Statsandelen för kommunal basservice kommer att minska med cirka 140 miljoner euro 2018 (efter den kompletterande propositionen med ca 30 miljoner euro). Räknat i euro beror de största ändringarna 2018 på nedskärningen av statsandelarna till följd av konkurrenskraftsavtalet (-468 miljoner euro), justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (-177 miljoner euro, efter den kompletterande propositionen -68 miljoner euro) och kompensation av skattebortfallet (+131 miljoner euro). 

Regeringen beslutade öka statsandelen för basservice med 25 miljoner euro för att kompensera kommunerna för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik och genom att höja kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna med 60 miljoner euro och fastighetsskatten med 25 miljoner euro. Däremot avstod regeringen från att höja fastighetsskattens nedre gräns och kompensationen på 25 miljoner euro kommer inte att verkställas som en statsandel eller del av samfundsskatten. Därmed ges det ingen kompensation för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik. 

Det normala förfarandet när finansieringsandelarna ska utjämnas mellan staten och kommunerna är att effekterna av en lagändring kompenseras genom justering av kostnadsfördelningen. I budgetpropositionen för 2018 ingår dock igen ett flertal ändringar som är så bristfälligt beredda att det inte finns tillräckliga uppgifter om deras kostnadseffekter. Men de kalkylerade effekterna dras genast av från kommunernas statsandelar redan samma år som lagändringarna träder i kraft. Den mest kännbara effekten mätt i euro av de lagändringar som träder i kraft 2018 är förknippad med jourreformen och centraliseringen av den specialiserade sjukvården. Dessa lagreformer väntas leda till minskade utgifter för kommunerna på 125 miljoner euro 2018 och i anslutning till reformen görs ett avdrag på 32 miljoner euro från statsandelarna för kommunernas basservice. Enligt en enkät bland sjukvårdsdistrikten som Kommunförbundet gjorde i maj 2017 förefaller det klart att besparingen i fråga om de här funktionerna inte kommer att realiseras fullt ut redan 2018 på det sätt som man har räknat med. Pressen på besparingar när det gäller kostnader för personal och trycket att höja skatterna kommer därför att öka. 

Till följd av konkurrenskraftsavtalet minskar statsandelarna med 468 miljoner euro 2018. Det påstods att konkurrenskraftsavtalet skulle vara neutralt för kommunalekonomin och inte leda till försämringar i det avseendet. Statsandelsminskningen, i synnerhet spareffekten av den förlängda årliga arbetstiden, är större än den kostnadsbesparing som kommunerna i verkligheten har kunnat genomföra. Sammantaget kommer konkurrenskraftsavtalet att försvaga den kommunala ekonomin 2017 och 2018 mer än vad regeringens kalkyler visar. 

Vi föreslår att statsandelarna till kommunerna ökas med 137 miljoner euro för att återta 2018 och tidigare års indexsänkningar och nedskärningarna i anslutning till konkurrenskraftsavtalet, med 15 miljoner för att minska gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken, med 6,6 miljoner för att återinföra den subjektiva rätten till småbarnspedagogik, med 5 miljoner för hemservice till barnfamiljer, med 26,05 miljoner för justering av vårdardimensioneringen inom äldreomsorgen och rehabilitering, med 190 miljoner för kompensering av nedskärningarna inom yrkesutbildningen och med 38 miljoner euro som kompensation för de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik. 

Enligt propositionen uppgår statsandelarna till kommunerna under 2018 till 10,6 miljarder euro. Av detta belopp reserveras omkring 8,5 miljarder för kommunal basservice. Den universella statsandelen för basservice innehåller finansiella resurser för social- och hälsovård, men också för barnomsorg, förskola och grundläggande utbildning, bibliotek och vissa tjänster inom kultursektorn. Statsandelen för kommunal basservice kommer att minska med cirka 30 miljoner euro 2018 efter den kompletterande budgetpropositionen.  

Räknat i euro beror de största ändringarna i statsandelarna för basservice 2018 på nedskärningen av statsandelarna till följd av konkurrenskraftsavtalet (468 miljoner euro), justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (68 miljoner euro efter den kompletterande propositionen) och kompensation av skattebortfallet (en ökning med 131 miljoner euro). Regeringen föreslår att statsandelen höjs med 0,11 procentenheter till 25,34 procent 2018. Kommunernas självfinansieringsandel blir då 74,66 procent av statsandelens kalkylerade kostnader (74,77 procent 2017). 

Enligt utredning från finansministeriet sker ändringen av statsandelsprocenten så att som tillägg beaktas 0,09 procentenheter i anknytning till kompenseringen av sänkta avgifter för småbarnspedagogiken och 0,03 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100. Som avdrag beaktas 0,01 procentenheter i anknytning till minskningen av kommunernas förvaltningsutgifter, eftersom det grundläggande utkomststödet har överförts till Folkpensionsanstalten. Den minskning av statsandelen på 468 miljoner euro som beror på konkurrenskraftsavtalet ska enligt förslaget genomföras genom ett avdrag på 85,47 euro per invånare från statsandelen för kommunal basservice. Det föreslås att statsandelen minskas med 7,72 euro per invånare i anknytning till minskningen av det belopp som motsvarar förändringen i kostnadsnivån för statsandelen (indexhöjning). 

Jourreformen och centraliseringen av den specialiserade sjukvården väntas leda till ett inkomstbortfall för kommunerna på 125 miljoner euro 2018 och därför föreslås ett avdrag på 32 miljoner euro från statsandelarna för kommunal basservice. Det är emellertid osannolikt att sparmålen nås. Sipiläs regering har skurit ner statsandelarna och försämrat kommunernas möjligheter att tillgodose kommuninvånarnas behov. Vänsterförbundets alternativ ger kommunerna en möjlighet att erbjuda invånarna högkvalitativa tjänster inom småbarnspedagogik, utbildning och socialservice. 

Vi vill höja statsandelarna för småbarnspedagogiken i kommunerna med sammanlagt 36 miljoner euro jämfört med regeringen. Vi vill anslå 30 miljoner euro för att förbättra den grundläggande utbildningen och minska gruppstorlekarna, 220 miljoner till yrkesskolorna och 5 miljoner för det fria bildningsarbetet. För att förbättra personaldimensioneringen inom äldreomsorgen föreslår vi att statsandelarna höjs med 20 miljoner euro för detta ändamål. Det ökade finansieringsbehov som följer på att hälsocentralsavgifterna slopas föreslår vi att kompenseras fullt ut med en höjning av statsandelarna med 40 miljoner euro. 

Vänsterförbundet har från första början motsatt sig det så kallade konkurrenskraftsavtalet. I vår skuggbudget föreslår vi att statsandelsminskningen på 468 miljoner euro på grund av konkurrenskraftsavtalet återtas. Vi vill också återta regeringens indexnedskärningar. 

De förslag vi lägger fram i reservationen leder till att statsandelarna måste höjas med 1,12 procentenheter.