Senast publicerat 08-05-2021 11:29

Betänkande KuUB 9/2015 rd RP 79/2015 rd Kulturutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt om ändring av lagen om fritt bildningsarbete

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt om ändring av lagen om fritt bildningsarbete (RP 79/2015 rd): Ärendet har remitterats till kulturutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • regeringsråd Virpi Korhonen 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • regeringsråd Kirsti Kotaniemi 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • regeringsråd Merja Leinonen 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • undervisningsråd Heikki Sederlöf 
    Utbildningsstyrelsen
  • specialsakkunnig Päivi Väisänen-Haapanen 
    ​Finlands Kommunförbund
  • verkställande direktör Petri Lempinen 
    Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry
  • verksamhetsledare Jaana Nuottanen 
    Medborgarinstitutens förbund MiF
  • utbildningsdirektör Heljä Misukka 
    Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ rf
  • generalsekreterare Kimmo Levä 
    Finlands museiförbund rf
  • ordförande Elina Kuusikko 
    Centralförbundet för Finlands Teaterorganisationer
  • ordförande Aaro Harju 
    Fritt Bildningsarbete rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • finansministeriet
  • undervisnings- och kulturministeriet
  • Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry
  • Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund - SAKKI rf
  • Finlands Sommaruniversitet rf
  • Finlands Gymnasistförbund rf
  • Finlands Symfoniorkestrar rf
  • Privatskolornas Förbund rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete ändras. 

I samband med statsrådets beslut om anpassningsåtgärder inom statsfinanserna har statsrådet beslutat att indexhöjningarna ska frysas när det gäller undervisnings- och kulturväsendets förvaltningsområde under åren 2016—2019. Alla indexfrysningar och sparåtgärder som motsvarar indexhöjningarna föreslås bli bestående. För åren 2016—2019 görs det ingen indexhöjning vid beräkningen av det belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel, och även den justering av priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter som görs enligt förändringen i den uppskattade kostnadsnivån uteblir. En inbesparing som motsvarar indexhöjningarna ska med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet göras år 2016 i fråga om de funktioner enligt lagen om grundläggande utbildning som omfattas av indexhöjningen. Indexhöjningen för 2016 i fråga om gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning ska göras kalkylmässigt, men en lika stor inbesparing ska beaktas i de belopp per utbildningsform som minskar de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning på så sätt att beloppen motsvarar indexhöjningen. 

De inbesparingar för museer, teatrar och orkestrar som har gällt för åren 2012 och 2015 samt indexfrysningen för 2014 ändras så att de blir bestående. Dessutom ska man från och med 2016 genomföra en bestående inbesparing enligt rambeslutet för 2016—2019. Indexhöjningen för museer, teatrar och orkestrar ska år 2016 göras kalkylmässigt, men en inbesparing som motsvarar indexhöjningen beaktas i beloppen av priserna per enhet för varje form av konst- och kulturinstitution. 

På motsvarande sätt föreslås det att lagen om fritt bildningsarbete ändras så att det i de priser per enhet som påförs läroanstalter för fritt bildningsarbete och det i de genomsnittliga priser per enhet som föreskrivs för medborgarinstitut görs sådana avdrag som motsvarar indexhöjningen 2016. 

Den bestämmelse i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som gäller den s.k. garantihöjningen för yrkesutbildningens investeringar föreslås bli upphävd, eftersom övergångsperioden för bestämmelsen löper ut vid utgången av 2015. Finansieringslagen föreslås bli ändrad så att slopandet av garantihöjningen för de avskrivningar som gäller den grundläggande yrkesutbildningen inverkar på priset per enhet från och med ingången av 2016. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet påpekar att frysningen av indexhöjningarna och andra liknande sparbeting 2016 i stor utsträckning gäller hela utbildnings- och kulturväsendet till följd av motsvarande ändringar som föreslagits i kommunernas allmänna statsandelar och lagstiftningen om statsandelar för det berörda förvaltningsområdet. Förslagen är ett i raden av uttrycken för det allvarliga ekonomiska läget i vårt land, särskilt för behovet att få balans i de offentliga finanserna. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Kulturutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. 

