Allmänt

Regeringen föreslår att det inrättas ett servicecenter för kontinuerligt lärande och sysselsättning (nedan servicecentret), som är en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) och arbets- och näringsministeriet (ANM) svarar gemensamt för styrningen av servicecentrets verksamhetsområde. Propositionen hänför sig till reformen av det kontinuerliga lärandet i enlighet med programmet för regeringen Marin. 

Syftet med propositionen är att samordna tjänsterna för kontinuerligt lärande och sysselsättning, vilket stöder regeringsprogrammets mål att höja finländarnas utbildnings- och kompetensnivå på alla utbildningsstadier, minska skillnaderna i inlärning och öka jämlikheten i utbildningen. Regeringen satt upp ett sysselsättningsmål på 75 procent. Satsningar på utbildning och kompetens är nödvändiga inte bara för att sysselsättningsmålet ska nås utan också för att svara på de utmaningar som förändringarna i omvärlden och arbetslivet medför. 

Utskottet anser att regeringens proposition om inrättande av ett servicecenter stöder reformen av det kontinuerliga lärandet. Den kopplar kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder närmare än för närvarande till arbetslivets behov. 

Propositionen beaktar de ändringsbehov som föranleds av inrättandet av servicecentret i vissa andra lagar som redan är i kraft. Dessutom föreslås det att lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ändras så att till lagen fogas en bestämmelse som av misstag har strukits när läropliktslagen (1214/2020) bereddes. Enligt bestämmelsen ska en anordnare av förskoleundervisning överföra uppgifter om en elev till en annan anordnare av förskoleundervisning eller till en anordnare av grundläggande utbildning när de förutsättningar som framgår av bestämmelsen uppfylls. Utskottet anser att förslagen är befogade. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. 

Behovet av och syftet med ett servicecenter

Avsikten med inrättandet av servicecentret är att centret ska bidra till kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder och till att tillgången på kompetent arbetskraft främjas. Ett mål är att förnya servicesystemet så att kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder i högre grad än tidigare kopplas till arbetslivets behov samt till utveckling och förnyande av näringarna och livskraften i regionerna. Servicecentret främjar möjligheterna för alla personer i arbetsför ålder att utbilda sig. Med hjälp av skräddarsydda utbildningar kan man också svara på brister i de grundläggande färdigheterna eller inlärningsfärdigheterna. 

Utskottet anser att de ovan nämnda målen är mycket välkomna och fäster uppmärksamhet vid behovet att säkerställa att tjänsterna finns tillgängliga på båda nationalspråken. 

Målen med lagförslaget har också understötts i stor utsträckning i sakkunnigyttrandena. Den kritik som framfördes i en del utlåtanden har gällt inrättandet av servicecentret. Det har framförts åsikter om att inrättandet av servicecentret inte är en tillräcklig åtgärd för att främja kontinuerligt lärande. Det har bland annat konstaterats att en ökning av ämbetsverksstrukturerna inte är den rätta lösningen på många omfattande kompetensrelaterade utmaningar som servicecentret ska vara en lösning på. Dessutom har det framförts att ett servicecenter är ett stelbent sätt att närma sig främjandet av kontinuerligt lärande och att det inte i tillräcklig utsträckning har beaktat möjligheterna med sammantagna digitala tjänster. 

Utskottet identifierar utmaningen att svara på behovet av kompetensutveckling hos befolkningen i arbetsför ålder med hjälp av exakt riktade metoder i rätt tid i fråga om innehåll och kvantitet. En snabb förändring inte bara i arbetslivet utan också inom andra samhällssektorer försvårar identifieringen och utvecklingen av kompetensbehoven och därigenom framgången i prognostiseringen av utbildningsbehovet. Lösningar behövs också för att öka deltagandet i utbildning och skapa tillräckligt flexibla utbildningsmöjligheter. Helheten är mångdimensionell och kräver att frågan granskas ur flera synvinklar med sakkunskap från olika förvaltningsområden samt samordning i strävan efter ett gemensamt mål. 

