1. Lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården
2 §. Tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning.
Den föreslagna lagens förhållande till annan lagstiftning behöver förtydligas. Det föreslås att de allmänna hänvisningarna till allmän lagstiftning utgår ur paragrafen.
Innehållet i 2 och 4 mom. stryks i sin helhet, varvid de föreslagna 3 mom. och 5 mom. blir 2 mom. respektive 3 mom.
Hänvisningarna till språklagen, dataskyddslagen, lagen om sekundär användning och arkivlagen stryks i det moment som blir 2 mom. Hänvisningen till lagen om elektroniska recept bör kvarstå, eftersom den tillsammans med den föreslagna kunduppgiftslagen bildar en viktig helhet som gäller hanteringen av recept.
I det moment som blir 3 mom. stryks hänvisningarna till lagen om stödtjänster och bestämmelserna om medicintekniska produkter. När det gäller EU:s direktiv om nätverks- och informationssäkerhet (direktiv (EU) 2016/1148, det så kallade NIS-direktivet) preciseras momentet så att det framgår att direktivet genomförs genom den föreslagna lagen.
3 §. Definitioner.
Det föreslås att en definition av tillstånd för utlämnande fogas till definitionerna i paragrafen. Med tillstånd för utlämnande avses en viljeyttring genom vilken en person eller dennes lagliga företrädare ger tillstånd till att tjänstetillhandahållarna inom social- och hälsovården lämnar ut kunduppgifter sinsemellan och mellan sina register med kunduppgifter i syfte att ordna och tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster. Definitionen av tillstånd för utlämnande omfattar således både ett internt, omfattande tillstånd för utlämnande inom socialvården och hälso- och sjukvården och ett mer noggrant avgränsat tillstånd för utlämnande mellan socialvården och hälso- och sjukvården. Definitionen av tillstånd för utlämnande läggs till som punkt 10.
Dessutom stryks begreppen serviceanordnare och tjänsteproducent ur definitionerna, eftersom definitionerna väsentligt avviker från begreppsapparaten i regleringen av ordnande av social- och hälsovård. Ansvaret för att ordna tjänster enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård hör till välfärdsområdena, vilket innebär att det kan uppstå förvirring när det gäller ansvaret, om en serviceanordnare fogas till aktörerna inom den privata hälso- och sjukvården. Utskottet föreslår att definitionen av tjänstetillhandahållare preciseras så att det tydligare framgår att den också avser offentligrättsliga samfund och arbetsgivare som själva ordnar företagshälsovård för sina arbetstagare. Då kan serviceanordnare i den föreslagna lagen ersättas med tjänstetillhandahållare.
Till följd av dessa ändringar ändras numreringen av de efterföljande punkterna.
4 §. Sekretess för kunduppgifter.
Uttrycket serviceanordnare ändras till tjänstetillhandahållare.
5 §. Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande.
Hänvisningen till dataskyddslagen stryks i 1 mom., eftersom den föreslagna bestämmelsen om tystnadsplikt utgör en självständig bestämmelse i förhållande till den delvis inexakta sekretessbestämmelsen i dataskyddslagen.
För tydlighetens skull ändras ordningsföljden mellan 2 och 3 mom.
Till det moment som blir 2 mom. fogas ett omnämnande av förbudet att röja uppgifter, vilket saknas i momentet. Till det moment som blir 3 mom. fogas ett omnämnande av förbudet mot utnyttjande.
6 §. Undantag från tystnadsplikten och sekretessen.
Till paragrafen och dess rubrik fogas ett omnämnande av sekretess för att patient- och klientuppgifter ska kunna lämnas på basis av samtycke också i skriftlig form.
7 §. Anvisningar för behandling av kunduppgifter.
I paragrafen stryks 2 mom., enligt vilket en offentlig tjänstetillhandahållare ska lämna en beskrivning av sin informationshanteringsmodell till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket. Utskottet konstaterar att det föreslagna förfarandet i praktiken inte fungerar som tillsynsmetod, eftersom modellen inte innehåller uppgifter som är väsentliga med tanke på tillsynen och den kontinuerligt måste uppdateras. Det är inte heller klart på vilket sätt tillsynsmyndigheten ska behandla beskrivningarna. Omnämnandet av informationshanteringsmodell stryks också i paragrafens rubrik.
