Allmänt

Regeringen föreslår ändringar i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001), lagen om statens revisionsverk (676/2000) och lagen om inkomstdatasystemet (53/2018). I propositionen föreslås sådana behövliga ändringar som den parlamentariska arbetsgruppen som utredde behoven av att ändra lagstiftningen som gäller Folkpensionsanstalten föreslagit och som inte ingick i regeringens proposition RP 39/2024 rd till riksdagen våren 2024. Regeringen föreslår ändringar i Folkpensionsanstaltens rätt att få och behandla uppgifter och i sammansättningen av Folkpensionsanstaltens styrelse. Dessutom föreslås bestämmelser om överföring av rutinmässiga biträdande stöduppgifter till privata aktörer och bestämmelser om statens revisionsverks granskningsrätt i fråga om Folkpensionsanstalten samt behövliga ändringar för att utvidga rätten till elektronisk delgivning.  

Målet med de föreslagna ändringarna är att uppdatera bestämmelserna som gäller Folkpensionsanstaltens förvaltning och övervakningen av dess verksamhet och, i enlighet med regeringen Orpos regeringsprogram, främja rörligheten för information inom den offentliga förvaltningen och möjliggöra digitalisering av verksamheten i högre grad. Målet är också att öka möjligheterna att ordna verksamheten kostnadseffektivt och förbättra Folkpensionsanstaltens rätt att få och behandla information för att utföra sina lagstadgade uppgifter. Dessutom är målet att uppdatera lagstiftningen om lämnande av kontaktuppgifter i samband med ett beslut så att den bättre tar hänsyn till särdragen för Folkpensionsanstaltens verksamhet.  

Social- och hälsovårdsutskottet anser att de föreslagna ändringarna behövs och tillstyrker lagförslagen med ändringarna nedan. Utskottet konstaterar att det vid behandlingen av verksamhetsberättelserna från Folkpensionsanstaltens fullmäktige (ShUB 3/2018 rd, ShUB 40/2018 rd, ShUB 43/2020 rd, ShUB 35/2021 rd och ShUB 55/2022 rd) har ansett det vara viktigt att de lagstift-ningsändringar som behövs för att genomföra den parlamentariska arbetsgruppens förslag bereds utan dröjsmål och så snart som möjligt föreläggs riksdagen för behandling. 

I sitt utlåtande (GrUU 35/2025 rd) om propositionen anser grundlagsutskottet att de föreslagna ändringarna kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet fäster dock i sitt utlåtande uppmärksamhet vid att propositionen inte behandlar frågan om huruvida Statens revisionsverks granskningsrätt också kunde gälla Folkpensionsanstaltens fullmäktige och anser det nödvändigt att social- och hälsovårdsutskottet förtydligar regleringen till denna del.  

Folkpensionsanstaltens rätt att få uppgifter

Enligt förslaget ska att det till lagen om Folkpensionsanstalten fogas en ny 2 a § som gäller Folkpensionsanstaltens rätt att behandla uppgifterna i sitt förmånsregister för forskningsverksamhet som tjänar utvecklandet av förmånssystemen och den egna verksamheten enligt 2 § 3 mom. 2 punkten samt för att utarbeta statistik, beräkningar och prognoser enligt 3 punkten i samma moment. Dessutom föreslås bestämmelser om att Folkpensionsanstalten ska ha rätt att i stor omfattning få sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av dessa uppgifter av olika aktörer.  

Enligt propositionen förbättrar den föreslagna regleringen Folkpensionsanstaltens möjligheter att utföra sina lagstadgade uppgifter inom forskning och statistikföring samt göra beräkningar och prognoser. Ändringsförslagen motiveras i propositionen med att det kräver avsevärt mindre resurser att överlåta uppgifter från andra personuppgiftsansvariga till Folkpensionsanstalten än de resurser som i nuläget krävs för tillståndsprocesserna och leveransen av enskilda begäranden om informationsmaterial med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019).  

Grundlagsutskottet har inte i sitt utlåtande framfört några anmärkningar i fråga om inskränkning av skyddet för privatlivet. Justitieministeriet har dock i sitt yttrande till utskottet fäst utskottets uppmärksamhet vid att den reglering som föreslås i propositionen gör det möjligt att behandla omfattande registeruppgifter med känsliga uppgifter för att sköta Folkpensionsanstaltens uppgifter inom forskning och statistikföring samt utarbetandet av beräkningar och prognoser. Ministeriet föreslår att utskottet överväger om den föreslagna regleringen bör kompletteras så att bestämmelser om att sammanslå uppgifter, förvaringstider och förbud mot att lämna ut sammanslagna personuppgifter finns i lag. 

