Betänkande
FiUB
18
2018 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på läskedrycker
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på läskedrycker (RP 166/2018 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Motioner
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner: 
Åtgärdsmotion
AM
56
2018 rd
Päivi
Räsänen
kd
m.fl.
Åtgärdsmotion om införande av särskild skatt på energidrycker
Åtgärdsmotion
AM
57
2018 rd
Päivi
Räsänen
kd
m.fl.
Åtgärdsmotion om införande av en sockerskatt.
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Skattedelegationen har hört 
konsultativ tjänsteman
Pia
Kivimies
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Jenni
Oksanen
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Sirpa
Sarlio
social- och hälsovårdsministeriet
överinspektör
Eija-Leena
Lyly
Tullen
överinspektör
Seppo
Raitolahti
Skatteförvaltningen
direktör
Heli
Tammivuori
Livsmedelsindustriförbundet rf
verksamhetsledare
Miika
Ilomäki
Hedelmän- ja Marjanviljelijäin liitto r.y.
branschchef
Elisa
Piesala
Kasvisteollisuusyhdistys
vice verkställande direktör
Veli-Matti
Aittoniemi
Turism- och Restaurangförbundet rf
verkställande direktör
Mikko
Roberts
Roberts Ab
handelsdirektör
Torsti
Hurmerinta
Eckes-Granini Finland Ab
direktör
Pekka
Lindroos
Hartwall Ab
professor
Hannu
Saarijärvi
Tammerfors universitet.
Skattedelegationen har fått skriftligt yttrande av 
Institutet för hälsa och välfärd (THL)
Coca-Cola Finland Ab.
Inget yttrande av 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)
Finlands Dagligvaruhandel rf.
PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA
Propositionen
Regeringen föreslår att lagen om punktskatt på läskedrycker ändras och att punktskatten på läskedrycker därmed höjs. Skattehöjningen gäller alla läskedrycker, men höjningen fokuserar på drycker som innehåller socker. Punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker höjs från 22 till 27 cent per liter färdig dryck. På övriga läskedrycker höjs den från 11 till 12 cent per liter. Punktskatten på pulver till dryck som innehåller socker höjs från 140 till 172 cent per kilogram, och punktskatten på övriga pulver från 95 till 104 cent per kilogram. 
Till följd av skattehöjningen stiger detaljhandelspriserna på läskedrycker som innehåller socker uppskattningsvis med tre procent i genomsnitt och detaljhandelspriserna på övriga läskedrycker med ungefär en procent. 
Intäkterna av punktskatten på läskedrycker ökar med cirka 25 miljoner euro per år efter höjningen. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2019. 
Åtgärdsmotionerna
I åtgärdsmotion AM 56/2018 rd föreslås det att regeringen ska vidta åtgärder för att införa en extra skatt på punktskatten på läskedrycker. 
I åtgärdsmotion AM 57/2018 rd föreslås att regeringen ska vidta åtgärder för att införa en sockerskatt från och med 2019. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 
Bakgrund
Propositionen ingår i höstens skattehöjningar som i överensstämmelse med programmet för regeringen Sipilä flyttar fokus i beskattningen från beskattning av arbete och företagande till framför allt miljöskatter. Höjningen beräknas öka statens skatteinkomster med omkring 25 miljoner euro per år. Det betyder att det totala årliga utfallet av punktskatten på läskedrycker stiger till cirka 170 miljarder euro. 
Målsättning
Skatten på läskedrycker har i första hand ett fiskalt mål, även om syftet också är att styra konsumtionen bort från sockerhaltiga drycker till sockerfria drycker. Skattesatsen är indelad i intervaller, vilket betyder att skatten på drycker med mer än 0,5 procent socker är högre än på motsvarande sockerfria variant. För att förbättra den skattestyrande effekten föreslås skattehöjningen i större utsträckning bli fokuserad på sockerhaltiga drycker. Utskottet anser modellen vara befogad eftersom sockrade läskedrycker anses vara en av de största källorna till sockerintag. Stort sockerintag har visats ha ett samband med fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.  
Skatteavgränsning
Vilka produkter som får ingå i punktskatten på läskedrycker bestäms i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur, nedan kallad tulltariffen. Tulltariffen är en numerisk nomenklatur för varor med verbala förklaringar och den vuxit fram som resultat av internationellt samarbete. Systemet bygger inte på nationell prövning. EU beslutar om tulltariffen och den bygger på en högre nomenklatur som administreras av Världstullorganisationen (WCO). 
