Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Bakgrund
Propositionen är baserad på ett uttalande som utskottet föreslog och riksdagen godkände när den i våras fattade beslut om ändringar i bilskattelagen och i skattenivåerna enligt fordonsskattelagenFiUB 7/2018 rd samt RSv 64/2018 rd — RP 74/2018 rd.. Orsaken till ändringsbehovet var att den nya testmetod som började användas för att mäta koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon den 1 september 2018. Den nya mätmetoden WLTPWLTP, Worldwide Light Vehicles Test Procedure, globalt harmoniserat provningsförfarande för lätta fordon. ersatte den dåvarande mätmetoden, NEDC-testetNEDC, New European Driving Cycle, den nya europeiska körcykeln.. Den nya metoden beaktar de faktiska utsläppen från ett fordon på ett mer sanningsenligt sätt.
Syftet med lagändringen var att anpassa skattenivåerna till de nya utsläppsvärdena på ett sätt där enbart en ändring i sättet att mäta inte ska strama åt beskattningen. Utsläppsvärdena för exempelvis personbilarna här uppskattades i genomsnitt vara 22 procent högre enligt den nya mätmetoden. Utan en anpassning av skattetabellen skulle det ha betytt en höjning av skatten med cirka 6 procentenheter. Avsikten var att undvika störningar på marknaden till följd av ändringarna, och därför ville regeringen sätta i kraft de nya skattetabellerna redan den 1 september.
Man visste redan då att vissa osäkerhetsmoment var förknippade med den nya skattetabellerna bland annat eftersom skatteanpassningen enbart byggde på jämförelseuppgifter som tagits fram genom simulering. Riksdagen förutsatte därför i sitt uttalande att finansministeriet följer hur ändringarna påverkar skattenivån och före utgången av 2018 lägger fram en sakkunnigutredning om detta. Om utredningen gav anledning till korrigerande lagstiftningsåtgärder, skulle ministeriet utan dröjsmål bereda behövliga propositioner och lämna dem till riksdagen för behandling. — Den föreliggande propositionen bygger på mer precisa uppgifter utifrån sådan bevakning.
Anpassning av skattenivån
De lagförslag som behandlades i våras byggde således på den information som simulering gav om värdena på koldioxidutsläppen enligt den nya mätmetoden. Då fanns inga sådana faktiska uppgifter baserade på laboratoriemätningar som skulle ha kunnat användas för tillräckligt tillförlitliga slutledningar. Den studie från kommissionens gemensamma forskningscentrum JRCJRC, Joint Research Center, gemensamma forskningscentrumet. som användes som faktaunderlag ansågs ändå vara den mest omfattande och tillförlitliga av de modeller som beskrev den nya metoden. Det motsvarade också bilbranschens uppfattning.
Man var dessutom tvungen att göra anpassningen utifrån ett antal antaganden om förändringar i förhållandet mellan mätmetoderna på olika utsläppsnivåer. Den bedömning som gjordes var att den nya metoden var en större belastning för små bilar än för större bilar, och därför minskades anpassningen när utsläppen ökade.
De skattetabeller som byggde på dessa utgångspunkter motsvarade sammanlagt i genomsnitt de tidigare skattenivåerna. Med andra ord var det meningen att nivån på bilbeskattningen varken skulle stiga eller sjunka. Eftersom mätmetoderna var sinsemellan olika var det inte möjligt att genomföra ändringen mer specificerad än så. Det gick således inte att fullt ut beakta hur bytet av mätmetod påverkade utsläppsvärdena på olika utsläppsnivåer och ännu mindre specifikt per bil.
Den föreliggande propositionen bygger på uppgifter som samlats in på väsentligen annat sätt: grunden utgörs av inhemskt material om bilbeskattning och registermaterial med uppgift om utsläppsvärden för cirka 23 500 nya bilar enligt den nya mätmetoden. Trots detta ingår även nu generaliseringar eftersom materialet bara beskriver förändringar i utsläppsvärdena på kort sikt. Regeringen påpekar dessutom i propositionen att i praktiken är sådana bilmärken och bilmodeller överrepresenterade i materialet som det har sålts mycket av under sensommaren och hösten i år. Dessutom innehåller materialet eventuellt i genomsnitt mer sådana bilar för vilka bytet av mätmetod är ofördelaktigt. Undersökningen genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT AbNEDC- ja WLTP-perustaisen autoverotuksen vertailu (Jämförelse av bilbeskattning enligt NEDC- och WLTP-metoderna), Asiakasraportti, VTT-CR-06808-18, 30.11.2018. och i dess rapport sågs obalansen mellan de företrädda märkena och modellerna, å ena sidan, och de normala marknadsandelarna, å andra sidan, som den största bristen i materialet.
