelstora företag samt innovativa tillväxtföretag att bli börsnoterade.
Innan ändringarna gjordes i noteringsakterna krävdes det att prospektet i nationella emissioner skulle upprättas på medlemsstatens officiella språk. I samband med ändringarna i EU:s prospektförordning den 23 oktober 2024 ändrades regleringen så att emittenten kan upprätta prospektet på engelska även om värdepapperen erbjuds till allmänheten och det ansöks om upptagande till handel endast i emittentens hemstat. Trots detta ska en sammanfattning av prospektet alltid översättas till medlemslandets språk. EU-lagstiftningen innehåller dock handlingsutrymme enligt vilket en medlemsstat kan besluta att prospektet fortsatt ska avfattas på medlemsstatens officiella språk. I propositionen föreslås det att det här handlingsutrymmet nyttjas och att språkkraven för prospekt bibehålls i enlighet med den gällande nationella lagen. Prospektet ska således även i fortsättningen upprättas på finska eller svenska när värdepapper erbjuds till allmänheten eller det ansöks om upptagande till handel enbart i Finland. Enligt förslaget behövs det fortfarande prospekt på det nationella språket för att säkerställa investerarskyddet, investerarnas tillgång till information och marknadsförtroendet. Enligt detaljmotiven till propositionen kan Finansinspektionen dock utifrån en bedömning från fall till fall tillåta att prospektet upprättas på engelska.
Enligt många sakkunnigyttranden är det beklagligt att propositionen inte utnyttjar möjligheten enligt EU-lagstiftningen att upprätta och offentliggöra prospekt på engelska. Enligt dem belastar kravet på prospekt på finska eller svenska särskilt finländska små och medelstora börsbolag och försvårar för First North-bolag att få finansiering. Detta beror på att dessa bolags emissioner i allmänhet inte är tillräckligt stora för att det ska löna sig att erbjuda deras aktier till allmänheten i flera medlemsstater.
Enligt sakkunnigyttrandena försvårar språkkraven enligt propositionen också finländska företags möjligheter att konkurrera om kapital med utländska företag. I yttrandena hänvisas det bland annat till den internationella jämförelse som ingår i propositionen, enligt vilken åtminstone Tyskland, Danmark och Luxemburg redan nu tillåter eller kommer att tillåta prospekt på engelska i samband med genomförandet av EU:s noteringsakt. Enligt en utredning som gjorts i Sverige är prospekt på engelska för närvarande tillåtna redan i sjutton medlemsstater, och i och med genomförandet av noteringsakten kommer antalet medlemsstater som tillåter prospekt på engelska sannolikt att öka.
I finansministeriets svar av den 12 februari 2026 konstateras det att investerarskyddet och marknadsförtroendet kan tryggas bättre när prospektet upprättas på finska eller svenska. Betydelsen av att prospektet är begripligt accentueras särskilt vid börsintroduktioner när bolaget är nytt för investerarna. Finansministeriet anser att enbart en sammanfattning på engelska inte ger investerarna möjlighet att tillräckligt grundligt sätta sig in i prospektet. Till följd av de ändringar i noteringsbestämmelserna som träder i kraft den 5 juni 2026 lindras dessutom kraven på innehållet i prospekt, vilket bidrar till att underlätta företagens administrativa börda.
Ekonomiutskottet konstaterar att ändringarna i EU:s noteringsbestämmelser är centrala för att möjliggöra utveckling av kapitalmarknaden i EU och Finland, bättre tillgång till finansiering för företag, ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Utskottet anser det viktigt att också den nationella regleringen så väl som möjligt främjar finländska företags verksamhetsmöjligheter på EU:s kapitalmarknad, dock så att en tillräcklig nivå på investerarskyddet samtidigt säkerställs. Ekonomiutskottet konstaterar att det för att säkerställa ett heltäckande investerarskydd är motiverat att prospektet i de nationella emissionerna även i fortsättningen upprättas på finska eller svenska, dock så att Finansinspektionen utifrån en bedömning från fall till fall kan tillåta att prospektet upprättas på engelska.
