Betänkande
FvUB
24
2017 rd
Förvaltningsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 113/2017 rd): Ärendet har remitterats till förvaltningsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
specialsakkunnig
Erkki
Papunen
finansministeriet
ekonomichef
Pasi
Rentola
undervisnings- och kulturministeriet
konsultativ tjänsteman
Susanna
Grimm-Vikman
social- och hälsovårdsministeriet
utvecklingschef
Sanna
Lehtonen
​Finlands Kommunförbund.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås det att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs med 0,11 procentenheter. Statsandelen föreslås från ingången av 2018 vara 25,34 procent och kommunernas självfinansieringsandel 74,66 procent. 
Det föreslås att det i ändringen av statsandelsprocenten som tillägg beaktas 0,09 procentenheter i anknytning till kompenseringen av sänkta avgifter för småbarnspedagogiken med 25 miljoner euro samt 0,03 procentenheter i anknytning till utförandet av nya och utvidgade åligganden så att statsandelsprocenten är 100. Det föreslås att det i ändringen som avdrag beaktas 0,01 procentenheter i anknytning till minskningen av kommunernas förvaltningsutgifter, eftersom utbetalningen och beräkningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till Folkpensionsanstalten 2017. 
Enligt förslaget ökas statsandelen för kommunal basservice i genomsnitt med 23,93 euro per invånare i enlighet med den nettominskning på 131 miljoner euro av kommunalskatten som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna. 
Nedskärningen på 468 miljoner euro till följd av konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom ett avdrag på 85,47 euro per invånare från statsandelen för kommunal basservice. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2018. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
De föreslagna ändringarna i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) anknyter till det som föreslås under momentet för statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (28.90.30) i budgetpropositionen för 2018. 
I propositionen föreslås det att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att kommunernas statsandel är 25,34 procent och kommunernas självfinansieringsandel 74,66 procent år 2018. Förslaget innebär att statsandelsprocenten stiger med 0,11 procentenheter. 
I den höjda statsandelsprocenten beaktas kompensationen av de sänka avgifterna för småbarnspedagogik (RP 115/2017 rd) med 25 miljoner euro och genomförandet av vissa nya och mer omfattande uppgifter för vilka statsandelsprocenten enligt regeringsprogrammet ska vara 100. Som en utgiftsminskande faktor beaktas kommunernas administrativa utgifter, när beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till FPA. 
Statsandelen dimensioneras med beaktande av förändringen i bestämningsfaktorerna samt övriga ändringar enligt regeringsprogrammet och planen för de offentliga finanserna. Som en utgiftsökande faktor beaktas bland annat att studerandevården utvidgas i läroanstalter på andra stadiet (RP 116/2017 rd) och som en minskande faktor att giltighetstiden för recept förlängdes från ett år till två från den 1 januari 2017. 
Det är mycket angeläget, menar utskottet, att kommunerna får full kompensation för de förlorade skatteintäkterna på omkring 113 miljoner euro som beror på ändringar i beskattningsgrunderna. Ändringarna utjämnas med hjälp av statsandelssystemet så att ingen kommun ska drabbas av minskade intäkter på grund av ändringarna. 
Till följd av konkurrenskraftsavtalet minskas statsandelen med 468 miljoner euro 2018. Avdraget genomförs genom att det från statsandelen för kommunal basservice dras av 85,47 euro per invånare. 
Det föreslås också att det i lagen för tydlighetens skull tas in bestämmelser om att statsandel inte beviljas för kostnader som föranleds av kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda finansieringsandel. Dessa kostnader beaktas inte heller när kostnadsfördelningen justeras. 
I den kompletterande budgetpropositionen (RP 176/2017 rd) föreslås det att moment 28.90.30 ökas med ca 118,7 miljoner euro, varefter anslaget uppgår till 8 576 670 000 euro. Ökningen beror huvudsakligen på en korrigering av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna men också på ändringar i bestämningsgrunderna för kalkylerade kostnader och på ändringar i hemkommunsersättningarna. Ändringarna i justeringen av kostnadsfördelningen beror på korrigeringar i ekonomistatistiken över samkommuner för statistikåret 2015. Enligt utredning till utskottet påverkar rättelserna inte den föreslagna statsandelsprocenten. 
Sammantaget finner förvaltningsutskottet propositionen behövlig och lämplig och tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Förvaltningsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 113/2017 rd utan ändringar. 
Helsingfors 30.11.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Juho
Eerola
saf
vice ordförande
Timo V.