Effekterna av sparåtgärderna

Den inbesparing som motsvarar indexhöjningarna för 2016 uppgår till cirka 13,2 miljoner euro i fråga om statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet. Inbesparingen i kommunernas självfinansieringsandel uppgår i fråga om gymnasieutbildningen till cirka 3,4 miljoner euro och i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen (läroanstaltsformen och läroavtalsformen) till cirka 5,1 miljoner euro, varvid den totala inbesparingen i fråga om gymnasieutbildningen är cirka 5,8 miljoner euro och i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen cirka 8,8 miljoner euro. Effekten av slopandet av den s.k. garantihöjningen för den grundläggande yrkesutbildningen uppgår till cirka 59 miljoner euro, och i fråga om läroavtalsutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter till cirka 8 miljoner euro. På grund av att inbesparingarna 2012, 2015 och 2016 blir bestående, minskar de statsandelar som betalas till kommunala och privata huvudmän för museer, teatrar och orkestrar med sammanlagt 18 miljoner euro. På grund av den inbesparing som motsvarar indexhöjningen kommer de kommuner som ordnar undervisning och andra anordnare av utbildning och undervisning samt läroanstalternas huvudmän att tvingas anpassa sin verksamhet efter de reellt sett minskande resurserna.  

Sakkunniga har framhållit att konsekvenserna av propositionen drabbar finansieringen av kommuner och andra utbildningsanordnare på så sätt att det skulle göra det lättare för utbildningsanordnarna att bereda sig på ändringen om de behövliga anpassningsåtgärderna och konsekvenserna analyserades i ett bredare perspektiv. I en utredning som utskottet fått påpekas det att propositionen är svårbegriplig i fråga om finansieringslagen och att de ekonomiska konsekvenserna av inbesparingarna beskrivs på ett mycket allmänt plan i det anknytande kapitlet i propositionen. I sina yttranden noterar de sakkunniga att priserna per enhet redan nu släpar efter de faktiska kostnaderna och att anpassningen av verksamheten i kombination med andra nedskärningar som direkt drabbar utbildningen kommer att leda till permitteringar, förbud att anställa vikarier, samarbetsförfaranden, större gruppstorlekar, mindre valfrihet och mindre kvantitet i undervisningen. Kulturutskottet är medvetet om att det ekonomiska läget och möjligheterna att kompensera bortfallet av statlig finansiering varierar mycket efter kommun. Stora lokala och regionala skillnader i utbildningsresurserna kan leda till att det blir en stor klyfta mellan bra och dåliga skolor i vårt land, som enligt bedömningar haft jämlikhet och jämn kvalitet i utbildningen. 

Kulturutskottet instämmer i oron över den kumulativa effekten av de föreslagna sparbetingen och de tidigare sparbesluten och över att besparingarna kommer att få återverkningar på utbildningens kvalitet och den långsiktiga utvecklingen på alla stadier. Utskottet påminner om att riksdagen 2014 godkände ett uttalande där den förutsätter att regeringen noga följer upp vilka verkliga konsekvenser sparbesluten under valperioden har för de kulturella rättigheterna inom undervisnings- och kulturverksamheten och vidtar åtgärder, om framför allt unga människors faktiska och lika möjligheter att få utbildning försämras. Regeringen ska lämna en utredning i frågan till kulturutskottet före utgången av 2017. (RSv 213/2014 rd — KuUB 15/2014 rd — RP 258/2014 rd). 

Nedan tar utskottet upp vissa aspekter med anknytning till yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och tillgång till kultur. 

