Betänkande
KuUB
11
2017 rd
Kulturutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och till vissa lagar som har samband med den
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och till vissa lagar som har samband med den (RP 139/2017 rd): Ärendet har remitterats till kulturutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Virpi
Hiltunen
undervisnings- och kulturministeriet
konsultativ tjänsteman
Sanna
Pekkarinen
social- och hälsovårdsministeriet
förmånschef
Piia
Kuusisto
Folkpensionsanstalten
expert
Samuli
Maxenius
Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund - SAKKI rf
ordförande
Pietu
Heiskanen
Finlands Gymnasistförbund rf
ordförande
Eini
Järvi
Alliansen för Finlands Studerande - OSKU rf
expert
Antti
Hallia
Finlands studerandekårers förbund - SAMOK rf
socialpolitisk sekreterare
Silja
Silvasti
Finlands studentkårers förbund FSF rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf
Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry
Centralförbundet för Barnskydd
Finlands universitet UNIFI rf.
Utskottet har fått ett meddelande, ingenting att yttra 
Diskrimineringsombudsmannens byrå.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås det att lagen om studiestöd, lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken, militärunderstödslagen och lagen om allmänt bostadsbidrag ändras. 
För att förbättra försörjningen för studerande som är vårdnadshavare för barn och som får studiepenning föreslås en försörjarförhöjning på 75 euro till studiepenningen. Försörjarförhöjningen ska inte beaktas som inkomst i bostadsbidraget, militärunderstödet eller vid bestämmande av avgifter för småbarnspedagogik eller vårdtillägget till stöd för hemvård eller privat vård. I propositionen föreslås det också att aktuella ändringar i utbildningsbehoven samt särdrag specifika för läroanstalterna beaktas i villkoren för studier på heltid, förlängning av studiestödstiden och läsårets stödmånader. 
Lagarna avses huvudsakligen träda i kraft den 1 januari 2018. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
I propositionen föreslås det en försörjarförhöjning på 75 euro till studiepenningen i syfte att förbättra försörjningen för studerande som är vårdnadshavare för barn. Tillsammans med försörjarförhöjningen uppgår studiepenningen till 325,29 euro i månaden. Rätt till försörjarförhöjning har de som får studiepenning och är vårdnadshavare för barn under 18 år. Utskottet stöder varmt förslaget. Propositionen svarar på ett uttalande av riksdagen som godkändes utifrån ett betänkande 2016 (KuUB 17/2016 rd). I uttalandet förutsatte riksdagen att statsrådet överväger en vårdnadshavarförhöjning till studiestödet (RP 229/2016 rd — RSv 238/2016 rd). Kulturutskottet uttryckte då oro uttryckligen över att ställningen för studerande med familj försämrats genom nedskärningarna av studiepenningen och bostadsbidraget. 
Syftet med den föreslagna försörjarförhöjningen är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för studier för studerande som har vårdnad om barn samt kompensera för nedskärningen av studiepenningen inom högre utbildning och de strängare villkoren för bostadsbidrag för barnets vårdnadshavare. Försörjarförhöjningen gör det möjligt för en studerande som är vårdnadshavare för barn att ha de disponibla medel som behövs för att förena studierna med att ha vårdnaden och omsorgen om barnet. 
Det föreslås att definitionen av studier på heltid ändras så att utbildning enligt lagen om yrkesutbildning, vars syfte är genomförande av yrkesinriktad grundexamen, del av examen, utbildning som förbereder för yrkesutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, är heltidsstudier. Dessutom föreslås det att rätten till studiestöd inom den utbildning som står under offentlig tillsyn preciseras med anledning av yrkesutbildningsreformen. Vidare föreslås vissa andra preciseringar för beviljande av rätt till studiestöd. Utskottet stöder förslagen. 
Beviljandet av studiestöd görs smidigare och enklare genom att antalet stödmånader per läsår ändras bland annat för dem som går handledande utbildning för yrkesutbildning eller bedriver studier för grundläggande yrkesexamen. De föreslagna ändringarna motsvarar enligt uppgift i huvudsak Folkpensionsanstaltens gällande tillämpningspraxis. 
