Syftet med propositionen är att genomföra det nya direktivet om utsläppstak som för medlemsstaterna fastställer åtaganden om utsläppsminskning för svaveldioxid, kväveoxid, flyktiga organiska föreningar och ammoniak och för fina partiklar. Målet är att genom åtagandena väsentligt minska de sanitära olägenheterna och miljöolägenheterna till följd av luftföroreningar före 2030. På grund av att direktivet är så detaljerat och innehåller vissa helt nya åtaganden kräver genomförandet i avvikelse från det tidigare reglering på lagnivå. I lagförslaget föreslås bestämmelser exempelvis om utsläppsinventeringar och övervakning av luftföroreningarnas effekter samt om uppgörandet av och innehållet i luftvårdsprogrammet och om skyldighet att uppdatera programmet. Sammantaget sett anser miljöutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med vissa ändringar. 

Åtgärder på europeisk nivå behövs, eftersom luftföroreningar förorsakar uppskattningsvis cirka 400 000 förtida dödsfall per år inom EU:s område och betydande skadliga verkningar genom eutrofiering, försurning och skadliga effekter förorsakade av marknära ozon. Det bedöms att fina partiklar för närvarande utgör den väsentligaste orsaken till olägenheter förorsakade av luftföroreningar. 

Utskottet anser att åtgärderna behövs och betonar att luftkvaliteten i Finland fortfarande påverkas starkt av långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Att minska utsläppen i Europa har direkta positiva effekter i Finland. I detaljmotiven i propositionen konstateras att befolkningens exponering för fina partiklar på grund av långväga gränsöverskridande föroreningar i Finland beräknas minska med cirka 25—29 procent när direktivet och annan lagstiftning som begränsar utsläpp börjar tillämpas fullt ut inom EU-området. Det skulle också medföra en minskning av långväga gränsöverskridande utsläpp som förorsakar försurning och eutrofiering. 

Utskottet konstaterar att enligt mätningar av Världshälsoorganisationens WHO är luftkvaliteten i Finland renast i världen. I Finland är halten av fina partiklar i genomsnitt 6 mikrogram per kubikmeter vilket är det lägsta talet för specifika länder i världen. Nästan lika lågt kommer Estland, Sverige, Kanada, Norge och Island.http://www.who.int/news-room/detail/02-05-2018-9-out-of-10-people-worldwide-breathe-polluted-air-but-more-countries-are-taking-action. 

Utskottet framhåller att trots det gynnsamma läget förorsakar luftföroreningar också i Finland fortfarande skadliga hälso- och miljökonsekvenser. Enligt bedömningar av Institutet för hälsa och välfärd förorsakade luftföroreningar i Finland 2013 cirka 1 600 förtida dödsfall. Utöver det ökar fina partiklar sjukligheten. I Finland försämras luftkvaliteten dels av långväga gränsöverskridande utsläpp, men i synnerhet i tätorter dessutom av gatudamm relaterat till sandningsperioden och av småskalig vedeldning. Utskottet konstaterar att WHO har lämnat en rekommendation om riktvärde per år. Några trygga tröskelvärden för halterna har ändå inte gått att definiera på grund av mångfalden risker i anknytning till fina partiklar. Även om WHO inte heller har definierat någon viss kemisk partikelsammansättning som skadligare än andra, finns det mycket som antyder att av utsläpp från ofullständiga förbränningsprocesser som påverkar luftkvaliteten lokalt eller regionalt ger bland annat skogs- och terrängbränder och eldning med råolja eller tung brännolja upphov till mycket skadliga fina partiklar. Kravet på bästa tillgängliga teknik (BAT) som villkor för miljötillstånd minskar numera effektivt utsläpp förorsakade av industriella processer. 