Yrkesutbildning

Utskottet anser att besparingarna, indexfrysningen och nedläggningen av garantihöjningarna inom yrkesutbildningen sammantaget sett är massiva. De slutliga effekterna på standarden på yrkesutbildningen och yrkeskompetensen hos de utexaminerade beror på hur totalreformen av yrkesutbildningen lyckas. Enligt utredning kommer den bristfälliga finansieringen att drabba just de unga som mest behöver direktundervisning för att klara av examen. Av de studerande inom yrkesutbildningen för unga avbryter 8,5 procent, dvs. 10 000 personer, sin utbildning. Av dem som påbörjat yrkesutbildning har 23 procent inte avlagt examen inom 9,5 år.  

Sakkunniga har föreslagit att dagens detaljerade reglering avvecklas för att handlingsmodellerna ska kunna ses över, parallella former av utbildningsanordnande slopas och ett motiverande finansieringssystem införs. Allt detta kräver enligt sakkunniga att lagstiftningen avvecklas. Behovet av ett samlat perspektiv på vuxenutbildningen har särskilt pekats ut. Vuxenutbildningen drabbas av nedskärningar både inom läroavtalsutbildning (undervisnings- och kulturministeriet) och arbetskraftspolitisk utbildning (arbets- och näringsministeriet). 

Mellan 2012 och 2015 minskade anslagen för yrkesutbildning enligt utredning med ca 140 miljoner euro. I budgetpropositionen för 2016 ingår nedskärningar med drygt 70 miljoner euro. Dessutom har beslut fattats om nedskärningar med 190 miljoner euro för 2017. En lagstiftning som tillåter att överlappande verksamhet läggs ner utlovas ändå så sent som 2018. 

Utskottet ser det som nödvändigt att tillräckliga resurser koncentreras på att förbereda en reform av yrkesutbildningen och att reformen förbereds i gott samarbete med aktörerna ute på fältet för att tillgången och kvaliteten på utbildningen plus de studerandes kompetensnivå och välbefinnande ska säkras. Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2016 och om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2016—2019 (KuUU 3/2015 rd — RP 30/2015 rd — SRR 1/2015 rd). Det är angeläget att reformen av styrningen och reformen av finansieringen av yrkesutbildning i mån av möjlighet görs samtidigt. 

Reformen av yrkesutbildningen skulle enligt sakkunniga också underlättas om staten snarast avvecklade vissa normer som gäller fastigheter. Det har föreslagits för utskottet att staten ska slopa skyldigheten att återbetala statsandelar för byggande eller reparation av fastigheter för yrkesutbildning och att avtalen om överlåtelse av fastigheter som staten på 1990-talet donerat i anknytning till att yrkesläroanstalterna blev kommunala ska upphävas utan kostnader för kommunerna. Dessutom har det bland annat föreslagits att utbildningsanordnarens skyldighet att betala överlåtelseskatt ska slopas vid överlåtelse av äganderätt till fastigheter. 

Skyldigheten att återlämna fastigheter som överlåtits av staten gäller enligt utredning inte bara yrkesutbildning utan också yrkeshögskolor. Förslaget kräver enligt uppgift noggrann utredning och grundlig konsekvensbedömning. Frågan och dess följder behöver framöver klarläggas som ett led i beredningen av yrkesutbildningsreformen. Detsamma gäller de föreslagna ändringarna i lagarna om mervärdesskatt och överlåtelseskatt. 

Kulturutskottet förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet som ett led i reformen av yrkesutbildningen undersöker de bindande skyldigheterna för utbildningsanordnarana i fråga om utbildningsfastigheter och möjligheterna att genom statliga åtgärder göra det lättare att överlåta olämpliga skolfastigheter. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 1). 

Fritt bildningsarbete

Sakkunniga har framhållit att frysningen av indexhöjningarna efter de tidigare genomförda besparingarna är den åtgärd som är minst skadlig för utbildningsanordnarna inom fritt bildningsarbete och i minst utsträckning kringskär utbildningsutbudet. På så sätt kan prestationerna inom utbildningen vara nästan oförändrade och utbudet behöver inte minska i väsentlig grad. Utskottet anser ändå att det står klart att de ackumulerade besparingarna kommer att försvåra för huvudmännen att bedriva fritt bildningsarbete på lång sikt. När anslagen för fritt bildningsarbete länge minskar kommer det att få negativa återverkningar på verksamhetsmöjligheterna och tillgängligheten. 

