Syftet med propositionen är att komplettera dels den nuvarande processen för bedömning av arbetsförmågan, som görs i samarbete mellan arbetstagare, arbetsgivare och företagshälsovård, dels Folkpensionsanstaltens process för bedömning av rehabiliteringsbehovet. Processerna kompletteras genom att det i lagstiftningen läggs till nya tidpunkter då arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet ska bedömas under utdragna sjukdagpenningsperioder. Syftet med propositionen är att minska de utdragna sjukdagpenningsperioderna, stödja återgången till arbetet och identifieringen av rehabiliteringsbehovet samt förebygga behovet av invalidpension. 

Enligt den gällande lagstiftningen ska arbetsgivaren meddela företagshälsovården när arbetstagarens sjukfrånvaro fortgått i 30 dagar. Den försäkrade ska ansöka om sjukdagpenning hos Folkpensionsanstalten inom två månader från arbetsoförmågans början. Folkpensionsanstalten ska vid behov utreda en försäkrads behov av rehabilitering senast när antalet dagar med sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning överstiger 60 dagar. Företagshälsovården har till uppgift att utreda och utarbeta ett utlåtande om arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta i arbetet, och arbetstagaren ska lämna utlåtandet i fråga till Folkpensionsanstalten senast när han eller hon fått sjukdagpenning i 90 dagar. 

I propositionen föreslås det att arbetstagarens återstående arbetsförmåga och möjlighet att fortsätta arbeta i fortsättningen ska utredas senast när sjukdagpenning utbetalats i 90 dagar och vid behov även innan sjukdagpenning utbetalats i 150 och 230 dagar. Enligt propositionen kan en ny utredning om arbetsförmågan och förutsättningarna för fortsatt arbete vid behov göras när som helst mellan dessa kontrollpunkter. Enligt propositionen ska arbetstagaren ge Folkpensionsanstalten ett uppdaterat utlåtande om sin arbetsförmåga och möjligheterna att fortsätta i arbetet, om den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta i arbetet har utretts när sjukdagpenning utbetalats i 90 dagar och dessutom innan sjukdagpenning utbetalats i 150 eller 230 dagar. Även om utlåtande inte lämnas in avbryts inte utbetalningen av sjukdagpenning på det sätt som sker om ett utlåtande om arbetsförmågan inte lämnas in när sjukdagpenning utbetalats i 90 dagar. Folkpensionsanstalten ska i fortsättningen vid behov bedöma den försäkrades rehabiliteringsbehov när sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning har utbetalats i 150 och 230 dagar. 

Propositionen grundar sig på ett förslag från rehabiliteringskommittén om att inrätta nya kontrollpunkter. I det avtal som ingicks i juni 2019 om fortsatta förhandlingar om 2017 års pensionsreform föreslog arbetsmarknadsorganisationerna att detta skulle genomföras skyndsamt. Kommittén för en rehabiliteringsreform konstaterade i sin slutrapport att den nuvarande modellen med sjukdagpenning, den s.k. 30—60—90-modellen, har upplevts vara nyttig i praktiken. Modellen stöder bedömning och utvärdering av arbetsförmågan samt tidiga åtgärder under perioder med arbetsoförmåga, men det behövs nya kontrollpunkter när sjukdagpenning har utbetalats i 150 och 230 dagar. 

Utskottet stöder de föreslagna ändringarna. De syftar till att förbättra möjligheterna att återgå till arbetslivet och att under utdragna sjukdagpenningsperioderna få stöd för arbetsförmågan och för att kunna fortsätta i arbetet. De föreslagna ändringarna stärker företagshälsovårdens möjligheter att i rätt tid samarbeta med arbetsgivaren för att stödja arbetsförmågan. Det hänger samman med att arbetsförmågan vid behov ska bedömas också senare under sjukdagpenningsperioden, exempelvis i situationer där planeringen av återgången till arbetet eller bedömningen av den återstående arbetsförmågan ännu inte är aktuell efter 90 dagars sjukfrånvaro. Inlämnandet av ett utlåtande gör det lättare för Folkpensionsanstalten att fullgöra skyldigheten att utreda rehabiliteringsbehovet när sjukdagpenning utbetalats i 150 och 230 dagar. Utskottet konstaterar att bestämmelserna om bedömning av arbetsförmågan visserligen endast gäller personer som omfattas av företagshälsovården; Folkpensionsanstaltens skyldighet att utreda rehabiliteringsbehovet gäller likväl alla som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen, även till exempel studerande och arbetslösa arbetssökande. 

För att propositionens mål om återgång till arbetslivet och förebyggande av invalid- och sjukpensionering ska uppnås krävs det inte bara ett fungerande samarbete inom företagshälsovården utan också att de tjänster som behövs för att stödja arbetsförmågan finns tillgängliga i rätt tid. Utskottet betonar att såväl de försäkrade som arbetsgivarna, företagshälsovården och producenterna av social- och hälsovårdstjänster ska informeras om de föreslagna ändringarna och deras mål. Dessutom anser utskottet att det är viktigt att bevaka hur propositionens mål utfaller och att bedöma behoven att ändra lagstiftningen utifrån tillräcklig och så aktuell information som möjligt. 

Utskottet tillstyrker lagförslaget. Utskottet föreslår att ikraftträdandebestämmelsen i lagförslaget preciseras så att det framgår att lagen tillämpas på de försäkrade vars arbetsoförmåga börjar efter lagens ikraftträdande.