Utskottet betonar att servicecentret är en del av det omfattande åtgärdspaket för utveckling av kontinuerligt lärande som bereds i samband med den parlamentariska reformen av kontinuerligt lärande. Syftet med att inrätta ett servicecenter har inte varit att svara på alla frågor som gäller det kontinuerliga lärandet. 

Utöver stärkandet av kontinuerligt lärande pågår och planeras flera reformer som förbättrar sysselsättningsläget: kommunförsöket med sysselsättning och överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna, Finlandsmodellen för sysselsättning av partiellt arbetsföra, den utbildningspolitiska redogörelsen, redogörelsen för främjande av integration samt den nordiska modellen för arbetskraftsservice. Utskottet anser det vara viktigt att se till att de olika projekten för att stärka kompetensen och sysselsättningen är så enhetliga som möjligt för att helheten ska bli så tydlig som möjligt. 

När det gäller behovet av ett servicecenter och syftet med ett sådant konstaterar utskottet att de har behandlats i regeringens proposition bland annat genom en hänvisning till utredningen om inrättandet av en serviceorganisation för kontinuerligt lärande (23.6.2020). Enligt utredningen finns det i Finland många funktioner och samarbetsstrukturer som stöd för kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns utbildningar som också lämpar sig för studier under tiden i arbetslivet. Arbets- och näringsförvaltningens upphandling av kompetenstjänster främjar medborgarnas förutsättningar för arbetsmarknaden. De tjänster som produceras av båda förvaltningsområdena främjar matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. 

Av den ovan nämnda utredningen framgår att det i regionerna finns ett stort antal samarbetsstrukturer för kompetensutveckling. De är dock alltför splittrade i förhållande till kompetens- och arbetsmarknadsutmaningarna. De har skapats för att motsvara det aktuella behovet, varför de tjänster för kontinuerligt lärande som hör till dem inte uppfattas som en del av de sammantagna tjänsterna. Även om det finns ett utbud, är det svårt för en enskild individ att samla ihop de kompetenstjänster och utbildningshelheter som behövs, och å andra sidan är det svårt för näringslivet och den offentliga sektorn att hitta sådana kompetenstjänster som motsvarar individuella behov. Med den nuvarande servicestruktur är det dessutom svårt att svara mot sådana behov som förutsätter till exempel nya slags utbildningshelheter och att man kan erbjuda stödfunktioner i anslutning till dem enligt det regionala behovet inom de näringar eller branscher som genomgår en specifik förändring. Som slutsats av utredningen har det framförts ett behov av att skapa en samlande struktur som fungerar som en gemensam serviceorganisation för kontinuerligt lärande inom undervisnings- och kulturministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. 

Syftet med propositionen är att samordna tjänsterna för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Genom att skapa en gemensam struktur för arbets- och näringsförvaltningen, undervisningsförvaltningen och arbetslivsorganisationerna svarar man på de kompetensutmaningar som förändringarna i arbetslivet och arbetet medför. Avsikten är att fylla luckorna i det nuvarande utbildningsutbudet för personer i arbetsför ålder och att göra det möjligt att genomföra utbildningar som är skräddarsydda för vissa sådana målgruppers behov som befinner sig i gränssnitten mellan olika utbildningsformer. Servicecentrets åtgärder ska komplettera det övriga systemet. 

Servicecentrets uppgifter

Servicecentrets centrala uppgifter är prognostisering av arbetskrafts- och kompetensbehov, vägledning av kunder och företag, analys och samordning av efterfrågan och utbud på samt anskaffning av kompetenstjänster. 

I sakkunnigyttrandena uttrycks oro över att servicecentrets uppgifter eventuellt överlappar de uppgifter som redan finns samt behovet av att precisera servicecentrets ställning, verksamhetsområde och befogenheter i förhållande till systemet för utbildnings-, kompetens- och sysselsättningstjänsterna och den författningsgrund som ligger till grund för dem. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fäster i sitt utlåtande (AjUU 7/2021 rd, s. 3) uppmärksamhet vid att servicecentrets förhållande till andra aktörer inom området kontinuerligt lärande förblir oklart i propositionen. 

