Överföring av ansvaret för yrkeshögskoleutbildningen för räddningsväsendet till Polisyrkeshögskolan

Det föreslås i propositionen att utbildningsansvaret och examensrätten för befälsutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsväsendet överförs från yrkeshögskolan Savonia-ammattikorkeakoulu till Polisyrkeshögskolan den 1 januari 2017. Målet är att göra det möjligt att som en enhetligare helhet utveckla och planera samt sköta ekonomin för utbildning som hör till området för inrikesförvaltningen samt att skapa samverkansfördelar mellan de olika läroinrättningarna för den inre säkerheten. Förvaltningsutskottet ställer sig bakom dessa mål och anser att både Räddningsinstitutet och Polisyrkeshögskolan har sådan sakkunskap och erfarenhet som är viktiga vid planeringen, genomförandet och utvecklandet av yrkeshögskoleutbildningen för räddningsbranschen. 

Enligt uppgift har kostnaderna för befälsutbildningen för räddningsväsendet varit cirka tre miljoner euro per år. Savonia har stått för en del av finansieringen, och resten av kostnaderna har finansierats från räddningsväsendets omkostnader. Savonias andel har minskat under de senaste åren och väntas sjunka ytterligare 2016—2019. I budgetpropositionen återförs ett belopp på 1 202 000 euro i anslag som är avsett för befälsutbildningen för räddningsväsendet från undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel till inrikesministeriets huvudtitel som en permanent överföring. Yrkeshögskoleutbildningen för räddningsbranschen finansieras således i framtiden i sin helhet från anslaget för räddningsväsendets omkostnader. Utskottet anser att detta är motiverat för att trygga utbildningen för räddningsväsendet. Polisens anslag kommer inte att användas för befälsutbildning för räddningsväsendet. Viktigt är också att ekonomiska resurser inte överförs från utbildningen för räddningsväsendet till polisen. 

Enligt propositionen ska inrikesministeriet årligen besluta om användningen av anslagen för yrkeshögskoleutbildningen för räddningsbranschen efter att ha hört Räddningsinstitutet, Polisstyrelsen och Polisyrkeshögskolan. Det är också meningen att med pengar för räddningsväsendets omkostnader täcka de administrativa kostnader som Savonia orsakas av att de studerande som enligt en övergångsbestämmelse får fortsätta sina studier och avlägga yrkeshögskoleexamen i teknik med examensbenämningen ingenjör (YH) till utgången av juli 2023. 

Utskottet understryker Räddningsinstitutets centrala ställning när det gäller antagning av studerande och planering, utvärdering och utvecklande av utbildningen. Institutet har både substanskunskap och fungerande nätverk till arbetslivet och andra viktiga aktörer inom branschen. Tack vare det har man kunnat ta fram och utveckla en arbetslivsbaserad utbildning. I framtiden kommer förändringarna i omvärlden och arbetslivet att medföra nya krav på bland annat myndighetssamarbetet. Utskottet anser att det går att skapa samverkansfördelar tillsammans med Polisyrkeshögskolan till exempel när det gäller flermyndighetsmodellen och ledarskapsutbildning. Samtidigt betonar utskottet att polisen och räddningsmyndigheten trots att de båda är myndigheter för den inre säkerheten har olika roller och därmed också olika befogenheter. Klara roller är viktigt med tanke på både arbetarskyddet och verksamhetsförutsättningarna för aktörerna inom räddningsbranschen. 

När utbildningsansvaret överförs utvidgas också sammansättningen på Polisyrkeshögskolans styrelse. Av medlemmarna ska en representera Räddningsinstitutet, en de studerande för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen och en räddningsverken. Syftet med detta är att se till att de som är mest insatta i yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen finns representerade i styrelsen. 

I dag är det bara Räddningsinstitutet som ordnar befälsutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen för räddningsväsendet i Finland. I Kuopio har Räddningsinstitutet lokaler som är planerade för utbildning inom räddningsbranschen, simuleringsmiljöer och ett övningsområde som kan anses hålla hög nivå också i ett europeiskt perspektiv. Räddningsinstitutets lärare ger utbildning för samtliga berörda examina, dvs. examen för jourhavande vid nödcentraler, räddningsmannaexamen, underbefälsexamen och befälsexamen, och inom fortbildningen. Det har garanterat utbildningsmässig konsekvens mellan de olika examina och ett med tanke på resurserna kostnadseffektivt arbetssätt. Det är viktigt att de befälsstuderande också kan öva tillsammans med till exempel dem som avlägger räddningsmannaexamen. I praktiken har det uppstått ett slags kompetenskluster för räddningsbranschen i Kuopio. Också krishanteringscentret CMC Finland finns i anslutning till Räddningsinstitutet. Med beaktande av det som sägs ovan anser utskottet att det är ytterst behövligt och lämpligt att utbildningen finns kvar i Kuopio också i framtiden. 

