Sammantaget anser miljöutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar, men med följande kommentarer. 

Med den så kallade Esbokonventionen avses konventionen om bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser. I bilagan till avtalet finns en förteckning över de projekt som ska utvärderas, om de sannolikt har skadliga gränsöverskridande konsekvenser. De stater som är parter i avtalet har rätt att delta i ett MKB-förfarande som pågår i en annan stat, om projektet sannolikt har betydande skadliga gränsöverskridande konsekvenser. Inom EU har avtalet satts i kraft genom MKB-direktivet och i Finland huvudsakligen genom MKB-lagen. Till Esbokonventionen har fogats ett så kallat SMB-protokoll om myndighetens planer och program. Inom EU har protokollet satts i kraft genom SMB-direktivet och i Finland huvudsakligen genom SMB-lagen samt i fråga om planläggning genom markanvändnings- och bygglagen. 

Enligt den gällande lagen sköter miljöministeriet avtalsenliga uppgifter när ett projekt som genomförs i Finland sannolikt har betydande gränsöverskridande miljökonsekvenser (28 § i MKB-lagen). Ministeriet sörjer också för skötseln av avtalsenliga uppgifter i en annan stats förfarande i en miljökonsekvensbedömning, om ett projekt som genomförs på en annan stats område sannolikt har betydande miljökonsekvenser för Finlands område (30 §). Ministeriet sköter på motsvarande sätt informationen till och förhandlingarna med avtalsparten beträffande miljöbedömningen i fråga om planen eller programmet. (10 § i SMB-lagen). Om genomförandet av en myndighets plan eller program sannolikt har betydande miljökonsekvenser inom Finlands område, svarar miljöministeriet också för informations- och förhandlingsuppgifterna i anslutning till miljöbedömningen av en annan stats plan eller program. 

I propositionen föreslås det att de myndighetsuppgifter som gäller gränsöverskridande miljökonsekvenser och som sköts vid miljöministeriet ska överföras till Finlands miljöcentral (SYKE). Utskottet anser att överföringen av uppgifterna mycket väl motsvarar utvecklingen under de senaste åren när myndighetsuppgifter överförs från ministerienivå till en lägre förvaltning. Skötseln av miljöbedömningar vid internationella MKB-förfaranden och miljöbedömningar av planer och program är till sin karaktär en operativ myndighetsuppgift som inte lämpar sig särskilt väl för att skötas vid ministeriet. Utskottet anser att Finlands miljöcentral har långvarig sakkunskap om Esbokonventionen och dess praktiska tillämpning. Därför lämpar sig en centraliserad överföring av uppgifterna till Finlands miljöcentral för dess uppgiftsbeskrivning och är naturlig med tanke på den befintliga sakkunskapen. 

Utskottet anser att internationella avtal om projekt med gränsöverskridande miljökonsekvenser är mycket aktuella och viktiga. Energiomställningen och frikopplingen från den ryska energin kräver omfattande investeringar särskilt i projekt för förnybar energi och även elektrifieringen av samhället och strävan efter självförsörjning i fråga om resurser ökar behovet av att starta omfattande projekt. Utskottet konstaterar att de projekt i Finland som har anmälts enligt Esbokonventionen huvudsakligen är kärnanläggningar, vindkraftverk, projekt som hänför sig till energiöverföring och energilagring samt gruvor, farleder och enskilda fabriksprojekt. Motsvarande projekt i andra stater har varit vindkraftverk, gruvor, kärnanläggningar och gasledningar. 

I den nya 38 a § i lagförslag 1 i propositionen föreslås bestämmelser om publicering i det allmänna datanätet av sådana handlingar enligt MKB-lagen som publicerats före den 1 januari 2020. Utskottet välkomnar att det säkerställs att handlingar enligt de gamla MKB-förfarandena är lättillgängliga för att främja tillgången till miljöinformation samtidigt som behandlingen av personuppgifter förtydligas och kraven i dataskyddsförordningen beaktas på behörigt sätt. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023. Den föreslagna överföringen av myndighetsansvaret föranleder inga behov av tilläggsanslag, utan det är fråga om överföring av utgifter och anknytande anslag mellan myndigheterna. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att antalet förfaranden som har inletts har varierat mycket på årsbasis och att det därför är svårt att på förhand bedöma om resurserna räcker till. Det är också svårt att på förhand bedöma antalet planer och program som omfattas av miljöbedömningen. Utskottet betonar att konsekvensbedömningarna förutsätter en hög kompetens som inte kan tryggas med temporära resurser. Särskilt under omställningsfasen är det därför nödvändigt att fästa särskild uppmärksamhet vid att resurserna räcker till liksom också vid metoderna för att säkerställa en så smidig informationsgång som möjligt och ett förutseende samarbete mellan Finlands miljöcentral och NTM-centralerna. 

Syftet med handledningen om miljöbedömning enligt SMB-lagen (Miljöförvaltningens anvisningar 2/2017) är att stödja genomförandet av miljöbedömningar av hög kvalitet med beaktande av miljöbedömningens effekter och nytta vid beredningen, beslutsfattandet och genomförandet av planen eller programmet. I handledningen beaktas erfarenheter av god praxis och utmaningar i samband med miljöbedömningar. Utskottet betonar att denna och även andra anvisningar bör uppdateras vid behov.