Propositionen avser att ge par av samma kön och par av olika kön mer likvärdig rätt att få sociala trygghetsförmåner. I lagstiftningen blir äktenskapsbegreppet könsneutralt genom en ändring av äktenskapslagen som träder i kraft den 1 mars 2017. Tanken är att lagändringen ska resultera i att ett äktenskapsliknande förhållande, det vill säga begreppet samboförhållande, blir könsneutralt i lagstiftningen om social trygghet. Ändringarna i lagstiftningen om social trygghet föreslås träda i kraft samtidigt som ändringen av äktenskapslagen.
I sjukförsäkringslagen ändras definitionen på familjemedlem. I fortsättningen avses med familjemedlem också den försäkrades sambo av samma kön. Ändringen påverkar bland annat bestämmelserna om dagpenningar som ges ut enligt sjukförsäkringslagen, likaså bestämmelserna om rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningar. Det är enligt utskottet motiverat att samordna förmånskriterierna för olika grupper av förmånstagare. Utskottet tillstyrker därför lagförslagen, men med kompletterade bestämmelser om faderns rätt till föräldra- och faderskapspenningen, när han svarar för vården av barnet och inte har levt i äktenskap eller samboförhållande med modern till barnet.
Ändringarna ger föräldrar i olika typer av familjer och deras barn mer jämlika villkor, ser till barnets intresse och ger föräldrarna bättre möjligheter att ta hand om barnet och värna om barnets hälsa och välfärd oberoende av vilket kön föräldern har.
Föräldradagpenningar
Bestämmelserna om föräldradagpenning ändras så att en maka eller sambo av kvinnligt kön till barnets moder har rätt att få föräldra- och faderskapspenning på samma villkor som en make eller en sambo av manligt kön till barnets moder. Också för personer som lever i registrerat partnerskap kommer i fortsättningen samma bestämmelser om föräldrapenning att gälla som för äkta makar.
Ändringen av äktenskapslagen tillåter adoption utanför familjen för samkönade äkta par såsom det föreskrivs i adoptionslagen. Ett samkönat äkta par som adopterar ett barn tillsammans har enligt lagförslaget rätt att få en faderskapspenningsperiod vid adoption utanför familjen. Samkönade adoptivföräldrar kan själva komma överens om vilkendera föräldern som tar ut perioden med faderskapspenning. Dessutom ingår det en del preciserande bestämmelser om adoptivföräldrars rätt att få föräldrapenning och faderskapspenning vid adoption inom familjen.
Flera av de sakkunniga ansåg att det är ett missförhållande att fäder som har hand om sina barn i dagsläget inte har någon rätt alls att få föräldrapenning, om de inte har levt i äktenskap eller samboförhållande med barnets moder. Det måste skyndsamt rättas till, ansåg de. I dessa fall har fadern inte rätt att få föräldrapenning, inte ens när modern exempelvis har insjuknat och inte kan ta hand om barnet och barnet i stället bor hos fadern. Följaktligen föreslår utskottet att lagförslag 1 ändras. Det ska inte längre krävas att en pappa som tar hand om sitt barn lever eller har levt i äktenskap eller samboförhållande med mamman till barnet för att ha rätt att få föräldra- eller faderskapspenning.
Underhållsstöd
Också lagen om underhållsstöd ändras. Barnets rätt till underhållsstöd säkerställs i de fall när ett barn har fötts i ett äktenskap mellan två personer av samma kön och barnet inte har två underhållsskyldiga föräldrar eftersom moderns maka inte har adopterat barnet. Ändringen undantar de fall när ett barn har fötts utanför ett äktenskap mellan en man och en kvinna och barnet får underhållsstöd på grundval av 6 § 4 punkten i lagen om underhållsstöd eftersom faderskapet inte har fastställts, men barnet trots det har två underhållsskyldiga föräldrar. Ett barn som lever i en familj med två kvinnor och har två underhållsskyldiga föräldrar kan alltså i fortsättningen inte få underhållsstöd.
Enligt en uppskattning från Folkpensionsanstalten betalas i dag underhållsstöd ut till omkring 400 barn i familjer med två kvinnliga makar. När lagändringen träder i kraft den 1 mars 2017 kommer familjerna att gå miste om en betydande förmån. Enligt uppgifter till utskottet övervägdes senarelagt ikraftträdande på den här punkten, när propositionen bereddes. Med hänvisning till likabehandling av förmånstagarna och verkställigheten av bestämmelserna ansågs det dock inte möjligt att införa en övergångsperiod för bara en enda förmån, eftersom ikraftträdandet för flera av lagarna om social trygghet baserar sig direkt på ikraftträdandetidpunkten för äktenskapslagen och de anknytande ändringarna i tillämpningspraxis. Utskottet håller med om att det av jämlikhetsskäl är motiverat att underhållsstöd inte ges ut om det finns två underhållsskyldiga föräldrar. Lagen träder emellertid i kraft relativt snabbt och man bör därför aktivt gå ut med information om ändringarna till de berörda förmånstagarna, understryker utskottet.
Avslutningsvis
Regeringen gör en bedömning av vilka ekonomiska konsekvenser lagändringarna får. De ändrade förmånsutgifterna kommer på sin höjd att medföra obetydliga merkostnader i de flesta fall. Utgifterna för underhållsstöd beräknas däremot minska med cirka 0,74 miljoner euro till följd av den ändrade lagen om underhållsstöd. Fler personer får rätt att få barnförhöjningen till arbetslöshetsförmåner och det medför uppskattningsvis 0,5 miljoner euro i merkostnader på årsbasis. När äktenskapet blir könsneutralt, beräknas förmånskostnaderna allt som allt minska en aning till följd av propositionen. I och med utskottets ändringar i lagförslag 1 ökar utgifterna för faderskaps- och föräldrapenning med uppskattningsvis 0,4 miljoner euro på årsbasis. Med den ändrade äktenskapslagen får samhället dock lägre kostnader för ett flertal förmåner som i dag är högre för samkönade sambopar än för andra familjer, framhåller utskottet. Dessa konsekvenser bedöms inte heltäckande i propositionen.
Samtidigt noterar utskottet att de nödvändiga ändringarna, bland annat bestämmelserna om familjedagpenning, gör familjeförmånerna mer komplicerade och svårtydda. Med avseende på både familjerna och tillämpningen av familjeförmånerna är det nödvändigt att förtydliga och utveckla systemet för att varierande livssituationer ska kunna beaktas på lika villkor i familjerna. Utskottet föreslår ett uttalande om detta. (Utskottets förslag till uttalande)