Med stöd av lagen tas punktskatt i stor utsträckning ut på alkoholfria drycker och drycker som innehåller endast en liten mängd alkohol och produkter som används för tillverkningen av dryckerna och som ingår i kapitel 22 i tulltariffen och i nummer 2009, 2106, 3302 och 3824. Där ingår bland annat lemonad, mineralvatten, drickfärdig saft, proteindrycker, smaksatt mjölk, koncentrat som används vid tillverkning av saft och dryckesingredienser i fast form. Ingen skatt tas ut på exempelvis barnmat, näringstillskott eller bantningsmedel. Indelningen i skattepliktiga produkter bygger således på objektiva kriterier och skattetolkningarna kan avses vara etablerad praxis, även om det kan förekomma enskilda divergenser i tolkningen. På grund av den fiskala karaktären har man velat att skatten ska beröra ett så omfattande produktutbud som möjligt. Den breda skattebasen kan också motiveras med att den minskar problemen med att tolka vilka produkter som ingår eller inte ingår i tillämpningen. Utskottet instämmer i det synsättet och menar att den breda skattebasen är motiverad och ett steg i rätt riktning.  
Också statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallat FEUF, talar för en bred skattebas eftersom nationella skatter måste vara förenliga med dem. Beskattningen kan exempelvis innehålla stödelement i form av skattefrihet som enligt artikel 107 i FEUF anses vara statliga stöd om de inte är förenliga med det allmänna skattesystemet och uppfyller de övriga villkoren för statliga stöd. Skattesystemet ska vara uppbyggt så att ingen kan anse sig få otillbörliga konkurrensfördelar, exempelvis till följd av skattefrihet eller undantag från tillämpningsområdet för punktskatten. Avsteg från skattebasen kräver en omfattande utvärdering av om undantagen är förenliga med statsstödsreglerna i FEUF. Om det fråga om statligt stöd enligt artikel 107 i FEUF måste Europeiska kommissionen underrättas om åtgärden innan den införs. Om kommissionen anser att skatten innehåller ett förbjudet statligt stöd, är det risk för att skatteutgiften måste återkrävas för produkter som undantagits skatten enligt principerna för statligt stöd. 
Beträffande ett klagomål mot skattebasen för läskedrycker fick Finland en underrättelse från Europeiska kommissionen den 5 juni 2018 om att frågan har slutbehandlats. Enheterna vid kommissionen ansåg det inte nödvändigt att fortsätta behandla klagomålet. Ställningstaget gäller skattebasen enligt den gällande lagen. Också detta talar för att de produkter som berörs av skatten på läskedrycker avgränsas på samma sätt som nu. Utskottet anser det alltså inte lämpligt att i det rådande läget införa enstaka undantag utan att göra en mer omfattning utredning av frågan.  
Projekt om delfaktorer, styrmedel och effektivitet i matmiljön
Vid utfrågningen av sakkunniga uttrycktes det en viss oro för att också drycker som inte kan anses ha skadliga hälsoeffekter är skattepliktiga. Samtidigt lyfte ett gemensamt projekt fram som ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och kommit till på initiativ av finansministeriet. Det primära projektmålet är att identifiera och definiera delfaktorer, styrmedel och effektivitet i matmiljön. Projektet ska identifiera och definiera de delfaktorer som en sund matmiljö ska bestå av för att gynna hälsosamma matval. Vidare ska det undersöka vilka de styrmedel är som motiverar konsumenterna att välja mer hälsosamma och näringsrika livsmedel och mäta vilken effekt olika styrmedel har på konsumentbeteendet. Det ska ingå både ekonomiska styrmedel och andra typer av styrmedel, bland annat bättre reglering. Projektet kommer att behandla skatter som ett exempel på styrmedel bland många andra. Arbetet startade den 1 mars i år och mandattiden går ut i juni nästa år. 
Efter projektet är det viktigt att resultaten nyttiggörs på bred bas och att hälsosam kost ses i ett helhetsperspektiv inklusive olika typer av styrmedel, också skatter. Utskottet ger sitt stöd till att man i fortsättningen tar ställning till om punktskatten på läskedrycker kan bli mer kraftfullt inriktad på hälsoaspekten. I det sammanhanget kan kraven i statsstödsreglerna beaktas på behörigt sätt och risken för återkrav undanröjas. 