Utifrån uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet konstaterar utskottet att enskilda personers personuppgifter inte granskas separat vid forskning och statistikföring eller vid utarbetandet av beräkningar och prognoser, utan att uppgifterna om enskilda personer alltid granskas som en del av en större datamängd. Enligt ministeriet måste Folkpensionsanstalten emellertid få exempelvis uppgifter på individnivå som är nödvändiga för forskningen för att man ska kunna undersöka hur ändringar i förmånerna påverkar individernas och familjernas socioekonomiska situation. Enligt uppgifter till utskottet är sammanslagning av registeruppgifter för att Folkpensionsanstalten ska kunna utföra sina forsknings- och statistikföringsuppgifter samt göra prognoser inte en så betydande åtgärd med tanke på skyddet för privatlivet att det behöver föreskrivas särskilt i lag om sammanslagning av uppgifter. 

Utskottet betonar att uppgifter som fåtts med stöd av den föreslagna bestämmelsen får användas endast för forskning, statistikföring, prognoser och beräkningar enligt 2 § 2 och 3 punkten i lagen om Folkpensionsanstalten, och uppgifterna får inte med stöd av det föreslagna 3 mom. lämnas ut för behandling av förmånsärenden som gäller en enskild person eller för något annat motsvarande administrativt beslutsfattande. Uppgifter får alltså inte lämnas ut till Folkpensionsanstaltens förmånsregister, vars uppgifter används för ändamål i samband med behandling av förmåner. Enligt propositionen har Folkpensionsanstalten separata driftsmiljöer för analytisk användning av uppgifter, och de är separerade från informationssystemen för förmånsverksamheten. I driftsmiljöer för analytisk verksamhet hanteras dataskyddet och datasäkerheten bland annat med hjälp av behörigheter, loggning och pseudonymisering. Behörighet till de analytiska driftsmiljöerna beviljas bara personer vars arbetsuppgifter kräver det, till exempel forskare och statistikexperter.  

När det gäller bestämmelser om förvaringstider för uppgifter konstaterar utskottet att enligt 5 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019), som är bindande för Folkpensionsanstalten, ska en informationshanteringsenhet upprätthålla en informationshanteringsmodell som definierar och beskriver informationshanteringen i dess verksamhetsmiljö och som ska innehålla uppgifter om bland annat informationens förvaringstider samt överföring av informationsmaterial till arkiv, om arkiveringssättet och om arkiveringsplatsen eller om förstöring. I 21 § i informationshanteringslagen föreskrivs det dessutom om vad som ska beaktas när förvaringstider bestäms, om det inte i lag föreskrivs om förvaringstiderna för informationsmaterial eller handlingar. Utskottet anser därför att det inte är nödvändigt att föreskriva särskilt om förvaringstiderna i lagen om Folkpensionsanstalten. 

När det gäller förbudet mot att lämna vidare uppgifter konstaterar utskottet att det i det föreslagna 2 a § 3 mom. redan finns ett förbud mot att lämna ut uppgifter. Enligt bestämmelsen får uppgifter som samlats in inte lämnas ut för behandling av förmånsärenden som gäller en enskild person eller för något annat motsvarande administrativt beslutsfattande. Utskottet föreslår nedan i detaljmotiven att bestämmelsen preciseras så att förbudet mot att lämna ut uppgifter täcker allt administrativt beslutsfattande. 

Elektronisk delgivning av förmånsbeslut

Enligt propositionen kräver elektronisk delgivning av förmånsbeslut inte längre uttryckligt samtycke av kunden, utan i fortsättningen ska lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) tillämpas på Folkpensionsanstalten. Kunder som uträttar ärenden i Folkpensionsanstaltens e-tjänst (MittFPA) får i regel elektroniskt för kännedom beslut om sådana förmåner som de ansökt om elektroniskt. Syftet med ändringen är att avsevärt öka användningen av e-tjänsterna och minska den långsamhet och osäkerhet som uträttandet av ärenden per post medför. Enligt propositionen minskar ändringen Folkpensionsanstaltens driftskostnader med sex miljoner euro om året, då postkostnaderna minskar genom att pappersbrev ersätts av elektroniska delgivningar.  