Utskottet är medvetet om att trycket på att höja priserna på utbildningsutbudet i och med indexfrysningarna står i strid med den allt mer varierade och diversifierade befolkningsstrukturen, inte minst i tillväxtområden och i regioner med invandring, och att det negativt påverkar utbildningsmöjligheterna för underrepresenterade befolkningsgrupper i hela landet. De ackumulerade sparbetingen kommer att göra det svårt att nå effektivitetsmålen i budgetpropositionen, enligt vilka kunskapsbasen inom vuxenutbildningen ska breddas och 60 procent av alla vuxna ska delta i utbildningen årligen. 

Enligt utredning har till exempel medborgarinstituten växande efterfrågan på grund av behov bland majoritetsbefolkningen men också bland annat till följd av det ökande antalet asylsökande. De ackumulerade inbesparingarna kommer att försvåra och minska verksamheten. De nedskärningar som enligt den förra regeringens beslut görs i statsandelarna för medborgarinstitut 2015 och 2017 har fått och kommer att få kursavgifterna att stiga allt snabbare. Utskottet lyfter fram betydelsen av alla aktörer inom fritt bildningsarbete när det gäller att höja den allmänna medvetenheten och utbildningsnivån, fullfölja principerna för livslångt lärande och främja medborgarnas välbefinnande. Därför är det mycket oroväckande att en växande grupp medborgare enligt sakkunniga kommer att tvingas avstå från kurser till följd av de höjda avgifterna. Utskottet ser det som mycket viktigt att det fria bildningsarbetet fortsatt kan tillhandahålla verkliga utbildningsmöjligheter för alla i vårt land oavsett ekonomiska tillgångar.  

Kulturutbud

De föreslagna sparåtgärderna berör också all kulturverksamhet. De kan enligt utskottets bedömning försvåra verksamheten på teatrar, museer och andra kulturinstitutioner, framför allt de lite mindre och de som ligger utanför stadscentrumen. Här har statsandelen nämligen större betydelse för verksamheten än i genomsnitt. Små kulturinstitutioner har också mindre möjligheter att få kompenserande finansiering. 

Sakkunniga har pekat på att en tillräcklig nivå på basfinansieringen är väsentlig för tillgången på grundläggande konstundervisning. I regeringsprogrammet finns det inskrivet som mål att den ojämna tillgången till grundläggande konstundervisning och barnkultur inom konstens olika områden ska åtgärdas i landets olika delar. Extra finansiering inom ramen för spetsprojekt är enligt sakkunniga ändå inte effektiv i ett läge där resurserna för grundläggande konstundervisning skärs ner. 

Kulturutskottet lägger vikt vid kulturutbud och kulturella upplevelser i synnerhet nu när det ekonomiska läget är svårt. Det är mycket viktigt att regionalt och lokalt framhålla tillgången och tillgängligheten i fråga om kulturtjänster och att i samverkan försöka hitta sätt att säkerställa verksamheten på de mest hotade kulturinstitutionerna. 

Konstinstitutionernas betydelse för ortens vitalitet, dragningskraft och ekonomi är erkänd och bekräftad genom undersökningar. Serviceproduktionen och turismen hör till de få växande branscherna i vårt samhälle. Människorna behöver framför allt i svåra tider få delta i kulturlivet, som tack vare subventioner är åtkomligt för alla. Det bevisas bland annat av publikrekordet för orkestrar 2014, fler än 1,2 miljoner lyssnare, och tusentals medverkande i publikarbetet.  

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kulturutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 79/2015 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner ett uttalande. (Utskottets förslag till uttalande) 

Utskottets förslag till uttalande

1.

Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste undersöker möjligheten att slopa begränsningarna i fråga om överlåtelse av fastigheter som anordnare av yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning fått av staten och att regeringen bereder behövliga lagändringar. 
Helsingfors 27.11.2015 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Tuomo Puumala cent 
 
vice ordförande 
Sanna Lauslahti saml 
 
medlem 
Li Andersson vänst 
 
medlem 
Ritva Elomaa saf 
 
medlem 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
medlem 
Jukka Gustafsson sd 
 
medlem 
Petri Honkonen cent 
 
medlem 
Laura Huhtasaari saf 
 
medlem 
Marisanna Jarva cent 
 
medlem 
Kimmo Kivelä saf 
 
medlem 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Sari Multala saml 
 
medlem 
Nasima Razmyar sd 
 
medlem 
Saara-Sofia Sirén saml 
 
medlem 
Jani Toivola gröna. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Kaj Laine. 
 

RESERVATION

Motivering

I samband med statsrådets beslut om anpassningsåtgärder inom statsfinanserna har regeringen Sipilä beslutat att indexhöjningarna ska frysas när det gäller undervisnings- och kulturväsendets förvaltningsområde 2016—2019. Alla indexfrysningar och sparåtgärder som motsvarar indexhöjningarna föreslås bli bestående. För åren 2016—2019 görs det ingen indexhöjning vid beräkningen av det belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel, och även den justering av priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter som görs enligt förändringen i den uppskattade kostnadsnivån uteblir. 

De besparingar för museer, teatrar och orkestrar som har gällt för åren 2012 och 2015 samt indexfrysningen för 2014 ändras så att de blir bestående. Dessutom ska man från 2016 genomföra en bestående besparing enligt rambeslutet för 2016—2019. 

Regeringen föreslår att lagen om fritt bildningsarbete ändras så att det i de priser per enhet som påförs läroanstalter för fritt bildningsarbete och det i de genomsnittliga priser per enhet som föreskrivs för medborgarinstitut görs sådana avdrag som motsvarar indexhöjningen 2016. 

Den bestämmelse i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som gäller den s.k. garantihöjningen för yrkesutbildningens investeringar föreslås bli upphävd, eftersom övergångsperioden för bestämmelsen löper ut vid utgången av 2015. 

Undervisnings- och kulturministeriet har i propositionen vägt in den synpunkt som finansministeriet framfört i remissförfarandet, att effekten av indexfrysningarna och de andra statsandelsbesparingarna bör bli bestående och inte vara temporär (2016—2019). Men bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av propositionen är gjord enligt nivån 2016. Motiveringen är att indexeffekterna är beroende av hur statsandelsindexet för basservice utvecklas och att undervisnings- och kulturministeriet ska starta en undersökning av hur sparbesluten inverkar på de kulturella rättigheterna. Enligt Utbildningsstyrelsen kommer konsekvenserna av propositionen att drabba finansieringen av kommuner och andra utbildningsanordnare på så sätt att det skulle göra det lättare för utbildningsanordnarna att bereda sig på ändringen om de behövliga anpassningsåtgärderna och konsekvenserna analyserades i ett bredare perspektiv. 

I kombination med sparbeting i miljardklassen för utbildning, forskning och kultur bidrar indexfrysningen till att undergräva utbildningssektorn. Konsekvenserna av propositionen kommer att drabba finansieringen av kommuner och andra utbildningsanordnare på så sätt att det skulle göra det lättare för utbildningsanordnarna att bereda sig på ändringen om de behövliga anpassningsåtgärderna och konsekvenserna analyserades i ett bredare perspektiv. Till exempel Utbildningsstyrelsen har påpekat att propositionen är svårbegriplig i fråga om finansieringslagen och att de ekonomiska konsekvenserna av inbesparingarna beskrivs på ett mycket allmänt plan. Utbildningsstyrelsen pekar också på den kumulativa effekten av de föreslagna sparbetingen och de tidigare sparbesluten med tillhörande återverkningar på utbildningens kvalitet och den långsiktiga utvecklingen. 