Motionerna
Utskottet föreslår att åtgärdsmotionerna förkastas. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 166/2018 rd utan ändringar. 
Riksdagen förkastar åtgärdsmotionerna AM 56 och 57/2018 rd. 
Helsingfors 13.11.2018 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Timo
Kalli
cent
vice ordförande
Ville
Vähämäki
saf
medlem
Timo
Harakka
sd
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Toimi
Kankaanniemi
saf
medlem
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Aila
Paloniemi
cent
medlem
Antti
Rantakangas
cent
medlem
Markku
Rossi
cent
medlem
Maria
Tolppanen
sd
(delvis)
medlem
Kari
Uotila
vänst
ersättare
Markku
Eestilä
saml
(delvis)
ersättare
Lasse
Hautala
cent
ersättare
Emma
Kari
gröna
ersättare
Riitta
Myller
sd
ersättare
Joona
Räsänen
sd
ersättare
Harry
Wallin
sd
ersättare
Peter
Östman
kd.
Sekreterare var
utskottsråd
Ilkka
Lahti.
RESERVATION 1 /sd
Motivering
I propositionen höjs punktskatten på läskedrycker med sammanlagt 25 miljoner euro och höjningen riktas särskilt in på mer sockerhaltiga drycker. I betänkandet understryker finansutskottet att punktskatten och skattehöjningen i första hand har fiskala mål, det vill säga att ta in mer skatteinkomster till staten. Regeringen uppskattar att förbrukningen av sockerhaltiga läskedrycker kan sjunka med några procent och förbrukningen av sockerfria drycker ännu mindre. 
Utskottet motiverar valet att belägga alla läskedrycker med skatt med att det går att få in mer i punktskatt om skattebasen är bred. Det måste sägas ut att motiveringen haltar. Basen för till exempel momsen är betydligt bredare än för punktskatten på läskedrycker eftersom så gott som all konsumtion beskattas. Den föreslagna höjningen slår orättvist mot företagare och konsumenter eftersom den bara drabbar företag som tillverkar lemonad, saft och mineralvatten. De flesta ohälsosamma produkter berörs inte alls av höjningen. 
Finansutskottet anser att skatten i fortsättningen mer kraftfullt kan inriktas på hälsoaspekten. Det är ett välkommet mål eftersom punktskatten är en dålig skatt av de orsaker som nämns ovan, om målet uteslutande är att samla in skatteinkomster. Samtidigt måste det säga satt ändringen strider mot utskottets mål. De skadliga hälsoeffekterna av läskedrycker beror på sockret, men skattehöjningen drabbar också sockerfria drycker. Socker finns i många andra produkter som är betydligt skadligare för hälsan än till exempel saft från skogsbär som innehåller hälsofrämjande ämnen. På sötsaker finns det ingen hälsoskatt och skatten på läkedrycker kan i värsta fall få människor att använda produkter som är ännu mer förödande för hälsan. Senast här blir behandlingen av hälsoskadliga produkter och de tillverkande företagen orättvis. 
Vid utfrågningen av sakkunniga kom det fram att höjningen kommer att fullt ut drabba bland annat företag som tillverkar fast i Finland från frukt och inhemska bär från naturen. Därför kan skatten vara till skada för möjligheterna att utnyttja inhemska bär och gör att lokala saftproducenter konkurrensmässigt blir underlägsna utländska producenter. I värsta fall flyttas produktionen till mindre miljöbra produkter och hälsosamma bär kommer inte till lika stor användning. 
Därför strider propositionen mot sina egna mål. Trots att de uppskattade effekterna är relativt små, kan man utgå från att de är negativa i jämförelse med andra skattelösningar. Propositionen är ett gott exempel på hur resultaten blir när övergripande och noggrann kontroll glöms bort i lagberedningen.  
