Temporär höjning av inkomstgränserna.
Den föreslagna höjningen av studerandes egna inkomstgränser med 25 procent för 2022 görs i de inkomstgränser och belopp som gäller för 2021. Då stiger inkomstgränsen för en subventionerad månad från 696 till 870 euro och för en icke subventionerad månad från 2 078 till 2 600 euro. Ändringen ger studerande på heltid som får studiestöd nio månader om året bättre möjligheter att ha extra inkomster när beloppet ökar med ungefär 3 000 euro nästa år.
Sammantaget finner utskottet propositionen behövlig och lämplig och tillstyrker den utan ändringar. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen förkastar lagmotionen.
Propositionen har positiva konsekvenser för de studerandes försörjningsmöjligheter. En temporär höjning av inkomstgränserna ger de studerande möjlighet att vid sidan av studierna arbeta mer än vad som är tillåtet i dag och på så sätt komplettera studiestödet med större löneinkomster.
Förslaget förbättrar inte bara de studerandes försörjningsmöjligheter, utan det ger unga människor också bättre möjligheter att få jobb. Propositionen ökar utbudet av arbetskraft och kan därmed medverka till att minska bristen på kvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden. Enligt en bedömning i propositionen ökar sysselsättningen med cirka 2 000 sysselsatta 2022 tack vare ändringen.
Att döma av yttrandena till utskottet har inte alla studerande likvärdiga möjligheter att arbeta, beroende på livssituation och studieområde. Utskottet understryker dock att arbete under studietiden spelar en viktig roll i ett lärandeperspektiv. Erfarenheter från arbetslivet under studierna ökar den studerandes kunskaper och färdigheter, breddar och fördjupar deras kvalifikationer och utvecklar deras arbetslivskompetens.
Tillräcklig information behövs.
Det är enligt utskottet viktigt att de studerande informeras så heltäckande och tydligt som möjligt om den temporära ändringen av inkomstgränserna.
Konsekvenser för de offentliga finanserna.
De höjda inkomstgränserna inverkar enligt tillgängliga kalkyler i sin helhet positivt på de offentliga finanserna. Höjningen har uppskattats öka behovet av anslag för studiestöd med omkring 14 miljoner euro 2022–2024. Det ökade anslaget för studiestöd består av fler stödmånader för nuvarande och nya stödtagare 2022, minskat antal återbetalningar av studiestöd 2023 och färre återkrav 2024. När de studerande får större inkomster, kan det i sin tur minska utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med uppskattningsvis 5 miljoner euro. Dessutom ökar skatteinkomsterna 2022 med uppskattningsvis 24,3 miljoner euro när inkomstgränserna höjs. Förslaget kan i någon mån minska Folkpensionsanstaltens arbete med återkrav av studiestöd som beviljats 2022. Den minskade arbetsbördan gäller främst 2024. Å andra sidan får Folkpensionsanstalten mer arbete i och med det ökade informationsbehovet, särskilt 2022.
Kulturutskottet anser det vara viktigt att följa och utvärdera vilka konsekvenser ändringen har för statsfinanserna och även för hur de studerandes studier framskrider. Därefter är det möjligt att fatta beslut om huruvida inkomstgränserna kan höjas bestående och ännu mer än vad som nu föreslås.
Eventuell höjning av studiepenningen.
I en del sakkunnigyttranden framhålls det att de studerandes situation behöver förbättras genom högre studiepenning och att en höjning av studiepenningen är nödvändig, inte minst för de studerande som inte arbetar vid sidan av studierna.
Utskottet konstaterar att behovet av tilläggsanslag för studiestöd kommer att öka avsevärt, om en bestående höjning av studiepenningen införs. Enligt uppgifter till utskottet beräknas höjningen på 10 procent öka statens utgifter för studiestöd med omkring 45 miljoner euro. Då stiger studiepenningen exempelvis för studerande som bor självständigt med omkring 25 euro i månaden.
Kulturutskottet konstaterar att syftet med studiestödet är att göra det möjligt för studerande att studera på heltid. Enligt utskottet bör man i fortsättningen finna bestående lösningar på de studerandes försörjningsmöjligheter.
Behovet av en genomgripande revidering av lagen om studiestöd.
Kulturutskottet har i tidigare betänkanden (bl.a. KuUB 28/2014 rd och KuUB 4/2019 rd) tagit ställning till behoven av att utveckla studiestödet. Utskottet hänvisar här till sitt betänkande från 2014, där bland annat följande konstateras: ”Utskottet ser det dock som nödvändigt att det under nästa valperiod genomförs en totalrevidering av studiestödslagstiftningen, eftersom det nuvarande studiestödssystemet trots den strukturella tydligheten är komplicerat och svårt att överblicka. Det beror bland annat på att det införts åtskilliga ändringar i systemet under en rad år, vilket lett till sämre transparens och begriplighet. De många ändringar som trätt i kraft vid olika tidpunkter äventyrar också likabehandlingen av de studerande.”
Riksdagen har också godkänt ett uttalande om frågan och det gäller fortfarande (RP 210/2014 rd – RSv 360/2014 rd). I uttalandet förutsatte riksdagen att det under följande valperiod skulle göras en totalrevidering av lagstiftningen om studiestöd. Revideringen ska säkerställa de ekonomiska möjligheterna för heltidsstudier och även beakta aspekter som gör systemet tydligare, överskådligare, smidigare och mer motiverande samt förbättrar likabehandlingen av de studerande.
Kulturutskottet upprepar sina tidigare synpunkter om behovet av en genomgripande revidering av lagen om studiestöd.