Enligt propositionen ska kunden också ha möjlighet att när som helst genom en fritt formulerad anmälan förbjuda elektronisk delgivning av beslut. Då sänds besluten per post som vanlig delgivning. Man ska fortfarande, utöver via nätet, också kunna ansöka om förmåner på pappersblanketter. Besluten sänds fortfarande per post till personer som inte tidigare har uträttat ärenden eller inte i nuläget uträttar ärenden i MittFPA och som inte har gett sin elektroniska adress för e-kommunikation. 

Utskottet anser att det är ändamålsenligt att främja elektronisk delgivning, men betonar den utgångspunkt som också lyfts fram i propositionsmotiven, dvs. att den som uträttar ärenden hos Folkpensionsanstalten ska förstå att delgivningen kan levereras elektroniskt. Utskottet anser det vara viktigt att man vid främjandet av elektronisk delgivning särskilt beaktar äldre och personer med funktionsnedsättning eller personer som annars har begränsad förmåga att använda eller förstå en elektronisk tjänst. Det faktum att elektronisk delgivning kopplas till användningen av MittFPA avgränsar enligt propositionen användningen på så sätt att en stor del av de personer som har mycket få eller inga digitala färdigheter inte omfattas. Vissa av dem som använder MittFPA har dock klart mindre digitala färdigheter och därmed mindre färdigheter att ta emot elektronisk delgivning än andra. Utskottet anser till exempel att fullmakt att sköta en annan persons ärenden elektroniskt i sig inte är en lämplig grund för att personen automatiskt ska omfattas av e-tjänster, eftersom den person som beslutet gäller i dessa situationer på grund av sina eventuellt bristfälliga digitala färdigheter inte nödvändigtvis får del av beslut som gäller honom eller henne.  

Utskottet anser det vara viktigt att personer som har använt MittFPA har möjlighet att tacka nej till elektronisk delgivning av handlingar genom att meddela det till Folkpensionsanstalten antingen självständigt eller med hjälp av digitalt stöd och att Folkpensionsanstalten tydligt ska informera om den möjligheten till personer som till följd av lagändringen omfattas av elektronisk delgivning. Vidare betonar utskottet att Folkpensionsanstalten för att säkerställa rättssäkerheten också allmänt ska informera klart och heltäckande om övergången till elektroniska tjänster.  

Kontaktuppgifter i Folkpensionsanstaltens beslut

I propositionen föreslås att det i lagen om Folkpensionsanstalten föreskrivs ett undantag från kravet i förvaltningslagen (434/2003) på att kontaktuppgifter för den person som ger ytterligare uppgifter anges i ett beslut. Enligt 44 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen ska det av beslutet tydligt framgå namn och kontaktuppgifter för den person av vilken en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet. Av Folkpensionsanstaltens beslut ska det enligt propositionen framgå kontaktuppgifter till Folkpensionsanstalten rådgivning, genom vilka en part vid behov kan begära ytterligare uppgifter om beslutet. Som motivering till undantaget från förvaltningslagen hänvisas det i propositionen till effektiv organisering av Folkpensionsanstaltens verksamhet samt till trakasserier och hot mot de förmånshandläggare som fattar beslut.  

Enligt uppgift har det skett en markant ökning i de hotelser och risksituationer som riktas mot Folkpensionsanstaltens förmånshandläggare. Utskottet anser att det för att förhindra trakasserier och hot mot handläggarna är motiverat att enskilda handläggares kontaktuppgifter inte anges i beslutet, om kontakten med Folkpensionsanstalten genom andra arrangemang kan skötas på behörigt sätt. Utskottet betonar att kunden trots ändringen utan dröjsmål ska få kontakt med Folkpensionsanstalten för att få ytterligare upplysningar och för att kunna utreda sitt ärende.  