Hälsoaspekten måste komma fram bättre och mer heltäckande i beskattningen. Skatten på sötsaker avskaffades 2019 så vi behöver en ny hälsoskatt i stället. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott förutsatte detta för två år sedan i ett enhälligt betänkande. Också finansutskottet understryker att en sådan skatt är befogad. Utskottet nämner dock att en hälsoskatt baserad på sockerhalten inte fanns i någon medlemsstat 2916 när betänkandet skrevs och att det kunde vara svårt att införa en sådan skatt baserad på hälsoegenskaper inom ramen för EU:s regler för statligt stöd. Samtidigt förutsatte utskottet att Finland bevakar vilka åtgärder andra längder vidtar för att ta fram hälsoskatter. Av propositionen framgår det att en graderad skatt baserad på sockerhalten infördes i EU, i Katalonien i fjol och i Frankrike i år. I maj införde Irland en hälsoskatt på drycker sötade med socker. Också Estland har för avsikt att införa en graderad skatt på läskedrycker baserad på sockerhalten och skatten har preliminärt fått klartecken från Europeiska kommissionen. Dessutom har flera EU-länder, bland annat Belgien och Frankrike, befriat osockrade bär- och fruktsafter helt och hållet från läskedrycksskatt. Erfarenheterna från andra länder de senaste åren visar alltså att det går och att det är motiverat att införa skatter baserade på sockerhalten och andra hälso- och hållbarhetsrelaterade egenskaper.  
När en hälsoskatt planeras är det viktigt att undersöka om hälsoaspekterna kan beaktas bättre på något annat sätt, exempelvis i momsen. Då minskar behovet av en rad punktskatter. Till exempel Irland har högre moms på ohälsosamma produkter (sötsaker, chips, kex, läskedrycker) än på andra livsmedel. 
Också andra hållbarhetsaspekter måste vägas in mer genomgripande i skatterna. I synnerhet momsen bör ses över för att den ska ta större hänsyn till konsumtionsrelaterade utsläpp och andra hållbarhetsaspekter. Nästan all konsumtion är momsbelagd och det flyter in cirka 20 miljarder euro i moms varje år. Med momsen kunde man enkelt styra konsumtionen och produktionen i en mer hållbar riktning. Momsen kan också användas till större satsningar på att använda utsläppssnåla produkter från naturen i livsmedel.  
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen förkastar lagförslaget och 
att riksdagen godkänner två uttalanden. (Reservationens förslag till uttalanden) 
Reservationens förslag till uttalanden
1. Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition med förslag till en hälsoskatt som på ett genomgripande sätt tar hänsyn till hälsopåverkande delfaktorer. 
2. Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en reform för att göra momsen till en skatteform som främjar hållbar utveckling över hela linjen. 
Helsingfors 13.11.2018
Timo
Harakka
sd
Kari
Uotila
vänst
Joona
Räsänen
sd
Riitta
Myller
sd
Harry
Wallin
sd
RESERVATION 2 /kd
Motivering
Regeringen vill höja punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker från 22 till 27 cent per liter färdig dryck. På övriga läskedrycker höjs den från 11 till 12 cent per liter (RP 166/2018 rd). Höjningen är en välkommen reform.  
Men skatten borde särskilt uppmärksamma energidryckerna eftersom konsumtionen av dem har ökat avsevärt de senaste åren. Detta gäller i synnerhet barn och unga. Skolhälsoenkäten från i fjol visar att upp till 18 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna i högstadieåldern dricker energidryck tre eller fler gånger i veckan. Energidryckerna innehåller ofta mycket socker. Dessutom innehåller de koffein och andra ämnen som har hälsoskadliga effekter vid stort intag. Stor konsumtion av energidrycker kan leda till bland annat sömnproblem, viktuppgång, rastlöshet och dålig tandhälsa. 
Vad energidryckerna kan ställa till med kan man se i hemmen och i skolorna och många lärare och föräldrar vi införa restriktioner i tillgången. Många handlare har infört åldersgränser för försäljningen av energidrycker. Ett sätt att minska användningen är att höja priset via skatter. Lagen om punktskatt på läskedrycker (1127/2010) måste kompletteras med en skattekategori för energidrycker och en tydlig definition på dryckerna. När energidrycker ingår i punktskatten på läskedrycker kan man på det här sättet införa en särskild skatt på dem. Skatten måste vara kännbar. KD:s riksdagsgrupp föreslår att punktskatten på läskedrycker fördubblas på drycker som till sitt innehåll kan klassas som energidrycker. Drycker som klassas som energidrycker bör i överensstämmelse med åtgärdsmotion AM 56/2018 rd beläggas med en extra skatt på 27 cent ovanpå punktskatten på läskedrycker oberoende av sockerhalten. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande) 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa en skatt på energidrycker inom ramen för punktskatten på läskedrycker. 
Helsingfors 13.11.2018
Peter
Östman
kd
Senast publicerat 14.3.2019 10:33