8 §. Identifiering av dem som deltar i behandlingen av kunduppgifter.
Hänvisningen i 2 mom. korrigeras tekniskt på grund av de hänvisningar som stryks i 2 §.
12 §. Rätt att vägra begränsning av behandlingen av uppgifter på kundens begäran.
I paragrafen ersätts uttrycket serviceanordnare med tjänstetillhandahållare.
13 §. Personuppgiftsansvarig för kunduppgifter.
I paragrafen ersätts uttrycket serviceanordnare med tjänstetillhandahållare. Personuppgiftsansvaret fastställs genom den offentliga tjänstetillhandahållarens organiseringsansvar. En privat tjänstetillhandahållares personuppgiftsansvar bestäms genom ett avtalsförhållande med kunden. Personuppgiftsansvarig för privata social- och hälsovårdstjänster är alltså den tjänstetillhandahållare som enligt avtal ansvarar för genomförandet av alla de social- och hälsovårdstjänster som kunden köper, även om tillhandahållaren köper vissa tjänster, till exempel undersökningstjänster, av andra tjänstetillhandahållare.
14 §. Tjänsteproducenters ansvar när de handlar för tjänstetillhandahållares räkning.
I hänvisningen i 1 mom. görs en teknisk korrigering till följd av de hänvisningar som stryks i 2 §.
I paragrafen och dess rubrik ersätts uttrycket serviceanordnare med tjänstetillhandahållare.
15 §. Personuppgiftsansvarig vid ändring av tjänstetillhandahållare.
I paragrafens 1 mom. ersätts uttrycket serviceanordnare med tjänstetillhandahållare.
16 §. Personuppgiftsansvar när en privat tjänstetillhandahållares verksamhet upphör.
Det föreslås att 1 mom. ändras så att när verksamheten har upphört ska kundhandlingarna lämnas till Folkpensionsanstalten för bevaring. Syftet är att regleringen och Folkpensionsanstaltens roll ska vara enhetliga.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att det välfärdsområde som bestäms enligt hemorten för den tjänstetillhandahållare som har avslutat verksamheten eller Helsingfors stad och Folkpensionsanstalten tillsammans är personuppgiftsansvariga. Det är således fråga om gemensamt personuppgiftsansvar enligt dataskyddsförordningen. Som gemensamt personuppgiftsansvarig är Folkpensionsanstalten den kontaktpunkt som avses i artikel 26.1 i dataskyddsförordningen och till vilken kunderna kan rikta sina begäranden om uppgifter. Dessutom svarar Folkpensionsanstalten för säkerställandet av handlingarnas säkerhet samt för förvaringen och utplånandet av handlingar. Varje välfärdsområde eller Helsingfors stad svarar för den personuppgiftsansvariges övriga skyldigheter enligt dataskyddsförordningen, såsom utlämnande av uppgifter. Folkpensionsanstalten och andra personuppgiftsansvariga kan komma överens om de närmare detaljerna i arrangemanget.
I paragrafens 1 och 2 mom. samt i rubriken ersätts uttrycket serviceanordnare med tjänstetillhandahållare. Dessutom stryks omnämnandet av privata tjänstetillhandahållare i 1 mom., eftersom bestämmelsen är avsedd att gälla också till exempel kommuner som i egenskap av arbetsgivare ordnar företagshälsovård för sin egen personal.
Bestämmelsen om införande av elektroniska handlingar blir nytt 4 mom.
19 §. Språket i kundhandlingar.
I hänvisningen i 2 mom. görs en teknisk korrigering på grund av de hänvisningar som stryks i 2 §.
21 §. Tidsfrist för upprättande av handlingar.
I paragrafen stryks som onödigt omnämnandet av att en förutsättning för lämnande av uppgifter är att de lämnas i enlighet med patientens samtycke. Det ska i vilket fall som helst avtalas med patienten om platsen för fortsatt vård.