Undervisningssektorns Fackorganisation anser att den planerade besparingen på 4,5 miljoner euro inom den grundläggande utbildningen är ohållbar, när det finns ett uppenbart rikstäckande behov av bland annat påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för invandrare plus utveckling av de här formerna av utbildning. Den planerade besparingen inom yrkesutbildningen motsvarar den genomsnittliga årslönen för 3 900 yrkeslärare. Bortfallet av de här lärarna är en stor förlust för eleverna som behöver direktundervisning. Av studerandena inom yrkesutbildningen avbryter 8,5 procent, dvs. 10 000 unga, sina studier och siffran kommer att stiga till följd av nedskärningarna. Gymnasierna tvingades redan förra regeringsperioden minska sina obligatoriska kurser, vilket gör att det tar längre tid för eleverna att bli klara med studierna. De elektroniska studentskrivningarna kräver extra resurser. 

Anslagen för yrkesutbildning minskar betydligt på grund av både den förra och den nuvarande regeringens sparbeslut. Utbildningsanordnarna inom yrkesutbildningen tvingas ändra sina rutiner och sanera fastigheter avsedda för utbildning. När garantihöjningen slopas kommer de att få sämre möjligheter att reparera fastigheterna. Utbildningsanordnarna tvingas spara in på lokaler och den kringskurna finansieringen leder till att verksamheten måste centraliseras till allt färre enheter. I det förändrade läget är återbetalningsskyldigheten oskälig. Utbildningsanordnarna måste kunna överlåta de här fastigheterna genom att sälja, hyra ut eller riva dem utan att det överlåtna värdet återkrävs. Staten kunde underlätta situationen genom att tillåta utbildningsanordnarna att realisera dessa fastigheter utan någon skyldighet att återbetala statsandelarna. Staten får inga kostnader för detta. 

Regeringen föreslår att de tidigare besparingarna och indexfrysningen i fråga om museer, teatrar och orkestrar blir bestående. Dessutom tänker regeringen 2016 genomföra besparingen enligt rambeslutet för 2016—2019 och de besparingar som motsvarar indexjusteringen för 2016. För konstinstitutionernas del kommer indexfrysningen och de andra avdragen att få negativa följder för verksamheten, och kommunerna kommer inte att kunna kompensera bristen. 

De ackumulerade besparingarna kommer att försvåra för huvudmännen att bedriva fritt bildningsarbete på lång sikt. När anslagen för fritt bildningsarbete minskar under en lång tid kan det få negativa återverkningar på verksamhetsmöjligheterna och tillgängligheten. 

Trycket på att höja priserna på utbildningsutbudet i och med indexfrysningarna står i strid med den allt mer varierade och diversifierade befolkningsstrukturen, inte minst i tillväxtområden och i regioner med invandring, och slår mot utbildningsmöjligheterna för underrepresenterade befolkningsgrupper i hela landet. De ackumulerade sparbetingen kommer att göra det svårt att nå effektivitetsmålen i budgetpropositionen, enligt vilka kunskapsbasen inom vuxenutbildningen ska breddas och 60 procent av alla vuxna ska delta i utbildning varje år. 

Vi motsätter oss indexfrysningarna, för de tär på finansieringen av viktig basservice och urholkar den för gott. Propositionen kommer direkt att inverka negativt på utbildningskvaliteten och det enda målet är att minska utbildningsresurserna inom grundläggande utbildning, fritt bildningsarbete, gymnasier och yrkesutbildning. Anpassningen av verksamheten i kombination med andra nedskärningar som direkt drabbar utbildningen kommer att leda till permitteringar, förbud att anställa vikarier, samarbetsförfaranden, större gruppstorlekar, mindre valfrihet och mindre kvantitet i undervisningen. Allra värst drabbar nedskärningarna de unga som hotas av utanförskap. 

 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att lagförslag 1 och 2 i proposition RP 79/2015 rd förkastas. 
Helsingfors 27.11.2015
Jukka Gustafsson sd 
 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
Li Andersson vänst 
 
Nasima Razmyar sd 
 
Jani Toivola gröna