Betänkande
JsUB
10
2016 rd
Jord- och skogsbruksutskottet
Regeringens proposition med förslag till lag om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017 och till lagar om ändring av 25 § i lagen om strukturstöd till jordbruket och av lagen om införande av en lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition med förslag till lag om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017 och till lagar om ändring av 25 § i lagen om strukturstöd till jordbruket och av lagen om införande av en lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (RP 180/2016 rd): Ärendet har remitterats till jord- och skogsbruksutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
lantbruksråd
Esko
Juvonen
jord- och skogsbruksministeriet
regeringssekreterare
Mika
Saari
jord- och skogsbruksministeriet
specialsakkunnig
Aulis
Kuusela
Landsbygdsverket
chef för landsbygdsenheten
Ritva
Rintapukka
Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral
utvecklingschef
Esa
Ala-Kantti
OP Gruppen
forskningschef
Juha
Lappalainen
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
utvecklingschef
Ari
Enroth
ProAgria Keskusten Liitto ry.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
finansministeriet
verksamhetsledare
Johan
Åberg
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf.
Inget yttrande av 
justitieministeriet.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås en lag om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017. Statsgarantier ska ges gårdsbruksenheter för de likviditetslån som beviljas av bankerna och garantierna ska finansieras genom gårdsbrukets utvecklingsfond. Dessutom ändras två lagar så att antalet år för uppskov med amorteringarna av räntestödslån och statliga lån och antalet år med räntefrihet för statliga lån blir fler. Syftet med lagförslagen är att lindra de tillfälliga ekonomiska svårigheter som gårdsbruksenheter råkar i på grund av förändringar i omvärlden. 
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet hänvisar till motiven i propositionen och framhåller att det skett oförutsedda störningar på jordbruksmarknaden. Det har resulterat i att producentpriserna har sjunkit kraftigt. Extra stora har konsekvenserna varit av att Ryssland införde förbud mot import av livsmedel 2014. I mars 2015 avskaffade EU mjölkkvoterna, och det har lett till överproduktion och marknadsstörningar i hela EU. Följaktligen sjönk producentpriset på mjölk med 16 procent mellan februari 2014 och februari 2016. Producentpriset på svinkött har sjunkit med 15 procent, priset på kyckling med 11 procent, priset på brödvete med 8 procent och priset på nötkött med 7,5 procent. Samtidigt har priserna fortsatt stiga på produktionsinsatserna med undantag för energipriserna (el och flytande bränsle). Det har i sin tur snabbt lett till att gårdarna på kort sikt fått sämre likviditet och att de har svårt att klara av löpande utgifter för normal verksamhet och amorteringar på lån. I det rådande läget har de inte tillräckligt stora möjligheter att utveckla verksamheten eller göra kompenserande investeringar. Likviditetsproblemen förvärrades ytterligare när utbetalningarna av jordbruksstöden drog ut på tiden 2015 och 2016. 
Propositionen hänvisar till en prognos för resultaten 2015, som naturresursinstitutet publicerade i mars 2016. Den visar att företagarinkomsterna sjönk med ungefär 40 procent mellan 2014 och 2015, vilket är i snitt 9 700 euro per gård. Enligt prognosen sjönk den sammanräknade företagarinkomsten i hela landet från 558 miljoner euro 2014 till 350 miljoner euro 2015. Mellan 2000 och 2014 var den sammanräknade företagarinkomsten årligen i snitt 820 miljoner euro. Efter 2010 har den sjunkit fortlöpande. Den förväntade jordbruksinkomsten för 2015 är ungefär 60 procent lägre än inkomsten 2010. I dagsläget är det mjölk- och svingårdarna som har de största likviditetsproblemen. Detta gäller särskilt gårdar som gjort stora investeringar de senaste åren och har stor skuldbörda. De har därför inte hunnit gardera sig inför oförutsedda prisförändringar. Det är emellertid denna grupp som under kommande år håller igång vår primärproduktion och ser till att den ligger på en nivå som tillgodoser konsumtionen här hemma. 
Regeringen föreslår en ny lag om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017. Kriterierna för systemet måste vara så enkla som möjligt för att varken de sökande eller myndigheterna ska få ökad administrativ börda. Statsborgen ska gälla likviditetslån som beviljas av kreditinstitut. Lånen får utgöra högst 30 procent av medeltalet av lantbruksföretagarens sammanräknade belopp av försäljningsinkomster från jordbruksprodukter och jordbruksstöd de två föregående åren, men högst 110 000 euro och minst 30 000 euro. Statsborgen kan gälla högst 70 procent av lånebeloppet. Lånetiden är högst sju år, och den kan innehålla högst två amorteringsfria år. Borgen kan ställas för ett lån som kreditgivaren beviljar lantbruksföretagaren för att förbättra likviditeten i produktionsverksamheten. Det är viktigt att statsborgen också kan beviljas pälsdjursuppfödare, framhåller utskottet. Staten tar ut en borgensavgift av borgenstagaren och den är lika stor som vid statsborgen för jordbruksinvesteringar. För att hjälpa upp likviditetsläget för de sökande måste de finansiella kostnaderna vara så små som möjligt, påpekar utskottet. I förekommande fall tillämpas samma förfaranden som enligt lagen om strukturstöd till jordbruket.  
Dessutom föreslår regeringen att betalningslättnaderna för statliga lån och räntestödslån enligt lagen om strukturstöd till jordbruket och den tidigare lagen om finansiering av landsbygdsnäringar förlängs med tre år till sammanlagt åtta år. Däremot höjs inte det ursprungliga beloppet för räntestöd eller ränteförmån. En del divergerande förfaranden för betalningslättnader enligt de två lagarna kommer att samordnas. 
Samtidigt påpekar utskottet att lagförslag 2 och 3 ska tillämpas på lån som beviljats innan de föreslagna lagändringarna träder i kraft. Detta är nödvändigt redan av den anledningen att lån som ingår i tillämpningsområdet för lagförslag 3 inte har beviljats efter 2008. Däremot beviljas fortfarande lån som ingår i tillämpningsområdet för lagförslag 2. Därför innehåller lagförslaget för tydlighetens skull en bestämmelse om att lagen också tillämpas på lån som beviljats innan lagen träder i kraft. Det är viktigt att bestämmelserna också kommer att gälla lånebetalningar som förfaller till betalning hösten 2016, konstaterar utskottet. 
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Jord- och skogsbruksutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslagen i proposition RP 180/2016 rd utan ändringar. 
Helsingfors 21.10.2016 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Jari
Leppä
cent
vice ordförande
Reijo
Hongisto
saf
medlem
Markku
Eestilä
saml
medlem
Pertti
Hakanen
cent
medlem
Teuvo
Hakkarainen
saf
medlem
Lasse
Hautala
cent
medlem
Anne
Kalmari
cent
medlem
Johanna
Karimäki
gröna
medlem
Susanna
Koski
saml
medlem
Kari
Kulmala
saf
medlem
Jari
Myllykoski
vänst
medlem
Mats
Nylund
sv
medlem
Tytti
Tuppurainen
sd
medlem
Harry
Wallin
sd
medlem
Eerikki
Viljanen
cent.
Sekreterare var
utskottsråd
Carl
Selenius.
Senast publicerat 2.10.2017 09:18