Utskottet påpekar att frysningen av indexhöjningarna och andra liknande sparbeting 2016 i stor utsträckning gäller hela utbildnings- och kulturväsendet till följd av motsvarande ändringar som föreslagits i kommunernas allmänna statsandelar och lagstiftningen om statsandelar för det berörda förvaltningsområdet. Förslagen är ett i raden av uttrycken för det allvarliga ekonomiska läget i vårt land, särskilt för behovet att få balans i de offentliga finanserna.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Kulturutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Effekterna av sparåtgärderna
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningarna för 2016 uppgår till cirka 13,2 miljoner euro i fråga om statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet. Inbesparingen i kommunernas självfinansieringsandel uppgår i fråga om gymnasieutbildningen till cirka 3,4 miljoner euro och i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen (läroanstaltsformen och läroavtalsformen) till cirka 5,1 miljoner euro, varvid den totala inbesparingen i fråga om gymnasieutbildningen är cirka 5,8 miljoner euro och i fråga om den grundläggande yrkesutbildningen cirka 8,8 miljoner euro. Effekten av slopandet av den s.k. garantihöjningen för den grundläggande yrkesutbildningen uppgår till cirka 59 miljoner euro, och i fråga om läroavtalsutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildning som ges på läroanstalter till cirka 8 miljoner euro. På grund av att inbesparingarna 2012, 2015 och 2016 blir bestående, minskar de statsandelar som betalas till kommunala och privata huvudmän för museer, teatrar och orkestrar med sammanlagt 18 miljoner euro. På grund av den inbesparing som motsvarar indexhöjningen kommer de kommuner som ordnar undervisning och andra anordnare av utbildning och undervisning samt läroanstalternas huvudmän att tvingas anpassa sin verksamhet efter de reellt sett minskande resurserna.
Sakkunniga har framhållit att konsekvenserna av propositionen drabbar finansieringen av kommuner och andra utbildningsanordnare på så sätt att det skulle göra det lättare för utbildningsanordnarna att bereda sig på ändringen om de behövliga anpassningsåtgärderna och konsekvenserna analyserades i ett bredare perspektiv. I en utredning som utskottet fått påpekas det att propositionen är svårbegriplig i fråga om finansieringslagen och att de ekonomiska konsekvenserna av inbesparingarna beskrivs på ett mycket allmänt plan i det anknytande kapitlet i propositionen. I sina yttranden noterar de sakkunniga att priserna per enhet redan nu släpar efter de faktiska kostnaderna och att anpassningen av verksamheten i kombination med andra nedskärningar som direkt drabbar utbildningen kommer att leda till permitteringar, förbud att anställa vikarier, samarbetsförfaranden, större gruppstorlekar, mindre valfrihet och mindre kvantitet i undervisningen. Kulturutskottet är medvetet om att det ekonomiska läget och möjligheterna att kompensera bortfallet av statlig finansiering varierar mycket efter kommun. Stora lokala och regionala skillnader i utbildningsresurserna kan leda till att det blir en stor klyfta mellan bra och dåliga skolor i vårt land, som enligt bedömningar haft jämlikhet och jämn kvalitet i utbildningen.
Kulturutskottet instämmer i oron över den kumulativa effekten av de föreslagna sparbetingen och de tidigare sparbesluten och över att besparingarna kommer att få återverkningar på utbildningens kvalitet och den långsiktiga utvecklingen på alla stadier. Utskottet påminner om att riksdagen 2014 godkände ett uttalande där den förutsätter att regeringen noga följer upp vilka verkliga konsekvenser sparbesluten under valperioden har för de kulturella rättigheterna inom undervisnings- och kulturverksamheten och vidtar åtgärder, om framför allt unga människors faktiska och lika möjligheter att få utbildning försämras. Regeringen ska lämna en utredning i frågan till kulturutskottet före utgången av 2017. (RSv 213/2014 rd — KuUB 15/2014 rd — RP 258/2014 rd).