Kulturutskottet anser att servicecentrets uppgifter i lagförslaget har formulerats så att servicecentrets kompletterande roll framgår på så sätt att bestämmelsen också ger servicecentret tillräckliga möjligheter att reagera på förändringar i omvärlden. Det centrala för att undvika överlappningar är en kontinuerlig dialog med andra aktörer samt insamling av information om den utvecklingsverksamhet, det utbildningsutbud och andra kompetenstjänster som finns. 

I anslutning till närings-, trafik- och miljöcentralernas upphandlingar konstaterar utskottet att målgruppen för den utbildning som genomförs genom centralernas upphandlingar skiljer sig från den utbildning som finansieras av servicecentret. Syftet med servicecentrets upphandlingsverksamhet är att komplettera det nuvarande utbildningsutbudet genom att rikta skräddarsydda utbildningstjänster till dem som arbetar och dem som står utanför arbetskraften. Servicecentret är dessutom skyldigt att samarbeta med närings-, trafik- och miljöcentralerna för att förhindra eventuella överlappningar. 

När det gäller servicecentrets prognostiseringsuppgift konstaterar utskottet att servicecentret enligt lagförslaget har till uppgift att analysera prognostiseringsinformation. Analyserna kompletterar och gynnar den övriga prognostiseringsverksamheten. I enlighet med propositionen har ingen organisation för närvarande någon riktad motsvarande uppgift. Prognostiseringsuppgiften stöder servicecentrets övriga lagstadgade uppgifter och begränsar sig till centrets verksamhetsområde och överlappar således inte exempelvis de uppgifter som har ålagts framsynsforumet. Framsynsforumet för kompetens som stödfunktion för Utbildningsstyrelsens prognostiseringsarbete är en del av Utbildningsstyrelsens övergripande prognostiseringsarbete, som även servicecentret kommer att utnyttja i sitt arbete. 

Utskottet fäster uppmärksamhet vid att det när servicecentrets verksamhet har inletts är möjligt att bedöma behovet av att precisera eller utvidga servicecentrets prognostiseringsuppgift med beaktande av andra aktörers lagstadgade roller i produktionen av prognostiseringsinformation. 

Utskottet anser att sysselsättningsbehoven och företagens behov har beaktats i propositionen bland annat så att företrädarna för arbetslivet utgör majoritet i rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Rådets centrala uppgift är att styra servicecentrets verksamhet i enlighet med arbetslivets arbetskrafts- och kompetensbehov genom sina strategiska riktlinjer och beslut om den årliga handlingsplanen. Arbetslivets och företagens arbetskrafts- och kompetensbehov står i fokus för servicecentrets verksamhet. 

Servicecentrets målgrupp

I sakkunnigyttrandena har det framförts att definitionen av servicecentrets målgrupp förblir oklar i propositionen. Utskottet konstaterar att centret enligt lagförslaget (1 §) har till uppgift att främja kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kompetent arbetskraft, det vill säga att målgruppen för servicecentrets verksamhetsområde är hela befolkningen i arbetsför ålder. Servicecentret betjänar direkt aktörer som tillhandahåller tjänster för kontinuerligt lärande, såsom utbildningsanordnare, högskolor samt aktörer som tillhandahåller informations-, rådgivnings- och handledningstjänster. 

Målgruppen för den utbildning som finansieras av servicecentret har i lagförslaget (2 § 1 mom. 3 punkten) avgränsats mer exakt. Servicecentrets uppgift är att finansiera utbildning och andra kompetenstjänster som riktar sig särskilt till dem som har sysselsättning eller står utanför arbetskraften samt som kompletterar det övriga offentligt understödda utbildningsutbudet. Denna avgränsning har gjorts för att det riktade utbudet inte ska överlappa den arbetskraftsutbildning som närings-, trafik- och miljöcentralerna upphandlat för arbetssökande. 

Utskottet anser att det är viktigt att man i målgruppsdefinitionen särskilt uppmärksammar grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden och inom utbildningen. De underrepresenterade grupperna är en mycket heterogen grupp, vilket gör det svårt att fastställa den på författningsnivå. 

