Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Ändringen beror på en justering av skattenivån på cider som tillverkats genom jäsning. Utskottet föreslår att skattehöjningen för cider blir densamma som för andra svaga drycker. Den minskning i skatteinkomsterna på cirka 3 miljoner euro som förorsakas av det täcks genom att justera skattenivåerna för samtliga dryckesgrupper. 

Propositionen är en del av höstens skattehöjningar vars syfte i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering är att flytta tyngdpunkten inom beskattningen från beskattning av arbete och företagande till i synnerhet miljöskatter. I regeringsprogrammet avtalas också om att alkoholskatten ses över, om höjningarna i Estland gör det möjligt. Eftersom det i Estland har fattats beslut om betydande höjningar av alkoholskatten under de tre följande åren, har skrivningen i regeringsprogrammet kunnat verkställas. Grunden påverkas inte heller av beslutet om att Estlands nästa höjning, som träder i kraft i februari 2018, ska halveras. De höjningsbeslut som starkast påverkar skattenivån har nämligen redan gjorts. Verkningarna av februari månads ändring av höjningsnivån är uppenbart mindre. 

Propositionens främsta syfte är således fiskalt, och genom den eftersträvas ett årligt tillskott på cirka 100 miljoner euro i avkastningen från alkoholskatten. Propositionen har dessutom ett hälsopolitiskt syfte: att minska totalkonsumtionen av alkohol och dess talrika skadeverkningar. Propositionen är allmänt taget i fråga om mål och grunder en konsekvent fortsättning på de fem tidigare skatteförhöjningar som genomfördes åren 2008—2014. På samma sätt är också de nu föreslagna förhöjningarna avsedda att dimensioneras och inriktas så att de inte ökar resandeinförseln i betydande utsträckning. 

Förslaget till höjning gäller alla grupper av alkoholdrycker, men med en lindrig fokusering på andra än starka alkoholdrycker. När den genomsnittliga förhöjningen är cirka 10 procent, är skattehöjningen för svaga jästa drycker 15,4 procent, viner 12,7 procent och öl 10,6 procent. Skatteförhöjningen för så kallade mellanprodukter är analogt i genomsnitt 9,5 och för starka alkoholdrycker 4,8 procent. Höjningarna ska sättas i kraft i början av nästa år, och man räknar med att de höjer detaljpriserna på alkoholdrycker med fem procent i snitt. 

Propositionen utgör en väl övervägd helhet till sina grunder och sin nivå, anser utskottet, med små justeringar som gäller cider som tillverkats genom jäsning. 

Som ovan konstateras ligger propositionen också i linje med den alkoholskattepolitik som länge har följts. Skatteförhöjningarna har väsentligen bidragit till att den totala konsumtionen av alkohol stadigt har sjunkit under innevarande decennium. Det har framför allt berott på en nedgång i den statistikförda konsumtionen eftersom andelen resandeinförsel och annan icke statistikförd konsumtion samtidigt har förblivit relativt stabil trots periodisk variation. 

Om de positiva konsekvenserna av besluten vittnar också att intäkterna av alkoholskatten har förblivit förhållandevis stabila trots att den totala konsumtionen har minskat; 2010 uppgick de till sammanlagt 1,284 miljarder euro och det har pågått en jämn stigning till 1,354 miljarder euro 2016. Det bör också konstateras att finansministeriets intäktskalkyler har träffat ganska rätt under hela granskningsperioden. Med undantag för ett år har kalkylerna under de senaste tio åren avvikit från de slutliga skatteintäkterna med högst tre procent. Vidare har prognoserna varit riktiga också i fråga om dryckesgrupper. Analysen de baserar sig på är således uppenbart riktig. 

Trots dessa positiva signaler ingår det alltid också osäkerhet och uppenbara riskfaktorer i höjningar av alkoholskatten. Viktigast är frågan om skatteändringarnas effekt på resandeinförsel och olaglig handel med alkohol. I fortsättningen bör uppmärksamhet också ägnas näthandel med alkohol. Dessa faktorer inverkar direkt på statens skatteinkomster och de kostnader som alkoholskador förorsakar samhället. En fråga för sig är hur förhöjningarna inverkar exempelvis på konkurrensläget mellan restaurang- och turistnäringen och passagerarfartygen. Dessa synpunkter ger inte anledning att ändra propositionen, men de bör nedan tas upp separat i korthet. 

Utskottet tillstyrker således propositionens grundläggande riktlinjer och skattenivåer med små justeringar. 

