Lagförslaget kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 om införsel och import av kulturföremål. Syftet med bestämmelserna är att förebygga olaglig handel med kulturföremål och finansiering av terrorism. Förvaltningsutskottet har lämnat utlåtande (FvUU 31/2017 rd) om EU-förordningen. 

Genom EU-förordningen skapas ett kontrollsystem för import från tredjeländer till Europeiska unionen av sådana kulturföremål som definieras i förordningen. De förfaranden för importlicens och skriftlig importörsförklaring som det föreskrivs om i förordningen börjar tillämpas när det elektroniska system som avses i förordningen blir driftklart eller senast den 28 juni 2025. Förbudet att till EU:s tullområde föra in sådana kulturföremål som avses i förordningen och som olagligen förts ut ur sitt ursprungsland samt skyldigheten att påföra sanktioner vid brott mot förbudet börjar dock tillämpas redan den 28 december 2020, då de föreslagna ändringarna avses träda i kraft. Enligt förordningen ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner som ska vara till-lämpliga på överträdelser av förordningen och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. 

Enligt uppgift har utgångspunkten vid beredningen av förslaget varit att rekvisitet för smuggling enligt 46 kap. 4 § i strafflagen uppfylls när ett i förordningen avsett kulturföremål som olagligt förts ut ur ett tredjeland förs in i EU:s tullområde. Om däremot varan transiteras eller hänförs till ett tillfälligt lagringsförfarande är det inte fråga om brott. För dessa situationer föreslås det bestämmelser om påföljder i form av administrativa påföljdsavgifter. Utskottet konstaterar att man när påföljdsavgift påförs inte som i brottmål kan använda de medel som föreskrivs i förundersökningslagen och tvångsmedelslagen för att utreda ärendet. 

Enligt förslaget kan påföljdsavgiften påföras både privatpersoner och juridiska personer. Därför kan avgiftsbeloppet variera betydligt (500–10 000 euro). Beloppet på påföljdsavgiften ska basera sig på en samlad bedömning. Beloppet är beroende av hur klandervärt förfarandet har varit och om det har upprepats samt hurdan gärningsmannens ekonomiska ställning är. Hänsyn ska tas till den vinning som eftersträvats genom förfarandet och till gärningsmannens samarbete med Tullen för att utreda ärendet. Utskottet konstaterar att bestämmelser om en administrativ påföljdsavgift av motsvarande typ finns till exempel i 8 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017). Utskottet betonar att för att beakta förbudet mot dubbelbestraffning är påföljdsavgiften enligt den föreslagna 99 b § i tullagen subsidiär i förhållande till ett brottmål som gäller samma gärning. 

I dag är endast utförsel av kulturföremål reglerad hos oss, med undantag av de sanktionsbestämmelser som gäller Syrien och Irak. Enligt uppgift är Finland i huvudsak transitland för föremål som förts ut olagligt, även om man under den senaste tiden också har sett fall där kulturföremål med suspekt ursprung har förts in i landet utan transitsyfte. Det allmänna förbudet i förordningen mot införsel av kulturföremål som olagligt förts bort från ursprungslandet gör det också möjligt att ingripa när föremål förs in i Finland. 

Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Förvaltningsutskottet tillstyrker lagförslaget, men med tekniska ändringar i ikraftträdandebestämmelsen.