Allmänt
Informationsresursen för forskningsdata samlar in och förmedlar till exempel publikationsuppgifter, beskrivningsuppgifter om forskningsmaterial och uppgifter om finansieringen av vetenskaplig forskning som bedrivs i Finland. Utskottet välkomnar målen för informationsresursen. Det handlar bland annat om att förbättra kvaliteten på forskningsdata och forskningsmaterial samt öka deras synlighet, spårbarhet och tillgänglighet.
Informationsresursen för forskningsdata stöder vetenskapens öppenhet samt gör det lättare att hitta och på ett flexibelt sätt utnyttja information som hänför sig till forskning också mellan organisationer. Enligt propositionen gör informationsresursen forskningsprocessen mer känd även för den breda allmänheten. Informationsresursen har således potential att öka forskningens genomslagskraft och bidra till att den i mer omfattande grad utnyttjas i samhället.
Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Dataskyddsaspekten
Propositionen innehåller flera bestämmelser om behandling av personuppgifter. Det är frivilligt för forskningsaktörerna att lagra uppgifter i informationsresursen för forskningsdata. Utskottet anser att det är en bra lösning att synligheten för en enskild forskares uppgifter och utlämnandet av uppgifterna från den öppna informationstjänsten till en tredje part grundar sig på forskarens eget beslut. Likaså är det värt att understödja att forskaren själv genom sin forskarprofil kan administrera de uppgifter som lämnas ut.
Utskottet anser med hänvisning till inkommen utredning att vissa av bestämmelserna om behandling av personuppgifter i propositionen behöver ändras i enlighet med vad som framgår av detaljmotiveringen till detta betänkande.
Omsorgsplikt.
Under utfrågningen fäste sakkunniga uppmärksamhet vid behovet av att föreskriva om forskningsaktörernas omsorgsplikt (4 §) och om dess praktiska betydelse med beaktande av principerna för behandling av personuppgifter i artikel 5 i dataskyddsförordningen. Dessa principer är i sig förpliktande för alla personuppgiftsansvariga vid behandlingen av personuppgifter.
Utskottet konstaterar att behovet av och syftet med bestämmelsen om omsorgsplikt beskrivs i propositionen (s. 36), där det bland annat påpekas att eftersom forskningsaktörerna lämnar uppgifter till informationsresursen för forskningsdata direkt ur olika källsystem, kan undervisnings- och kulturministeriet inte påverka uppgifternas riktighet. Det bör således föreskrivas om omsorgsplikt för forskningsaktörerna, som är skyldiga att sörja för dataskyddsansvaret i fråga om i sina egna register.
Enligt en inkommen utredning utvidgar den föreslagna bestämmelsen om omsorgsplikt inte kraven på riktighet och integritet i fråga om behandlingen av personuppgifter i artikel 5 i dataskyddsförordningen, utan preciserar dem i situationer där en forskningsaktörs uppgifter överförs till den informationsresurs för forskningsdata som inrättats av undervisnings- och kulturministeriet.
Användning av ORCID-kod
I den föreslagna 3 § finns bestämmelser om innehållet i informationsresursen för forskningsdata. I informationsresursen lagras bland annat forskarnas namnuppgifter och uppgifter om de ORCID-koder som identifierar forskarna. ORCID-koden utnyttjas när man identifierar sig i forskarprofiltjänsten, när man fogar uppgifter om en viss forskare till profilen och när man administrerar synligheten för en forskares uppgifter och de uppgifter som lämnas ut.
I propositionen sägs det att ORCID är en organisation som administreras av det internationella forskarsamfundet och som för ett register över forskningsdata och beviljar ORCID-koder. ORCID har under 2010-talet blivit den viktigaste tjänsten med uppgifter om forskare, och ORCID-koden har i praktiken blivit ett internationellt standardiserat sätt att identifiera forskare.
I informationsresursen införs uppgifter om forskare från ORCID på så sätt att forskaren kan ange hur uppgifterna visas i informationsresursens öppna informationstjänst. Forskaren kan därmed utnyttja samma uppgifter för att hantera sin internationella forskningsprofil i ORCID och sin nationella profil i informationsresursen.
Kulturutskottet betonar att det enligt de föreslagna 5 och 6 § är frivilligt för forskare att utnyttja profiltjänsten för forskare. Bestämmelserna förutsätter inte heller att högskolorna förpliktar sina anställda att använda ORCID-koden.
Utskottet konstaterar att det inte i lagen föreslås några bestämmelser om användning av ORCID-id. Med tanke på informationsresursens funktion är det viktigt att vid inloggning i forskarprofilen använda ett inloggningssätt som gör det möjligt för personer utan finskt medborgarskap att logga in. Utifrån den utredning som fåtts är det möjligt att i fortsättningen också ta i bruk alternativa inloggningssätt.