Nedan tar utskottet upp vissa aspekter med anknytning till yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och tillgång till kultur.
Yrkesutbildning
Utskottet anser att besparingarna, indexfrysningen och nedläggningen av garantihöjningarna inom yrkesutbildningen sammantaget sett är massiva. De slutliga effekterna på standarden på yrkesutbildningen och yrkeskompetensen hos de utexaminerade beror på hur totalreformen av yrkesutbildningen lyckas. Enligt utredning kommer den bristfälliga finansieringen att drabba just de unga som mest behöver direktundervisning för att klara av examen. Av de studerande inom yrkesutbildningen för unga avbryter 8,5 procent, dvs. 10 000 personer, sin utbildning. Av dem som påbörjat yrkesutbildning har 23 procent inte avlagt examen inom 9,5 år.
Sakkunniga har föreslagit att dagens detaljerade reglering avvecklas för att handlingsmodellerna ska kunna ses över, parallella former av utbildningsanordnande slopas och ett motiverande finansieringssystem införs. Allt detta kräver enligt sakkunniga att lagstiftningen avvecklas. Behovet av ett samlat perspektiv på vuxenutbildningen har särskilt pekats ut. Vuxenutbildningen drabbas av nedskärningar både inom läroavtalsutbildning (undervisnings- och kulturministeriet) och arbetskraftspolitisk utbildning (arbets- och näringsministeriet).
Mellan 2012 och 2015 minskade anslagen för yrkesutbildning enligt utredning med ca 140 miljoner euro. I budgetpropositionen för 2016 ingår nedskärningar med drygt 70 miljoner euro. Dessutom har beslut fattats om nedskärningar med 190 miljoner euro för 2017. En lagstiftning som tillåter att överlappande verksamhet läggs ner utlovas ändå så sent som 2018.
Utskottet ser det som nödvändigt att tillräckliga resurser koncentreras på att förbereda en reform av yrkesutbildningen och att reformen förbereds i gott samarbete med aktörerna ute på fältet för att tillgången och kvaliteten på utbildningen plus de studerandes kompetensnivå och välbefinnande ska säkras. Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2016 och om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2016—2019 (KuUU 3/2015 rd — RP 30/2015 rd — SRR 1/2015 rd). Det är angeläget att reformen av styrningen och reformen av finansieringen av yrkesutbildning i mån av möjlighet görs samtidigt.
Reformen av yrkesutbildningen skulle enligt sakkunniga också underlättas om staten snarast avvecklade vissa normer som gäller fastigheter. Det har föreslagits för utskottet att staten ska slopa skyldigheten att återbetala statsandelar för byggande eller reparation av fastigheter för yrkesutbildning och att avtalen om överlåtelse av fastigheter som staten på 1990-talet donerat i anknytning till att yrkesläroanstalterna blev kommunala ska upphävas utan kostnader för kommunerna. Dessutom har det bland annat föreslagits att utbildningsanordnarens skyldighet att betala överlåtelseskatt ska slopas vid överlåtelse av äganderätt till fastigheter.
Skyldigheten att återlämna fastigheter som överlåtits av staten gäller enligt utredning inte bara yrkesutbildning utan också yrkeshögskolor. Förslaget kräver enligt uppgift noggrann utredning och grundlig konsekvensbedömning. Frågan och dess följder behöver framöver klarläggas som ett led i beredningen av yrkesutbildningsreformen. Detsamma gäller de föreslagna ändringarna i lagarna om mervärdesskatt och överlåtelseskatt.
Kulturutskottet förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet som ett led i reformen av yrkesutbildningen undersöker de bindande skyldigheterna för utbildningsanordnarana i fråga om utbildningsfastigheter och möjligheterna att genom statliga åtgärder göra det lättare att överlåta olämpliga skolfastigheter. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 1).