Korhonen
cent
medlem
Anders
Adlercreutz
sv
medlem
Elsi
Katainen
cent
medlem
Kari
Kulmala
blå
medlem
Antti
Kurvinen
cent
medlem
Sirpa
Paatero
sd
medlem
Juha
Pylväs
cent
medlem
Veera
Ruoho
saml
medlem
Wille
Rydman
saml
medlem
Joonas
Räsänen
sd
medlem
Vesa-Matti
Saarakkala
blå
medlem
Matti
Semi
vänst
medlem
Mari-Leena
Talvitie
saml.
Sekreterare var
utskottsråd
Minna-Liisa
Rinne
RESERVATION 1
Motivering
Statsandelen för kommunal basservice kommer att minska med ca 140 miljoner euro 2018 (efter den kompletterande propositionen med ca 30 miljoner euro). Räknat i euro beror de största ändringarna 2018 på nedskärningen av statsandelarna till följd av konkurrenskraftsavtalet (- 468 miljoner euro), justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (-177 miljoner euro, efter den kompletterande propositionen - 68 miljoner euro) och kompensation av skattebortfallet (+131 miljoner euro). 
Regeringen beslutade öka statsandelen för basservice med 25 miljoner euro för att kompensera kommunerna för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik och genom att höja kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 60 miljoner euro och höja fastighetsskatten med 25 miljoner euro. Däremot avstod regeringen från att höja fastighetsskattens nedre gräns och kompensationen på 25 miljoner euro kommer inte att verkställas som en statsandel eller del av samfundsskatten. Därmed ges det ingen kompensation för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik. 
Det normala förfarandet när finansieringsandelarna ska utjämnas mellan staten och kommunerna är att effekterna av en lagändring kompenseras genom justering av kostnadsfördelningen. I budgetpropositionen för 2018 ingår dock igen ett flertal ändringar som är så bristfälligt beredda att det inte finns tillräckliga uppgifter om deras kostnadseffekter. Men de kalkylerade effekterna dras genast av från kommunernas statsandelar redan samma år som lagändringarna träder i kraft. Den mest kännbara effekten mätt i euro av de lagändringar som träder i kraft 2018 är förknippad med jourreformen och centraliseringen av den specialiserade sjukvården. Dessa lagreformer väntas leda till ett minskade utgifter för kommunerna på 125 miljoner euro 2018 och i anslutning till reformen görs ett avdrag på 32 miljoner euro från statsandelarna för kommunernas basservice. Enligt en enkät bland kommunerna som Kommunförbundet gjorde i maj 2017 förefaller det klart att besparingen inte i fråga om de här funktionerna kommer att bli realiseras fullt ut redan 2018 på det sätt som man har räknat med. Pressen på besparingar när det gäller kostnader för personal och trycket att höja skatterna kommer därför att öka. 
Till följd av konkurrenskraftsavtalet minskar statsandelarna med 468 miljoner euro 2018. Det påstods att konkurrenskraftsavtalet skulle vara neutralt för kommunalekonomin och inte leda till försämringar i det avseendet. Statsandelsminskningen, i synnerhet spareffekten av den förlängda årliga arbetstiden, är större än den kostnadsbesparing som kommunerna i verkligheten har kunnat genomföra. Sammantaget har det visat sig att konkurrenskraftsavtalet försvagar den kommunala ekonomin 2017 och 2018 mer än vad regeringens kalkyler visar. 
Vi föreslår att statsandelarna till kommunerna ökas med 137 miljoner euro för att återta 2018 och tidigare års indexsänkningar och nedskärningar i anslutning till konkurrenskraftsavtalet, med 15 miljoner för att minska gruppstorlekarna i småbarnspedagogiken, 6,6 miljoner för att återinföra den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, 5 miljoner för hemservice till barnfamiljer, 26,05 miljoner för justering av vårdardimensioneringen och rehabiliteringen inom äldreomsorgen, 190 miljoner för kompensering av nedskärningarna inom yrkesutbildningen och 38 miljoner euro som kompensation för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslaget enligt betänkandet men 36 och 55 § i lagförslaget med ändringar (Reservationens ändringsförslag). 
Reservationens ändringsförslag
36 § 
Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna 
Under 2016—2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2018 är det beloppet 0,00 euro per invånare. 
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 70,49 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna. 
(3—6 mom. som i FvUB) 
55 § 
Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel 
Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 26,47 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 73,53 procent. 