Utskottet framhåller att yrkesutbildningsreformen kommer att leda till avsevärt större variation i fråga om studieformer och möjligheterna att avlägga studier. Studiestödet ska flexibelt kunna anpassas till studietakten. Kulturutskottet ser det som mycket viktigt att man vid tillämpning av definitionen av heltidsstudier beaktar också motsvarande definitioner i lagstiftningen om exempelvis utkomstskyddet för arbetslösa. Det får inte bli så att en del blir lidande därför att definitionerna skiljer sig något från varandra. 
I propositionen föreslås det också en förlängning av maximitiden för studiestöd som beviljas för en högskoleexamen. Därmed lindras villkoren för rätt till stöd. Ändringen ger en smidigare verkställighet av studiestödet och är enligt utskottets bedömning välkommen. Ändringen beaktar också att högskolornas studiestödsnämnder läggs ned den 1 januari 2018. I ett läge där studierna försenas av grundad anledning ligger det i såväl den studerandes som samhällets intresse att den studerande slutför sina studier med hjälp av studiestöd i stället för att ty sig till utkomststöd eller arbetslöshetsersättningg. Att på grund av ekonomiskt tvång tvingas avbryta studierna på ett sent stadium är alltid det sämsta alternativet. 
Utskottet noterar att propositionen innehåller ett förslag om antalet stödmånader som beviljas för studier utomlands. Den föreslagna ändringens konsekvenser för dem som studerar utomlands måste bevakas. Vid behov måste ytterligare åtgärder vidtas. 
Utskottet noterar också att propositionen saknar en bedömning av konsekvenserna för barnen. 
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Kulturutskottet föreslår att lagförslagen godkänns utan ändringar. 
Försörjarförhöjningen
Regeringen föreslår en försörjarspecifik förhöjning av studiestödet. Förhöjningen kan beviljas de båda föräldrar som är vårdnadshavare för barn eller andra vårdnadshavare. Med vårdnadshavare för barn avses vårdnadshavare enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983). Det är mycket viktigt att försörjarförhöjningen inte beaktas som inkomst i bostadsbidraget eller militärunderstödet eller då avgifter för småbarnspedagogik eller vårdtillägget till stöd för hemvård eller privat vård fastställs. Avsikten är dessutom att studiestödets försörjarförhöjning inte beaktas vid utvärdering av den underhållsskyldiges insolvens. 
Försörjarförhöjningen kan enligt propositionen betalas till Folkpensionsanstalten på dess begäran som ersättning för underhållsstödet för den tid då underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (580/2008) betalas till barnet på grund av att den som får studiepenning har försummat sin underhållsskyldighet gentemot barnet. Förhöjningen ska alltså enligt förslaget anvisas så att den används för barnets underhåll för den tid underhållstöd betalas till barnet enligt lagen om underhållsstöd. 
Under utskottsbehandlingen har det i vissa yttranden framförts att försörjarförhöjningen utöver det föreslagna också ska betalas för en underhållsskyldig som inte är vårdnadshavare. Det vore enligt utskottet motiverat att rikta studiepenningens försörjarförhöjning uttryckligen till studerande som har vårdnaden om sitt barn, eftersom den studerande som är vårdnadshavare för barnet är tvungen att ta till olika arrangemang för att passa ihop studierna med vårdnaden och omsorgen om barnet, vilket även medför extra kostnader som det nuvarande studiestödet inte täcker. Utskottet framhåller att den praktiska tillämpningen av bestämmelserna om försörjarförhöjningen måste vara flexibel och rättvis och beakta olika slag av familje- och vårdnadsförhållanden. 
Det är angeläget att verkställandet av försörjarförhöjningen och dess konsekvenser för olika barnfamiljer följs noggrant. Samtidigt bör man beakta andra reformer som påverkar barnfamiljernas försörjning i olika riktning. 
Antalet studiemånader på andra stadiet
Sakkunniga har påpekat att de studerande försätts i en sinsemellan ojämlik ställning på grund av bestämmelserna om antalet stödmånader per läsår i föreslagna 7 c §. Gymnasiestuderande beviljas studiestöd endast för nio månader under läsåret. De som avlägger yrkesexamen får studiestöd för tio månader, och stöd kan beviljas också för längre tid om den studerade visar att han eller hon under läsåret bedriver studier under en längre tid än det. 