Fritt bildningsarbete
Sakkunniga har framhållit att frysningen av indexhöjningarna efter de tidigare genomförda besparingarna är den åtgärd som är minst skadlig för utbildningsanordnarna inom fritt bildningsarbete och i minst utsträckning kringskär utbildningsutbudet. På så sätt kan prestationerna inom utbildningen vara nästan oförändrade och utbudet behöver inte minska i väsentlig grad. Utskottet anser ändå att det står klart att de ackumulerade besparingarna kommer att försvåra för huvudmännen att bedriva fritt bildningsarbete på lång sikt. När anslagen för fritt bildningsarbete länge minskar kommer det att få negativa återverkningar på verksamhetsmöjligheterna och tillgängligheten.
Utskottet är medvetet om att trycket på att höja priserna på utbildningsutbudet i och med indexfrysningarna står i strid med den allt mer varierade och diversifierade befolkningsstrukturen, inte minst i tillväxtområden och i regioner med invandring, och att det negativt påverkar utbildningsmöjligheterna för underrepresenterade befolkningsgrupper i hela landet. De ackumulerade sparbetingen kommer att göra det svårt att nå effektivitetsmålen i budgetpropositionen, enligt vilka kunskapsbasen inom vuxenutbildningen ska breddas och 60 procent av alla vuxna ska delta i utbildningen årligen.
Enligt utredning har till exempel medborgarinstituten växande efterfrågan på grund av behov bland majoritetsbefolkningen men också bland annat till följd av det ökande antalet asylsökande. De ackumulerade inbesparingarna kommer att försvåra och minska verksamheten. De nedskärningar som enligt den förra regeringens beslut görs i statsandelarna för medborgarinstitut 2015 och 2017 har fått och kommer att få kursavgifterna att stiga allt snabbare. Utskottet lyfter fram betydelsen av alla aktörer inom fritt bildningsarbete när det gäller att höja den allmänna medvetenheten och utbildningsnivån, fullfölja principerna för livslångt lärande och främja medborgarnas välbefinnande. Därför är det mycket oroväckande att en växande grupp medborgare enligt sakkunniga kommer att tvingas avstå från kurser till följd av de höjda avgifterna. Utskottet ser det som mycket viktigt att det fria bildningsarbetet fortsatt kan tillhandahålla verkliga utbildningsmöjligheter för alla i vårt land oavsett ekonomiska tillgångar.
Kulturutbud
De föreslagna sparåtgärderna berör också all kulturverksamhet. De kan enligt utskottets bedömning försvåra verksamheten på teatrar, museer och andra kulturinstitutioner, framför allt de lite mindre och de som ligger utanför stadscentrumen. Här har statsandelen nämligen större betydelse för verksamheten än i genomsnitt. Små kulturinstitutioner har också mindre möjligheter att få kompenserande finansiering.
Sakkunniga har pekat på att en tillräcklig nivå på basfinansieringen är väsentlig för tillgången på grundläggande konstundervisning. I regeringsprogrammet finns det inskrivet som mål att den ojämna tillgången till grundläggande konstundervisning och barnkultur inom konstens olika områden ska åtgärdas i landets olika delar. Extra finansiering inom ramen för spetsprojekt är enligt sakkunniga ändå inte effektiv i ett läge där resurserna för grundläggande konstundervisning skärs ner.
Kulturutskottet lägger vikt vid kulturutbud och kulturella upplevelser i synnerhet nu när det ekonomiska läget är svårt. Det är mycket viktigt att regionalt och lokalt framhålla tillgången och tillgängligheten i fråga om kulturtjänster och att i samverkan försöka hitta sätt att säkerställa verksamheten på de mest hotade kulturinstitutionerna.
Konstinstitutionernas betydelse för ortens vitalitet, dragningskraft och ekonomi är erkänd och bekräftad genom undersökningar. Serviceproduktionen och turismen hör till de få växande branscherna i vårt samhälle. Människorna behöver framför allt i svåra tider få delta i kulturlivet, som tack vare subventioner är åtkomligt för alla. Det bevisas bland annat av publikrekordet för orkestrar 2014, fler än 1,2 miljoner lyssnare, och tusentals medverkande i publikarbetet.