Att genomföra direktivet förutsätter inte nya utsläppsbegränsningar i Finland, eftersom de åtaganden att minska utsläpp som gäller Finland enligt de bedömningar som gjordes när det nationella luftvårdsprogrammet utarbetades blir genomförda redan genom åtgärder enligt den nuvarande utsläppsregleringen samt andra politikåtgärder såsom den klimatpolitiska planen på medellång sikt och klimat- och energistrategin. Enligt utredning till utskottet kommer man i det nationella luftvårdsprogrammet i fråga om uppfyllandet av de åtaganden att minska utsläpp som gäller Finland att hänvisa till dessa bestämmelser och politikåtgärder. Det betyder att innehållet i luftvårdsprogrammet antas prioritera nationella tilläggsåtgärder genom vilka luftkvaliteten ytterligare kan förbättras för att skydda människors hälsa och miljön, men för vilka direktivet om utsläppstak inte uppställer någon konkret målnivå. I flera undersökningar har det konstaterats att till och med små halter av fina partiklar är skadliga för hälsan och att det gynnar hälsan om exponeringen för fina partiklar kan begränsas även genom små haltnivåer. 

Vedeldning i eldstäder och bastuugnar är i Finland en betydande källa till utsläpp av fina partiklar. Som en central metod för att minska utsläppet av fina partiklar från vedeldning stöder utskottet en ökad medvetenhet om goda eldningsmetoder och att främja teknikutvecklingen. Det behövs satsningar på att utveckla nya eldstäder och bastuugnar som ger mindre utsläpp. Ett effektivt medel att påverka utsläppsmängden av eldningen är att använda ren och torr ved i en välfungerande eldhärd. Det behövs också forskning i hur rökgångar vid behov ska kunna förses med filter för fina partiklar. Fortsatt forskning behövs också för att få i bruk en standardiserad metod för att mäta fina partiklar. Utskottet ser standardisering och produktutveckling som viktiga sätt att hantera utsläpp i framtiden. Eldstäderna behövs också framöver som reservvärmekällor i småhus och exempelvis miljömärkning kunde vara ett sätt att styra efterfrågan på dem till förbränningstekniskt mer utvecklade modeller. 

Tänkbara åtgärder för att minska på gatudammet är exempelvis att ta bort sandningsmakadam i rätt tid särskilt på huvudleder och att öka andelen friktionsdäck. 

Den ovan konstaterade bedömningen av genomförandet av åtaganden att minska utsläppen gäller också ammoniakutsläpp.Situationen är således mycket bättre än när direktivet förhandlades fram; Finland hade problem med att uppfylla åtagandena att minska på ammoniakutsläppen i det första direktivet om utsläppstak. Av Finlands ammoniakutsläpp kommer cirka 90 procent från jordbruket. Enligt en utredning av Finlands miljöcentral kan ammoniakutsläppen från jordbruket i Finland minskas kostnadseffektivt genom nya metoder för utfodring av djur, spridning av gödsel och täckning av gödselförråd. Slutsatsen har därefter beaktats i det i början av 2018 publicerade operativa programmet för att minska ammoniakutsläppen från jordbruket i Finland före 2020. Särskilt ammoniakkväve är skadligt för lavar och mossor och därför bör uppföljningen av ammoniakutsläpp vara en del av den fortgående uppföljningen av miljöns tillstånd. Utskottet understryker att för att kalibrera utsläppsmätningarna för förhållandena i Finland behövs forskning som möjliggör en tillförlitlig uppföljning. För utsläppsminskande åtgärder behövs också rådgivning och utnyttjande av stödsystem. 

I lagförslaget sägs att det nya nationella luftvårdsprogrammet ska beredas så att det kan sändas till kommissionen senast den 1 april 2019. Utskottet framhåller på grundval av erhållen utredning att innehållet i programmet kommer att handla om nationella tilläggsåtgärder för vilka direktivet om utsläppstak inte uppställer någon konkret målnivå. Planen är till sin karaktär ett administrativt måldokument som inte direkt skapar rättigheter eller skyldigheter för någon, eftersom konkreta skyldigheter ska föreskrivas genom lag. Men utskottet vill ändå inskärpa att programmet ska lägga fast riktlinjer för tillräckliga åtgärder för att förebygga hälsoskador förorsakade av fina partiklar och andra orenheter i luften.