Enligt propositionen är namnet på den person som fattat beslutet fortfarande synligt i Folkpensionsanstaltens beslut trots ändringen i fråga om lämnande av kontaktuppgifter. Utskottet anser att det för att avvärja trakasserier och hot mot Folkpensionsanstaltens personal och garantera säkerheten i arbetet är nödvändigt att bestämmelserna i samband med social- och hälsovårdsministeriets pågående beredning i fråga om förordningen om Folkpensionsanstalten (1137/2001) ändras så att namnet på den person som fattat beslutet inte längre framgår av Folkpensionsanstaltens beslut.  

Överföring av uppgifter av biträdande art till privata aktörer

Det föreslås att en ny 2 b § fogas till lagen om Folkpensionsanstalten. Paragrafen avses innehålla bestämmelser om Folkpensionsanstaltens möjlighet att överföra sådana offentliga förvaltningsuppgifter som hänför sig till genomförande av social trygghet till privata aktörer. De uppgifter som överförs till privata aktörer är enligt propositionen rutinmässiga biträdande stöduppgifter där ingen offentlig makt utövas, såsom att ta emot ansökningar och andra handlingar som sänds till Folkpensionsanstalten och lagra och skriva ut uppgifterna i dem, skriva ut och kuvertera handlingar som Folkpensionsanstalten skickar samt elektronisk delgivning av beslut.  

Utskottet anser att möjligheten att överföra biträdande rutinmässiga stöduppgifter till privata aktörer är ändamålsenlig. Enligt propositionen sparar denna möjlighet på Folkpensionsanstaltens personalresurser och investeringar i utrustning i framtiden samt gör det möjligt att koncentrera personalresurserna till expertarbete, vilket också förbättrar och snabbar upp den service som kunden får. Utskottet betonar att enligt det föreslagna 2 b § 3 mom. handlar den som sköter biträdande uppgifter under straffrättsligt tjänsteansvar vid utförandet av uppgifterna. Dessutom ser utskottet det som nödvändigt att Folkpensionsanstalten i samband med överföringen av uppgifter i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag ser till att kraven på dataskydd och tryggandet av kundernas grundläggande fri- och rättigheter beaktas på behörigt sätt.  

Sammansättningen av Folkpensionsanstaltens styrelse samt medborgarskapskrav på Folkpensionsanstaltens generaldirektör och övriga direktörer

Enligt 6 § 2 mom. i den gällande lagen om Folkpensionsanstalten ska sakkunskap i systemen för social trygghet, ledning, förvaltning samt i ekonomi och placeringsverksamhet beaktas när styrelseledamöterna förordnas. Av styrelseledamöterna är en representant för social- och hälsovårds-ministeriet, en för arbetsgivarnas centralorganisationer, en för löntagarnas centralorganisationer och en för jord- och skogsbruksproducenternas centralorganisationer.  

I propositionen föreslås det att bestämmelserna om styrelsens sammansättning ändras i enlighet med det som föreslagits av den parlamentariska arbetsgruppen på så sätt att en kvot för social- och hälsovårdsministeriet bevaras i sammansättningen av Folkpensionsanstaltens styrelse, men att inga andra kvoter längre uttryckligen nämns i bestämmelserna. Till de krav på sakkunskap som gäller Folkpensionsanstaltens styrelse fogas utöver social trygghet, ledning, förvaltning, ekonomi och placeringsverksamhet också sakkunskap inom offentlig informationsförvaltning. Dessutom ska sakkunskap om arbets- och företagslivet och om de försäkrade beaktas, vilken företräds av representanter för arbetsgivarnas och löntagarnas centralorganisationer.  

Utskottet slår för tydlighetens skull fast att åtgärder som krävs för verkställigheten av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft. Bestämmelserna om ändring av Folkpensionsanstaltens sammansättning kan således tillämpas efter det att den föreslagna lagen har stadfästs, alltså redan innan lagen trätt i kraft, när Folkpensionsanstaltens styrelse tillsätts för följande treårsperiod från ingången av 2026.  

Utskottet anser det vara ändamålsenligt att platserna i styrelsen inte kvoteras till intresseorganisationer, utan det centrala är att Folkpensionsanstaltens styrelse har behövlig sakkunskap inom olika branscher och omfattande kunskap om kundkretsen. Ledamöterna i styrelsen behöver ha kunskap som kompletterar varandra för att säkerställa sakkunskapen i styrelsen. Utskottet noterar att i och med den föreslagna nya regleringen nämns en representant för jord- och skogsbruksproducenternas centralorganisationer inte längre uttryckligen i bestämmelsen. Utskottet konstaterar att jord- och skogsbruksföretagarna är en viktig kundgrupp för Folkpensionsanstalten och anser det vara viktigt att man i styrelsens beslutsfattande även i fortsättningen tryggar sakkunskapen om jord- och skogsbruksbranschen. Den parlamentariska arbetsgruppen var inte enig om sammansättningen av Folkpensionsanstaltens styrelse.  