Vid sakkunnighörandet i utskottet har det framkommit att till de missgynnade hör bland annat vuxna lärande av olika slag, således personer i arbetsför ålder, som har inlärningssvårigheter – till exempel på grund av neuropsykologiska störningar eller läs- och skrivsvårigheter – eller andra utmaningar i inlärningen. Enligt uppgifter som utskottet fått upplever cirka 10 procent av de vuxna inlärningssvårigheter. I många fall har inlärningssvårigheterna inte identifierats under skol- och studietiden, och de berörda personerna har inte fått något stöd för sina inlärningssvårigheter. Personer med annorlunda inlärningssätt är också en underrepresenterad grupp inom vuxenutbildningen. Med tanke på vuxna lärande med särskilda behov är det viktigt med handledning, rådgivning och utbildning i anslutning till stärkandet av de grundläggande färdigheterna och inlärningsfärdigheterna. 

För närvarande finns det ett stort antal vuxna arbetssökande och utanför arbetskraften som behöver individuellt stöd för att stärka sina inlärningsfärdigheter och vägledning i användningen av olika hjälpmedel som underlättar inlärningen och förmågan att klara sig i arbetet. Utskottet anser det vara bra att servicecentret enligt propositionen kan främja utvecklingen av sådana serviceformer som beaktar individernas olika behov. Det centrala är att varje grupp nås och erbjuds tjänster i förhållande till orsakerna till att de står utanför vuxenutbildningen. Utskottet anser det vara viktigt att servicecentret för detta ändamål utvecklar handlednings- och rådgivningstjänster, till exempel modeller för uppsökande verksamhet och motivation samt handledning för att stärka färdigheterna för lärande och studier. 

I propositionen konstateras det att servicecentrets uppgift är att identifiera vilka luckor det finns i det nuvarande utbudet av utbildnings- och kompetenstjänster. Dessutom konstateras det att när det gäller underrepresenterade grupper är det viktigt att varje grupp erbjuds tjänster som kan påverka de orsaker som hindrar inledandet av studierna och inlärning av nya färdigheter. Enligt propositionen svarar man på dessa behov genom att utveckla modeller för uppsökande verksamhet och motivation. Till exempel läroanstalterna för fritt bildningsarbete är en lämplig aktör vid genomförandet av uppsökande verksamhet. 

Utskottet anser att det servicecenter som ska inrättas behöver bygga upp samarbete också med aktörer på en kompletterande arbetsmarknad, såsom uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet. Aktörerna inom den kompletterande arbetsmarknaden producerar inom utbildningen ofta sektorsövergripande tränings-, rehabiliterings-, utbildnings- och sysselsättningstjänster för en underrepresenterad målgrupp. Inom den servicen ackumuleras och identifieras kompetensen, och den är sysselsättningsfrämjande. Aktörerna inom den kompletterande arbetsmarknaden har lång erfarenhet och stark yrkesskicklighet att producera helhetsinriktade och multiprofessionella tjänster som ökar kompetensen och främjar sysselsättningen. 

Samordningen av tjänsterna för kontinuerligt lärande och sysselsättning, utvecklandet av tjänsterna på ett kundorienterat sätt och strävan bort från administrativa och funktionella siloupplägg är viktiga mål för att identifiera behoven hos de grupper som har svag ställning på arbetsmarknaden och som är underrepresenterade i utbildningen och för att hitta metoder för kompetensutveckling. Dessa grupper har hamnat i kläm i fråga om tjänster för kompetensutveckling och är också en underrepresenterad grupp inom vuxenutbildningen. 

För att producera en ny typ av riktad service är det bra att utnyttja den kunskap och erfarenhet som finns inom den tredje sektorn när det gäller metoder för att stödja vuxenlärande. Organisationerna behöver konsulteras för att utveckla tjänsterna för kundgrupper som de känner väl till. 

