I propositionen föreslås det att den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa (den så kallade pensionsslussen) höjs med ett år för dem som är födda 1961 eller senare. Detta innebär att en arbetslös person som är född 1961 eller senare i fortsättningen ska ha rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa vid 62 års ålder, medan åldersgränsen nu är 61 år. Den ålder då arbetsgivarnas finansieringsansvar upphör ska på motsvarande sätt som i fråga om höjningen av den nedre åldersgränsen för tilläggsdagar höjas från 63 till 64 år. Samtidigt ändras den övre åldersgränsen för utbetalning av arbetslöshetsförmån så att den följer ändringen av den lägsta åldern för ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare för att förhindra att personer hamnar i kläm i förmånssystemet. 

Bakgrunden till förslaget är det pensionsavtal som de centrala arbetsmarknadsorganisationerna ingick 2014, där arbetsmarknadens centralorganisationer kom överens om att före våren 2019 bedöma vilka konsekvenser de tidigare ändringarna av rätten till tilläggsdagar har för arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden. Enligt utredning har höjningarna av åldersgränserna för rätten till tilläggsdagar förlängt tiden i arbetslivet och därmed minskat arbetslösheten. Dessutom har den genomsnittliga inkomstnivån för dem som förlorat sin rätt till tilläggsdagar stigit i och med höjningen av den nedre åldersgränsen. Personer som förlorat sin rätt till tilläggsdagar och som uppnått maximitiden för arbetslöshetsdagpenning har inte heller behövt arbetsmarknadsstöd under en lång tid. På basis av utredningen har arbetsmarknadsorganisationerna kommit överens om att höja åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar i det avtal som ingicks våren 2019 och som baserar sig på fortsatta förhandlingar om pensionsreformen 2017. 

Utskottet anser att ändringarna är väl underbyggda och värda att understödas. Syftet med ändringarna är att förlänga tiden i arbetslivet och därigenom minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Förändringens sysselsättningseffekt har uppskattats vara 6 000 personer fram till 2025 och på längre sikt något större. Sysselsättningseffekten baserar sig på att de som inte är berättigade till tilläggsdagar stannar kvar i arbetslivet en längre tid. 

Utskottet fäster dock uppmärksamhet vid att propositionens sysselsättningseffekter baserar sig på konsekvenserna av höjningen av de nedre åldersgränserna för rätten till tilläggspenning. När man också beaktar effekten av att höja den övre åldersgränsen för arbetslöshetsförmån och den övre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar, förkortar de nu föreslagna ändringarna pensionsslussen för dem som är födda 1961–1972, men utvidgar pensionsslussen för dem som är födda 1974 eller senare. De föreslagna ändringarna kan således på lång sikt (från och med 2034) ha motsatta sysselsättningseffekter i förhållande till höjningen av den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar. Utskottet anser därför att det är nödvändigt att rätten till tilläggsdagar och åldersgränserna för denna rätt i framtiden bedöms som en del av utvecklandet av utkomstskyddet för arbetslösa. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har i sitt utlåtande (AjUU 4/2019 rd) ansett det vara viktigt att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) även i fortsättningen innehåller bestämmelser om rätten till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete för personer som fyllt 60 år samt om hemkommunens sysselsättningsskyldighet. Social- och hälsovårdsutskottet delar arbetslivs- och jämställdhetsutskottets åsikt att äldre personers tillgång till sysselsättningsfrämjande och individuella tjänster måste effektiviseras ytterligare. Den tjänst som erbjuds ska vara arbetskraftspolitiskt ändamålsenlig och lönesubventionerat arbete måste också förbättra äldre personernas möjligheter att få arbete. 

Dessutom betonar utskottet att man vid reformen av den sociala tryggheten bör fästa särskild vikt vid att utveckla förmåns- och servicesystemet så att det bättre stöder arbetskarriärerna. Även förändringar i arbetslivet, t.ex. möjligheterna till förkortad arbetstid och graderad pensionering, stöder äldres möjligheter att stanna kvar i arbetslivet. 

Riksdagen godkände den 15 november 2019 de lagförslag som ingick i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och 14 kap. 1 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (RP 41/2019 rd) (RSv 22/2019 rd). Utskottet föreslår att 8 a kap. 24 § i lagförslag 2 anpassas till den ändring som har godkänts efter att propositionen lämnades till riksdagen.