Ekonomiutskottet anser emellertid utifrån inkommen utredning att de ändringar i EU:s prospektförordning som gäller språket i prospektet också kan ha mer omfattande konsekvenser för marknadens funktion. Kravet på ett prospekt på finska eller svenska kan inverka särskilt på tillgången till finansiering på kapitalmarknaden för små och medelstora företag som växer och internationaliseras och som är av betydelse med tanke på den ekonomiska tillväxten. Utskottet anser därför att det är ytterst viktigt att statsrådet aktivt följer utvecklingen på marknaden och vidtar åtgärder för att ändra regleringen, om det blir svårare för exempelvis finländska tillväxtföretag att skaffa finansiering på kapitalmarknaden än för deras utländska konkurrentföretag eller om den finländska värdepappersmarknadens attraktionskraft försämras på grund av att språkkraven är olika jämfört med åtskilliga konkurrentländer. (Utskottets förslag till uttalande).
I specialmotiveringen till 3 kap. 4 § i värdepappersmarknadslagen (lagförslag 1) konstateras det att Finansinspektionen utifrån en bedömning från fall till fall kan tillåta att prospekt upprättas på engelska när värdepapper erbjuds till allmänheten eller det ansöks om upptagande till handel på en reglerad marknad uteslutande i Finland. Ekonomiutskottet instämmer i det som sägs i sakkunnigyttrandena om att bestämmelser om detta bör utfärdas på lagnivå. Värdepappersmarknadslagens 3 kap. 4 § bör kompletteras så att det tydligt framgår att Finansinspektionen på ansökan har möjlighet att godta att ett prospekt upprättas på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar, dvs. engelska.
I sakkunnigyttrandena har det dessutom ansetts att ordalydelsen i 3 kap. 4 § i värdepappersmarknadslagen lämnar rum för tolkning: ”Om värdepapper erbjuds till allmänheten eller om upptagande till handel på en reglerad marknad söks enbart i Finland”. Utskottet hänvisar till finansministeriets svar och kompletterande utredning daterad den 6 mars 2026 och konstaterar att kravet på ett finsk- eller svenskspråkigt prospekt endast gäller rent inhemska emissioner. Däremot kan prospektet enligt emittentens eget val avfattas på ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar, om värdepapper erbjuds till allmänheten eller om upptagande till handel på en reglerad marknad söks i fler än en medlemsstat, oberoende av om Finland är en av dessa medlemsstater. Ordalydelsen i 3 kap. 4 § i värdepappersmarknadslagen grundar sig till denna del på artikel 27.1 i prospektförordningen, som är direkt tillämplig rätt.
Språket i information som ges på en reglerad marknad
I ett sakkunnigyttrande föreslås det att engelska ska tillåtas som enda informationsspråk på en reglerad marknad. Då kan bolagen välja antingen finska, svenska eller engelska som sitt informationsspråk. Ekonomiutskottet noterar att propositionen inte innehåller någon bedömning av vilka konsekvenser användningen av engelska som informationsspråk skulle ha för marknadens funktion, marknadsförtroendet och investerarskyddet. Därför anser utskottet att det i detta sammanhang inte är möjligt att göra en grundlig bedömning av förslaget.
Handel med egna aktier
Bestämmelser om rapportering av transaktioner med egna aktier finns i 8 kap. 2 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. I propositionen föreslås det att bestämmelsen ändras så att emittenten ska rapportera transaktionen före utgången av den sjunde handelsdagen. Anmälan ska göras till den som driver den reglerade marknad där aktierna är föremål för handel. Enligt den gällande lagen ska anmälan göras före början av följande handelsdag. Förslaget innebär således att tidsfristen för rapportering av transaktioner med egna aktier blir längre. Ekonomiutskottet ställer sig i likhet med sakkunnigyttrandena bakom förslaget, eftersom det ger flexibilitet i emittenternas rapporteringsskyldighet och harmoniserar regleringen med kraven på EU-nivå.