I propositionen föreslås att endast en finsk medborgare kan utnämnas till tjänsten som Folkpensionsanstaltens generaldirektör och direktör. Grundlagsutskottet har bedömt ändringsförslaget med avseende på den grundläggande rättigheten till jämlikt bemötande och diskrimineringsförbudet i 6 § i grundlagen. Medborgarskapskravet för tjänsterna som generaldirektör och andra direktörer vid Folkpensionsanstalten motiveras i propositionsmotiven (s. 57—59 och 77) genom en helhet som består av flera olika grunder. Dessa tjänster är förenade med utövning av offentlig makt som ska klassificeras som betydande, uppgifter som har samband med tryggandet av vitala samhällsfunktioner samt uppgifter som omfattar beredskaps- och förberedelseuppgifter, och dessa tjänster har även samband med statens och samhällets allmänna intressen. Grundlagsutskottet anser att det med beaktande av särdragen i och helheten av dessa drag kan anses finnas sakliga och godtagbara motiveringar för det föreslagna medborgarskapskravet.  

Statens revisionsverks behörighet att granska Folkpensionsanstaltens verksamhet

Det föreslås att lagen om statens revisionsverk ändras så att statens revisionsverk får rätt att granska lagligheten, ändamålsenligheten och effektiviteten i Folkpensionsanstaltens verksamhet och ekonomi. För att rättsläget ska vara klart föreslås det att den nya tillsynsuppgiften vid statens revisionsverk att övervaka Folkpensionsanstalten även noteras i 19 a § i lagen om Folkpensionsanstalten. Dessutom föreslås det i lagens 5 § bestämmelser om att granskningsberättelsen om Folkpensionsanstaltens granskning ska sändas för kännedom till riksdagens revisionsutskott och andra aktörer som anges i den gällande lagen. Dessutom ska granskningsberättelsen sändas för kännedom också till fullmäktige som valts av riksdagen och som övervakar Folkpensionsanstalten.  

Utskottet konstaterar att statens revisionsverks effektivitetsrevision kompletterar och förbättrar tillgången till information, stöder riksdagens budgetmakt och främjar utvecklingen av förfaringssätt och lagstiftning. 

Enligt propositionsmotiven (s. 26) ändrar statens revisionsverks rätt att granska Folkpensionsanstalten inte uppgifterna för Folkpensionsanstaltens fullmäktige, styrelse eller delegationer och inte heller revisionen av Folkpensionsanstalten.  

Enligt 36 § 1 mom. i grundlagen väljer riksdagen fullmäktige att övervaka Folkpensionsanstaltens förvaltning och verksamhet enligt vad som närmare bestäms genom lag. Enligt grundlagsutskottets utlåtande begränsar de grundläggande lösningarna i den föreslagna regleringen inte fullmäktiges uppgifter och befogenheter. Då statens revisionsverks granskningsberättelse också ska sändas för kännedom till fullmäktige som valts av riksdagen och som övervakar Folkpensionsanstalten, stärker informationen i berättelsen kunskapsunderlaget för fullgörandet av fullmäktiges tillsynsuppgift, vilket i sin tur kan bedömas trygga fullmäktiges möjligheter att faktiskt bedriva en reell övervakning. 

Grundlagsutskottet anser dock att det med beaktande av Folkpensionsanstaltens fullmäktiges konstitutionella ställning som av riksdagen valda övervakare av Folkpensionsanstaltens förvaltning och verksamhet samt den anknytande strävan att trygga riksdagens tillräckliga inflytande är klart att det i konstitutionellt hänseende vore problematiskt om statens revisionsverks granskningsrätt skulle gälla Folkpensionsanstaltens fullmäktige. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår nedan i detaljmotiven att lagförslag 1 och 2 preciseras med anledning av grundlagsutskottets utlåtande så att statens revisionsverks granskningsrätt inte gäller Folkpensionsanstaltens fullmäktige.