Servicecentrets uppgift att främja kompetensen och sysselsättningen bland personer med invandrarbakgrund är viktig. I propositionen nämns det att servicecentret kan finansiera och anskaffa utbildningar och stödåtgärder som förbättrar invandrares förutsättningar för sysselsättning, såsom stärkande av kunskaper i finska eller svenska. 

Utskottet anser det vara viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor delta i verksamhet som finansieras av servicecentret. Utbildningsformerna för uppdatering av kompetensen ska vara tillgängliga och inte utgöra ett hinder för personer med funktionsnedsättning, och personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor hänvisas till dessa tjänster. 

Enligt lagförslaget kan rådet för livslångt lärande och sysselsättning till stöd för sin verksamhet tillsätta sektioner som även omfattar externa medlemmar. Utskottet anser att det är viktigt att rådet utnyttjar den befintliga expertisen till stöd för sitt uppdrag genom att inrätta sektioner med företrädare för utbildningsanordnare, aktörer på övergångsarbetsmarknaden, föreningar, stiftelser eller verkstäder. 

Rådet kan också tillsätta exempelvis en sektion för utbildningsfrågor för personer med funktionsnedsättning, vars sakkunskap säkerställer möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i de tjänster som servicecentret tillhandahåller. Utskottet anser att det är viktigt att utnyttja denna möjlighet så att denna grupp och dess behov beaktas. 

Andra viktiga grupper vars utbildningsfrågor kräver särskild granskning är vuxna med svaga grundläggande kunskaper och vuxna med annorlunda inlärningssätt som har utmaningar i inlärningen. Utskottet anser att det är viktigt att utnyttja den ovan nämnda möjligheten för att ta hänsyn till denna missgynnade grupps ställning och behov. 

Regionperspektivet

Enligt propositionen ska servicecentret ha till uppgift att stödja och främja verkningsfullheten hos regionala och andra samarbetsnätverk inom sitt verksamhetsområde. I sakkunnigyttrandena har man fäst uppmärksamhet vid uppbyggnaden av servicecentrets regionala samarbete och behovet av att precisera på vilka sätt servicecentret i praktiken kan samordna de regionala samarbetsstrukturerna och det överregionala samarbetet samt modeller för samarbete och samordning med hjälp av vilka man säkerställer bland annat en förnuftig samordning av upphandlingarna. Utskottet anser det vara viktigt att de befintliga nätverken på landskapsnivå har en officiell och tydlig ställning som servicecentrets regionala nätverk. Utskottet anser det vara nödvändigt att servicecentret samordnar de regionala samarbetsstrukturerna och främjar samarbetet lokalt och mellan regionerna. 

Utskottet konstaterar att det i motiveringen till propositionen konstateras att regionindelningen inte fastställs i lag för att servicecentret ska ha möjlighet att utnyttja befintliga nätverk på ett funktionellt ändamålsenligt sätt. I den föreslagna lagen fastställs det inte heller vilka aktörer som deltar i samarbetet, utan servicecentret ska se till att alla relevanta aktörer som behövs för att svara på förändringarna på arbetsmarknaden är representerade i nätverken. 

Finansieringstjänster för kompetensutveckling

Det föreslås att servicecentrets uppgifter ska omfatta finansieringstjänster för kompetensutveckling. För finansiering av utbildnings- och kompetenstjänster har servicecentret till uppgift att bevilja statsunderstöd och skaffa utbildnings- och kompetenstjänster på det sätt som närmare föreskrivs i den föreslagna lagen. 

Genom statsunderstödsverksamheten finansierar servicecentret så kallad reglerad utbildning som omfattar de utbildningar som räknas upp i lagförslaget om servicecentret (8 § 1 mom.). Utskottet anser det vara bra att man i propositionen på ett heltäckande sätt har beaktat olika aktörer inom det finländska utbildningssystemet. 