22 §. Säkerställande av handlingarnas integritet, oförvanskade form och oavvislighet.
I hänvisningen i 3 mom. görs en teknisk korrigering på grund av de hänvisningar som stryks i 2 §.
23 §. Bevarande av kundhandlingar.
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett omnämnande av varaktig bevaring av handlingar, prover och organmodeller som är av medicinsk betydelse för medicinsk genetik och sällsynta sjukdomar, dock så att behovet av bevaring ska bedömas med fem års mellanrum. Handlingar som hänför sig till medicinsk genetik och sällsynta sjukdomar avviker från andra journalhandlingar, eftersom de är av betydelse inte bara för vården och behandlingen av patienten, utan också för dennes avkomlingar. Därför har det föreslagits att de ska bevaras varaktigt. Det är dock nödvändigt att med jämna mellanrum bedöma behovet av att bevara varaktigt förvarade uppgifter, för att behovet av förvaring regelbundet ska kunna bedömas medicinskt utifrån handlingarnas användningsändamål.
Det föreslås att hänvisningarna till lagring av handlingar i Riksarkivet stryks i 2 mom., eftersom ärendet har samband med revidering av arkivlagen (831/1994). Om man i samband med den revideringen kommer fram till att kundhandlingarna ska överföras till Riksarkivet, bör man samtidigt beakta de ändringar som behövs i bestämmelserna om dataskydd för de kundhandlingar som innehåller känsliga uppgifter. I momentet görs en teknisk korrigering till följd av ändringarna i 2 §.
24 §. Förstörande av kundhandlingar.
Till paragrafens 1 mom. fogas utöver tjänstetillhandahållare också den aktör som ansvarar för förvaringen av handlingarna efter det att tjänstetillhandahållarens verksamhet har upphört, eftersom handlingarna efter det i enlighet med 16 § kan förvaras av Folkpensionsanstalten eller av en privat tjänstetillhandahållare som varit gemensamt personuppgiftsansvarig. Tidigare har handlingar också skickats till kommunerna och samkommunerna för förvaring. Sedan ansvaret för dessa handlingar övergått till välfärdsområdena kan också välfärdsområdena höra till de aktörer som ansvarar för förvaring av handlingar.
I paragrafen ersätts uttrycket serviceanordnare med tjänstetillhandahållare.
46 §. Anteckning av kunduppgifter när social- och hälsovårdspersonal tillhandahåller tjänster tillsammans.
Paragrafen preciseras i enlighet med principen om uppgiftsminimering i dataskyddsförordningen genom att ett omnämnande av verksamhetsställe fogas till den. Gemensamma tjänster tillhandahålls i praktiken i nära dagligt samarbete vid samma verksamhetsställe, till exempel hemvård eller serviceboende.
53 §. Rätt att få uppgifter mellan socialvården och hälso- och sjukvården.
Det föreslagna 1 mom. preciseras i enlighet med principen om uppgiftsminimering i dataskyddsförordningen genom att ett omnämnande av verksamhetsställe fogas till det. Gemensamma tjänster tillhandahålls i praktiken i nära dagligt samarbete vid samma verksamhetsställe, till exempel hemvård eller serviceboende. Dessutom görs begreppsapparaten i lagen mer enhetlig på så sätt att rätten att få uppgifter gäller kunduppgifter i stället för kundhandlingar.
För tydlighetens skull flyttas till 5 mom. den bestämmelse i 64 § som gäller rätten för en offentlig tjänstetillhandahållare inom socialvården, dvs. en myndighet, att få nödvändiga uppgifter av en tjänstetillhandahållare inom hälso- och sjukvården. Således finns alla bestämmelser om rätt för socialvården och hälso- och sjukvården att få uppgifter i samma paragraf, vilket gör det lättare att tillämpa bestämmelserna. För enhetlighetens skull används begreppet myndighet i stället för offentlig tjänstetillhandahållare.
54 §. Rätt för tjänstetillhandahållare inom hälso- och sjukvården att få patientuppgifter och utlämnande av patientuppgifter för att trygga vården.