Regeringen föreslår inga ändringar i de studiesociala förmånerna för studerande som avlägger yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen. På yrkeshögskolestuderande tillämpas också framöver de studiesociala förmåner som avses i 23 § i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) när de deltar i undervisning som hör till examen vid Räddningsinstitutet. Med stöd av den paragrafen är inkvarteringen i institutets internat och måltiderna avgiftsfria då studierna bedrivs vid Räddningsinstitutet eller i lokaler som disponeras av institutet. Dessutom är de studerande inom räddningsbranschen berättigade till studiestöd enligt lagstiftningen om studiestöd (studiepenning och statsborgen för studielån), till bostadstillägg till studiestödet i de fall där det inte finns tillgång till avgiftsfri inkvartering och till stöd för måltider vid en studentrestaurang som godkänts av Folkpensionsanstalten när det gäller måltider som avses i statsrådets förordning om grunderna för måltidsstöd för högskolestuderande (54/2012). Eftersom studiestödet är behovsprövat beaktas den studerandes inkomster när stöd beviljas. Utskottet anser att propositionen är motiverad också till de delar som gäller de studiesociala förmånerna. 

Tilläggskrav som ska ställas på dem som utbildas för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen

Regeringen föreslår också bestämmelser om de tilläggskrav som ska ställas på dem som utbildas för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen (24 a § i lagförslag 2). Enligt förslaget kan det av en studerande förutsättas att vissa krav i fråga om hälsotillståndet och funktionsförmågan uppfylls för att han eller hon ska klara av studierna, såsom exempelvis praktiska uppgifter eller övningar. Utskottet anser att förslaget är motiverat. Enligt uppgift till utskottet bör man av den som utbildas för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen dessutom också kräva redbarhet och pålitlighet. Detta bedöms utifrån en säkerhetsutredning av de sökande. I den gällande lagen finns det ett motsvarande krav för studerande vid Polisyrkeshögskolan. 

Bestämmelser om säkerhetsutredning som hänför sig till antagningen av studerande finns i 25 § i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013). I regeringens proposition RP 64/2013 rd (s. 25) sägs det att ”bestämmelsen ger Polisyrkeshögskolan rätt att för ett positivt beslut om antagning ställa som villkor att det för den som ansöker till utbildningen innan studierna inleds görs en säkerhetsutredning i enlighet med lagen om säkerhetsutredningar. Ett villkorligt antagningsbeslut innebär att det slutliga antagningsbeslutet kan vara negativt på grund av sådant som framkommer i säkerhetsutredningen. Den föreslagna bestämmelsen gäller alla som ansöker om att bli antagen som studerande.” 

Utskottet säger i sitt betänkande om den propositionen (FvUB 23/2013 rd, s. 6) bland annat att kravet på redbarhet och pålitlighet är extra uttalat när vi har att göra med sökande till polisutbildning. Av motiven till propositionen framgår det att redbarhet avser att de sökande inte ska ha gjort sig skyldiga till brott. Mycket små förseelser bör inte vara ett hinder för att bli antagen. Dessutom bör man ta hänsyn till hur gammal den sökande var vid tidpunkten för brottet, hur lång tid det har gått och om personen sedan dess levt ett klanderfritt liv. Med pålitlighet avses enligt motiven övrigt beteende i enlighet med normerna. Pålitligheten minskar till exempel av gripanden på grundval av polislagen. Redbarheten och pålitligheten ska bedömas i säkerhetsutredningar. De två begreppen säger redan i sig tillräckligt exakt vad som avses. 

Trots att studerandena inom räddningsbranschen har en annan typ av uppgifter än polisen är det enligt utskottet lämpligt att utsträcka kraven på redbarhet och pålitlighet också till dem som studerar för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen, som i och med överföringen av utbildningsansvaret blir studerande vid Polisyrkeshögskolan. Utskottet föreslår följaktligen att 24 a § kompletteras med en bestämmelse om detta.  

Dessutom föreslår utskottet att 24 a § skrivs om så att man tar in en grundläggande bestämmelse om bemyndigande att utfärda förordning och att bemyndigandet preciseras i sedvanlig lagteknisk form.