Helsingfors 30.11.2017
Sirpa
Paatero
sd
Joona
Räsänen
sd
RESERVATION 2
Motivering
Enligt propositionen uppgår statsandelarna till kommunerna under 2018 till 10,6 miljarder euro. Av detta belopp reserveras 8,5 miljarder för kommunal basservice. Statsandelen för basservice innehåller finansiella resurser för social- och hälsovård, men också för småbarnspedagogik, förskola och grundläggande utbildning, bibliotek och vissa tjänster inom kultursektorn. Statsandelen för kommunal basservice kommer att minska med ca 30 miljoner euro 2018 efter den kompletterande propositionen.  
Räknat i euro beror de största ändringarna i nedskärningen av statsandelarna för basservice 2018 på konkurrenskraftsavtalet (468 miljoner euro), justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (68 miljoner euro efter den kompletterande propositionen) och kompensation av skattebortfallet (en ökning med 131 miljoner euro). Regeringen föreslår att statsandelen höjs med 0,11 procentenheter till 25,34 procent 2018. Kommunernas självfinansieringsandel blir då 74,66 procent av statsandelens kalkylerade kostnader (74,77 procent 2017). 
Enligt utredning från finansministeriet sker ändringen av statsandelsprocenten så att som tillägg beaktas 0,09 procentenheter i anknytning till kompenseringen av sänkta avgifter för småbarnspedagogiken med 25 miljoner euro samt 0,03 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100. Som avdrag beaktas 0,01 procentenheter i anknytning till minskningen av kommunernas förvaltningsutgifter, eftersom det grundläggande utkomststödet har överförts till Folkpensionsanstalten. Den minskning av statsandelen med 468 miljoner euro som beror på konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom ett avdrag på 85,47 euro per invånare från statsandelen för kommunal basservice. Det föreslås att statsandelen minskas med 7,72 euro per invånare i anknytning till minskningen av det belopp som motsvarar förändringen i kostnadsnivån för statsandelen (indexhöjning). 
Jourreformen och centraliseringen av den specialiserade sjukvården väntas leda till ett inkomstbortfall för kommunerna på 125 miljoner euro 2018 och i anslutning till reformen görs ett avdrag på 32 miljoner euro från statsandelarna för kommunal basservice. Det är emellertid osannolikt att sparmålen nås. Sipiläs regering har skurit ner statsandelarna och försämrat kommunernas möjligheter att tillgodose kommuninvånarnas behov. Vänsterförbundets alternativ ger kommunerna en möjlighet att erbjuda invånarna högkvalitativa tjänster inom småbarnspedagogik, utbildning och socialvård. 
Vi vill höja statsandelarna för småbarnspedagogiken i kommunerna med sammanlagt 36 miljoner euro jämfört med regeringens propositioner. Vi vill anslå 30 miljoner euro för att förbättra den grundläggande utbildningen och minska gruppstorlekarna, 220 miljoner till yrkesskolorna och 5 miljoner för det fria bildningsarbetet. För att förbättra personaldimensioneringen i äldreomsorgen föreslår vi att statsandelarna höjs med 20 miljoner euro för detta ändamål. Det ökade finansieringsbehov som följer på att hälsocentralsavgifterna slopas föreslår vi att kompenseras med en höjning av statsandelarna med 40 miljoner euro. 
Vänsterförbundet har från första början motarbetat det så kallade konkurrenskraftsavtalet. I vår skuggbudget föreslår vi att statsandelsminskningen på 468 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet återtas. Vi vill också återta regeringens indexnedskärningar. 
De förslag vi lägger fram i reservationen leder till att statsandelarna måste höjas med 1,12 procent. 
Förslag
Jag föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 2 enligt betänkandet men 36 och 55 § med ändringar (Reservationens ändringsförslag) och 
att riksdagen godkänner ett uttalande (Reservationens förslag till uttalande). 
Reservationens ändringsförslag
36 § 
Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna 
Under 2016—2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2018 är det beloppet 7,72 euro per invånare
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 85,47 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,40 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa. 
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,28 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande. 
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet. 
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,03 euro per invånare för finansieringen av det elektroniska systemet för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter. 
55 § 
Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel 
Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 26,46 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 73,54 procent. 
Reservationens förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återta alla de minskningar av statsandelarna som beror på indexnedskärningar och konkurrenskraftsavtalet. Kommunernas statsandelar måste höjas för att minska gruppstorleken inom småbarnspedagogiken och förbättra personaldimensioneringen, återinför den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, återta nedskärningarna inom yrkesutbildningen, minska gruppstorleken i grundskolan och för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen och se över personaldimensioneringen. 
Helsingfors 30.11.2017
Matti
Semi
vänst
Senast publicerat 1.12.2017 14:10