I regeringens proposition har man inte uppmärksammat vuxengymnasiernas ställning som komplement till allmänbildningen för personer i arbetsför ålder och som möjliggörare av högskolestudier. Enligt inkommen utredning är avsikten att servicecentret i det första skedet inte finansierar ordnandet av gymnasieutbildning, men att det i fortsättningen vid behov är möjligt att utvidga det utbildningsutbud som servicecentret finansierar senare. Enligt kompetensbehoven kan servicecentret dock genom upphandlingar finansiera även sådan allmänbildande utbildning som stärker färdigheterna för fortsatta studier för personer i arbetsför ålder. Utskottet understöder att möjligheterna till vuxengymnasieutbildning utnyttjas som en del av stärkandet av kompetensen hos personer i arbetsför ålder. 

Utskottet lyfter fram behovet av att som en del av upphandlingen av utbildningstjänster fästa uppmärksamhet vid att man i kvalitetskraven för upphandlingen också beaktar lärarnas behörighetsvillkor samt lokalernas och anordningarnas ändamålsenlighet. 

Utnyttjande av digitaliseringen

Fenomenorientering och digitalisering är vissa centrala verksamhetsprinciper för servicecentret. Utskottet anser att det med tanke på ett lyckat genomförande av reformen av kontinuerligt lärande är viktigt att se till att det skapas enhetliga digitala tjänster. För närvarande fungerar de digitala tjänster som hänför sig till utbildning och som utvecklats till stöd för främjandet av sysselsättningen i stor utsträckning separat från varandra. 

I sakkunnigyttrandena har det framförts oro över att utvecklingen av digitala informationsresurser och tjänster inte framgår av propositionen. Det har också ansetts vara problematiskt att servicecentret inte har någon aktör eller något ansvar för att utveckla eller upprätthålla digitala tjänster. 

Utskottet hänvisar till propositionen (s. 40) och konstaterar att digitala plattformar, informationsresurser och tjänster som betjänar servicecentrets behov som en del av programmet för digitalisering av kontinuerligt lärande. De tjänster som utvecklas inom ramen för programmet stöder i stor utsträckning hela utbildningssystemet. Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet ansvarar för utvecklingen och samordningen i samarbete med utvecklings- och förvaltningscentret och Utbildningsstyrelsen. Avsikten är också att servicecentret ska delta i detta utvecklingsarbete. 

Utskottet konstaterar att högskolornas digitala vision och den digitala servicehelheten för kontinuerligt lärande är under beredning och att utnyttjandet av dem i den utbildning och andra tjänster som finansieras av servicecentret bör beaktas. 

Till servicecentrets uppgifter hör samordning och gemensam utveckling av servicehelheterna. Enligt propositionen är målet att allt offentligt utbildningsutbud och all offentlig utbildningsefterfrågan ska kunna mötas på en gemensam digital plattform. Utskottet uppmuntrar till att utveckla en digital servicehelhet på redan existerande eller under utveckling varande digitala plattformar (bl.a. Jobbmarknaden och Studieinfo). Uppmärksamhet ska också fästas vid växelverkan mellan servicehelheterna så att ibruktagandet och användningen av dem inte belastar utbildningsanordnarna eller orsakar extra kostnader. 

Informationsresurs för utbildning

Vid sakkunnighörandet i utskottet har det framförts ett behov av att säkerställa att uppgifter om genomförandet av den utbildning som servicecentret finansierat genom understöd eller upphandling kan föras in i informationsresursen Koski. Enligt inhämtad utredning förs uppgifterna om de utbildningar som servicecentret finansierar in i informationsresursen Koski i första skedet i enlighet med gällande lagstiftning. Uppgifter om utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och utbildning som avses i universitetslagen (558/2009) och yrkeshögskolelagen (932/2014) förs in i informationsresurserna Koski eller Virta i enlighet med lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017). 

I de utbildningar inom det fria bildningsarbetet som servicecentret finansierar med statsunderstöd är det fråga om så kallad reglerad utbildning, som kan ordnas endast av en aktör som fått ett sådant tillstånd att driva läroanstalter som avses i lagen om fritt bildningsarbete. Genom ändringen av lagen om fritt bildningsarbete (479/2021) blir det under vissa förutsättningar också möjligt att lagra prestationsuppgifter inom fritt bildningsarbete. 