Men i konsekvensbedömningarna ingår exceptionella osäkerhetsmoment på grund av totalreformen av alkohollagen (RP 100/2017 rd) som samtidigt är aktuell i riksdagen. I propositionens prisbedömningar har man exempelvis inte kunnat beakta de eventuella priskonsekvenserna av att försäljningen av alkohol avregleras. Analogt har skattehöjningarna beräknats minska den statistikförda konsumtionen av alkohol med cirka två procent jämfört med den situationen att skatten inte skulle ändras. Det är ändå klart mindre än den konsumtionsökning som ändringarna i alkohollagen beräknas medföra. Reformen kan också ändra konsumtionens struktur, vilket i sin tur påverkar bland annat skatteintäkterna. 

Propositionen om en total översyn av alkohollagen behandlas separat av social- och hälsovårdsutskottet som utarbetar en heltäckande bedömning av den. Därför är det inte befogat att i större utsträckning ta ställning till den i detta sammanhang. 

Resandeinförsel

Som det har konstaterats har andelen resandeinförsel varit förhållandevis jämn, ungefär 17 procent av den totala konsumtionen. Den utgör cirka tre fjärdedelar av den icke statistikförda konsumtionen, som sammanlagt är cirka 21 procent. Trots att den icke statistikförda konsumtionens andel är stor, är det positivt att andelen olaglig import har förblivit liten, cirka en procent av den totala konsumtionen. I denna mängd har det inte heller iakttagits några tecken på tillväxt under de senaste åren. 

Utvecklingen av resandeinförseln uppvisade en sjunkande trend också i den senast publicerade uppföljningsstudien, som täckte tidsperioden från september 2016 till augusti 2017. Samma trend syns enligt finansministeriet också i färskare resultat som ännu inte har publicerats. 

Å andra sidan konstateras det i propositionen att höjningarna av alkoholskatten inte alltid konsekvent eller på ett påtagligt sätt påverkat mängderna som resande för in. Därför har de nu föreslagna höjningarnas effekt på resandeinförsel inte gått att bedöma tillförlitligt. Långtgående slutsatser har inte heller kunnat dras på grund av att Estlands senaste skattehöjningar kanske ännu inte har överförts till priserna fullt ut. Det bör överhuvudtaget beaktas i bedömningen att enkätundersökningen om resandeinförsel jämte statistikföring ger en tillförlitlig bild först vid en analys på lång sikt. 

Strukturen på resandeinförseln inverkar som en delfaktor på hur det är befogat att rikta in skattehöjningarna. Trots att öl är den alkoholdryck som det importeras mest av till Finland litermässigt är importens andel av totalkonsumtionen av öl under 10 procent. Andelen starka alkoholdrycker och long drink-drycker är för sin del störst i proportion till totalkonsumtionen, nästan 30 procent. Det talar för de prioriteringar som gjorts i propositionen. Dessutom bör det beaktas att också Estlands skattehöjningar fokuserar på öl och svaga jästa drycker. 

Propositionen är således befogad också i detta perspektiv. Men i fortsättningen bör ökad uppmärksamhet ägnas också resandeinförsel från Lettland, vilket det syns tecken på redan nu. 

Andra synpunkter

Alkoholen är också förknippad med många viktiga näringspolitiska aspekter. Branschen sysselsätter en betydande mängd människor direkt och indirekt såväl vid tillverkning som vid vidareförsäljning och inom turism- och restaurangverksamheten. I skattepolitiken bör också dessa aspekter vägas in. Utskottet konstaterar å andra sidan att priserna vid detaljförsäljningen av alkoholdrycker reellt sett har stigit endast cirka två procent mellan åren 2010 och 2016. I detta perspektiv har situationen alltså varit ganska stabil. Efter den totala översynen av alkohollagen kan det finnas särskilda skäl att göra en ny analys. 

Å andra sidan ökar skattehöjningarna den skillnad som råder mellan turist- och restaurangbranschen och passagerarfartygens skattefria försäljning. I det avseendet anser utskottet att den analys som just nu utförs av den parlamentariska arbetsgrupp som bereder översynen av företagsstöden är till nytta. Analysen har ett brett perspektiv och omfattar alla företags- och näringsstöd, inklusive skattestöden. I det sammanhanget är det också möjligt att göra en mångsidig analys av grunderna för skattestödet till passagerarfartygen. 

Uppföljning

Social- och hälsovårdsutskottet har i sitt utlåtande tagit upp behovet av att följa upp utvecklingen av resandeinförseln. Utskottet anser det också nödvändigt att tillförsäkra Tullen tillräckliga resurser för att övervaka införseln av alkohol. Tullens erfarenheter av resultaten från 2015 års intensifierade uppföljning var goda och stöder denna uppfattning. 

Finansutskottet delar dessa åsikter. 

Motionerna

Utskottet föreslår att de lagmotioner som behandlats tillsammans med propositionen förkastas.