För att de aktörer som uttryckligen har rätt att lämna ut uppgifter ska framgå av regleringen, preciseras 1 och 2 mom. så att det är fråga om rätt att få patientuppgifter av andra tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster
Paragrafens 4 mom. korrigeras så att begreppet tjänstetillhandahållare används i stället för verksamhetsenhet.
55 §. Rätt för en tjänstetillhandahållare inom socialvården att få klientuppgifter inom socialvården.
För att de aktörer som uttryckligen har rätt att lämna ut uppgifter ska framgå av regleringen, preciseras 1 och 2 mom. så att det är fråga om rätt att få klientuppgifter av andra tillhandahållare av socialvårdstjänster
Till 2 mom. överförs den föreslagna bestämmelsen i 64 § om en socialvårdsmyndighets rätt att få nödvändiga klientuppgifter av andra tillhandahållare av socialvårdstjänster.
57 §. Tillgodoseende av rätten att få uppgifter med hjälp av ett informationssystem.
Avsikten är att den föreslagna lagen ska möjliggöra användning av ett tekniskt gränssnitt endast inom social- och hälsovården. Därför stryks i 1 mom. hänvisningen till 64 §, som ger rätt att få uppgifter också av andra aktörer än tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster.
Av de skäl som framgår av utskottets allmänna överväganden ändras paragrafens 1 mom. och paragrafrubriken så att det i stället för ett tekniskt gränssnitt föreskrivs om tillgodoseende av rätten att få uppgifter med hjälp av ett informationssystem.
Av de skäl som framgår av utskottets överväganden ovan föreslås det att 2 mom. stryks som felaktigt.
59 §. Inriktning av förbuden.
I 1 och 2 mom. föreslås det att begreppet personuppgiftsansvarig används i stället för serviceanordnare, eftersom förbudet liksom nu är avsett att uttryckligen gälla en serviceanordnare som är personuppgiftsansvarig. I detta sammanhang skulle begreppet tjänstetillhandahållare vara missvisande, eftersom förbudet inte kan riktas exempelvis mot en tjänstetillhandahållare som producerar tjänster inom välfärdsområdet. Förbudet får inte begränsa rätten för den som handlar för en tjänstetillhandahållare räkning att använda uppgifterna och inte heller rätten för den tjänstetillhandahållare som svarar för ordnandet av tjänsten att använda uppgifter som registrerats av dess tjänsteproducent.
61 §. Utlämnande av patientuppgifter för klinisk prövning av läkemedel och medicinsk forskning.
Vid utskottets sakkunnigutfrågning har det ansetts oklart hur den föreslagna paragrafen förhåller sig till 34 § i lagen om klinisk prövning av läkemedel (983/2021) och 21 c § i lagen om medicinsk forskning (488/1999). Utskottet föreslår att 61 § i kunduppgiftslagen kompletteras med en hänvisning till dessa bestämmelser, varvid det samlat i kunduppgiftslagen finns bestämmelser om utlämnande. På klinisk prövning av läkemedel och medicinsk forskning tillämpas dock fortfarande bestämmelserna i de lagarna. Paragrafens rubrik ändras så att den bättre motsvarar det ändrade innehållet.
62 §. Anmälan av uppgifter om en kund till polisen för bedömning av ett hot eller förhindrande av en hotande gärning.
Det föreslås att hänvisningen korrigeras så att det i paragrafen i fråga om fullgörandet av uppgifter i stället för den nu föreslagna lagen hänvisas till socialvårdslagen (1301/2014) och hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), i vilka uppgifterna ingår.
63 §. Utlämnande av klientuppgifter inom socialvården i vissa andra situationer.
För tydlighetens och enhetlighetens skull ändras paragrafen så att begreppet kunduppgift används i stället för handling.
64 §. Myndigheters rätt att få uppgifter.