Utskottet ser det som viktigt att studiestöd beviljas för den tid som faktiskt används för studier. Vid beviljande av studiestöd för studier utanför det egentliga läsåret måste man därför beakta bland annat att yrkesutbildningsreformen lett till individuella studievägar och individuell anpassningar och därigenom till förändringar i studierytmen vid yrkesläroanstalterna. 
I det här sammanhanget vill utskottet inte föreslå ändringar i bestämmelserna om antalet studiemånader, men det är angeläget att senare utöka antalet studiemånader på andra stadiet i det fall att också sommarmånaderna tas i bruk för studier. 
Stödet för skolresor
Under utlåtandefasen ingick också förslag till precisering av stödet för skolresor i propositionen. Ändringarna ingår dock inte i den slutliga propositionen. Kulturutskottet understryker att stödet för skolresor är betydelsefullt för utnyttjandet av studiemöjligheterna på andra stadiet. Utskottet framhåller att det för alla fortsatta studier är viktigt att ha fullgjort den grundläggande utbildningen. De som passerat läropliktsåldern men deltar i grundläggande utbildning behöver därför stöd för skolresor. 
I det praktiska verkställandet och utvecklingen av lagen om stöd av skolresor måste man i fråga om de yrkesstuderande beakta de praktiska förändringar som följer av yrkesutbildningsreformen. Utskottet ser det därför som behövligt att stöd för skolresor kan fås för sommarmånaderna, om den studerande studerar på sommaren eller kan tillgodoräkna sig ett sommarjobb som prestationer i examen. Enligt ett sakkunnigyttrande behövs det på grund av varierande familje- och levnadsförhållanden också flexibilitet i villkoren för stödet skolresor. 
Enligt inkommen utredning ska systemet med stöd för skolresor omvärderas efter att yrkesutbildningsreformen har inletts i början av 2018. Möjligheterna att utveckla systemet är beroende bland annat av utvecklingen av nya biljettprodukter och tillgången till extra finansiering. 
Studiestöd för personer under 18 år
Det är angeläget att det i samband med framtida ändringar av studiestödet fästs särskild uppmärksamhet vid studiestödet för minderåriga studerande på andra stadiet. Studiepenningen för en självständigt boende som är under 18 år är låg redan på basis av att den studerande är minderårig, och sjuttonåriga studerande på andra stadiet kan få allmänt bostadsbidrag enbart om de har förvärvsinkomster eller får studiestöd. På grund av sin ålder har de inte längre rätt till barnbidrag, och föräldrarnas inkomster kan leda till att de förvägras studiestöd. 
Utskottet framhåller att det i och med längre avstånd mellan läroanstalterna blir allt vanligare att minderåriga studerande på andra stadiet bor självständigt och bildar ett eget hushåll. Den som är under 18 år enligt lagen omfattas visserligen av underhållsskyldigheten, men vårdnadshavarnas möjligheter att ekonomiskt stödja ett barn som bor självständigt varierar kraftigt. Genom att stärka ekonomin för en minderårig studerande som bor självständigt kan man förbättra förutsättningarna för jämlik utbildning och bidra till att unga inte avstår från att söka till motiverande studier på andra stadiet på grund av familjens oförmåga att betala hyra eller andra ekonomiska omständigheter. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kulturutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1—4 i proposition RP 139/2017 rd utan ändringar. 
Helsingfors 21.11.2017 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Tuomo
Puumala
cent
vice ordförande
Sanna
Lauslahti
saml
medlem
Li
Andersson
vänst
medlem
Ritva
Elomaa
saf
medlem
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
medlem
Jukka
Gustafsson
sd
medlem
Marisanna
Jarva
cent
medlem
Kimmo
Kivelä
blå
medlem
Hanna
Kosonen
cent
medlem
Sari
Multala
saml
medlem
Mikaela
Nylander
sv
medlem
Ulla
Parviainen
cent
medlem
Pekka
Puska
cent
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Jani
Toivola
gröna
medlem
Pilvi
Torsti
sd
ersättare
Sofia
Vikman
saml
(delvis).
Sekreterare var
utskottsråd
Kaj
Laine.
Senast publicerat 23.11.2017 16:44