Enligt uppgift är det med stöd av den ovan nämnda ändringen av lagen om fritt bildningsarbete möjligt att lagra uppgifter om utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete också när servicecentret beviljar statsunderstöd för denna utbildning. Lagringsrätten framgår inte entydigt av lagens ordalydelse, utan den ovan nämnda tolkningen baserar sig på att lagen enligt tillämpningsområdet för lagen om nationella studie- och examensregister tillämpas på utbildning som avses i lagen om fritt bildningsarbete, och utbildning som ordnas av huvudmännen för det fria bildningsarbetet, och som finansieras med statsunderstöd som beviljas av servicecentret är s.k. reglerad utbildning. På ordnandet av utbildningen, urval och antagningen av studerande och de studerandes rättigheter och skyldigheter tillämpas vad som föreskrivs i den relevanta utbildningslagen, om inte något annat föreskrivs i lagen om servicecentret. 

Med avvikelse från det som konstaterats ovan är det klart att uppgifter om utbildning som finansieras genom servicecentrets upphandling inte kan lagras på basis av gällande bestämmelser, eftersom bestämmelserna i lagen om fritt bildningsarbete inte tillämpas på utbildningarna i fråga. 

Med hänvisning till inkommen utredning anser utskottet det vara bra att man vid undervisnings- och kulturministeriet inleder beredningen av lagändringar, vars syfte är att uppgifterna om alla utbildningar som servicecentret finansierar i fortsättningen så heltäckande som möjligt ska kunna lagras i nationella informationsresurser. Utskottet anser det vara ytterst viktigt att man i samband med beredningen av den ovan nämnda lagändringen säkerställer att uppgifterna om genomförandet av de utbildningar som servicecentret finansierar genom understöd och upphandling kan föras in i informationsresursen Koski på ett tillräckligt heltäckande sätt och att bestämmelserna om detta är tydliga. 

Inledande och finansiering av servicecentrets verksamhet

Servicecentrets verksamhet kommer att inledas stegvis. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 september 2021, varefter personal rekryteras och rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning inleder sin verksamhet. Rådet har till uppgift att utarbeta ett förslag till femårig utvecklingsplan för undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet för godkännande. Rådet fastställer också prioriteringarna i den årliga handlingsplanen som styr servicecentrets verksamhet. Enligt undervisnings- och kulturministeriets uppskattning kan de första statsunderstöden sökas 2021, men den faktiska starten av upphandlingsverksamheten infaller 2022. Som grund för såväl servicecentrets utvecklingsplan för verksamheten som utarbetandet av handlingsplanen för 2022 finns det rikligt med rätt färska prognoser. Likaså har Utbildningsstyrelsen och databasen Vipunen samlat information om det nuvarande utbildningsutbudet. 

Utskottet understöder lösningen att placera servicecentret som en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen. För detta talar också Utbildningsstyrelsens positiva erfarenheter av hur de nuvarande fristående enheternas funktioner har utfallit. Utskottet betonar vikten av tillräckliga resurser och att inrättandet av servicecentret inte får äventyra ställningen och resurserna för Utbildningsstyrelsen och dess övriga fristående enheter, således studentexamensnämnden och Nationella centret för utbildningsutvärdering (Karvi). Med hänvisning till erhållen utredning konstaterar utskottet att man vid dimensioneringen av det anslag som reserverats för omkostnader har beaktat kostnaderna för de förvaltnings- och stödtjänster som Utbildningsstyrelsen producerar och som servicecentret ska betala ämbetsverket enligt gemensamt överenskomna fördelningsgrunder. 

I propositionen (s. 22) konstateras det att inom undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel överförs 1,1 miljoner euro permanent till servicecentrets omkostnader. I planen för de offentliga finanserna för 2021—2024 har det dessutom fastställts att 10 miljoner euro från arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde från och med 2023 överförs till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för åtgärder med snabb verkan i anslutning till åtgärdande av bristen på kompetent arbetskraft. Den permanenta överföringen kommer att styras till servicecentret. 

De permanenta anslagen kompletteras av tidsbunden finansiering, finansiering som i initialskedet anvisats för 2021 och 2022 samt finansiering enligt de preliminära planerna för Finlands program för hållbar tillväxt, genom vilken inledandet av verksamheten påskyndas. 