Omnämnandena av tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården och yrkesutbildade personer i 1 mom. flyttas till 53—55 §. I paragrafen, dess rubrik och mellanrubrik används för tydlighetens skull begreppet myndighet i stället för begreppet offentlig tjänstetillhandahållare. Avsikten med ändringen är att betona att avsikten inte är att ge rätt att få uppgifter till privata tjänsteproducenter som arbetar för det allmännas räkning.
66 §. Folkpensionsanstaltens ansvar när den förvaltar riksomfattande informationssystemtjänster.
I 2 mom. 2 punkten stryks en felaktig hänvisning till 15 § i informationshanteringslagen. Enligt erhållen utredning kan Folkpensionsanstalten inte stå för alla de ansvar som avses i de paragrafen, utan endast för säkerställandet av informationssäkerheten, det vill säga handlingarnas integritet, oförvanskade form och tillförlitlighet.
I hänvisningen i 2 mom. 3 punkten görs en teknisk korrigering till följd av ändringarna i 2 §.
I 3 mom. stryks i enlighet med det som sägs ovan i utskottets överväganden och med anledning av grundlagsutskottets utlåtande de nya rättigheter som föreslås för Folkpensionsanstalten. Till följd av strykningarna ändras numreringen av punkterna i momentet så att 7 punkten blir 6 punkten.
I 4 mom. stryks i anslutning till övervakningscentralen omnämnandet av uppföljning av behövliga uppgifter, eftersom bestämmelser om FPA:s rätt att behandla uppgifter och utföra övervakning finns i 3 mom.
77 §. Informationssäkerhetsplan.
I 1 mom. 7 punkten görs en teknisk korrigering till följd av ändringarna i 2 §.
84 §. Väsentliga krav på informationssystem och välbefinnandeapplikationer.
Till 4 mom. fogas en skyldighet för Institutet för hälsa och välfärd att höra dataombudsmannens byrå om kraven på dataskydd för att kraven ska beaktas på behörigt sätt redan vid planeringen av informationssystem.
85 §. Påvisande av överensstämmelse med kraven.
I 2 mom. stryks hänvisningen till kraven på funktionalitet, eftersom leverantören av informationssystemtjänster ska ansvara för alla bedömningar av de väsentliga kraven, inte bara för bedömningen av kraven på funktionalitet.
90 §. Underrättelse om avvikelser från de väsentliga kraven på ett informationssystem eller en välbefinnandeapplikation samt om störningar i informationssäkerheten avseende informationsnät.
Till 1 mom. fogas ett omnämnande av vem som tillverkar välfärdsapplikationen, eftersom också tillverkaren ska vara skyldig att anmäla avvikelser i applikationen.
99 §. Avgifter.
Paragrafens 1 mom. preciseras så att användningen av de riksomfattande informationssystemtjänsterna är avgiftsbelagd för tjänstetillhandahållarna och apoteken efter utgången av tidsfristen för anslutningsskyldigheten. Tjänstetillhandahållarna och apoteken ansluter sig stegvis till användningen av tjänsterna. Utskottet anser det motiverat att avgifterna tas ut först efter det att anslutningsskyldigheten inträtt, varvid avgifterna kan riktas rättvist till alla som är skyldiga att ansluta sig.
101 §. Ikraftträdande.
Utskottet föreslår att ikraftträdandebestämmelsen kompletteras med ett nytt 4 mom., enligt vilket också handlingar som innehas av tjänstetillhandahållare som avslutat sin verksamhet före lagens ikraftträdande kan överföras till Folkpensionsanstalten för bevarande.
Dessutom föreslås ett nytt 5 mom. som gör det möjligt att i patientregistret föra in journalhandlingar som upprättats före lagens ikraftträdande i samband med socialvård, så att journalhandlingar som upprättats vid olika tidpunkter kan behandlas på ett enhetligt sätt.
102 §. Övergångsbestämmelser.
Det föreslås att omnämnandet av uppgifter om strålningsexponering stryks i förteckningen över patientuppgifter som ska registreras i de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Utifrån sakkunnigutfrågningen i utskottet är det sannolikt att den totala nyttan av att uppgifterna lagras i Kanta-tjänsterna inte är så betydande att det genom lag bör åläggas skyldighet att registrera dem.