Utredningen gjordes av VTT och Trafiksäkerhetsverket i samarbete, och en slutsats man kan dra av den är att vårens ändring höjde skattenivån mer än vad som var avsett. Det årliga genomsnittliga utsläppsvärdet för sålda bilar ser ut att stiga med 27 i stället för med 22 procent. Dessutom är effekten större än tidigare när det gäller voluminösa utsläppsnivåerna som överstiger det genomsnittliga utsläppsnivån för nya bilar. Därför är det motiverat att justera skattetabellerna så att detta kan rättas till.
Utskottets ståndpunkt
Utskottet uttrycker sin tillfredsställelse över att ministeriet tillsammans med experterna på VTT och Trafiksäkerhetsverket lyckats få ihop en tillräckligt representativ expertutredning för att bedöma ändringsbehovet. Det är fortfarande fråga om att försöka bevara den genomsnittliga nivån på bilbeskattningen jämfört med situationen innan den nya WLTP-metoden infördes. Detta går nu att genomföra mer exakt än i propositionen från i våras tack vare den nya utredningen.
Utskottet tillstyrker dessutom nivån och inriktningen på de föreslagna ändringarna. Propositionen bygger direkt på VTT:s utredning och dess slutsatser. Dessutom har bilbranschen deltagit i arbetet med att ta fram materialet för utredningen och i samband med sakkunnigutfrågningen uttryckt sin tillfredsställelse över slutresultatet. Det innebär att den nya skattetabellen leder till ett så gott som neutralt resultat skattemässigt. Därmed rättas den ökning av den genomsnittliga skatten till som följde av den skattetabell som trädde i kraft i september.
Bilbranschen har dessutom konstaterat att undersökningen inföll vid rätt tidpunkt. Motiveringen är att den nya mätmetoden med tiden leder till betydande modellförändringar. Därför skulle det i framtiden vara svårare att samla in motsvarande undersökningsmaterial om skillnaderna mellan olika mätmetoder. Detta nämns också i propositionsmotiven. Utskottet framhäver också dessa aspekter när det gäller att motivera en snabbt genomförd lagändring.
Propositionen antas heller inte minska de faktiska bilskatteintäkterna, även om den kalkylerade effekten uppskattas vara omkring 100 miljoner euro enligt 2019 års nivå. Uppskattningen bygger på antagandet att skattenivån för personbilar kommer att sjunka med i genomsnitt omkring 1,5 procentenheter jämfört med nuläget. Den största sänkningen, mer än tre procentenheter, gäller fordon som klart överskrider genomsnittsutsläppen för nya bilar.
Utskottet anser således att propositionen sammantaget är motiverad. Den korrigerande propositionen är tidsmässigt optimalt anpassad liksom även bestämmelserna om ikraftträdandet. Eftersom det rör sig om en teknisk korrigering är det inte ändamålsenligt att i detta sammanhang närmare gå in på allmänna aspekter av bilbeskattningen. Till dessa hör framför allt de allmänna miljökraven, men också exempelvis de bakomliggande orsakerna till importen av begagnade bilar och kravet på förutsebarhet i beskattningen. Att vänta är snart också rapporten från arbetsgruppen för klimatpolitiken inom transportsektornArbetsgruppen är tillsatt av kommunikationsministeriet och dess mandattid är 12.4–12.12.2018. Arbetsgruppen har i uppgift att ta reda på och analysera olika metoder för att få bort utsläppen av växthusgaser från trafiken på längre sikt. Arbetet utgör en fortsättning på statsrådets redogörelse om en klimatpolitisk plan på medellång sikt fram till 2030 (SRR 7/2017 rd) och de metoder som där lyfts fram för att göra Finland koldioxidneutralt senast 2045. och rapporten för projektet avseende skatterna för transporter och biltrafikForskningsprojektet ingår i statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017. Den undersöker hur höjningar av bränsleskatten märks i priserna i olika regioner, presenterar en beskrivande analys av de senaste bilskatteändringarna och bedömer, med hjälp av Statistikcentralens mikrosimuleringsmodell, vilka effekter ändringar i bränsle- och fordonsskatten har på inkomstfördelningen.. De bidrar till beskrivningen av effekterna av ändringar i beskattningen och belyser framtida utvecklingsbehov.