I vissa sakkunnigyttranden till ekonomiutskottet konstateras det att bestämmelserna om rapportering av transaktioner med egna aktier och offentliggörande av denna information i värdepappersmarknadslagen och i artikel 5 i EU:s marknadsmissbruksförordning (förordning (EU) nr 596/2014) delvis överlappar varandra och att den nationella regleringen bör upphävas helt och hållet eller åtminstone till den del den överlappar EU-regleringen. Marknadsmissbruksförordningen förutsätter att transaktioner med egna aktier rapporteras när det är fråga om sådana safe harbour-transaktioner som avses i förordningen. Den nationella lagstiftningen förutsätter för sin del att transaktionerna rapporteras också när förvärvet inte sker inom ramen för safe harbour som avses i förordningen. I ett sakkunnigyttrande till utskottet föreslås det dessutom att skyldigheten att offentliggöra information enligt den nationella lagstiftningen begränsas så att den endast gäller inledande och avslutande av ett förvärvsprogram som gäller egna aktier, men inte enskilda transaktioner under programmets gång.
Samtidigt anses det i vissa sakkunnigyttranden fortfarande nödvändigt med nationell reglering av egna aktier, eftersom informationen om emittenternas verksamhet är av betydelse för investerare och börser som övervakar mäklarnas transaktioner och emittenternas verksamhet. På marknaden ska det också finnas tillräcklig synlighet för förändringar i efterfrågan på emittentens aktier och för det antal aktier som emittenten innehar. Dessutom anses det i dessa yttranden sannolikt att slopandet av regleringen skulle öka obefogade misstankar om marknadsmissbruk.
Ekonomiutskottet hänvisar till finansministeriets svar och konstaterar att den nationella regleringen om transaktioner med egna aktier och rapporteringskraven fortfarande behövs för att börsen effektivt ska kunna utöva den marknadskontroll som hör till dess uppgifter. Den rapporterade informationen behövs bland annat för att följa upp likviditeten och säkerställa att bestämmelserna i marknadsmissbruksförordningen följs och att rapporteringen är korrekt. Enligt uppgifter till utskottet har också Sverige och Danmark motsvarande nationella bestämmelser om transaktioner med egna aktier. Utskottet anser i varje fall att bestämmelserna om transaktioner med egna aktier framöver behöver utvärderas övergripande och att ambitionen bör vara att gallra ut eventuell överlappande reglering.
Övrigt
I sakkunnigyttrandena har det framförts behov av preciseringar i fråga om bestämmelserna om emittentsponsrad analys i 10 kap. 6 a § i lagen om investeringstjänster (lagförslag 2), bestämmelserna om påföljder i 41 § och 41 a § i lagen om Finansinspektionen (lagförslag 3) samt bestämmelserna om särskilda krav för upptagande av aktier till handel i 3 kap. 8 a § 3 och 4 mom. i lagen om handel med finansiella instrument (lagförslag 4). Ekonomiutskottet hänvisar till finansministeriets svar och konstaterar att de här bestämmelserna behöver preciseras i enlighet med sakkunnigyttrandena. Preciseringarna av bestämmelsernas ordalydelse och den terminologi som används i dem motiveras närmare nedan i detaljmotiveringen.
Det föreslås att det till 3 kap. i lagen om handel med finansiella instrument fogas en ny 8 a §, där det föreskrivs om särskilda krav för upptagande av aktier till handel. Enligt ett sakkunnigyttrande till utskottet står bestämmelserna i det föreslagna 3 kap. 8 a § 3 och 5 mom. i strid med varandra, eftersom 3 mom. handlar om antalet aktier av ett visst slag och 5 mom. om alla emitterade aktier. Utskottet hänvisar till finansministeriets svar och menar att ordalydelserna i 3 kap. 8 § 3 och 5 mom. stämmer överens med artikel 51a i Mifid II (direktiv 2014/65/EU) och hänför sig till det nationella genomförandet av direktivet.
Enligt ett sakkunnigyttrande till utskottet är det viktigt att i motiveringen uttryckligen konstatera att syftet med de föreslagna bestämmelserna om sekretess i 26 kap. 1 § 2 mom. i lagen om placeringsfonder (lagförslag 6) och 7 kap. 11 § 2 mom. i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (lagförslag 7) inte är att skapa någon grund för behandling av personuppgifter. Ekonomiutskottet hänvisar till finansministeriets svar och noterar att bestämmelserna inte skapar någon grund för behandling av personuppgifter.