I sakkunnigyttrandena uttrycktes oro över huruvida de anslag som anvisas servicecentret är bestående och tillräckliga. Oron över resursernas tillräcklighet framfördes också i arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utlåtande (AjUU 7/2021 rd). 

Utskottet anser att de anslag som anvisats servicecentret är motiverade och konstaterar dessutom att avsikten med lagförslaget inte är att föreskriva om användningen av den finansiering som anvisas servicecentret, utan att den bestäms utifrån beslut enligt statsbudgeten, en femårig utvecklingsplan och en årlig verksamhetsplan samt beslut av servicecentrets direktör. 

Konsekvensbedömning.

I propositionen framförs som ett eget kapitel (s. 59) beaktandet av de iakttagelser som gjorts i utlåtandet från rådet för bedömning av lagstiftningen. Rådet för bedömning av lagstiftningen har i sitt utlåtande till kulturutskottet fäst uppmärksamhet vid avsnittet om propositionens mål, alternativa genomförandesätt, uppföljningen av propositionens konsekvenser, finansieringens kontinuitet, konsekvenserna för det nuvarande aktörsfältet och andra samhälleliga konsekvenser så att man i dem inte till alla delar har beaktat det som konstateras i rådets utlåtande. 

På basis av inhämtad utredning konstaterar utskottet att propositionen på flera punkter har preciserats utifrån det utlåtande som rådet för bedömning av lagstiftningen lämnat i ärendet, men i fråga om vissa omständigheter som lyfts fram i rådets utlåtande ansågs det i propositionen inte finnas behov av preciseringar, eller också var de identifierade behoven av preciseringar endast små. 

Utskottet hänvisar till ett tidigare utlåtande (KuUU 4/2021 rd) och anser att det är viktigt att man i beredningen av propositioner redan från början ser till att konsekvenserna av förslagen bedöms. Kvalitet på och omfattningen av konsekvensbedömningen i propositioner är av största vikt för riksdagens utskott, som bedömer om enskilda propositioner kan understödas och godkännas. 

Utveckling, uppföljning och efterhandsutvärdering

Utskottet anser att det i samband med den lagstadgade utvecklingsplanen för servicecentrets verksamhet också är nödvändigt att planera hur servicecentret bedömer sin verksamhet och dess verkningsfullhet, vilket enligt erhållen utredning tankemässigt ingår i innehållet i den föreslagna bestämmelsen om utvecklingsplanen (6 §). Utvecklingsplanen är begränsad till servicecentrets egen verksamhet. 

Det är också bra att ägna uppmärksamhet åt att utveckla samarbetet mellan arbets- och näringstjänsterna och läroanstalterna inom ramen för uppgiften att utveckla vägledningstjänsterna för att säkerställa en systematisk service av hög kvalitet. 

I servicecentrets verksamhet och utvecklingen av den är det nödvändigt att identifiera att inlärning och kompetensutveckling hos personer i arbetsför ålder sker också i arbetslivet utanför utbildningen. 

Utskottet anser det vara bra att det i propositionen konstateras att servicecentrets verksamhet också bör utvärderas av utomstående aktörer och betonar den regelbundna uppföljningen och utvärderingen av servicecentrets verksamhet. I de intervjuer med intressentgrupper som gäller den pågående utvärderingen vid Nationella centret för utbildningsutvärdering har det framkommit att både regionala och överregionala behov och samarbeten varierar mellan utbildningsorganisationer, arbetsgivare, kommuner, landskapsförbund och organisationer. Utskottet anser att det är nödvändigt att den information som den ovan nämnda utvärderingen ger utnyttjas när det regionala samarbetet utvecklas. 

Enligt inkommen utredning kommer undervisnings- och kulturministeriet att utreda en ändring av Karvis utvärderingsplan så att även bedömningen av servicecentrets verksamhet kan inkluderas i utvärderingsplanen för 2020—2023, vilket utskottet anser vara ändamålsenligt och nödvändigt.