I samverkan med republikens president konstaterade statsrådet den 16 mars 2020 att det råder undantagsförhållanden i vårt land på grund av spridningen av coronaviruset. Med hänvisning till det beslutade statsrådet ta i bruk beredskapslagen och vidta en rad andra åtgärder. När man beaktar hur viruset sprider sig är det av stor betydelse att minska människors mobilitet och fysisk kontakt mellan människor. Statsrådet har därför utfärdat en rekommendation om att offentliga sammankomster begränsas till 10 personer och att personer över 70 år ska undvika kontakter med andra människor. Följaktligen har regionförvaltningsverken med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar meddelat en föreskrift om förbud mot alla offentliga tillställningar och allmänna sammankomster som ordnas inomhus och utomhus och har fler än 10 deltagare. På så sätt vill man begränsa okontrollerad spridning av virussmitta för att inte allvarligt riskera hälso- och sjukvårdssystemets bärkraft. 

Enligt den gällande lagstiftningen ska olika typer av sammanslutningar ordna ordinarie stämmor och möten, där fysisk närvaro kan vara en förutsättning för att utöva vissa ägarrättigheter. Bestämmelserna som helhet är alltså motstridiga vad gäller skyldigheter och förbud. 

Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att göra det möjligt för aktiebolag, bostadsaktiebolag, andelslag, föreningar och sammanslutningar inom finans- och försäkringsbranschen att våren och sommaren 2020 ordna stämmor och möten i överensstämmelse med hälsoskyddskraven och med hänsyn till mötesförbudet. Den föreslagna lagstiftningen resulterar inte i några andra lättnader eller ändringar i mötesarrangemang. 

Ekonomiutskottet betonar att det är fråga om noggrant avgränsade bestämmelser som är avsedda att tillämpas under undantagsförhållanden och som ska gälla för viss tid. De föreslagna förfarandena för stämmor, möten och sammanträden innebär till vissa delar en principiell förändring i minoritetsaktieägarnas ställning. Ekonomiutskottet konstaterar dock att ändringarna som helhet betraktade inte på något betydande sätt begränsar minoritetsaktieägarnas möjligheter att påverka beslutsfattandet jämfört med de nuvarande möjligheterna. 

Ekonomiutskottet tillstyrker propositionen med de ändringar som framgår närmare i detaljmotiveringen. 

Det är rent allmänt sett svårt att genomföra ändringar i associationsrätten som inskränker sig till tiden för undantagsförhållanden, eftersom procedurreglerna har viktiga kontaktytor mot bestämmelser som det inte är lämpligt att ändra i detta läge. Utskottet anser det vara en bra metod att statsrådet delar upp förvaltningsområdesspecifika ändringar i fristående lagförslag (jfr RP 48/2020 rd) för att särdragen inom varje sektor ska kunna beaktas. Också lagutskottet lyfter i sitt utlåtande till ekonomiutskottet (LaUU 2/2020 rd – RP 45/2020 rd) fram behovet att utreda tillfälliga ändringsbehov inom alla förvaltningsområden. 

I och med ändringarna kan stämmor och möten för aktieägare och medlemmar i aktiebolag, bostadsaktiebolag, andelslag och föreningar i år ordnas på det sätt som sammanslutningarna föredrar, beroende på sammanslutning helt och hållet eller huvudsakligen på distans. Ett viktigt element i propositionen är att fristen för de stämmor, möten och sammanträden som avses i lagen senareläggs till utgången av september i år. 

Mot bakgrund av information till ekonomiutskottet anser utskottet att det rentav kan vara så att parterna får bättre möjligheter att delta när det blir enklare att delta på distans och anlita ombud. Vidare kan man utgå från att de ändringarna som gäller att ställa frågor och lägga fram motförslag ger parterna större möjligheter att få information. 

Ekonomiutskottet påpekar att tiden för att upprätta bokslut inte förlängs mer än vad som följer av Bokföringsnämndens beslut från den 25 mars 2020, trots att fristen för att ordna ordinarie bolagsstämma eller andelsstämma eller stadgeenligt föreningsmöte förlängs. 

Ekonomiutskottet anser det vara motiverat att precisera att fristerna för alla åtgärder som är bundna till tidpunkten för bolagsstämman, bland annat att skicka ut kallelse, också kan skjutas fram om man utnyttjar den förlängda fristen i den föreslagna lagen. Enligt gällande lagstiftning ska kallelse till extra bolagsstämma utfärdas inom två veckor från det att yrkandet framställdes (Abp 1 mån.). Enligt föreningslagen ska kallelse sändas utan dröjsmål. De föreslagna bestämmelserna tillåter att stämman skjuts upp och hålls senast den 30 september 2020. Det innebär att kallelsetiden kopplas ihop med tidpunkten för stämman i stället för med den tidpunkt då yrkande på stämma eller möte inkom. 

Vid utfrågningen av sakkunniga kom frågan upp om formuleringen i 2 § tillåter att varje aktieägare väljer sitt eget ombud och om det problem med antalet stämmodeltagare som är orsaken bakom ändringen därmed inte blir löst. Bestämmelsen i 3 mom. i samma paragraf ger styrelsen möjlighet att besluta om ombudens deltagande i stämman bara per post, via datakommunikation eller med något annat tekniskt hjälpmedel. Detta gäller både ombud utsedda av aktieägarna och ombud utsedda av bolaget. 

De föreslagna bestämmelserna innebär att fristen för bostadsaktiebolagens bolagsstämmor förlängs temporärt till den 30 september 2020. Det har ansetts nödvändigt med avseende på dels hälsoskyddskraven, dels delägarstrukturen i bolagen och aktieägarnas möjligheter att delta. Å andra sidan har det ansetts att den gällande lagen om bostadsaktiebolag tillåter att bolagsstämma ordnas på ett sätt som tar hänsyn till mötesbegränsningarna och hälsoskyddet, i synnerhet med hjälp av befullmäktigande, deltagande på distans och särskilda mötesarrangemang. Det finns omkring 90 000 bostadsaktiebolag. Följaktligen berörs en stor del av befolkningen lagändringarna. Det visar samtidigt att det behövs samordnad tillämpning och anvisningar. Det är viktigt att följa upp hur bestämmelserna fungerar, särskilt vad beträffar aktieägarnas rättigheter och likabehandlingsprincipen, påpekar utskottet. Vidare framhåller ekonomiutskottet att behoven av ytterligare ändringar i lagen bör bedömas i ett större perspektiv, om giltighetstiden för de föreslagna bestämmelserna måste förlängas. 

Ekonomiutskottet håller med lagutskottet om att styrelsen enligt lagförslaget antingen kan tillåta eller inte tillåta att ombud anlitas. Således kan styrelsen också ställa sådana villkor som är förenliga med likabehandlingsprincipen. Med hänvisning till föreningens syfte och verksamhet kan till exempel styrelsen för en partiförening förutsätta att ett ombud på partistämman ska vara medlem av partiets grundorganisation. 

Utifrån de erfarenheter vi nu får kan de nya förfarandena bli en plattform för permanenta ändringar i lagstiftningen eller förfaringssätten, framhåller utskottet. Den korta giltighetstiden minskar risken för eventuella olägenheter.